Vattenskydd Grevietäkten

FÖRSTUDIE Vattenskydd Grevietäkten Svedala kommun, Skåne län Samrådshandling, 2010-12-22 Objekt: 8850784

Titel: Förstudie Vattenskydd Grevietäkten Utgivningsdatum: Samrådshandling 2010-12-22 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kitty Linnberger, projektledare tfn 044-19 52 21 Uppdragsansvarig: Christina Lindberg, Sweco tfn 040-16 72 23 Distributör: Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad, Björkhemsvägen 17, telefon: 0771-921 921.

Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 5 2 BAKGRUND... 6 2.1 Förstudiens syfte och avgränsning... 6 2.2 Tidigare utredningar... 6 2.3 Aktualitet... 6 2.4 Geografisk avgränsning... 6 2.5 Övergripande mål och strategier... 7 2.5.1 Allmänna transportpolitiska mål... 7 2.5.2 Miljömål... 8 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 9 3.1 Vattenförsörjning... 9 3.1.1 Vattenförsörjningssystemet... 9 3.1.2 Täktens legala status... 10 3.1.3 Skyddsåtgärder... 11 3.2 Geologi... 11 3.2.1 Jordlager... 11 3.2.2 Berggrund... 14 3.3 Grundvattenförhållanden... 14 3.3.1 Grundvattenbildning... 14 3.3.2 Tillrinningsområde... 15 3.3.3 Vattentäkten... 15 3.3.4 Grundvattenkvalitet... 16 3.3.5 Naturligt grundvattenskydd... 16 3.4 Riksintressen... 16 3.5 Markanvändning... 20 3.6 Trafik och trafikanter resor och transporter... 20 3.6.1 Statliga vägnätet inom infiltrationsområdet... 20 3.6.2 Trafikmängd... 26 3.6.3 Hastighet... 26 3.6.4 Begränsningar av bruttovikter och farligt gods... 26 3.6.5 Skyltning av vattenskyddsområde... 26 3.6.6 Vinterväghållning... 26 3.6.7 Utsläpp från vägtrafiken och drift... 27 3.6.8 Kollektivtrafik... 27 3.6.9 Olyckor... 27 3.7 Övrig infrastruktur... 28 4 BEDÖMNING AV RISK ATT TÄKTEN SKADAS OCH KONSEKVENSER DÄRAV... 28 3

4.1 Diffus föroreningsrisk från normal drift och trafik... 28 4.2 Risk för punktutsläpp via tankläckage vid olycka med tung trafik.. 29 4.3 Täktens sårbarhet, värde och konsekvensklass... 30 5 TÄNKBARA ÅTGÄRDER... 31 5.1 Trafikverkets åtgärdsstrategi... 31 5.2 Fyrstegsprincipen... 32 5.2.1 Steg 1 Åtgärder som påverkar transportbehov och val av transportsätt.. 32 5.2.2 Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät... 32 5.2.3 Steg 3 Vägförbättringsåtgärder.... 32 5.2.4 Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder... 33 5.3 Åtgärder... 33 5.3.1 Nollalternativ... 33 5.3.2 Skyltning... 33 5.3.3 Beredskapsplan... 33 5.3.4 Fysiska åtgärder... 33 5.4 Kostnader... 36 6 MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER... 36 7 SAMRÅD... 37 8 FÖRSLAG TILL BESLUT OCH FORTSATT ARBETE... 37 9 REFERENSER... 39 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Översikt. Skyddsområde och allmänna vägar Kartor riksintressen, bestämmelser samt planer och program 4

1 Sammanfattning Vattentäkten i Grevie står för ca 20 % av dricksvattenbehovet i Malmö. Täkten utgörs av ett trettiotal brunnar som tar sitt vatten ur de vattenförande s.k. Alnarpssedimenten. Grevietäkten utgör en mycket viktig reservvattentäkt i regionen om vattenförsörjningen från Vombsjön eller Bolmen skulle slås ut. Skyddsområdet för täkten är under revidering, förslag till reviderat vattenskyddsområde, har utgjort underlag för förstudien. De vägar som ingått i förstudien och som passerar genom föreslaget skyddsområde är väg 816, 818, 832, 840, 841 och 869. När föreslaget skyddsområde fastställts kommer skyltar sättas upp på samtliga vägar som passerar gränsen för den sekundära skyddszonen, skyltarna bör uppfylla kraven enligt Naturvårdsverket m.fl. Väg 108 har inte behandlats i denna förstudie då en utredning genomförts som behandlar risken att Grevie vattentäkt skadas till följd av vägtrafiken på väg 108 mellan Klågerup och Holmeja (Vägverket & Golder Associates, 2008). Någon detaljerad utredning av i vilken mån användning av salt vid vinterväghållning påverkar kloridhalterna i grundvattnet har inte genomförts. Grundvattnet har förhöjda kloridhalter till följd av att relikt grundvatten tränger in i täkten. Eventuell påverkan via halkbekämpning är svår att särskilja från den påverkan det relikta grundvattnet ger upphov till. Beräknad sannolikhet för olycka med tungt fordon som leder till större utsläpp av diesel ur drivmedelstank uppgår till en gång per 208 år på vägarna inom vattenskyddsområdet. En olycka med farligt godsfordon som leder till större läckage ur tank kan förväntas inträffa ungefär en gång per 722 år. Risken för negativ påverkan från diffusa utsläpp av tungmetaller och näringsämnen som väg och vägtrafik normalt tillför bedöms som liten. Den beredskapsplan som Svedala kommun arbetar med att ta fram bör beskriva de åtgärder som ska vidtas vid utsläpp av förorening för att eliminera skador på vattentäkten. Fysiska skyddsåtgärder har ansetts vara motiverade längs väg 816 och 841. I samband med utbyggnad av väg 108 anses att diken som underlättar sanering är en rimlig åtgärd längs den sträcka av väg 816 som passerar inom den primära skyddszonen. Längs väg 841 anses det vara motiverat att se över befintliga avkörningsskydd. Utöver översyn bedöms det motiverat att förlänga avkörningsskyddet ca 100 m i anslutning till grustäkten vid Hälledal. 5

2 Bakgrund 2.1 Förstudiens syfte och avgränsning Förstudiens syfte är att klargöra i vilken mån grundvattentäkten i Grevie riskerar att förorenas av trafik på och drift av statliga vägar inom vattenskyddsområdet. Förstudien skall vidare klargöra behov av möjliga skyddsåtgärder som kan leda till reduktion av risker enligt ovan. De vägar som i olika utsträckning passerar genom skyddsområdet är väg 108, 816, 818, 832, 840, 841 och 869. Förhållandena längs väg 108 kommer inte behandlas i denna förstudie då en rapport har tagits fram som behandlar risken för att Grevie vattentäkt skadas till följd av vägtrafiken på väg 108 mellan Holmeja och Klågerup (Vägverket & Golder Associates, 2008). I rapporten dras slutsatsen att kostnaderna för fysiska åtgärder blir högre än den beräknade riskkostnaden och därmed anses det inte motiverat att några fysiska åtgärder genomförs. Förstudien utgår från befintligt underlagsmaterial i form av tidigare utredningar, geologiska kartor, yttranden, intervjuer, samråd m.m. Några fältarbeten har inte genomförts, däremot är fältbesök genomförda. Förstudien är inte ämnad att ge detaljerade anvisningar om hur grundvattenskyddet ska stärkas. Målet är att ange en inriktning av åtgärder som kan ligga till grund för en fortsatt diskussion när det gäller fysiskt skydd. 2.2 Tidigare utredningar I Skåne genomfördes 1999 en riskklassning av vattentäkters behov av skyddsåtgärder med avseende på det statliga vägnätet (VBB VIAK, 1999). Av de 389 vattentäkter som ingick i studien bedömdes att ca 190 behövde utredas ytterligare. En av dem var vattentäkten i Grevie. 2.3 Aktualitet I Plan för miljöåtgärder i Vägverket, Region Skåne 2006-2010 finns för vatten ett mål fastställt som lyder de 30 mest utsatta vattentäkterna längs det statliga vägnätet i Skåne ska vara skyddade från påverkan från vägtransportsystemet via naturligt skydd, utförda fysiska skyddsåtgärder och/eller effektivare väghållning. De 30 mest utsatta vattentäkterna i Skåne utgörs av de täkter som producerar mer än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer med dricksvatten. 2.4 Geografisk avgränsning Grevietäktens vattenskyddsområde är beläget mellan Bara och Klågerup, se figur 2. Revidering av det befintliga vattenskyddsområdet pågår. I arbetet med förstudien har förslaget till reviderat skyddsområde utgjort avgränsning för berörda vägavsnitt, se figur 1. Kartan i figur 1 återfinns även i bilaga 1, i denna bilaga finns även de geografiska platser som nämns i förstudien markerade. 6

Figur 1 Föreslaget vattenskyddsområde för Grevie grundvattentäkt. Rödmarkerade vägar: väg 816, 818, 832, 840, 841 och 869 passerar genom vattenskyddsområdet ( Lantmäteriet, ärende nr I 2009/1431). 2.5 Övergripande mål och strategier 2.5.1 Allmänna transportpolitiska mål Under våren 2009 antog riksdagen nya transportpolitiska mål (Mål för framtidens resor och transporter, proposition 2008/09:93). Det övergripande målet är oförändrat och lyder: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målstrukturen har delats upp i ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra 7

till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa För att uppfylla funktionsmålet och hänsynsmålet har målen ytterligare preciserats, se tabell 1. Tabell 1 Funktionsmål Precisering av transportpolitiska funktions- och hänsynsmål. Hänsynsmål Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 2.5.2 Miljömål Sveriges riksdag har fastställt nationella miljökvalitetsmål som syftar till en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. De svenska miljömålen finns definierade i proposition 2009/10:155 Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete. 8

Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Riksdagen har utifrån detta antagit 16 miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och som definierar det tillstånd för miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Det nu aktuella projektet kommer främst att påverka miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Målet har vidare preciserats i tre delmål varav det tredje är av störst betydelse för denna förstudie: 1. Delmål 1 om skydd av grundvattenförande geologiska formationer; Delmålet innebär att senast år 2010 ska grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar bildandet och användningen av vattnet. 2. Delmål 2 om grundvattennivåer; Delmålet innebär att senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. 3. Delmål 3 om rent dricksvatten; Delmålet innebär att alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. Projektet kommer även påverka EG:s vattendirektiv i vilket anges att tillståndet för grundvatten ej får försämras och senast den 22 december 2015 skall god grundvattenstatus vara uppnådd. 3 Befintliga förhållanden 3.1 Vattenförsörjning 3.1.1 Vattenförsörjningssystemet Grevietäkten utgör en grundvattentäkt och består av ett trettiotal brunnar vilka är belägna sydväst om Staffanstorp. Det vatten som pumpas ur grundvattenmagasinet i Alnarpssedimenten vid Grevie brunnsanläggning leds vidare till Bulltofta vattenverk. Vattenuttag ur Grevietäkten sköts av VA SYD vilket är ett kommunalförbund som består av Malmös och Lunds VA-verksamheter. Uttagen ur Grevietäkten uppgår i dagsläget till 4-5 miljoner m 3 vatten/år och utgör ca 20 % av dricksvattenbehovet i Malmö. Om den ordinarie vattenförsörjningen från Vombsjön och/eller Bolmen skulle förhindras utgör Grevietäkten den enda större tillgängliga 9

grundvattentäkten i regionen. Täkten har därför mycket stor betydelse som regional reservvattentäkt. Ur Grevietäkten har Malmö kommun gjort grundvattenuttag under drygt 100 år. Grundvattenuttagen har varierat mellan olika år. Som mest togs ca 13 miljoner m 3 år 1949. De senaste åren har uttagen vid Grevie varierat mellan 4 och 5 miljoner m 3 /år. 3.1.2 Täktens legala status Vattendom Vattendom A58/1952 medger tillstånd att pumpa 9,2 miljoner m 3 per år (ca 290 l/s) ur täkten. De senaste åren har uttagen varit ca 4 miljoner m 3 (130 l/s). Skyddsområde Befintligt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter fastställdes 1977 och är beläget mellan Bara och Klågerup, se figur 2 samt för större karta bilaga 2 figur 1. Förslaget till reviderat skyddsområde är uppdelat på två delområden. Det norra delområdet är beläget mellan Bara och Klågerup, men utgör ett mindre område än det befintliga. Det södra delområdet är beläget mellan Hyby och Holmeja och täcker ett område som inte omfattas av det befintliga skyddsområdet, se figur 4. I de föreslagna föreskrifterna för reviderat vattenskyddsområdet finns bestämmelser som berör Trafikverket som väghållare. Föreskrifterna rör bland annat bestämmelser angående uppställning av fordon, schaktning och väghållning. Figur 2 Befintligt vattenskyddsområde för Grevietäkten (Länsstyrelsens karttjänster Bestämmelser). 10

3.1.3 Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder med syfte att skydda grundvattnet finns längs aktuella vägavsnitt. Skyddsåtgärder ur trafiksäkerhetssynpunkt finns längs delar av aktuella vägsträckor, se kapitel 3.6.1. De trafiksäkerhetshöjande åtgärder som finns bidrar till att sannolikheten för en allvarlig olycka minskar, vilket i sin tur även innebär att sannolikheten att grundvattnet påverkas genom utsläpp vid olycka minskar. 3.2 Geologi De geologiska förutsättningarna framgår av SGU:s berggrundskarta Af nr 194, jordartskartan Ae nr 38 samt hydrogeologiska kartbladet Ag nr 6. I samband med revidering av Grevietäktens vattenskyddsområde har Sweco gjort geofysiska mätningar vid Bara samt vid Hyby och Holmeja (Sweco Viak 2007 respektive Sweco 2008). För att jämföra mätdata med jordlagerföljd har störd jordprovtagning utförts vid Bara och Holmeja (Sweco 2010). 3.2.1 Jordlager Alnarpsdalen utgör en markant sänka i kritberggrunden och sträcker sig från Östersjökusten väster om Ystad till Lomma i nordväst, se figur 3. På dalens botten, ca 60 m under havsnivå, ligger de så kallade Alnarspssedimenten. Dessa utgör gruslager med mycket goda förutsättningar att ta ut grundvatten. Alnarpssedimenten täcks normalt av finkornigare och relativt täta sediment som lera, silt och moränlera. De täckande lagren kan även bestå av grövre och mer genomsläppliga sediment som sand. Figur 3 Alnarpsdalens sträckning genom Skåne och vidare ut i Öresund, på kartan kan även studeras grundvattendelare samt Alnarsps- respektive Skivarpsströmmen (www.alnarpsstrommen.nu). 11

De geofysiska mätningar som genomförts i området kring Tranberga, mellan Bara och Klågerup, indikerar ställvis förekomst av grövre sediment. Vid jämförelse mellan mätdata och jordlagerföljd kan konstateras att där geofysik indikerade tätare jordlager återfanns huvudsakligen något sandig lermorän och morän. Inom ett område där resultaten från de geofysiska mätningarna indikerade grövre sediment återfanns till övervägande del siltig sand, sandig silt och lermorän. Strax utanför det område som undersökts, vid Hälledal, finns ett grustag. Geofysiska mätningar genomförda vid Holmeja påvisar skiftande förhållanden i jordlagrens sammansättning. Vid jämförelse mellan mätdata och jordlagerföljd kan konstateras att där geofysik indikerade tätare jordlager återfanns huvudsakligen lermorän, morän och siltig finsand. I områden där geofysik indikerade mer genomsläppliga jordarter återfanns till övervägande del sand, sandig morän och siltig finsand. Tranberga Holmeja Figur 4 Förslag till reviderat vattenskyddsområde för Grevietäkten (www.vasyd.se) Geofysika underökningar har genomförts vid Tranberga och Holmeja. I figur 5 återges en förenklad jordlagerföljd från Alnarpsdalen vid Holmeja, profilen är baserad på profil B-B från hydrogeologiska kartbladet Trelleborg NO/Malmö SO. 12

Figur 5 Förenklad jordlagerföljd från Alnarpsdalen vid Holmeja, baserad på pofil B- B från hydrogeologiska kartan Trelleborg NO/Malmö SO(Malmö VA-verk, 2004). Jordlagren i Alnarpsdalen avsattes under den senaste istiden. Till följd av inlandsisens rörelse har jordlagren tektoniserats och från att ha varit horisontalavlagringar kan de nu vara vertikala. Jordarternas fördelning inom området framgår av figur 6. Figur 6 Jordartskarta, utdrag ur SGU 2C Malmö SO serie Ae nr 38. Ljusblått: lerig morän, lila: moränfinlera, ljuslila: morängrovlera, ljusgul: postglacial finlera, ljusgul med blå prickar: postglacial grovlera, gult: glacial finlera, gult med röda prickar: glacial grovlera, orange: grovmo, orange med röda prickar: sand, grönt: isälvsavlagring, brunt: kärr. 13

3.2.2 Berggrund Den övre berggrunden kring Grevieanläggningen består av Danienkalksten, som utgörs av porösa, fossilrika kalkstenar med stort inslag av flinta. De delas upp i två enheter: Limhamnsledet (underst och äldst) och Köpenhamnsledet. Limhamnsledet utgörs av oregelbundet lagrad och porös bryozokalksten med olika flitlager. Köpenhamnsledet utgörs av en tätare bryozokalksten med lokala sandiga och leriga inslag samt massiva flintbalkar. Inom området kring Grevieanläggningen utgör Köpenhamnsledet den ytliga berggrunden. Den ytliga bergrundens ytformer återspeglas inte i landskapet till följd av tjocka kvartära jordlager. 3.3 Grundvattenförhållanden Grundvattnet i och invid Alnarpsdalen utgör en stor samlad grundvattentillgång. Alnarpsdalen delas in i två grundvattentillgångar, Alnarpsströmmen avrinner mot nordväst under naturliga förhållanden och innefattar grundvattentillgången i Anlarpsdalens norra del. Skivarpsströmmen avrinner mot sydost och innefattar grundvattentillgången i Alnarpsdalens södra del, se figur 3. Inom Alnarpsströmmen kan flera olika grundvattenmagasin avgränsas. Det för vattenförsörjningen mest betydande, och som utnyttjas av Grevieanläggningen, är magasinet med de sandiga och grusiga Alnarpssedimenten i botten av Alnarpssänkan. Det sträcker sig från Öresund i nordväst till vattendelaren mellan Alnarps- och Skivarpsstömmarna sydost om Svedala. Magasinet täcks till stora delar av låggenomsläppliga jordlager varför grundvattnet i magasinet står under tryck och utgör ett slutet läckande magasin. I de övre jordlagren kan antas att det finns ett flertal grundvattenmagasin, såväl öppna som slutna och i kalkberget finns ett slutet grundvattenmagasin. 3.3.1 Grundvattenbildning Grundvattenbildningen förväntas främst ske i höjdområden med genomsläppliga jordarter, men också via ett långsamt läckage genom mer täta jordar. Höjdområden samt områden där geologiska kartor och geofysik indikerat förekomst av grövre sediment utgör primära skyddszoner i förslaget till reviderat vattenskyddsområde för Grevietäkten. Inom dessa områden förväntas större delen av nybildning till det grundvattenmagasin som Grevietäkten hämtar sitt vatten ifrån ske. Grundvattennivåerna i magasinet i Alnarpssedimenten ligger i de sydöstra delarna kring nivån +40 m. Under naturliga förhållanden faller nivån jämnt mot sydväst till ca +0 m vid Öresund. På grund av uttagen ur Grevieanläggningens brunnar uppstår ett avsänkt område där nivåerna som lägst ligger kring nivån +0 - +10 m. Mot detta strömmar vatten från omgivande områden. Grundvattennivåerna i de ytliga magasinen följer i stora drag topografin och ligger således vid Grevieanläggningen på nivåer kring +10 - +15 m. På grund av avsänkningen i Alnarpssedimenten uppstår en nedåtriktad hydraulisk gradient, vilken medför att det sker ett nedåtriktat läckage i området. Läckagets storlek beror dels på nivåskillnaderna mellan det undre och det övre magasinet, dels på genomsläppligheten i jordlagren som avgränsar magasinen. 14

3.3.2 Tillrinningsområde Tillrinningsområde utgör det område inom vilket en vattenpartikel som infiltrerar marken kan nå uttagsbrunnarna, genom transport i grundvatten och ytvatten. Området sträcker sig uppströms från uttagsbrunnarna till närmsta vattendelare. Grevietäktens tillrinningsområde är mycket stort, ca 450 km 2. Hur stort tillrinningsområde en vattentäkt har beror bland annat på de geologiska förhållandena, topografin och uttagets storlek. Grevieanläggningens tillrinningsområde avgränsas i norr av Romeleåsen, som utgör topografisk vattendelare. Även i sydväst och sydost avgränsas tillrinningsområdet av topografiska vattendelare. I nordväst avgränsas området av en hydraulisk grundvattendelare. En hydraulisk grundvattendelare bildas vid pumpning, då det naturliga strömningsmönstret störs genom att grundvattennivån sänks och grundvatten strömmar mot brunnarna. 3.3.3 Vattentäkten Det finns ett 30-tal brunnar vid Grevie brunnsanläggning. Geografiskt sett ligger brunnarna i 5 olika brunnsområden benämnda: Särslöv, Mölleberga, Önsvala, Torvtäkten och Torreberga. I figur 7 återges det område inom vilket brunnsområdena är belägna. Brunnsområde Figur 7 Kartan återger området norr om befintligt vattenskyddsområde där Grevie brunnsanläggning är belägen (Länsstyrelsens kartdatabas). 15

Samtliga brunnar är borrade ner i grov- till mellansandiga sediment på 70-80 m djup i botten av den så kallade Alnarpsdalen. Brunnarna vid Grevie grundvattenanläggning utgörs av filterbrunnar av olika typ. 3.3.4 Grundvattenkvalitet Vattenkvaliteten i grundvattnet från Grevietäkten är god. Råvattnet är mineralrikt och hårt 16-17 dh. Vid Bulltofta vattenverk sker bland annat luftning, avhärdning och filtrering vilket sänker hårdheten till 6-7 dh. Kloridhalten är något förhöjd men ligger under gällande gränsvärde. 3.3.5 Naturligt grundvattenskydd De tjocka lagren av moränlera ovanpå Alnarpssedimenten utgör inom stora områden ett naturligt skydd för grundvattentillgången. Där sediment tektoniserats och moränlera inte finns som skydd är grundvattenresursen sårbar vid potentiell förorening. Inom områden där utbredningen av täta jordlager är begränsad från markytan ner till Alnarpssedimenten kan den vertikala transporten lokalt vara stor. Områden där det naturliga grundvattenskyddet är begränsat har lokaliserats i arbetet med att ta fram ett reviderat vattenskyddsområde för Grevietäkten (Sweco, 2010). De områden som till stor del förväntas bidra med nybildning till Alnarpssedimenten, och därmed är sårbara vid en potentiell förorening, återfinns inom förslaget till reviderat vattenskyddsområde. De områden inom vilka en större del av infiltrationen väntas ske återfinns inom de primära skyddszonerna. 3.4 Riksintressen Delar av det reviderade vattenskyddsområdet ligger inom riksintresse för friluftslivet enligt MB 4 kap. Området kallas Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne, se figur 8 samt för större karta bilaga 2 figur 2. 16

Figur 8 Riksintresse friluftsliv som berör området (Länsstyrelsens kartdatabas Riksintressen). Risintresset för naturvård med namnet Backlandskapet söder om Romeleåsen gäller för hela vattenskyddsområdet, se figur 9 samt för större karta bilaga 2 figur 3. Stora delar av området ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Området kallas Görslöv- Bara-Torup-Hyby och utgör ett kuperat odlingslanskap med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet i övergången mellan slätten och Romeleåsen kring Sege å, se figur 10 samt för större karta bilaga 2 figur 4. Väg 108 Väg 816 Figur 9 Riksintresse Naturvård och vägar av riksintresse (108 och 816) som berör området (Länsstyrelsens kartdatabas Riksintressen). 17

Figur 10 Riksintresse kulturmiljö som berör området (Länsstyrelsens kartdatabas Riksintressen). Väg 816 utgör väg av riksintresse på grund av att den förbinder kommunikationsanläggningar av riksintresse, se figur 9 samt för större karta bilaga 2 figur 3. Riksintressen som berör vattenskyddsområdet kommer inte att påverkas negativt om det blir aktuellt att genomföra fysiska åtgärder. Utöver riksintressen berörs området av bestämmelser i form av, förutom befintligt vattenskyddsområde, även av strandskydd och natura 2000 habitat i anslutning till Torup, se figur 11 samt för större karta bilaga 2 figur 5. Ett antal planer och program berör området i olika utsträckning, dessa avser nationell bevarandeplan för odlingslandskapet, planeringsunderlag för tätortsnära natur, naturvårdsprogram naturvärde och naturvårdsprogram terrängform, se bilaga 2 figur 6-9. 18

Figur 11 Bestämmelser som rör området, strandskydd, natura 2000 habitat och bef. vattenskyddsområde (Länsstyrelsens kartdatabas Bestämmelser). Den sekundära skyddszonen för skyddsområdets norra delområde passerar genom område med förordnande om landskapsbildsskydd enligt Länsstyrelsens beslut den 11 januari 1971 för Backlandskapet mellan Södra Sallerup och Klågerup, se figur 12. Området är ett mot norr skarpt avgränsat storkulligt höjdstråk och erbjuder genom sina svackor och korta dalgångar en säregen landskapsbild. Förordandet innebär att utan Länsstyrelsens tillstånd får inte uppföras ny byggnad, utföras skogsodling, anläggas upplag, framdragas högspänningsledning eller utföras schaktning/utfyllning. 19

108 841 840 832 816 Figur 12 De områden som är rastrerade och märkta N2 utgör landskapsbildsskydd enl 19 NVL (Svedala kommun, 2005). Väg 108, 841, o32 och 816 har markerats ut på kartan för att underlätta orientering. 3.5 Markanvändning Markanvändningen i området domineras av odlings- och beteslandskap med inslag av bebyggelse och mindre skogspartier. 3.6 Trafik och trafikanter resor och transporter 3.6.1 Statliga vägnätet inom infiltrationsområdet Vattentäkten berörs av förhållanden vid vägarna 108, 832, 816, 818, 840, 841 och 869, då vägdagvatten från dessa avvattnas till omgivande mark, se figur 13. Förhållandena utmed väg 108 har redan studerats i samband med framtagandet av arbetsplanen för Väg 108 Holmeja Klågerup och kommer därför inte att utredas ytterligare i denna förstudie. Vägarna 832, 816, 818, 840, 841 och 869 är samtliga klassade som sekundära länsvägar. 20

Figur 13 Föreslaget vattenskyddsområde samt de vägar som passerar genom skyddsområdet ( Lantmäteriet, ärende nr I 2009/1431). Samtliga vägar inom utredningsområdet är belagda med asfalt. Geometri och utformning på de allmänna vägarna redovisas i tabell 2. 21

Tabell 2 Geometri och utformning på de allmänna vägarna (www.trafikverket.se\nvdb). Väg Bredd Vägren Mötesseparering Väg 816 8,5 m 0,25 m Nej Väg 818 6-6,5 m 0,25 m Nej Väg 832 V Väg 832 Ö 4,0 m öst Risebjär 5,5 m väst Risebjär 4,5 m öst Hyby 6,0 m genom Hyby 0,25 m Nej 0,25 m Nej Väg 840 5,0 m 0,25 m Nej Väg 841 6,25 m 0,25 m Nej Väg 869 5,5 m 0,25 m Nej Väg 816 Väg 816, som även benämns Norra Sturupsvägen, passerar genom ett öppet jordbrukslandskap med inslag av lövskog i öster. Vägen ligger i nivå med omgivande mark som på aktuell sträcka är flack med inslag av mindre kullar, se figur 14. Vägavsnittet som passerar genom föreslaget skyddsområde är cirka 1,4 km långt. Avvattning av vägen sker i öppna diken. Mitt på sträckan passerar vägen över en koport. Vägen är utrustad med sidoräcken förbi koporten. Figur 14 Väg 816 österut vid Holmeja förbi föreslaget vattenskyddsområde som ligger norr om vägen (foto: C. Lindberg). Väg 818 Väg 818 sträcker sig från väg 816 i norr, passerar genom samhället Holmeja och ansluter till väg 108 i söder. Aktuellt vägavsnitt genom föreslaget skyddsområde sträcker sig cirka 700 m genom tättbebyggt område där avvattning sker i öppna diken och in mot tomtmark, se figur 15. 22

Figur 15 Väg 818 söderut genom Holmeja samhälle (foto: C. Lindberg). Väg 832 Väg 832 sträcker mellan Hyby i öst till Torup i väst. Omgivande landskap är svagt kuperat och utgörs av jordbruks- och betesmark på sträckan mellan väg 108 och Högafors. Väster om Högafors gård är landskap mer kuperat och utgörs av skog och mindre bebyggelse. Vägen är på sträckan öster om Risebjär mycket smal och följer omgivande marks topografi och geometri på hela den aktuella sträckan, se figur 16. Sikten är dålig på partier med skarpa kurvor i anslutning till vägkrön. Räcke finns på vägens östra sida i samband med en hög vägbank strax norr om infarten till Högafors gård. 23

Figur 16 Övre bilden: Väg 832 västerut från Hyby. Nedre bilden: Väg 832 österut genom skogen i västra gränsen för föreslaget skyddsområde (foto: C. Lindberg). Vägavsnittet som passerar genom föreslaget skyddsområde är cirka 3,2 km långt. Avvattning av vägen sker i öppna diken. Väg 840 Väg 840 sträcker mellan väg 841 i nodväst till väg 832 i sydost. Omgivande landskap är kuperat och utgörs av jordbruks- och betesmark. Vägen är smal och följer omgivande marks topografi och geometri, se figur 17. Sikten i de flertalet skarpa kurvorna på sträckan är mycket dålig. Sikten är även dålig i samband med vägkrön i det kuperade landskapet. Vägen är cirka 2,5 km lång och passerar i sin helhet genom befintligt vattenskyddsområde. Cirka 1,3 km passerar genom föreslaget skyddsområde. Avvattning av vägen sker i öppna diken. Figur 17 Väg 840 söderut genom den föreslagna sekundära skyddszonen (foto: C. Lindberg). Väg 841 Väg 841 sträcker sig från väg 108 i Klågerup västerut mot Bara och vidare till Malmö. Omgivande landskap är kuperat och utgörs av jordbruks- och betesmark. Vägen ligger huvudsakligen i nivå med omgivande mark och följer landskapets topografi och geometri. Förbi grustäkten vid Hälledal strax öster om korsningen med väg 840 samt förbi Vinninge ligger vägen i skärning. Nordvästra hörnet av 24

korsningen med väg 869 är utrustat med ett sidoräcke på betongstolpar. Sidoräcke finns även utmed vägens södra sida förbi grustäkten, där vägens södra sida ligger på hög bank, se figur 18. Vägens geometri med kurvor i samband med vägkrön skapar dålig sikt på sträckan förbi grustäkten. Vägavsnittet som passerar genom befintligt vattenskyddsområde är cirka 4,1 km långt, varav cirka 2,3 km även passerar genom föreslaget skyddsområde. Avvattning av vägen sker i öppna diken. Figur 18 Väg 841 västerut förbi grustäkten som ligger på norra sidan av vägen (foto: C. Lindberg). Väg 869 Väg 869 sträcker sig från väg 841, genom Vinninge samhälle och vidare norrut genom ett öppet jordbruks- och odlingslandkap, se figur 19. Vägen ligger huvudsakligen i nivå med omgivande mark och följer landskapets topografi och geometri. Figur 19 Väg 869 norrut mot Vinninge by (foto: C. Lindberg). Vägavsnittet som passerar genom befintligt vattenskyddsområde är cirka 1,6 km långt, varav cirka 550 m även passerar genom föreslaget skyddsområde. 25

Avvattning av vägen sker i öppna diken och in mot tomtmark. Utmed vägens östra sida genom Vinninge samhälle finns vägbelysning. 3.6.2 Trafikmängd Trafikmängden utryckt som årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på de allmänna vägarna i anslutning till vattentäkten redovisas i tabell 3 nedan. Tabell 3 Årsdygnstrafik i antal fordon per dygn för aktuella vägavsnitt (www.trafikverket.se). Väg Mätår ÅDT tot (f/d) ÅDT tung (f/d) Väg 816 2003 2470 170 7 % Väg 818 2007 480 20 4 % Väg 832 V 2003 360 10 3 % Väg 832 Ö 2007 280 15 5 % Väg 840 2003 330 20 6 % Väg 841 2000 2550 170 7 % Väg 869 2007 300 15 5 % Andel tung trafik (%) 3.6.3 Hastighet Hastighetsbegränsningen är 90 km/tim på väg 816. På väg 869, väg 832 genom Hyby samt på väg 841 i Klågerup, från korsningen med väg 108 och cirka 1 km västerut, är hastighetsbegränsningen 50 km/tim. Väg 818 genom Holmeja har hastighetsbegränsningen 30 km/tim. Övriga vägavsnitt inom utredningsområdet har hastighetsbegränsningen 70 km/tim. 3.6.4 Begränsningar av bruttovikter och farligt gods Inga begränsningar finns för de vägavsnitt som ingår i förstudien. Väg 108 utgör rekommenderad väg för farligt gods. 3.6.5 Skyltning av vattenskyddsområde Ingen skyltning av vattenskyddsområde finns på någon av de allmänna vägarna. 3.6.6 Vinterväghållning Driftområde väst om väg 108 Väg 832, 840 och 869 halkbekämpas med saltinblandad sand. Sandblandningen innehåller 20 kg salt per kubikmeter, ca 0,5 kg sand sprids per meter åtgärdad väg. Vägarna punktsandas i korsningar och backar ca 25 gånger per år. Väg 841 halkbekämpas med salt 50 till 100 gånger per år. 26

Driftområde öst om väg 108 Väg 818 och 832 halkbekämpas med 2-4 mm bergkross med saltinblandning. Väg 816 halkbekämpas med salt. Mängduppgifter är ej tillgängliga då en ny driftsentreprenör tillträdde driftområdet 1 september 2010. 3.6.7 Utsläpp från vägtrafiken och drift Mängden utsläpp av tungmetaller och näringsämnen per liter dagvatten som härstammar från trafik kan beräknas enligt schablonvärden fastställda av f.d. Vägverket (SWECO VBB 2004). Schablonvärdena är indelade i tre trafikmängdsgrupper: grupp 1 med ÅDT 0 15 000, grupp 2 med ÅDT 15 000 30 000 och grupp 3 med ÅDT 30 000 60 000. Samtliga vägar kring vattentäkten har trafikmängder som ligger i grupp 1. De mängder av tungmetaller, kväve, fosfor, COD och suspenderade ämnen som kan genereras av vägtrafiken kan vid en beräkning relateras till den totala grundvattenbildningen inom täkten och jämföras med Livsmedelsverkets gränsvärden för otjänligt dricksvatten. Sådana beräkningar har genomförts för vattentäkter i Bjuv, Klippan och Ängelholm, varvid beräknade värden blivit mycket små även i en konservativ bedömning. Slutsatsen härav är att de utsläpp som vägen normalt tillför inte försämrar vattenkvalitén i grundvattentäkterna i någon betydande grad. (Riskbedömning av tungmetallkontaminering av grundvattentäkt från vägdagvatten, Vägverket Region Skåne, Vattenskydd VSK, upprättad av SWECO VBB 2004). 3.6.8 Kollektivtrafik Från Klågerup och västerut trafikeras väg 841 av regionbusslinje 142, Malmö - Bara - (Torup) - Klågerup, med fyra hållplatser i Klågerup samt två hållplatser mellan Klågerup och Bara. I riktning mot Malmö går 33 turer måndag till fredag, 18 turer på lördagar och 12 turer på söndagar. I riktning mot Klågerup går 31 turer måndag till fredag, 17 turer på lördagar och 11 turer på söndagar. 3.6.9 Olyckor Olycksstatistik är hämtad för den senaste 5-årsperioden, 2006-2010, på aktuella vägavsnitt. Olycksstatistiken är hämtad från STRADA, det nationella informationssystemet om personskador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Väg 816 På aktuellt vägavsnitt har 8 polisrapporterade trafikolyckor inträffat. Av dessa var tre singelolyckor, två upphinnandeolyckor och 3 avsvängandeolyckor. Både upphinnande- och avsvängandeolykorna inträffade i korsningen med väg 108. Singelolyckorna har inträffat utmed väg 816. Vid samtliga olyckor var endast personbilar inblandade. I en av singelolyckorna blev en person svårt skadad. Endast lindriga personskador har rapporterats vid övriga olyckstillfällen. Väg 818 På aktuellt vägavsnitt har 1 polisrapporterad trafikolycka inträffat. Olyckan skedde mellan en mopedist och en bilist i korsning med en villagata. Endast lindriga personskador rapporterades vid olyckstillfället. 27

Väg 832 Inga olyckor med motorfordon har inträffat på aktuellt vägavsnitt under 5- årsperioden. Väg 840 Inga olyckor med motorfordon har inträffat på aktuellt vägavsnitt under 5- årsperioden. Väg 841 På aktuellt vägavsnitt har 8 polisrapporterade trafikolyckor inträffat. Av dessa var fyra singelolyckor, en korsningsolycka, två olyckor med fotgängare/cyklist/moped (oskyddade trafikanter) och en olycka som ej härleds till olyckstyp (en väjningsolycka). Inga motorfordon var inblandade i olyckorna med oskyddade trafikanter och inga tunga fordon var heller inblandade i någon av olyckorna. En av olyckorna med oskyddade trafikanter och väjningsolyckan inträffade i korsningen med Bara Kyrkoväg. En av olyckorna med oskyddade trafikanter inträffade vid Klågerups busstation. Korsningsolyckan inträffade i korsning med en mindre grusväg. Samtliga singelolyckor inträffade utmed väg 841 på sträckan Bara Klågerup. Endast lindriga personskador har rapporterats vid olyckstillfällena. Väg 869 På aktuellt vägavsnitt har 1 polisrapporterad trafikolycka inträffat. Olyckan skedde strax norr om Vinninge mellan en mopedist och en bilist. Endast lindriga personskador rapporterades vid olyckstillfället. 3.7 Övrig infrastruktur Ingen övrig infrastruktur passerar vattenskyddsområdet. 4 Bedömning av risk att täkten skadas och konsekvenser därav 4.1 Diffus föroreningsrisk från normal drift och trafik De mest hälsofarliga ämnena som kan förekomma i vägdagvatten vid normal drift är tungmetaller och polyaromatiska kolväten. Dessa ämnen är vanligen partikelbundna och fastläggs till stor del i diken och i bottensediment i fördröjningsdammar. I den mån de sprids till grundvattnet sker transporten långsammare än för exempelvis kloridjoner. Avståndet från de aktuella vägarna till uttagsbrunnarna är relativt långt (3-8 km) och grundvattenmagasinet är stort vilket innebär en stor utspädning. Risken för negativ påverkan från normal drift och trafik på vägarna bedöms därmed som liten. Den årliga maximala mängden vägsalt som sprids för vinterväghållning inom driftområde väst är enligt Trafikverkets driftsentreprenör ca 16 ton. 28

Resultat av kloridanalyser på råvattnet i täkten visar förhöjda kloridhalter på ca 60 mg/l. Detta beror troligen inte på halkbekämpning av vägar utan på att relikt grundvatten, som är djupare beläget och salt, påverkar grundvattensammansättningen då stora uttag görs. Eftersom det grundvatten som tas ur Grevieanläggningen påverkas av relikt grundvatten är eventuell påverkan från halkbekämpning svår att särskilja och har troligen en obetydlig påverkan. Gränsvärde för tjänligt med anmärkning för klorid i dricksvatten är 100 mg/l enligt Livsmedelsverket (SLV FS 2001:30, Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten). 4.2 Risk för punktutsläpp via tankläckage vid olycka med tung trafik För att bedöma sannolikheten för att en trafikolycka på vägnätet kommer att medföra läckage av petroleum från drivmedelstank eller utsläpp från tankbil har Räddningsverket och Vägverket gemensamt tagit fram en beräkningsanvisning; Publikation 98:064 Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka. Hantering av risker med petroleumutsläpp. Med hjälp av beräkningsanvisningen kan sannolikheten att en godsolycka sker, kostnader att sanera eventuella olyckor samt en total riskkostnad beräknas. Vid beräkning av sannolikhet för att en godsolycka ska ske tas hänsyn till förhållanden längs vägen som tillåten hastighet, antal tunga fordon, längd på vägen samt olyckskvot och antal fordon per olycka. Sannolikhet beräknas för två scenarier; olycka med tungt fordon som leder till utsläpp av 250 l diesel ur drivmedelstank, samt olycka med tungt fordon som leder till utsläpp av 10 m 3 drivmedel ur transporttank. För beräkning av kostnader att sanera omättad/mättad zon samt den totala riskkostnaden tas bland annat hänsyn till de geologiska förutsättningarna i området, avståndet till vattentäkten och kostnad att ersätta vattentäkten. I kostnadsberäkningarna återfinns exempelvis sannolikheter för att en godsolycka ska leda till läckage, att strömningsriktningen är ogynnsam samt att en snabb vertikal transport genom markprofilen sker. En olycka med tungt fordon och med utsläpp av diesel ur drivmedelstank kan förväntas inträffa ungefär en gång per 208 år på vägarna inom vattenskyddsområdet. En olycka med farligt godsfordon och med större läckage ur tank kan förväntas inträffa ungefär en gång per 722 år. Motsvarande siffror för den primära skyddszonen är för olycka med tungt fordon (utsläpp ur drivmedelstank) en gång per 347 år och för olycka med farligt gods (större läckage ur tank) en gång per 1 301 år. Sannolikheterna blir lägre inom den primära skyddszonen eftersom vägavsnitten som passerar inom den primära zonen är kortare. En förorening som når de vattenförande lagren kan bli omöjlig att sanera, vilket innebär att täkten måste avställas och ersättas med vattenförsörjning från annat håll. Den årliga riskkostnaden för att det ska inträffa är beroende av de kostnader som krävs för sanering och för ersättningsförsörjning under tiden för sanering eller för ny täkt. Den har beräknats enligt följande: 29

Kostnaden för sanering i omättad zon beräknas uppgå till 1,4 miljoner kronor vid läckage ur drivmedelstank och 1,6 miljoner kronor vid tankbilsläckage. Saneringskostnaden inom den mättade zonen har beräknats uppgå till ca 1,8 miljoner kronor vid läckage ur drivmedelstank och 2,1 miljoner kronor vid tankbilsläckage. Om föroreningen når den mättade zonen ökar kostnaderna för provisoriska vattenförsörjningslösningar beroende på hur länge täkten eller delar av den måste vara avställd. Om täkten måste ersättas kan en ny ersättningstäkt antas kosta omkring 200 miljoner kronor då täkten står för en stor del av Malmös dricksvattenbehov samt utgör en mycket viktig regional grundvattenreserv. Den årliga riskkostnaden blir med dessa antaganden 11 230 kr och nuvärdet av 50 års risk med 2 procent ränta blir 359 940 kr. Huvuddelen av riskkostnaden, 86 %, härstammar från väg 841 (54 %) och väg 816 (32 %). 4.3 Täktens sårbarhet, värde och konsekvensklass I Vägverkets publikation 1995:1 Yt- och grundvattenskydd finns en metodik framtagen för att konsekvensklassa grund- och ytvattentillgångar. Klassningen utförs genom en sammanvägning av täktens värde och sårbarhet, se figur 20. De olika konsekvensklasserna har följande innebörd: Konsekvensklass 1: Små konsekvenser. Inga speciella skyddsåtgärder behövs. Konsekvensklass 2: Svårbedömda konsekvenser. Det är osäkert huruvida konsekvenserna är små eller stora. Fördjupad utredning behövs. Konsekvensklass 3: Stora konsekvenser. Skyddsåtgärder behövs. 9 8 7 3 Värde 6 5 2 4 3 2 1 1 1 2 3 Sårbarhet Figur 20 Schema för konsekvensklassning av grund- och ytvattentillgångar (Vägverket 1995). Vid bedömning av en grundvattentillgångs värde beaktas grundvattentillgångens storlek och kvalitet samt betydelse för vattenförsörjningen och naturmiljön. 30

Vid bedömning av sårbarheten beaktas djup till akvifär, grundvattnets strömningshastighet, avstånd mellan väg och vattenresurs, omättade zonens beskaffenhet, akvifärens storlek samt utförda skyddsåtgärder. Under 1997 har Grevietäkten konsekvensklassats enligt VV publ. 1995:1 Yt- och grundvattenskydd. Resultatet redovisas i rapporten Vattenskydd vid vägar (VBB VIAK, 1999). Grevietäkten bedömdes ha värde 9 och sårbarhet 3 och därmed konsekvensklass 3. Parametern värde har bedömts till 9 då Grevietäkten utgör en mycket stor grundvattentillgång med hög kvalitet och stor betydelse för vattenförsörjningen. Parametern sårbarhet har bedömts till 2 eller 3, vilket innebär att den beräknade vertikala strömningstiden beräknats till 3-10 dygn och den horisontella strömningstiden från vägen beräknats till mellan 60 och 300 dygn. Utifrån den kunskap om Grevietäkten som arbetet med förstudien genererat anses att den konsekvensklassning som genomfördes 1997 är rimlig. De geologiska förhållandena inom området är mycket komplexa och varierande. Konsekvenserna av en olycka beror därför på var olyckan inträffar. Skulle den ske inom områden där nybildning sker och där det naturliga grundvattenskyddet är begränsat kan kvalitén på vattnet i den grundvattentillgång som täkten hämtar sitt vatten ifrån försämras. Konsekvensen av en försämrad vattenkvalitet drabbar främst dricksvattenförsörjningen i Malmö, men även regionalt då Grevietäkten utgör en viktig reservvattentäkt. 5 Tänkbara åtgärder 5.1 Trafikverkets åtgärdsstrategi Utgångspunkten för åtgärder i form av vattenskydd längs vägar är att väg och tillhörande trafik inte tillåts påverka yt- och grundvattentäkter så att vattentäkter eller miljövärden skadas. Den övergripande åtgärdsstrategin för att klara målsättningen är att reducera riskerna och ha god beredskap i händelse av olycka med farligtgodstransport. Stategin för åtgärder, att åstadkomma skydd längs vägar genom känsliga områden, kan dels vara att öka trafiksäkerheten och dels att minimera spridning av föroreningar som uppkommer längs vägen. Ökar trafiksäkerheten så minskar risken för olyckor som kan medföra förorening av yt- eller grundvatten. Bland åtgärder för yt- och grundvattenskydd kan nämnas följande: Beredskapsplan, bör alltid finnas Förändra befintliga förutsättningar, t.ex. sänka hastighet, styra om trafik eller effektivisera plogning för att minska mängd salt vid halkbekämpning Avkörningsvänliga sidoområden och avkörningsskydd (räcken), avkörningsskydd vid broar över ytvatten (jordvallar) 31

Diken som underlättar sanering, genom att placera jordmassor med täta egenskaper i diken inom känsliga områden minskar risken för snabb infiltration och underlättar en saneringsinsats Täta diken Räcke och kantsten 5.2 Fyrstegsprincipen Nedan redovisas en prövning enligt Vägverkets publikation 2002:72 Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen. Tanken är att förslagen till lämpliga lösningar på identifierade problem diskuteras och prövas på ett förutsättningslöst sätt. Principen innebär, förutom en förutsättningslös prövning, att åtgärder som påverkar transportbehovet och leder till ett effektivare utnyttjande av befintligt vägnät skall väljas före åtgärd som innebär ombyggnad och nya markanspråk. Det vill säga åtgärder ska prövas och analyseras i ordning 1 till 4. 5.2.1 Steg 1 Åtgärder som påverkar transportbehov och val av transportsätt Steg ett innebär prövning av möjlighet att vidta åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. Åtgärderna kan omfatta planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl tranportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Åtgärder enligt steg 1 som har identifierats är att styra om transporter med farligt gods. 5.2.2 Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg två innebär prövning av möjligheten att vidta åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Åtgärderna kan vara insatser av typen styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Åtgärder enligt steg 2 som är relevanta för skydd av vattentäkten är upprättande av beredskapsplan, skyltning av vattentäkten, sänkt hastighet och förändrat tillvägagångssätt vid halkbekämpning. 5.2.3 Steg 3 Vägförbättringsåtgärder. Steg tre innebär prövning av möjligheterna att vidta vägförbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Identifierade åtgärder enligt steg 3 är tät vägbeläggning, täta diken alt. diken som underlättar sanering, avkörningsvänliga sidoområden, avkörningsskydd samt kantsten, dagvattenbrunnar och ledningar. 32

5.2.4 Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Steg fyra innebär prövning av möjligheten att vidta nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Åtgärder enligt steg 4 som identifierats är att lokalisera väg till område med vattentillgångar som är mindre skyddsvärda eller lokalisera väg till område med naturligt hydrogeologiskt skydd. 5.3 Åtgärder 5.3.1 Nollalternativ Vid ett nollalternativ vidtas inga åtgärder. Konsekvensen kan bli att kvaliteten på vattnet i det grundvattenmagasin som Grevietäkten hämtar sitt vatten ifrån försämras om sanering inte genomförs i tid. 5.3.2 Skyltning Längs aktuella vägavsnitt inom föreslaget skyddsområde finns idag, av naturliga skäl, inga skyltar. När förslaget till skyddsområde är fastslaget bör skyltar sättas upp längs de vägar som passerar inom vattenskyddsområdet. Skyltar bör sättas upp som uppfyller kriterierna enligt skriften Utmärkning av vattenskyddsområde Rekommendationer (utgiven av Naturvårdsverket, Räddningsverket, Sjöfartsverket, Svenska kommunförbundet, Vatten och avloppsföreningen och Trafikverket) vid passage in och ut ur skyddsområdet. 5.3.3 Beredskapsplan Svedala kommun arbetar med att se över beredskapen i hela kommunen. Den ska redovisa hur räddningsinsatsen ska gå till väga vid en eventuell olycka som medför utsläpp av förorening. Detaljerad information om tillvägagångssätt vi upprättande av beredskapsplan finns att tillgå i Vägverkets publikation 2007:127 Beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med farligt gods Handledning. Effekten av en beredskapsplan är att vid en eventuell tankbilsolycka kommer räddningstjänsten genast att veta vilka insatser som ska genomföras och hur stor tidsrymd som står till förfogande innan grundvattentillgången som täkten hämtar sitt vatten ifrån skadas. 5.3.4 Fysiska åtgärder Väg 816 Längs aktuell sträcka av väg 816 är vägen bred och rak och går genom ett öppet flackt landskap vilket ger förutsättningar för god sikt. Sidoområdet utgörs av flacka slänter i vilka, med undantag av området kring infarten till Holmeja, det inte finns belysningsstolpar, träd eller liknande hinder. Ett avkörande fordon löper därmed liten risk att välta i diket utmed vägen samt att tillfogas ytterligare skada genom en kollision med hinder i sidoområdet. Väg 816 utgör längs en sträcka av ca 500 m gräns till primär skyddszon, belägen norr om vägen. 33