FÖRSTUDIE. Vattenskydd Huaröd. Kristianstads kommun, Skåne län. Samrådshandling, Objekt:

Transkript

1 FÖRSTUDIE Vattenskydd Huaröd Kristianstads kommun, Skåne län Samrådshandling, Objekt:

2 Titel: Förstudie Vattenskydd Huaröd Utgivningsdatum: Samrådshandling, Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kitty Linnberger, projektledare tfn Uppdragsansvarig: Christina Lindberg, Sweco tfn Distributör: Trafikverket, Box 543, Kristianstad, Björkhemsvägen 17, telefon:

3 Innehåll 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Förstudiens syfte och avgränsning Tidigare utredningar Aktualitet Geografisk avgränsning Övergripande mål och strategier Allmänna transportpolitiska mål Miljömål BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Vattenförsörjning Täktens legala status Skyddsåtgärder Geologi Jordlager Berggrund Hydrogeologisk beskrivning Vattentäkten Grundvattenkvalitet Naturligt grundvattenskydd Riksintressen Markanvändning Trafik och trafikanter resor och transporter Statliga vägnätet inom infiltrationsområdet Trafikmängd Hastighet Begränsningar av bruttovikter och farligt gods Skyltning av vattenskyddsområde Vinterväghållning Utsläpp från vägtrafiken och drift Kollektivtrafik Olyckor Övrig infrastruktur BEDÖMNING AV RISK ATT TÄKTEN SKADAS OCH KONSEKVENSER DÄRAV Diffus föroreningsrisk från normal drift och trafik Risk för punktutsläpp tankläckage vid olycka med tung trafik... 16

4 4.3 Täktens sårbarhet, värde och konsekvensklass TÄNKBARA ÅTGÄRDER Trafikverkets åtgärdsstrategi Fyrstegsprincipen Steg 1 Åtgärder som påverkar transportbehov och val av transportsätt Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg 3 Vägförbättringsåtgärder Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Åtgärder Nollalternativ Skyltning Beredskapsplan Fysiska förebyggande åtgärder Kostnader MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER SAMRÅD FÖRSLAG TILL BESLUT OCH FORTSATT ARBETE REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Översikt. Skyddsområde, uttagsbrunnar och allmänna vägar Kartor riksintressen samt bestämmelser 4

5 1 Sammanfattning Vattentäkten i Huaröd förser den samlade bebyggelsen i Huaröd med dricksvatten. Täkten utgörs av två brunnar som tar sitt vatten ur berggrunden. Genom vattenskyddsområdet passerar vägarna 1619 och Skyltar för vattenskyddsområde bör sättas upp längs vägarna vid gränsen till den yttre skyddszonen. Skyltarna bör uppfylla kraven enligt Naturvårdsverket m.fl. Utsläpp av tungmetaller och näringsämnen som väg och vägtrafik normalt tillför, har i och med de geologiska förutsättningarna i Huaröd potential att påverka grundvattenkvaliteten. Inga indikationer på att så sker kan härledas via vattenanalyser genomförda vid vattenverket. En beredskapsplan som beskriver de åtgärder som ska vidtas för att eliminera skador på vattentäkten vid trafikolyckor bör tas fram. Fysiska skyddsåtgärder har ansetts vara motiverade längs det parti av väg 1619 som är beläget norr om den plats där vägen korsar Huarödsåsen. På väseter sida av vägen finns en brant slänt ner mot åkermark. Ett fordon som välter nerför slänten riskerar att ge skador på täkten då diesel från drivmedelstank och/eller vätska från transporttank kan läcka ut till omgivande mark. 2 Bakgrund 2.1 Förstudiens syfte och avgränsning Förstudiens syfte är att klargöra i vilken mån grundvattentäkten i Huaröd riskerar att förorenas av trafik på och drift av statliga vägar inom vattenskyddsområdet. Förstudien skall vidare klargöra behov av möjliga skyddsåtgärder som kan leda till reduktion av risker enligt ovan. De vägar som i olika utsträckning passerar genom skyddsområdet är väg 1619 och Förstudien utgår från befintligt underlagsmaterial i form av tidigare utredningar, geologiska kartor, yttranden, intervjuer, samråd m.m. Några fältarbeten har inte genomförts, däremot är fältbesök genomförda. Förstudien är inte ämnad att ge detaljerade anvisningar om hur grundvattenskyddet ska stärkas. Målet är att ange en inriktning av åtgärder som kan ligga till grund för en fortsatt diskussion när det gäller fysiskt skydd. 2.2 Tidigare utredningar I Skåne genomfördes 1999 en riskklassning av vattentäkters behov av skyddsåtgärder med avseende på det statliga vägnätet. Av de 389 vattentäkter som ingick i studien bedömdes att ca 190 behövde utredas ytterligare. En av dem var vattentäkten i Huaröd. 5

6 2.3 Aktualitet I Plan för miljöåtgärder i Vägverket, Region Skåne finns för vatten ett mål fastställt som lyder de 30 mest utsatta vattentäkterna längs det statliga vägnätet i Skåne ska vara skyddade från påverkan från vägtransportsystemet via naturligt skydd, utförda fysiska skyddsåtgärder och/eller effektivare väghållning. De 30 mest utsatta vattentäkterna i Skåne utgörs av de täkter som producerar mer än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer med dricksvatten. 2.4 Geografisk avgränsning Denna förstudie omfattar statliga vägar inom Huaröd vattentäkts vattenskyddsområde, se figur 1. Kartan i figur 1 återfinns även i bilaga 1. Figur 1 Vattenskyddsområdet för Huaröds grundvattentäkt. Rödmarkerade vägar, väg 1619 och , passerar genom skyddsområdet ( Lantmäteriet, ärende nr I 2009/1431). 2.5 Övergripande mål och strategier Allmänna transportpolitiska mål Under våren 2009 antog riksdagen nya transportpolitiska mål (Mål för framtidens resor och transporter, proposition 2008/09:93). Det övergripande målet är oförändrat och lyder: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målstrukturen har delats upp i ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra 6

7 till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa För att uppfylla funktionsmålet och hänsynsmålet har målen ytterligare preciserats, se tabell 1. Tabell 1 Funktionsmål Precisering av transportpolitiska funktions- och hänsynsmål. Hänsynsmål Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål Miljömål Sveriges riksdag har fastställt nationella miljökvalitetsmål som syftar till en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. De svenska miljömålen finns definierade i proposition 2009/10:155 Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete. 7

8 Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Riksdagen har utifrån detta antagit 16 miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och som definierar det tillstånd för miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Det nu aktuella projektet kommer främst att påverka miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Målet har vidare preciserats i tre delmål varav det tredje är av störst betydelse för denna förstudie: 1. Delmål 1 om skydd av grundvattenförande geologiska formationer; Delmålet innebär att senast år 2010 ska grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar bildandet och användningen av vattnet. 2. Delmål 2 om grundvattennivåer; Delmålet innebär att senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. 3. Delmål 3 om rent dricksvatten; Delmålet innebär att alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. Projektet kommer även påverka EG:s vattendirektiv i vilket anges att tillståndet för grundvatten ej får försämras och senast den 22 december 2015 skall god grundvattenstatus vara uppnådd. 3 Befintliga förhållanden 3.1 Vattenförsörjning Huaröd utgör en grundvattentäkt ur vilken vatten pumpas ur två bergborrade brunnar. Vattentäkten står för den allmänna dricksvattenförsörjningen i den samlade bebyggelsen i Huaröd. Täkten är belägen ca 1 km nordost om Huaröd samhälle. Årligen förs i medeltal m 3 vatten ut till ca 300 abonnenter, vattenförbrukningen är något högre på sommaren än på vintern. Det finns en vattenledning till Huaröd via Everöd och Östra Sönnarslöv. Vattnet som leds i denna ledning tas från 2 täkter i Everöd och skickas sedan vidare till en högreservoar i Östra Sönnarslöv. Från Östra Sönnarslöv leds vattnet till vattenverket i Huaröd och den lågreservoar som finns där. Vatten pumpas i större mängder denna väg främst då vattenkvaliteten i Huaröd inte uppfyller gällande gränsvärden för dricksvatten med avseende på bakterier (se kaptitel 3.4.2). En låg kontinuerlig tillförsel sker i denna ledning, även då vattenkvaliteten i 8

9 Huarödstäkten uppfyller gränsvärdena, för att undvika problem med stillastående vatten Täktens legala status Vattendom Vattendom M 104/99 medger tillstånd för uttag av högst m 3 /år, dock högst 200 m 3 /dygn, ur brunn B1 och B3. Skyddsområde Länsstyrelsen i Skåne har den 30 april 1974 tagit beslut om vattenskyddsområde för vattentäkten i Huaröd och fastställt skyddsföreskrifter för området. Skyddsområdet är indelat i en inre och en yttre skyddszon, se figur 1. De båda brunnarna är belägna i den inre skyddszonen. 3.2 Skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder finns längs de aktuella vägarna. Det finns inte heller några skyltar som påtalar att vägen passerar genom ett vattenskyddsområde. 3.3 Geologi De geologiska förutsättningarna framgår av SGU:s berggrundskarta Af nr 213 samt jordartskartan Ae nr Jordlager Genom Huaröds samhälle sträcker sig Huarödsåsen. Åsen ligger på Linderödsåsens nordsluttning i förlängningen av Söndre ås ravin. Isälvsavlagringen utgör ett ca 1 km brett stråk vid Huaröd och består av ryggar, kullar och fält. Centralt i stråket slingrar sig en markerad åsrygg fram. Åsryggen är av varierande höjd, men är störst nordost om Huaröd där den är getryggsformad, 5-10 m hög och m bred. Materialet i åsryggarna är i regel stenigt grus. Det omgivande isälvsmaterialet består till största delen av sand, men även grus förekommer. Höga moränkullar sticker upp i isälvsstråket, medan isälvsmaterialet ligger på lägre nivåer och fyller upp sänkorna. Ett tunt sandlager förekommer inom begränsade områden på omgivande morän, t.ex. i moränområdena öster om åsryggen, nordost om Huaröd. Morän finns i varierande utsträckning under övriga jordarter vilande närmast på berggrunden. Moränen på Linderödsåsen är som regel ca 5 m mäktig. Jordlagrens utbredning framgår av figur Berggrund Linderödsåsen utgör en urbergshorst. Berggrunden inom horsten består främst av gnejs som är mer eller mindre kaolinvittrad. Linderödsåsen är km bred och omkring 60 km lång. Den sträcker sig från strax norr om Höör, i dalgången mellan Finjasjön och Ringsjön, ner åt sydost där den störtar ner i Hanöbukten vid Stenshuvud. Åsen utgör i likhet med många av de andra skånska åsarna en geologisk gräns, den s.k. Tornqvistlinjen. Sydvästra sidan 9

10 är mjukt sluttande medan nordöstra sidan har skarpare förkastningsbranter med många erosionsdalar. Figur 2 Jordartskarta, utdrag ur SGU 2D Tomelilla NO 2E Simrishamn NV serie Ae nr 135. Grönt: grovsediment (huvudsakligen isälvsavlagringar), ljusblått: sandig morän, orange: svallsand, ljusbrun: kärr, rosa: yngre svämsediment. 3.4 Hydrogeologisk beskrivning Flera vattenförande grundvattenmagasin förekommer, dels i jordlagren, dels i berggrunden. De största grundvattentillgångarna finns i berggrunden. Grundvattenströmningen i urberget sker i sprickor men följer i stora drag topografin. Den huvudsakliga strömningen kan därför bedömas äga rum i ungefärlig nordostlig riktning. Isälvsavlagringen omkring Huaröd utgör i huvudsak ett inströmningsområde, där vatten tillförs berggrunden från markytan. Söndre å med biflöden avvattnar området mot nordost. SGU har genomfört en vattenbalansberäkning för den övre delen av Söndre ås avrinningsområde i samband med att Kristianstad kommun sökte tillstånd för vattentäkten i Huaröd. Beräkningen omfattade ett område av ca 22 km 2 varav ca 20 km 2 utgjordes av morän och 2 km 2 av isälvssediment. Isälvssedimenten förekom i anslutning till Huaröds samhälle. Området delades upp i två infiltrationsområden. Infiltarionsområde 1 (sand och grusområde) och infiltationsområde 2 (moränområde). Inom infiltrationsområde 1 förväntas en betydande grundvattenbildning till jordlagren, sannolikt större delen av nettonederbörden, och grundvatten- 10

11 bildningen till bergakviferen har av denna anledning förväntats vara större här än inom moränområdena. Inom infiltrationsområde 2 förväntas huvuddelen av det grundvatten som bildas snabbt läcka ut i kärr och diken och endast en mindre del kunna utnyttjas för den lokala vattenförsörjningen. Det grundvatten som utvinns vid Huaröds vattenverk har sannolikt till övervägande del bildats inom infiltrationsområde 1, se figur 3. Figur 3 Utdrag ur Teknisk underlag för vattendomsansökan (SGU, 1998), kartan visar det område där vattenbalansberäkning utförts. Gråmarkerat område utgör infiltrationsområde 1, område markerat med heldragen linje utgör infiltrationsområde Vattentäkten Vattentäkten består av två djupa brunnar som når urberget, B1 (uppförd år 1963) och B3 (uppförd år 1983). Brunn B1 är belägen på fastighet Huaröd 3:1 och utförd till 132 m djup. Brunn B3 är belägen på fastighet Skorphult 1:1 och borrad till 191 m djup. Den tidigare använda brunnen B2 är numer tagen ur bruk Grundvattenkvalitet Vattenkvaliteten i en av täktens brunnar (B3) varierar, framförallt på hösten är råvattnet bakteriepåverkat. Det finns inga konkreta planer på hur problemet ska avhjälpas, men två alternativ är tänkbara. Ett alternativ är att åtgärda avloppen på intilliggande fastigheter då dessa misstänks orsaka den försämrade 11

12 vattenkvaliteten. Ett annat alternativ är att borra en ny brunn, om och var det går att installera en ny brunn är inte utrett. Vid behov levereras i dagsläget vatten från Everöd via Östra Sönnarslöv Naturligt grundvattenskydd Det naturliga grundvattenskyddet i anslutning till Huarödsåsen är begränsat. Eftersom nybildning till grundvattenmagasinet i berggrunden förväntas ske via åsen är även skyddet för detta grundvattenmagasin begränsat. 3.5 Riksintressen Vattenskyddsområdet gränsar i nordost till riksintresse för naturvård med namn Linderödsåsens nordsluttning, se figur 4 samt för större karta bilaga 2 figur 1. Riksintresset som berör vattenskyddsområdet kommer inte att påverkas negativt om det blir aktuellt att genomföra fysiska åtgärder. Figur 4 Riksintresse för naturvård som berör området. (Länsstyrelsens kartdatabas Riksintressen). Bestämmelser som rör området utgörs av strandskydd, se figur 5 samt för större karta bilaga 2 figur 2, på kartan finns även vattenskyddsområdet utritat. 3.6 Markanvändning Markanvändningen inom området utgörs av odlings- och beteslandskap med inslag av skogspartier. 12

13 Figur 5 Bestämmelser som rör skyddsområdet (Länsstyrelsens kartdatabas Bestämmelser). 3.7 Trafik och trafikanter resor och transporter Statliga vägnätet inom infiltrationsområdet Vattentäkten berörs av förhållanden vid väg 1619 (Mjövägen) och väg (Karlins väg), då vägdagvatten från dessa avvattnas till omgivande mark, se figur 6. Båda vägarna är smala länsvägar med Trafikverket som väghållare. Figur 6 Vänstra bilden; Väg 1619 norrut förbi vattenskyddsområdet som ligger väster om vägen. Högra bilden; Väg 1619 söderut förbi uttagsbrunn placerad väster om vägen (foto: C. Lindberg). Väg 1619 är 5,5 m bred förbi vattenskyddsområdet. Vägrensbredden är vardera 0,25 m. Det avsnitt av väg 1619 som bedöms kunna påverka förhållandena i täkten är ca 300 m långt och sträcker sig från korsningen med väg i söder till korsningen med Skorphultsvägen i norr. I den norra öppna delen av skyddsområdet ligger vägen i skärning på den östra sidan och på bank (cirka

14 meter hög) på den västra sidan. En längsgående åsrygg följer vägens östra sida söderut. Vägen skär av åsryggen där vägen går in i skogspartiet och åsen fortsätter söderut parallellt med vägen på den västra sidan. I den södra mer skogsbetonade delen ligger vägen i nivå med omgivande mark. Avvattning av vägen sker i öppna diken. Väg är 6,0 m bred med en vägrensbredd på vardera 0,25 m. Det avsnitt av väg som bedöms kunna påverka förhållandena i täkten är cirka 50 m långt och sträcker sig sydväst från korsningen med väg Avvattning av vägen sker i öppna diken. Båda vägarna är belagda med asfalt Trafikmängd Trafikmängden utryckt som årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på väg 1619 och väg , i anslutning till vattentäkten redovisas i tabell 2 nedan. Tabell 2 Årsmedeldygnstrafik i antal fordon per dygn för år 2008 ( Väg Mätår ÅDT tot (f/d) ÅDT tung (f/d) Andel tung trafik (%) Väg % Väg % Hastighet Tillåten maximal hastighet på väg 1619 förbi täkten är 70 km/tim. Vid infarten till Huaröd sänks den tillåtna hastigheten till 50 km/tim. Tillåten maximal hastighet på väg förbi täkten är 50 km/tim Begränsningar av bruttovikter och farligt gods Inga begränsningar finns Skyltning av vattenskyddsområde Ingen skyltning av vattenskyddsområdet finns utmed vägarna 1619 och En bit in på infartsvägen från väg 1619 till vattenverket och brunn B1 i anslutning till åsen i skogspartiet finns en skylt enligt figur 7. 14

15 Figur 7 Befintlig skylt skyddsområde vid infart till vattenverk (foto: C. Lindberg) Vinterväghållning Väg 1619 och halkbekämpas med saltinblandat grusmaterial 0-6 mm. Det förbrukas ca 600 kg/km med ett sandinnehåll av 12 kg/km. Sandning utförs 8-12 gånger per år Utsläpp från vägtrafiken och drift Mängden utsläpp av tungmetaller och näringsämnen per liter dagvatten som härstammar från trafik kan beräknas enligt schablonvärden fastställda av Vägverket (SWECO VBB, 2004). Schablonvärdena är indelade i tre trafikmängdsgrupper: grupp 1 med ÅDT , grupp 2 med ÅDT och grupp 3 med ÅDT Samtliga vägar kring vattentäkten har trafikmängder som ligger i underkanten av grupp 1. De mängder av tungmetaller, kväve, fosfor, COD och suspenderade ämnen som kan genereras av vägtrafiken kan vid en beräkning relateras till den totala grundvattenbildningen inom täkten och jämföras med Livsmedelsverkets gränsvärden för otjänligt dricksvatten. Sådana beräkningar har genomförts för vattentäkter i Bjuv, Klippan och Ängelholm, varvid beräknade värden blivit mycket små även i en konservativ bedömning. Slutsatsen härav är att de utsläpp som vägen normalt tillför inte försämrar vattenkvalitén i grundvattentäkterna i någon betydande grad. (Riskbedömning av tungmetallkontaminering av grundvattentäkt från vägdagvatten, Vägverket Region Skåne, Vattenskydd VSK, upprättad av SWECO VBB 2004) Kollektivtrafik Väg 1619 trafikeras av regionbusslinje 556, Kristianstad Tollarp, med hållplats strax norr om vattenskyddsområdet, Skorphult. Måndag till fredag går 4 turer i riktning mot Tollarp och 3 turer i riktning mot Kristianstad. Inga turer går lördag och söndag Olyckor Under den senaste 5-årsperioden, , har inga polisrapporterade trafikolyckor inträffat på aktuella vägavsnitt förbi vattentäkten. En viltolycka har inträffat på väg 1619 ca 100 norr om skyddsområdet. 15

16 3.8 Övrig infrastruktur Ingen övrig infrastruktur passerar vattenskyddsområdet. 4 Bedömning av risk att täkten skadas och konsekvenser därav 4.1 Diffus föroreningsrisk från normal drift och trafik De mest hälsofarliga ämnena som kan förekomma i vägdagvatten vid normal drift är tungmetaller och polyaromatiska kolväten. Dessa ämnen är vanligen partikelbundna och fastläggs till stor del i diken och i bottensediment i fördröjningsdammar. I den mån de sprids till grundvattnet sker transporten långsammare än för exempelvis kloridjoner. Avståndet från de aktuella vägarna till uttagsbrunnarna är kort och de geologiska förutsättningarna möjliggör snabb transport genom jordlagren till grundvattenmagasinet. Vattenanalyser har inte påvisat att ämnen från vägdagvatten påverkar vattenkvaliteten i dagsläget. Risken för negativ påverkan från normal drift och trafik på vägarna bedöms därmed som liten. Mängden salt som årligen sprids vid halkbekämpning med saltinblandat grus inom området är enligt Trafikverkets driftsentreprenör ca kg per år. Resultat från kloridanalyser av råvatten har inte funnits att tillgå, istället har resultat från konduktivitetsmätningar under perioden till varit tillgängliga. Under perioden har 18 mätningar genomförts, högsta uppmätta värde var 47 ms/m ( ) och lägsta värde var 32 ms/m ( ), typiska värden ligger runt 35 ms/m. Gränsvärde för tjänligt med anmärkning för konduktivitet i dricksvatten är vid 20 C 250 ms/m enligt Livsmedelsverket (SLV FS 2001:30, Statens livsmedelverks föreskrifter om dricksvatten). Utifrån konduktivitetsmätningarna är det svårt att avgöra hur stor påverkan på grundvattnet halkbekämpningen medför. Resultaten indikerar att eventuell påverkan är låg då gränsvärdet underskrids. För att få en mer entydig bild av kloridhalten i råvattnet bör en analys genomföras. 4.2 Risk för punktutsläpp tankläckage vid olycka med tung trafik För att bedöma sannolikheten för att en trafikolycka på vägnätet kommer att medföra läckage av petroleum från drivmedelstank eller utsläpp från tankbil har Räddningsverket och Vägverket gemensamt tagit fram en beräkningsanvisning; Publikation 98:064 Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka. Hantering av risker med petroleumutsläpp. Med hjälp av beräkningsanvisningen kan sannolikheten att en godsolycka sker, kostnader att sanera eventuella olyckor samt en total riskkostnad beräknas. Vid beräkning av sannolikhet för att en godsolycka ska ske tas hänsyn till förhållanden längs vägen som tillåten hastighet, antal tunga fordon, längd på vägen samt olyckskvot och antal fordon per olycka. Sannolikhet beräknas för två 16

17 scenarier; olycka med tungt fordon som leder till utsläpp av 250 l diesel ur drivmedelstank, samt olycka med tungt fordon som leder till utsläpp av 10 m 3 drivmedel ur transporttank. För beräkning av kostnader att sanera omättad/mättad zon samt den totala riskkostnaden tas bland annat hänsyn till de geologiska förutsättningarna i området, avståndet till vattentäkten och kostnad att ersätta vattentäkten. I kostnadsberäkningarna återfinns exempelvis sannolikheter för att en godsolycka ska leda till läckage, att strömningsriktningen är ogynnsam samt att en snabb vertikal transport genom markprofilen sker. En olycka med tungt fordon och med större utsläpp av diesel ur drivmedelstank, alternativt en olycka med farligt godsfordon och med större läckage ur tank, kan förväntas inträffa mindre än en gång per årtusende, på vägarna inom vattenskyddsområdet. En förorening som når de vattenförande lagren kan bli omöjlig att sanera, vilket innebär att täkten måste avställas och ersättas med vattenförsörjning från annat håll. Den årliga riskkostnaden för att det ska inträffa är beroende av de kostnader som krävs för sanering och för ersättningsförsörjning under tiden för sanering eller för ny täkt. Den har beräknats enligt följande: Kostnaden för sanering i omättad zon beräknas uppgå till 1,9 miljoner kronor vid läckage ur drivmedelstank och 2,4 miljoner kronor vid tankbilsläckage. Saneringskostnaden inom den mättade zonen har beräknats uppgå till 2,4 miljoner kronor vid läckage ur drivmedelstank och 3 miljoner kronor vid tankbilsläckage. Om föroreningen når den mättade zonen ökar kostnaderna för provisoriska vattenförsörjningslösningar beroende på hur länge täkten eller delar av den måste vara avställd. Om täkten måste ersättas kan en ny försörjningslösning antas kosta omkring 10 miljoner kronor. Den årliga riskkostnaden blir med dessa antaganden cirka 230 kr och nuvärdet av 50 års risk med 2 procent ränta blir cirka kr. 4.3 Täktens sårbarhet, värde och konsekvensklass I Vägverkets publikation 1995:1 Yt- och grundvattenskydd finns en metodik framtagen för att konsekvensklassa grund- och ytvattentillgångar. Klassningen utförs genom en sammanvägning av täktens värde och sårbarhet, se figur 8. 17

18 Figur Värde Sårbarhet Schema för konsekvensklassning av grund- och ytvattentillgångar (Vägverket 1995). De olika konsekvensklasserna har följande innebörd: Konsekvensklass 1: Små konsekvenser. Inga speciella skyddsåtgärder behövs. Konsekvensklass 2: Svårbedömda konsekvenser. Det är osäkert huruvida konsekvenserna är små eller stora. Fördjupad utredning behövs. Konsekvensklass 3: Stora konsekvenser. Skyddsåtgärder behövs. Vid bedömning av en grundvattentillgångs värde beaktas grundvattentillgångens storlek och kvalitet samt betydelse för vattenförsörjningen och naturmiljön. Vid bedömning av sårbarheten beaktas djup till akvifär, grundvattnets strömningshastighet, avstånd mellan väg och vattenresurs, omättade zonens beskaffenhet, akvifärens storlek samt utförda skyddsåtgärder. Under 1997 har grundvattentäkten i Huaröd konsekvensklassats enligt VV publ. 1995:1 Yt- och grundvattenskydd. Resultatet redovisas i rapporten Vattenskydd vid vägar (VBB VIAK, 1999). Täkten i Huaröd bedömdes ha värde 3 och sårbarhet 2 och därmed konsekvensklass 2. Utifrån den kunskap om täkten i Huaröd som arbetet med förstudien genererat anses att den konsekvensklassning som genomfördes 1997 är rimlig. De geologiska förhållandena inom området medger en snabb transporthastighet genom jordlagren, vilket ger täkten en hög sårbarhet. I och med att täkten förser ett relativt begränsat antal människor, samt att bakteriepåverkan periodvis utgör ett problem, är värdet begränsat. Konsekvensen av en olycka drabbar de boende i Huaröd i första hand. Eftersom att det finns en reservvattenledning via Everöd och Östra Sönnarslöv kommer abonnenterna ändå att kunna förses med dricksvatten. Även om det finns en relativt enkel lösning på dricksvattenbehovet, får en förorenad täkt konsekvenser för Kristianstad kommun som då mister en av sina täkter. 18

19 5 Tänkbara åtgärder 5.1 Trafikverkets åtgärdsstrategi Utgångspunkten för åtgärder i form av vattenskydd längs vägar är att väg och tillhörande trafik inte tillåts påverka yt- och grundvattentäkter så att vattentäkter eller miljövärden skadas. Den övergripande åtgärdsstrategin för att klara målsättningen är att reducera riskerna och ha god beredskap i händelse av olycka med farligtgodstransport. Stategin för åtgärder, att åstadkomma skydd längs vägar genom känsliga områden, kan dels vara att öka trafiksäkerheten och dels att minimera spridning av föroreningar som uppkommer längs vägen. Ökar trafiksäkerheten så minskar risken för olyckor som kan medföra förorening av yt- eller grundvatten. Bland åtgärder för yt- och grundvattenskydd kan nämnas följande: Beredskapsplan, bör alltid finnas Förändra befintliga förutsättningar, t.ex. sänka hastighet, styra om trafik eller effektivisera plogning för att minska mängd salt vid halkbekämpning Avkörningsvänliga sidoområden och avkörningsskydd (räcken), avkörningsskydd vid broar över ytvatten (jordvallar) Diken som underlättar sanering, genom att placera jordmassor med täta egenskaper i diken inom känsliga områden minskar risken för snabb infiltration och underlättar en saneringsinsats Täta diken Räcke och kantsten 5.2 Fyrstegsprincipen Nedan redovisas en prövning enligt Vägverkets publikation 2002:72 Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen. Tanken är att förslagen till lämpliga lösningar på identifierade problem diskuteras och prövas på ett förutsättningslöst sätt. Principen innebär, förutom en förutsättningslös prövning, att åtgärder som påverkar transportbehovet och leder till ett effektivare utnyttjande av befintligt vägnät skall väljas före åtgärd som innebär ombyggnad och nya markanspråk. Det vill säga åtgärder ska prövas och analyseras i ordning 1 till Steg 1 Åtgärder som påverkar transportbehov och val av transportsätt Steg ett innebär prövning av möjlighet att vidta åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt. Åtgärderna kan omfatta planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl tranportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Åtgärder enligt steg 1 som har identifierats är att styra om transporter med farligt gods. 19

20 5.2.2 Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg två innebär prövning av möjligheten att vidta åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Åtgärderna kan vara insatser av typen styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Åtgärder enligt steg 2 som är relevanta för skydd av vattentäkten är upprättande av beredskapsplan, skyltning av vattentäkten, sänkt hastighet och förändrat tillvägagångssätt vid halkbekämpning Steg 3 Vägförbättringsåtgärder. Steg tre innebär prövning av möjligheterna att vidta vägförbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Identifierade åtgärder enligt steg 3 är tät vägbeläggning, täta diken alt. diken som underlättar sanering, avkörningsvänliga sidoområden, avkörningsskydd samt kantsten, dagvattenbrunnar och ledningar Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Steg fyra innebär prövning av möjligheten att vidta nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Åtgärder enligt steg 4 som identifierats är att lokalisera väg till område med vattentillgångar som är mindre skyddsvärda eller lokalisera väg till område med naturligt hydrogeologiskt skydd. 5.3 Åtgärder Nollalternativ Vid ett nollalternativ vidtas inga åtgärder. Konsekvensen kan bli att täkten slås ut om en större olycka sker och den inte saneras i tid Skyltning Längs väg 1619 och finns idag inga skyltar, vid avtagsvägen in till vattenverket sitter en mindre skylt, se figur 7. Skyltar bör sättas upp som uppfyller kriterierna enligt skriften Utmärkning av vattenskyddsområde Rekommendationer (utgiven av Naturvårdsverket, Räddningsverket, Sjöfartsverket, Svenska kommunförbundet, Vatten och avloppsföreningen och Trafikverket) vid passage in och ut ur skyddsområdet Beredskapsplan Kommunen eller huvudmannen för vattentäkten bör initiera att en beredskapsplan tas fram. Den ska redovisa hur räddningsinsatsen ska gå till vid en eventuell tankbilsolycka. Detaljerad information om tillvägagångssätt vi upprättande av beredskapsplan finns att tillgå i Vägverkets publikation 2007:127 Beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med farligt gods Handledning. 20

21 Effekten av en beredskapsplan är att vid en eventuell tankbilsolycka kommer räddningstjänsten genast att veta vilka insatser som ska genomföras och hur stor tidsrymd som står till förfogande innan täkten skadas. Det naturliga skyddet utmed väg 1619 inom vattenskyddsområdet bedöms vara mycket lågt, speciellt i anslutning till skärningen genom åsen där jordlagren har hög genomsläpplighet. Det naturliga grundvattenflödet leder bort från brunnarna men pumpning ur täkten påverkar det naturliga flödet och skapar ett nedåtriktat flöde som kan påskynda transporten av en eventuell förorening till det pumpade magasinet. Vid ett utsläpp bör pumpning ur brunnarna därför stoppas till dess att sanering av marken från föroreningen har genomförts. Detta bör beaktas vid upprättandet av en beredskapsplan Fysiska förebyggande åtgärder Väg 1619 Längs aktuell sträcka av väg 1619 är vägen rak och går parallellt med Huarödsåsen i öster och öppen jordbruksmark i väster. Sidoområdet i öster utgörs av skog på åsen, i väster återfinns en brant vägslänt ner mot åkermarken. Brunnarna är belägna nära vägen, speciellt B1 (B1 ca 50 m och B3 ca 125 m). I brunnarnas närområde finns en gradient mot brunnarna, till följd av den pumpning som genomförs. Då vägen passerar nära brunnarna kan en eventuell olycka ske inom brunnarnas influensområde. Längs väg 1619 är trafikmängden 660 fordon/dygn och tung trafik utgör 6 %, under den senaste 5-års perioden har inga olyckor polisrapporterats. Vägavsnittet som passerar genom vattenskyddsområdet är ca 300 m långt och hastighetsbegränsningen är 70 km/tim. Den ringa trafikmängden, låga olycksstatistiken och den låga beräknade sannolikheten att en olycka med tung transport skall ske motiverar inte fysiska skyddsåtgärder. De geologiska förutsättningarna och den branta slänten medför att avkörningsskydd längs väg 1619:s västra sida, för att undvika att en avåkning leder till att fordonet välter, ändå anses rimlig. Kristianstad kommun vill, trots att de periodvis har problem med vattentäkten, gärna behålla den för att säkra vattentillgången i framtiden. Förutom de kvalitetsproblem som uppkommer om höstarna i B3 är kapaciteten i B1 inte så hög som vore önskvärt. Det finns, som tidigare nämnts, planer på att åtgärda avloppsproblematiken och eventuellt borra en ny brunn. Väg Aktuell sträcka av väg passerar ca 50 m inom vattenskyddsområdet. Vägen ligger på Huarödsåsen och går igenom bokskog. Trafikmängden längs vägen uppgår till 250 fordon/dygn varav 6 % utgörs av tung trafik. Under den senaste 5-års perioden ha ringa olyckor rapporterats till polisen. Hastighetsbegränsningen är 50 km/tim. 21

22 Den ringa trafikmängden, den låga hastigheten på passerande fordon samt den mycket låga sannolikheten för olycka med utsläpp från tung transport motiverar inte fysiska skyddsåtgärder längs väg Kostnader Kostnader för föreslagna åtgärder har uppskattats i tabell 3. Tabell 3 Uppskattade materialkostnader för de åtgärder som föreslås, kostnad för avkörningsskydd beror av vilken typ av avkörningsskydd som uppförs. Åtgärdsförslag Kostnad Årskostnad Beredskapsplan Ca kr kr Avkörningsskydd Väg 1619, ca 300 m kr kr - 6 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder De åtgärder som föreslås i förstudien främjar att Huaröds grundvattentäkt behåller sin status. Detta medför att miljömålet Grundvatten av god kvalitet, liksom EG:s vattendirektiv, påverkas positivt. Påverkan sker genom att risken för att föroreningar orsakade av mänsklig aktivitet når grundvattnet reduceras då skyltning och upprättande av beredskapsplan genomförs. Vägtransportsystemets delmål En god miljö påverkas likaledes positivt. Ett eventuellt uppförande av räcke längs väg 1619 kommer dessutom att påverka delmålet En säker trafik. Syftet med förstudien var att klargöra i vilken mån trafik på och drift av statliga vägar inom Huaröds vattenskyddsområde riskerar att förorena grundvattentäkten. Förstudien skulle därutöver klargöra behov av möjliga skyddsåtgärder som kan reducera eventuella risker. Trafiken på vägarna kan, med liten sannolikhet, förorena täkten medan drift av vägen inte medför någon betydande påverkan. De skyddsåtgärder som i första hand föreslås är skyltning, upprättande av beredskapsplan och om det bedöms motiverat uppförande av räcke. 7 Samråd Samråd med kommun och huvudmän har skett genom möte den 15 november Kommun, huvudman för vattentäkt och Räddningstjänst bjöds in att deltaga. En kort presentation av projektet genomfördes och synpunkter hämtades in. Samråd med Länsstyrelsen har skett genom att dittills framtaget arbetsmaterial sändes över till Länsstyrelsen den 1 november 2010, för beslut om betydande miljöpåverkan. 22

23 8 Förslag till beslut och fortsatt arbete Kompletteras i tillsammans med TRV efter genomförda samråd Under samråd med Kristianstad kommun framkom att kommunen planerar att upprätta en brunn i jordlagren i Huarödsåsen med syfte att göra täkten mer driftsäker. Brunnen är tänkt att uppföras strax väster om vattenverket och ett förslag till vattenskyddsområde beräknas vara framtaget till våren Vid pumpning ur en brunn i jordlagren kommer ett större område i åsens längdriktning att påverkas och vattenskyddsområdet kommer troligen behöva utökas. Då väg 1619 går parallellt med åsen kommer det innebära att fysiska skyddsåtgärder kan bli aktuella längs en längre sträcka. Trafikverket bad Kristianstad kommun överväga möjligheten att förstärka befintlig vattenledning från Everöd via Östra Sönnarslöv som alternativ till att borra en ny brunn. Trafikverket ser det som en rimlig lösning att istället för att lägga ytterligare resurser på att utföra fysiska skyddsåtgärder kan pengarna användas för att se över och förstärka nuvarande ledning. 23

24 24

25 9 Referenser Kartor och planeringsunderlag. Länsstyrelsens hemsida Kartor med vägtrafikflöden. Trafikverkets hemsida Krisitandstads Läns Allmänna kungörelser 1974, nr 42, Fastställelse av skyddsområden och skyddsföreskrifter avseende kommunala grundvattentäkter i Degeberga, Huaröd, Vittskövle och Friseboda i Kristianstad kommun. Nationell vägdatabas. NVDB på webb SGU (2000): Jordartskartan 2D Tomelilla NO/2E Simrishamn NV, Serie Ae nr 135. SGU (2001): Berggrundskartan 2D Tomelilla NO, Serie Af nr 213. SGU Ove Gustafsson; Tekniskt underlag för vattendomsansökan för brunnar på fastigheterna Huaröd 3:1 och Skorphult 1:1 i Huaröds socken, Skåne län. Rapporten har sammanställts vid enheten för hydrogeologi hos SGU Vägverket Region Skåne och VBB VIAK: Vattenskydd vid vägar i Skåne inventering konsekvensklassning och förslag till skyddsåtgärder vid statliga vägar, Vägverket Region Skåne, Vattenskydd VSK och SWECO VBB. Riskbedömning av tungmetallkontaminering av grundvattentäkt från vägdagvatten, Vägverket och Räddningstjänst publikation 98:064, Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka Hantering av risker vid petroleumutsläpp. Vägverkets publikation 1995:1,Yt- och grundvattenskydd, Vägverkets publikation 2002:72, Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen. Vägverkets publikation 2002:46, Handbok förstudie. Vägverkets publikation 2005:71, Plan för miljöåtgärder i Vägverket, Region Skåne Vägverkets publikation 2007:48, Fördjupningsdokument miljö, Vatten och material Växjö Tingsrätt, Miljödomstolen, Lagligförklaring av grundvattentäkt, Vattendom M104/99. 25

26 26

27 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Översikt. Skyddsområde, uttagsbrunnar och allmänna vägar Kartor riksintressen samt bestämmelser 27

28

29

30 Trafikverket, Box 543, Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17. Telefon: , Texttelefon: