Vårdvalsmodellen i nationellt perspektiv

Innehåll Inledning... 2 Vårdvalsmodellen i nationellt perspektiv... 2 Verksamhetsområden i vårdvalsmodellen... 2 Ersättningsmodell... 2 Kostnadsansvar... 3 Vårdenheterna / vårdutbud... 3 Befolkningsunderlag... 3 Listningsstatistik... 4 Det fria vårdvalet invånarnas utnyttjande av rätten att välja... 5 Mål i Vårdval Halland... 6 Disposition... 6 Kompetenser, rutiner, riktlinjer och tjänster... 7 esjukintyg... 11 Registreringar, utredningar och remisser... 12 Fysisk aktivitet på recept... 12 Diabetes... 12 Demens, Senior Alert... 13 Regiongemensamt utvecklingsarbete... 15 Särskilda uppdrag... 17 Särskilt boende... 17 Korttidsboende... 18 Bilagor... 19 Befintliga Vårdenheter i Hallands kommuner... 19 Bilaga: Primärvårdsuppdrag i riket... 20 Bilaga: Ersättningsprinciper i riket... 21 Bilaga: Kostnadsansvar i riket... 22 Mina Vårdkontakter... 23 1

Inledning Modellen med det fria vårdvalet har nu funnits sex år i Halland. Från införandet 2007 då Halland var första landsting att erbjuda invånarna att fritt välja primärvårdsenhet är nu modellen införd i alla landsting/regioner i Sverige. Modellerna ser olika ut vad avser primärvårdens uppdrag och åtaganden och på vilka grunder vårdenheterna ersätts. Vårdvalsmodellen i nationellt perspektiv Verksamhetsområden i vårdvalsmodellen Mellan de olika landstingen finns det olika modeller för hur vårdvalet organiseras. Några landsting har vårdval inom olika kompetensområden inom primärvården. Andra landsting/regioner (som Halland) samlar flera kompetensområden inom ett och samma vårdval, så kallad närsjukvård. SKL:s sammanställning, Vårdval i primärvården (2012), visar att Halland tillhör de landsting/regioner med flest verksamhetsområden samlade inom ett och samma vårdvalssystem (se bilaga). I fyra landsting (Västerbotten, Dalarna, Norrbotten, Västernorrland) ingår BHV, MHV, Rehabilitering och Medicinsk fotvård i grunduppdraget. Två landsting (Jämtland, Örebro) har tre verksamhetsområden fullt ut samt delar av ett fjärde. Värmland och Region Halland har tre verksamhetsområden (Barnhälsovård, rehabilitering och medicinsk fortvård) som ingående i grunduppdraget. Ersättningsmodell Ersättningsmodellerna för vårdvalssystemet varierar över landet. I Vårdval i primärvården listas fyra parametrar som ersättningen kan baseras på: vårdtyngd/sjuklighet, socioekonomi, justering baserat på lokalisering, justering för täckningsgrad (se bilaga). Det finns sedan varianter inom respektive parameter (exempelvis om justeringen till enheten baseras på lokalisering utgår från specifika orter, från avstånd till närmsta sjukhus, från antal äldre med ett visst avstånd från vårdcentral med mera.) Ersättningsmodellerna får antas vara konstruerade utifrån lokala förutsättningar och politiska prioriteringar. Två ersättningssystem dominerar bland vårdvalsmodellerna i landet. Diagnosregistrering, ACG (adjusted clinical groups) kan användas att basera ersättningen på. ACG baseras på vårdtyngden hos enhetens listade invånare, alternativt vårdtyngden i ett specificerat område. En alternativ modell är CNI (care need index). Här utgår man istället från den socioekonomiska situationen hos ett område eller de på enheten listade invånarna. Flera landsting använder båda modellerna när ersättningen ska beräknas. Justering för täckningsgrad och lokalisering hänger också ofta ihop med varandra. Antingen har man speciella tillägg för enhetens lokalisering eller de listade individernas bostadsort, eller så justeras ersättningen utifrån täckningsgraden. 2

Endast ett landsting (Västmanland) saknar någon justering av ersättningen på de här parametrarna. Halland har samma modell (åldersbaserad ersättning, ingen justering för socioekonomi i vårdenhetens område, ingen justering för lokalisering men med justering för täckningsgrad) som två andra landsting - Blekinge och Gotland. Stockholm har en till synes likartad modell, men där tillämpas också en stor andel rörliga ersättningar vilket gör modellen till ett särfall. I Halland ersätts vårdenheterna efter en åldersindelad kapitering. Ersättning utgår per listad patient, differentierad efter fyra ålderskategorier. Följande ersättningsbelopp utgår under 2013 för respektive ålderskategori: - Barn upp till 6 år: 6304,20 kr/år. - Invånare mellan 7 och 64: 1801,20 kr/år. - Invånare mellan 65 och 79: 6004,20 kr/år - Invånare över 80 år: 9006 kr/år. Kostnadsansvar Liksom ingående verksamhetsområden i vårdvalsmodellen samt ersättningsmodell finns variationer beträffande vårdenheternas kostnadsansvar. I Vårdval i primärvården (2012) listas fem områden där kostnadsansvaret varierar mellan landstingen (se bilaga). Enheterna kan ha (respektive inte ha) kostnadsansvar för (1) patienternas besök hos allmänläkare eller sjukgymnast på nationell taxa, (2) primärvårdsbesök i andra landsting, (3) besök hos annan vårdgivare inom etablerat vårdval, (4) medicinsk service och (5) hjälpmedel och förbrukningsartiklar. Modellen för enheterna i Halland avviker inte nämnvärt från riket i stort. Modellen är i samklang med flertalet landsting på de flesta områden. Vårdenheterna / vårdutbud Under 2012 fanns det 47 enheter i regionen (samt någon/några filialer). Förändringar som inträffat under året är att två vårdenheter i Falkenberg gick samman till en. Antalet utbudspunkter för regionen i stort har emellertid inte minskat. Det finns ett antal filialer knutna till de etablerade vårdcentralerna. Befolkningsunderlag Invånarantal Totalt antal Privata Egen regi Inv per VC vårdenheter enheter Kungsbacka 76 786 9 4 5 8 532 Varberg 59 186 8 4 4 7 398 Falkenberg 41 423 7 3 4 5 918 Halmstad 93 231 15 8 7 6 215 Hylte 10 032 2 0 2 5 016 Laholm 23 458 6 5 1 3 910 Halland 304 116 47 24 23 6 471 3

I de fyra större kommunerna är fördelningen mellan vårdcentraler drivna privat respektive egen regi relativt jämnt fördelad. I de två mindre kommunerna (Hylte och Laholm) är fördelningen mellan alternativ i egen regi respektive privat mer ojämn. I Hylte finns det ingen privat aktör. Med de två vårdcentraler som nu finns etablerade i kommunen är patientunderlaget per vårdenhet betydligt lägre än i exempelvis regionen i stort. I Laholm är fördelningen avseende driftsform skev till de privata alternativens fördel. Här finns sex vårdenheter, varav en drivs i egen regi. Patientunderlaget per vårdenhet är också betydligt lägre än genomsnittet i Halland. Mer än 2500 patienter färre än genomsnittet för regionen utgör en inte obetydlig skillnad. Listningsstatistik En genomsnittlig vårdenhet i Halland har 6484 invånare som valt enheten. 77 procent har valt någon av de vårdeneheter som ligger över medianvärdet (6619). Antal vårdpoäng Antal listade invånare Största vårdenhet 16108 14 462 Första kvartilen 9962 9 223 Medianvärde 6835 6 619 Medelvärde 6846 6 403 Tredje kvartilen 3370 3 048 Minsta vårdenhet 861 792 Region Halland 321 783 300 945 Blandningen mellan stora och små enheter ger hallänningen möjlighet att välja enhet utifrån sina förutsättningar. Den möjligheten är relativt jämnt spridd över regionens sex kommuner. Det är egentligen bara i Hylte som valmöjligheten är begränsad då det endast finns två enheter. Mångfalden enheter erbjuder invånarna i Halland en valfrihet när det gäller vilken typ av vårdenhet de vill lista sig på. En indelning i fyra grupper (stor, mellanstor, mindre och liten) 1 visar fördelningen av invånarnas val samt vårdenheternas vårdpoäng. 1 Indelningen är baserad på standardavvikelsen. Den enhet, vars avvikelse är större än en standardavvikelse från medelvärdet kategoriseras som liten ( >2978). Mindre än medelvärdet, men med en mindre avvikelse än en standardavvikelse betecknas som mindre ( >2978>6846). Större än medel, men inom en standardavvikelse kategoriseras som större ( >6846>10725) och den sista kategorin, stor är den enhet som ligger över en standarsavvikelse från medelvärdet ( >10725). Medelvärdet = 6846 poäng. Standardavvikelse = 3878 poäng. 4

antal enheter 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Vårdenhetsstorlek - antal enheter och listningsandel >2978 >2978>6846 >6846>10725 >10725 Axelrubrik 50% 40% 30% 20% 10% 0% % av vårdpoäng Antal enheter % av Vårdpoäng Storleken på en genonsnittlig vårdenhet skiljer sig åt betydligt mellan kommunerna. Vårdenheter - genomsnittligt antal listade invånare respektive vårdpoäng per kommun Egen regi - Inv - poäng Privat - inv - poäng Totalt - inv - poäng Kungsbacka 10 300 10 906 6 180 6 214 8 469 8 821 Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland 9 929 10 932 4 613 4 827 7 271 7 880 4 536 5 038 7 686 8 380 5 886 6 470 6 760 7 319 5 753 7 319 6 223 6 594 4 972 5 419 4 972 5 420 7 726 8 433 2 869 3 175 3 678 4 052 7 370 8 214 5 420 5 535 6 403 6 846 I alla kommuner utom Falkenberg är den genomsnittlige vårdenheten i egen regi större än den genomsnittlige privata vårdenheten. I Kungsbacka, Varberg och Laholm är skillnaden större än 4000 vårdpoäng. Det fria vårdvalet invånarnas utnyttjande av rätten att välja En av grundidéerna med det fria vårdvalet är att invånarna genom sin möjlighet att välja sin vårdenhet kommer välja bort de enheter som inte lever upp till de krav patienterna har. Det kommer leda till högre kvalitet i vården. För att det ska vara möjligt för invånaren att välja krävs tillgänglig information om enheterna och deras erbjudanden. Det åligger regionen att stå för att sådan 5

information tillgängliggörs. Det finns på www.regionhalland.se möjlighet att jämföra enheterna med varandra vad avser deras utbud på ett antal basala områden. I dagsläget är det svårt för invånaren att hitta fram till den jämförelsetjänst där vårdenheternas utbud presenteras. (Under ca 100 dagar 2013 (1 jan 10 apr) har det varit 618 unika besökare till den jämförelsetjänst regionen tillhandahåller angående det utbud vårdenheterna erbjuder.) Omkring 10 procent av invånarna väljer om vårdenhet på nationell nivå. Samma uppskattning görs för invånarna i Region Halland. Eftersom det primärt är inför behov av vård som byte av vårdenhet sker finns det ett behov av en tydligare information om vårdenheternas utbud från regionens sida. Det finns i Halland goda förutsättningar för invånarna att hitta en vårdenehet som motsvarar dess önskemål givet antalet enheter av olika storlek och med olika driftsform, spritt över regionens kommuner. Mål i Vårdval Halland Målen i Modellbeskrivningen syftar till att nå de för hela regionen aktuella målen som finns uttryckta i regionfullmäktiges Mål och Strategier. De prioriterade målen för verksamheterna inom vårdområdet är att: (1) Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård, (mål 2) invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården samt att (mål 3) vården ska vara säker och ges med hög kvalitet. För att nå dessa mål formuleras för de olika verksamheterna mål och uppdrag som tillsammans leder mot måluppfyllelse. Några berör strukturer som ska finnas på varje enhet för att kunna ge vård av rätt kvalitet i rätt omfattning och med hög säkerhet. En annan typ av mål omfattar behandlingar och aktiviteter. En viss typ av aktivitet förväntas leda till ett förbättrat resultat, exempelvis att skriva remisser för vård hos neurorehabteam eller att registrera patienter i lämpligt kvalitetsregister. Disposition I rapporten redovisas resultaten först vad avser strukturfrågor. Uppdelningar görs vad avser kommun och driftsform. Därefter redovisas resultat vad avser vårdenheternas aktiviteter på ett antal utvalda områden. Ovanstående tre typer av mått, struktur-, process- och resultatmått, utgör rapportens struktur. Det kan ibland vara svårt att hitta tydliga gränsdragningar mellan framförallt process- och resultatmått. 6

Kompetenser, rutiner, riktlinjer och tjänster Kompetenser Vårdvalsmodellen ställer ett antal krav på enheterna. En viss typ av basal kompetens måste finnas på enheten i grunden (specialist i allmänmedicin). Därutöver ska enheterna själva knyta den kompetens till vårdenheten som svarar mot patienternas vårdbehov. Enheterna i primärvården i Region Halland har ett omfattande uppdrag. I och med det krävs att enheterna knyter olika typer av kompetenser till vårdenheten så att patienternas olika vårdbehov kan tillfredsställas. Det kan ske genom att enheten sluter avtal med olika specialiteter, eller att olika specialiteter anställs vid enheten. Patientunderlaget är avgörande för vilken typ av och i vilken form kompetens tillhandahålls. Tidigare enkäter har visat att en mängd olika specialiteter erbjuds vid de olika enheterna (se bilaga). Tillgång till kompetensen saknas på vårdenheten Kompetensen finns anställd på vårdenheten 7 Kompetensen finns knuten till vårdenheten genom avtal Använda timmar totalt Arbetsterapeut 0 23 19 4 165 Medicinsk fotvård 1 3 38 642 Dietist 3 3 36 827 Barnhälsovårdspsykolog 2 16 24 1 173 Psykolog med 7 16 19 2 781 inriktning mot vuxna Kurator 15 17 10 2 149 *svar från 42 vårdenheter Omfattningen av hur mycket de olika kompetenserna används varierar mellan enheterna. Det finns dock inget tydligt samband mellan hur mycket en typ av kompetens används i vården och i vilken utsträckning dessa kompetenser inkoorporeras i reguljära anställningar. Enheterna har uppskattat i vilken utsträckning de använder olika specialistkompetenser. Generellt är det mycket grova uppskattningar vilket inte gör det fruktbart att närmare se på omfattningen av utnyttjandet de listade specialistkompetenserna. Barn- och ungdomars psykiska hälsa I vårdvalsmodellen finns också krav på att vårdenheterna ska samverka med andra organisationer eller förvaltningar som är en del av det ordinarie vårdutbudet i regionen. Detta för att patienten ska kunna lotsas genom vårdsystemet på ett effektivit sätt och inte falla mellan stolarna. Samverkan ska ske när det gäller barn och ungdomars psykiska hälsa (omfattar även elevhälsan). Här ställs det krav på vårdenheterna att skapa rutiner för hur barn och

unga ska tas om hand och när de ska lotsas vidare till barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Från BUPs sida lyfts detta ut som särskilt viktigt då patienttillströmningen till BUP ökat kraftigt. Antal vårdenheter som har riktlinjer och rutiner för samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsan för att säkerställa att barn och unga med psykisk ohälsa får grundläggande insatser på vårdenheten? Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Ja 6 6 6 12 2 5 37 Nej 3 2 1 3 0 1 10 *Tre vårdenheter har inte besvarat enkäten. I augusti hade de inga etablerade riktlinjer. Vid årsskiftet hade 37 enheter etablerat rutiner för samverkan psykiatrin kring barn och ungdomars hälsa. Att riktlinjer finns på plats är i sig ingen garanti för att samverkan fungerar, men det skapar förutsättningar för ett fungerande samarbete mellan olika vårdområden. Från regionkontorets sida har rutiner och riktlinjer begärts in för att bättre få en uppfattning om ändamålsenligheten. Sjukdomsförebyggande arbete Ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete är viktigt för hallänningarnas hälsa. Närsjukvården spelar här en central roll. För att kunna fylla den rollen fullt ut är det viktigt att det finns ett strukturerat sjukdomsförebyggande arbete. Vårdenheterna är därför ålagda att ha Tydliga riktlinjer och rutiner för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Antal vårdenheter med rutiner för att arbeta enligt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Ja 5 7 7 10 2 6 Nej 4 1 0 4 0 0 *siffror från uppföljning 2, 2012 Vårdenheterna har informerats om vikten av att etablera rutiner på området. Frågan kommer att följas även under 2013. Jämställd sjukskrivning Regionfullmäktige har i Mål och Strategier poängterat vikten av att vården ska vara god och jämlik. Ett led i arbetet med att göra vården mer jämlik har varit att uppmärksamma de skillnader som finns i den vård och det bemötande som ges män respektive kvinnor. Arbetet genomfördes under 2011. 40 enheter skapade rutiner för att samma frågor ställs till både kvinnor och män. Rutiner för uppföljning av kvalitet och jämställd sjukskrivningsprocess Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Ja 8 7 7 11 2 4 Nej 1 1 4 2 *Siffror från 2011 8

I målen för 2012 poängterades vikten av att ha Rutiner för uppföljning av kvalitet och jämställd sjukskrivningsprocess. Målet kommer följas även under 2013 då en särskild vikt kommer läggas vid att följa etablerandet av rutiner ute på vårdenheterna. Äldres hälsa Trycksår, fall och undernäring Att delta i kvalitetsregistret Senior Alert är numera obligatoriskt för vårdenheterna i Halland. Senior Alert fokuserar på hälsa hos äldre, där riskbedömningar av de äldres situation är en central del i arbetet. Riskbedömningarnas omsättande i praktiska åtgärder går över etablerandet och implementerandet av rutiner angående de äldres hälsa. Vårdenheter med rutiner för att motverka trycksår och undernäring bland äldre Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Ja 8 6 6 10 2 6 38 Nej 1 2 1 5 9 *Tre vårdenheter har inte besvarat enkäten Diabetes En av de stora folksjukdomarna är diabetes. Kostnaderna för vård relaterade till diabetes är omfattande och det finns mycket att vinna på ett effektivt arbete mot sjukdomen. Eftersom diabetes som sjukdom inte är botbar är det viktigt att patienterna lär sig hantera sjukdomen på bästa sätt. Närsjukvården har därför en viktig roll i att tidigt upptäcka sjukdomen hos patienterna. För att göra det effektivt över hela linjen är det viktigt att vårdenheterna har rutiner för att i tid upptäcka diabetes och därmed tidigt kunna hjälpa patienten hitta en livsstil som mildrar sjukdomens verkningar. Antal vårdenheter som säkerställt tydliga rutiner för tidig identifiering av patienter med ökad risk för diabetes Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Ja 9 8 7 15 2 6 47 Nej Alla enheter har etablerat rutiner för detta ändamål. Tillgänglighet och öppettider Det finns flera olika aspekter av tillgänglighet. Vårdenheterna ska ha ett öppethållande som motsvarar invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Det ska vara möjligt att komma i kontakt med vårdenheterna på tider och former som passar invånarna och inom en rimlig tidsrymd. Öppettider Vårdenheterna ska ha ett öppethållande som motsvarar invånarnas behov av hälsooch sjukvård. Det innebär också att vårdenheterna tillsammans ska garantera tillgång till en beredskapsläkare i varje kommun, dygnet runt. 9

Telefontillgänglighet Invånarna ska ha möjlighet att komma i kontakt med vårdenheten samma dag som kontakt initieras. För vårdenheternas del innebär det att de ska ha tillräcklig kapacitet att besvara telefonsamtal i den omfattning som invånarnas behov visar. För att underlätta arbetet kan tekniska lösningar användas. En sådan lösning är TeleQ som finns i funktion på 31 av 47 enheter i regionen. Tillgängligheten är, givet existerande data, något bättre i egen regi jämfört med privata vårdenheter. 2 96 procent av de vårdsökande kommer i kontakt med vårdenheten inom stipulerad tid när det gäller egen regi, att jämföra med 93 procent hos privata vårdgivare. Sett i ett nationellt perspektiv tillgängligheten god vid vårdenheterna i vårdvalet. Mina Vårdkontakter Ett allt viktigare komplement till telefon som kommunikations- eller informationsmedel är internetbaserade lösningar. Tjänsten Mina vårdkontakter som nu införs på nationell basis är ett sätt att erbjuda patienterna möjligheter att bättre styra sina vårdkontakter. Vårdenheterna kan inom ramen för Mina Vårdkontakter erbjuda invånarna olika tjänster. Enligt uppföljningsenkäten finns det ingen enhet som inte erbjuder någon tjänst via Mina Vårdkontakter. Fördelningen av använda/erbjudna tjänster visas i tabellen nedan. Tjänster erbjudna i Mina Vårdkontakter Antal enheter som erbjuder Avboka och omboka tid 41 Beställa tid för besök (önskemål om tid) 36 Direktbokning av tid i webbtidbok 15 Beställa journalkopia 36 Förnya Hjälpmedel 36 Förnya recept 43 Svar på röntgen och provtagning 31 Vaccination inför utlandsresor 32 Kontakta mig 42 Rådgivning 30 *resultaten avseende erbjudna tjänster som redovisas i uppfölningsenkäten överensstämmer inte helt med vad som finns redovisat via regionhalland.se. Ett stickprov visar att enkäten underrapporterar, dvs tjänster som på regionhalland.se uppges finnas rapporteras inte i enkäten. Alla enheter erbjuder någon tjänst via Mina Vårdkontakter. (se bilaga) Många enheter erbjuder alla eller många av de tillgängliga tjänsterna. 30 enheter ger sina listade patienter ett stort utbud av digital service. I genomsnitt erbjuder enheter i egen regi patienterna knappt nio tjänster, att jämföra med privata enheters dryga fem tjänster. 2 Tillgängligheten för ett stort antal patienter kan inte fastställas då 16 enheter saknar ett datoriserat telefonisystem. 10

Det går inte att se några större förändringar jämfört med 2011, varför man får utgå från att respektive vårdenhet nu hittat den nivå som passar den egna organisationen bäst. esjukintyg Som ett led i att säkerställa kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården genomförs satsningar på elektronisk kommunikation mellan vården och Försäkringskassan. Inom vårdvalet i Halland är det endast tre enheter som saknar möjlighet att överföra sjukintyg på elektronisk väg till Försäkringskassan. Funktionen för esjukintyget ger enheten möjligheter att använda verktyget i uppföljning av den egna verksamheten och förbättra kvaliteten. Det är något 15 enheter använder sig av. 32 enheter har således inte börjat begagna sig av denna möjlighet. Användandet av denna funktion fördelar sig jämnt mellan enheter i egen regi (7 st) och privata vårdenheter (8 st). Anledningen till att inte använda funktionen tycks emellertid inte bero på bristande förtroende för den bild av diagnoser, sjukskrivningar eller sjukskrivningslängder som esjukintyget ger. esjukintyget ger en tillförlitlig bild av: Ja Nej Diagnoser 34 5 Antal sjukskrivningar 32 7 Sjukskrivningslängder 37 2 *endast avgivna svar redovisas här. Några enheter har valt att inte besvara frågan. 11

Registreringar, utredningar och remisser De strukturer som vårdenheterna etablerat utgör en bas för det fortsatta arbetet. Det är en förutsättning för att över tid hålla en hög och jämn kvalitet. Strukturerna ger en ram utifrån vilken enheterna kan bedriva det fortsatta arbetet. Det sätt som vi kan undersöka det fortsatta arbetet på är genom att följa upp processvärden som antal registreringar, antal skrivna remisser med mera. Ett högt deltagande i de satsningar som målen för Vårdval Halland stipulerar är viktigt för en god och jämlik vård av hög kvalitet. Fysisk aktivitet på recept Vissa av dessa produktionsmått kan kopplas till rutiner som vårdenheterna förväntas ha på plats. Som ett led i det hälsofrämjande arbetet som alla enheter ska bedriva finns möjligheten att skriva ut Fysisk aktivitet på recept. Det finns en stor variation i vilken omfattning detta används av de olika vårdenheterna. Antal fysisk aktivitet på recept Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Liten 14 40 6 43 103 Mindre 24 34 61 23 7 41 190 Större 250 11 45 178 7 22 513 Stor 172 2183 16 2371 Egen 296 74 56 186 14 22 648 regi Privat 150 2168 90 37 84 2529 Totalt 446 2242 146 223 14 106 3177 Mest anmärkningsvärt är att det finns en enhet som skrivit ut dubbelt så mycket som alla de andra, tillsammans. (I underlaget för medelvärdesberäkningen ingår 12 enheter (med värdet noll) som inte uppgivit något värde, alternativit inte besvarat frågan.) Användandet av Fysisk aktivitet på recept skiljer sig åt markant mellan de olika vårdenheterna. De 10 enheter som skriver ut mest aktivitetsrecept står för 88 procent av alla utskrivna recept. (Räknar man bort den enhet som mest frekvent använder metoden är fortfarande 67 procent av alla recept kopplade till drygt en femtedel av enheterna. Det är svårt att se att detta enkom skulle bero på variationer i patientunderlaget.) Någon betydande skillnad mellan enheter i egen regi och privata går inte att se. Bland de tio mest frekventa receptskrivarna kommer fem från privat sida och fem från egen regi. Diabetes Arbetet mot diabetes pågår brett. Enheterna har krav på sig att etablera rutiner för att tidigt upptäcka diabetes. Sådana rutiner finns etablerade på alla enheter. Ett instrument i arbetet mot diabetes är att registrera patienter i diabetesregistret. 12

Kvalitetsregistret NDR är ett viktigt instrument för fortsatt utveckling av diabetesvården generellt varför en hög täckningsgrad är viktigt. Effekten av krav på registrering med stöd av etablerade rutiner är tydlig. Endast några få enheter uppger siffran 0 beträffande antal registreringar i registret. Spridningen mellan enheterna är här inte lika stor som gällande Fysisk aktivitet på Recept. De tio enheter med mest frekvent registrering står för 47 procent av alla registreringar. Här finns det ingen enhet som markant sticker ut. Antal patienter som registrerats i nationella diabetesregistret (NDR) Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Liten 33 153 30 88 304 Mindre 119 152 317 483 124 102 1297 Större 602 345 313 673 241 2174 Stor 600 862 352 1814 Egen 941 1105 313 1104 365 102 3930 regi privat 380 287 470 434 88 1659 Totalt 1321 1392 783 1538 365 190 5589 Det är en tydlig skillnad mellan regiondrivna och privata vårdenheter. Enheter i egen regi är betydligt mer aktiva i att registrera i kvalitetsregistren. Samma tydliga skillnad saknas när man ser till enheternas storlek (antal listade invånare). Andelen registrerade patienter är inte beroende av enhetens storlek. Demens, Senior Alert Arbetet mot demens sker övergripande i Halland. I det arbetet inbegrips också genomförande av riskbedömningar och registreringar i Senior Alert liksom genomförande av demensutredningar. På det här området, liksom gällande fysisk aktivitet på recept, finns det en enhet som har betydligt fler genomförda demensutredningar än de andra. Den enhet med flest utredningar har gjort mer än fyra gånger fler utredningar än den enhet med näst flest. Antal patienter som erhållit basal demensutredning Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Liten 0 2 5 11 9 27 Mindre 21 15 2 32 11 7 88 Större 68 1 9 34 11 0 123 Stor 405 66 38 509 Egen 454 8 7 46 22 0 537 regi privat 40 76 9 69 16 210 Totalt 494 84 16 115 22 16 747 13

Tänkbart vore att de enheter som var aktiva gällande att genomföra demensutredningar också skulle vara det beträffande registreringar i Senior Alert. Ett sådant samband är emellertid ytterst svagt. Registrerade riskbedömningar och (registrerade årgärder) Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Liten 54 (17) 153 (71) 9 (9) 4 (2) 110 (58) Mindre 45 (1) 13 (5) 43 (30) 44 (31) 22 (9) 35 (0) 249 (76) Större 54 (4) 490 (139) 90 (30) 174 (80) 36 (23) 33 (1) 807 (258) Stor 46 (22) 153 (28) 0 (0) 46 (36) 245 (86) Egen regi 53 (26) 598 (157) 133 (60) 213 (111) 58 (32) 33 (1) 323 (91) Privat 92 (1) 112 (32) 20 (11) 60 (45) 39 (2) 1088 (387) Totalt 145 (27) 710 (189) 153 (71) 273 (156) 58 (32) 72 (3) 1411 (478) Stroke Stroke betraktas vanligen som en av våra vanliga folksjukdomar. Ett stort antal fall inträffar varje år i Sverige. Även om antalet fall på senare tid avtagit återstår mycket att göra med de som faktiskt insjuknar. Det handlar om att på ett bra sätt fånga upp dessa patienter och erbjuda en bra rehabilitering efter patientens förutsättningar. Efter insjuknande i Stroke är det därför viktigt att träffa läkare för att klarlägga behovet av rehabilitering. Antal nyinsjuknade patienter med huvuddiagnosen stroke, enligt ICD-10 koderna I60-I69, som varit på nybesök hos läkare Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Liten 0 8 5 9 22 Mindre 17 11 13 32 7 5 85 Stor 37 9 14 61 5 43 169 Större 22 53 19 94 Egen 42 40 25 86 12 43 248 regi Privat 34 33 10 31 14 122 Totalt 76 73 35 117 12 57 370 Givet att enheterna i egen regi står för ca 60 procent av de listade patienterna går det inte att se några skillnader mellan olika driftsformer gällande nybesök till läkare efter Stroke. Någon skillnad i hur män och kvinnor behandlas går inte heller att se. Eftersom det ibland är fler kvinnor än män, ibland fler män än kvinnor som erhåller nybesök får man anta att det är patientunderlaget på den faktiska enheten som är grunden för de ganska små skillnader som kan skönjas. 14

Nybesöket, eller uppföljningsbesöket, är en del av rehabiliteringen. Utifrån detta kan rehabiliteringsbehovet fastställas. Rehabiliteringen kan ske antingen genom särskilda neurorehabteam eller genom arbetsterapeut eller sjukgymnast, beroende på patientens behov. Antal patienter med diagnosen stroke, enligt ICD-10 koderna I60-I69, som fått remiss till neurorehabteamet för bedömning av rehabiliteringsbehov. Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Liten 0 0 0 0 0 Mindre 0 1 4 0 0 0 5 Större 27 7 9 2 0 0 45 Stor 30 15 7 52 Egen 57 16 13 2 0 0 88 regi Privat 0 7 0 7 0 14 Totalt 57 23 13 9 0 0 102 Avseende remiss till neurorehabteam finns det en tydlig skillnad mellan vårdenheter i privat regi och egen regi. Drygt 86 procent av alla remisser sker från egen regi. En annan intressant aspekt här är att drygt 91% av alla remisser skrivs från regionens norra delar. Varberg och Kungsbacka står för nästan 80 procent av alla remisser, och räknas Falkenberg in är det mer än 90 procent. Någon betydande skillnad mellan män och kvinnor finns inte. Antal patienter med diagnosen stroke, enligt ICD-10 koderna I60-I69, som erhållit remiss till arbetsterapeut eller sjukgymnast. Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland Liten 0 0 1 2 9 12 Mindre 12 5 0 2 0 4 23 Större 13 7 0 12 0 13 45 Stor 10 21 8 39 Egen 13 7 1 12 0 13 46 regi Privat 22 26 0 12 13 73 Totalt 35 33 1 24 0 26 119 Remiss till sjukgymnast eller arbetsterapeut används över hela regionen. Här är de privata vårdsgivarna något mer aktiva (60 procent av alla remisser). Intressant är också att i detta avseende är skillnaden mellan regionens norra och södra kommuner inte lika stora. I regionens södra delar har det tidigare inte funnits tillgång till specifika neurorehabteam. En nystartad verksamhet inom egen regi ska nu täcka behovet så att samma möjligheter till god vård för dessa patienter finns också i söder. Regiongemensamt utvecklingsarbete Det är viktigt att vårdenheterna bidrar med sin kompetens i det regiongemensamma utvecklingsarbete som bedrivs. Det stärker kvalitet i arbetet och det skapar en bättre förankring för de ämnen som behandlas. 15

23 av vårdenheterna uppger att de deltar i sådana projekt samt anger vilka projekt det rör sig om. Åtta av enheterna på privat sida har uppgett deltagande i sådant utvecklingsarbete. Motsvarande siffra för enheter i egen regi är 15. Områdena för dessa utvecklingsarbeten varierar stort regiongemensam cancervård, demenssamordnarnätverk, läkemedelskommitténs terapigrupp med mera. Någon sammanställning av vilken tidsåtgång det rör sig om totalt låter sig inte göras. Det varierar från en timme per vecka till flera timmar i veckan. Avgörande för tidsåtgång är vilket arbete det rör sig om. 16

Särskilda uppdrag Särskilt boende Vårdenheten ska ge ett konstruktivt stöd och utbildande insatser till personal inom boendet. Det kan handla om övergripande råd i medicinska frågor, deltagande i läkemedelsgenomgångar eller utbildningar i kompetenshöjande syfte. Under 2012 fanns det i regionen totalt 2967 platser i särskilt boende. 34 enheter hade uppdrag kopplade till de särskilda boendena. De boende väljer i hög utsträckning den enhet som har det särskilda uppdraget. Boendena besöks i 80 procent (27 st) av fallen en gång per vecka av vårdenheten, samt vid behov. Endast ett fåtal (7 st) boenden får på regelbunden basis besök oftare. Vårdenhetens personal kan också göra hembesök när behov föreligger. Särskilt uppdrag i särskilt boende för äldre Kommun (antal vårdenheter) Antal platser Ansvariga vårdenheter (antal platser) Kungsbacka 561 Husläkarna i Kungsbacka (71) Vc Fjärås (45) Vc Kungsbacka (141) Vc Onsala (152) Vc Särö (64) Vc Åsa (88) Varberg 532 Läjeskliniken (51) Neptunuskliniken (39) Vc Håsten (16) Vc Tvååker (67) Vc Veddige (138) Vc Västra Vall (221) Falkenberg 419 Familjeläkarna Söderbro (41) Laurentiuskliniken (60) Vc Falkenberg (207) Vc Slöinge (31) Vc Ullared (80) Halmstad 1066 Amadeuskliniken (30) Viktoriakliniken Eldsberga (23) Viktoirakliniken Kungsgatan (136) Vc Andersberg (64) Vc Bäckagård (48) Vc Getinge (110) Vc Hertig Knut (230) Vc Nyhem (269) Vs Oskarström (94) Vc Vallås (60) Hylte Vc Hyltebruk (81) Vc Torup (42) Laholm 266 Familjeläkarna i Laholm (32) Familjeläkarna vid Torget (34) Hälsoringen Glänninge (48) Hälsoringen Knäred (41) Vc Centrum Laholm (111) 17

Halland 2967 - Arbetssättet där vårdenhet och särskilda boenden träffas för utbildning och information får genomgående bra omdömen. Korttidsboende Kortidsboende för äldre ska föregås av en samordnad vårdplanering. Här bistår regionen med läkarinsatser för de äldre. Uppdraget för läkarinsatserna genomförs av den vårdenhet som har avtal om uppdraget, såvida ingen annan överenskommelse med individens valda vårdenehet görs. Den vårdenhet som har uppdraget ansvarar också för sjukvårdande behandling av brådskande karaktär samt att ge konsultativt stöd och utbildande insatser i form av övergripande medicinska frågor. Särskilt uppdrag, läkarinsatser i kommunens korttidsboende för äldre Kommun (antal vårdenheter) Antal platser Ansvariga vårdenheter (antal platser) Kungsbacka 67 Vc Kungsbacka (27) Vc Onsala (10) Vc Åsa (30) Varberg 42 Vc Veddige (1) Vc Västra Vall (41) Falkenberg 30 Vc Falkenberg (30) Halmstad 63 Vc Bäckagård (58) Vc Hertig Knut (5) Hylte 10 Vc Hyltebruk (10) Laholm 26 Familjeläkarna Laholm (1) Hälsoringen Knäred (24) Vc Centrum Laholm (1) Halland 238 - Antalet platser i kortidsboende uppgick i Halland till 238. Kopplad till korttidsboenden finns läkare tillgänglig för konsultation på annan tid än på schemalagd besökstid. 18

Bilagor Befintliga Vårdenheter i Hallands kommuner KUNGSBACKA VARBERG FALKENBERG Stenblommans Vårdcentral Husläkarna i Varmbadhuset Familjeläkarna Skrea Varberg Capio Husläkarna Vallda Neptunuskliniken Familjeläkarna Söderbro Capio Husläkarna Kungsbacka Läjeskliniken Laurentiuskliniken Säröledens Familjeläkare Navets Vårdcentral Vårdcentralen Slöinge Vårdcentralen Fjärås Vårdcentralen Tvååker Vårdcentralen Falkenberg Vårdcentralen Särö Vårdcentralen Håsten Vårdcentralen Vessigebro Vårdcentralen Kungsbacka Vårdcentralen Veddige Vårdcentralen Ullared Vårdcentralen Onsala Vårdcentralen Västra Vall Vårdcentralen Åsa HALMSTAD HYLTE LAHOLM Amadeuskliniken Fyllinge Vårdcentralen Hylte Hälsoringen Glänninge Amadeuskliniken Söndrum Vårdcentralen Torup Hälsoringen Knäred Capio Citykliniken Familjeläkarna vid Torget Läkargruppen Tre Hjärtan Familjeläkarna i Laholm Söndrumskliniken Göran Svenssons Läkarmottagning Tudorkliniken Vårdcentralen Laholm Viktoriakliniken Eldsberga Viktoriakliniken Kungsgatan Vårdcentralen Nyhem Vårdcentralen Getinge Vårdcentralen Andersberg Vårdcentralen Hertig Knut Vårdcentralen Bäckagård Vårdcentralen Oskarström Vårdcentralen Vallås 19

Bilaga: Primärvårdsuppdrag i riket "Placering" Landsting/ Region BHV MVH Rehabilitering Medicinsk fotvård Antal "ja" Antal "Nej" 1 Västerbotten Ja Ja Ja Ja 4 0 1 Dalarna Ja Ja Ja Ja 4 0 1 Norrbotten Ja Ja Ja Ja 4 0 1 Västernorrland Ja Ja Ja Ja 4 0 5 Jämtland Ja Ja Delvis Ja 3 0 5 Västmanland Ja Ja Delvis Ja 3 0 7 Halland Ja Nej Ja Ja 3 1 7 Värmland Ja Ja Nej Ja 3 1 9 Östergötland Ja Nej Delvis Ja 2 1 10 Gävleborg Tilläggsuppdrag Nej Ja Ja 2 1 10 Örebro Ja Ja Delvis Nej 2 1 12 Blekinge Ja Nej Ja Nej 2 2 12 Kronoberg Ja Nej Ja Nej 2 2 12 Jönköping Nej Nej Ja Ja 2 2 12 VGR Ja Nej Nej Ja 2 2 16 Sörmland Tilläggsuppdrag Nej Ja Nej 1 2 17 Region Nej Nej Ja Nej 1 3 Skåne 18 Gotland Ja Nej Nej Nej 1 3 19 Uppsala Nej Nej Delvis Nej 0 3 20 Kalmar Nej Nej Nej Nej 0 4 20 Stockholm Nej Nej Nej Nej 0 4 Källa: Vårdval i Primärvården, 2012, SKL 20

Bilaga: Ersättningsprinciper i riket Landsting Vårdtyngd/ sjuklighet Socioekonomi Justering utifrån lokalisering Justering täckningsgrad Blekinge Ålder Nej Nej Ja Halland Ålder Nej Nej Ja Kronoberg ACG Ja (CNI) Tillägg km till sjukhus Ja Sörmland Ålder Ja (Kommuners bedömning) Tillägg befolkningstäthet Ja Västerbotten Ålder + tillägg (för omfattande vårdbehov) Östergötland Ålder Ja (Inkomst i området) Ja (CNI) Tillägg Km till sjukhus Ja Tillägg Ålder kopplad till km till Vårdcentral Dalarna ACG Ja (CNI) Tillägg Ort Ja Jämtland Ålder Ja (CNI) Tillägg Km till sjukhus Ja Norrbotten Ålder Ja (CNI) Tillägg Km till sjukhus Ja Uppsala Ålder Nej Tillägg Ort Nej Västernorrland Ålder Ja (CNI) Tillägg Km till sjukhus, åldersuppräknat. Befolkningstäthet ja Jönköping Ålder + ACG Ja (CNI) Tillägg Ålder kopplad till km till Vårdcentral Skåne ACG Ja (CNI) Nej Ja VGR Ålder/ACG Ja (CNI) Tillägg Km till sjukhus, km Ja till tätort, befolkningstäthet samt annan geografi Västmanland Ålder/ACG Ja (CNI) Nej Nej Gävleborg Ålder Ja (CNI) Tillägg Ort ja Kalmar Ålder/ACG Ja (CNI) Nej Ja Stockholm Ålder Nej Nej Ja Värmland Ålder/ACG Ja (CNI) tillägg Km till sjukhus, km Nej till tätort, befolkningstäthet Gotland Ålder Nej Nej Ja Örebro Ålder Ja (CNI) Tillägg Km till sjukhus samt ortsspecifikt Nej Källa: Vårdval i Primärvården, 2012, SKL Ja Nej 21

Bilaga: Kostnadsansvar i riket Landsting Allmänläkare, sjukgymnast på nationell taxa Primärvårdsbesök i andra landsting Besök hos annan inom vårdval Allmänläkemedel för listade Medicinsk service* Hjälpmedel och förbrukningsartiklar Blekinge Ja Ja Ja Ja Ja Delvis Hjälpm., inkontin. Halland Ja Ja Ja Nej Ja Delvis Hjälpm. Kronoberg Enbart sjukgymnast inom länet Ja Ja Ja Ja Delvis Hjälpm. Sörmland Ja Nej Ja Nej Ja Ja Västerbotten Ja Nej Ja Ja Ja Delvis Hjälpm. Östergötland Ja Nej Ja Ja Ja Delvis Hjälpm. Dalarna Ja Ja Ja Ja Ja Ja Jämtland Ja Nej Ja Ja Ja Delvis Hjälpm. Norrbotten Ja Ja Ja (läkaroch sskbesök) Uppsala Nej Nej Ja Ja (egen förskrivning) 22 Ja Delvis (röntgen och funktionsund) Ja Ja Delvis Inkontin. Väster-norrland Ja Ja Ja Ja Ja Delvis Hjälpm. Jönköping Ja Ja Ja Ja Ja Ja Skåne Ja Nej Ja Ja (75%) Ja Ja VGR Allmänläk Ja Ja Ja (egen förskrivning) Ja Delvis Hjälpm. Västmanland Nej Ja Ja Delvis (20%) Delvis (röntgen 50%) Gävleborg Ja Nej Ja Ja (egen Ja förskrivning) Kalmar Nej Nej Nej ja (egen förskrivning) Stockholm Nej Nej Nej Nej Delvis (begr för röntgen och klinfys) Värmland Allmänläk Nej Ja Ja Ja Nej Gotland Nej Nej Ja Nej Delvis ja (röntgen) Örebro Nej Nej Ja (max 3 Nej Ja Nej besök individ/år) Källa: Vårdval i Primärvården, 2012, SKL *Under medicinsk service sorter: röntgenundersökningar, endoskopi, klinisk fysiologi/cytologi Nej ja Ja Ja Delvis Hjälpm.

Mina Vårdkontakter Erbjudna tjänster Mina vårdkontakter 14 12 10 8 6 4 2 0 en två tre fyra fem sex sju åtta nio tio antal erbjudna tjänster Driftsform Mina Vårdkontakter - Tjänster per vårdenhet 10 8 6 4 2 0 Privat Regiondriven Halland Kommun Mina Vårdkontakter - Tjänster per vårdenhet 12 10 8 6 4 2 0 Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland 23

Vårdval Halland, antal vårdenheter som har samverkan med kompetenser under 2012 Kompetens 2007 2008 2009 2010 2011 Aug 2012 Distriktssköterska 40 42 44 44 46 44 Distriktssköterska specialiserad på astma och 30 35 37 36 35 34 KOL Distriktssköterska specialiserad på beroende av 11 11 9 18 16 17 alkohol och droger Distriktssköterska specialiserad på diabetes 36 41 40 41 43 39 Distriktssköterska specialiserad på högt 9 17 14 26 28 26 blodtryck Distriktssköterska specialiserad på övervikt 0 20 20 28 23 27 Specialist i barnmedicin 9 11 11 11 11 11 Specialist i gynekologi 2 3 4 4 2 2 Specialist i handkirurgi 0 1 0 0 0 1 Specialist i hjärtsjukdomar 3 1 1 3 1 1 Specialist i hudsjukdomar 0 6 5 3 1 2 Specialist i idrottsmedicin 3 2 4 4 3 2 Specialist i invärtes sjukdomar 8 12 15 8 12 8 Specialist i ortopedi 7 7 10 3 1 1 Specialist i psykiatri 3 4 4 8 9 8 Specialist i reumatologi 2 4 8 6 9 4 Specialist i åldrandets sjukdomar 3 4 3 3 3 3 Specialist i öron, näsa och hals 3 4 4 4 2 2 Kurator 28 34 37 32 32 30 Psykolog 35 38 40 38 34 37 Psykoterapeut 8 19 20 18 23 17 Arbetsterapeut 33 42 44 42 41 43 Dietist 20 21 21 31 40 39 Medicinsk fotvård - - 39 43 41 42 Sjukgymnast 37 43 42 42 44 44 Företagsläkare 8 8 14 11 11 10 Uroterapeut 10 19 18 13 14 13 Undersköterska 35 40 38 38 38 38 Barnsjuksköterska 22 24 25 22 22 22 Biomedicinsk analytiker 14 14 16 14 13 13 KBT-terapeut - - 33 39 39 39 Naprapat 2 3 3 3 3 3 Sjuksköterska - 29 29 36 35 35 Rehabsamordnare - - - 38 42 40 Annan kompetens 18 27 25 17 19 18 24

Måluppföljning för Vårdval Halland 2012 I detta häfte redovisas hur vårdenheterna inom Vårdval Halland arbetat under året för att leva upp till de mål som regionfullmäktige satt upp för 2012. Fler exemplar kan beställas på telefon 035-13 48 00 eller via www.regionhalland.se/broschyrer Box 517 301 80 Halmstad Telefon 035-13 48 00 www. regionhalland.se regionen@regionhalland.se