UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1864-1912. Täckningsår: 1861-1910 = Ny följd 1-50. Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden 1851-1860, efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1853-1862. Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1913-1982. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1915-1998. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1996. Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, 1912-1931. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1930. 1911-1913 med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, 1912-1943. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/12-1942. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959. BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-6501_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. K) HELSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. SUNDHETS-COLLEGII UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE Ny följd. 5. året 1865. STOCKHOLM, 1868. P. A. N O R S T E D T & S Ö N E R, KONGL. BOKTRYCKARE.

Innehållsförteckning. A. Underdånig Berättelse med tabeller. 1. Civila sjukvården sid. 2. 1. Topografi och endemiska sjukdomar» 2. 2. Sammandrag af läkarnes embetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m..» 24. Väderlek, vattenstånd och skörd» 24. Tab. Litt. A. Årsväxt och spanmålspriser» 26.»» B. Tyfösa och gastriska febrar» 26.» C. Hjernfeber» 30.» D. Difterit» 30.»» E. Strypsjuka» 32.» F. Kikhosta» 33.» G. Rödsot» 35.» H. Diarrhé» 37.»» I. Frossa» 38.» K. Påssjuka» 39.»» L. Smittkoppor» 40.»» M. Skarlakansfeber» 45.» N. Messling» 48.»» O. Struma» 52.»» P. Sammandrag för fem år af iakttagelser om temperatur, m. m..» 56.» Q. Gängse sjukdomars utbredning» 58.»» R. Uppgifne antal sjuke och döde i gängse sjukdomar» 59.»» S. Jemförelse med sistförflutne qvinqvenniets sjukdomsförhållande» 60.»» T. Medicinalfondens utgifter för allmänna sjukvården, m. m.» 60. 3. Förbättrad läkarevård» 61. Tab. Litt. U. Förbättringar i läkarevården» 61.»» V. Antal läkare och läkarebefattningar» 63.»» X. Omsättning i civila läkarebefattningar» 64. 4. Civila sjukvårds-inrättningar» 64. Tab. Litt. Y. Sjukvården vid länslasaretterna i förhållande till sista qvinqvenniet» 73.»» Z. Å serskilde sjukhus vårdade sjuke» 73.»» Å. Å barnsjukhus och barnhus vårdade sjuke» 73.»» Ä. Å länslasaretten vårdade tyfösa febrar» 74.»» Ö.»»» kräftsjukdomar» 75.»» Aa.»»» sinnessjukdomar» 75.»» Bb.»»» ögonsjukdomar» 76.»» Cc.»»» tarmbråck» 76.»» Dd.»»» sjukdomar i ändtarmen» 77.»» Ee.»»» sjukdomar i urinverktygen» 77.»» Ff.»»» sjukdomar i manliga könsdelar» 78.»» Gg.»»» sjukdomar i qvinliga könsdelar» 78.»» Hh.»»» sjukdomar i ledgångarne» 78.»» Ii.»»» sjukdomar i ben och benhinna» 79.»» Kk.»»» kroniska hudsjukdomar» 79.»» Ll.»»» tumörer» 80.»» Mm. Sammandrag af rapporterna från hospitalen» 81.»» Nn. Å allmänna Elektricitets-inrättningen vårdade sjuke och sjukdomar» 82.»» Oo. Å Gymnastiskt-ortopediska institutet vårdade sjuke» 83.»» Pp. Å Gymnastiska Central-institutet behandlade sjukdomar» 84.»» Qq. Å Medico-pnevmatiska anstalten i Stockholm vårdade sjuke och sjukdomar» 85.»» Rr. Å barnbördshusen vårdade barnaföderskor» 86.»» Ss. Å barnbördshusen födde barn» 86.»» Tt. Sjukdomar bland efter förlossningen insjuknade barnaföderskor och barn» 87. 5. Helsobrunnar och badanstalter» 90. 6. Sjukdomsförhållandet i fängelserna» 94. 2. Besigtningar å beväringsmanskapet» 95. 3. Sjukvården vid arméen och flottan» 96. Tab. Litt. Uu. Å Stockholms garnisons kaserner vårdade sjuke» 96.»» Vv. Å Stockholms garnisons kaserner botade sjukdomar» 97. B. Tabellbilagor till den underdåniga berättelsen. Civila sjukvården. Tab. N:o 1. Medeltemperatur, Medelbarometerstånd och Nederbörd sid. I.» N:o 2. Vattenhöjd i insjöarne» II.» N:o 3. Väderlekens och årsväxtens allmänna beskaffenhet samt helsotillståndet» II.» N:o 4. Tillkomne och afgångne spetälske sjuke» II.» N:o 5. Befintlige spetälske sjuke i Gefleborgs, m. fl. län» III.» N:o 6. Läkares embetsresor och medicinalfondens utgifter för sjukdomars hämmande» IV.» N:o 7. Gängse sjukdomars månadtliga till- och aftagande» V.» N:o 8. Befintlige läkarebefattningar inom hvarje län» VI. Civila sjukvårds-inrättningar.» N:o 9. Sammandrag af revisionsberättelserna om kurhusmedlen, m. m.» VIII.» N:o 10. Å länslasaretten och kurhusen vårdade sjuke» IX.» N:o 11. Å länslasaretten och kurhusen m. fl. sjukvårdsinrättningar vårdade sjukdomar» X.» N:o 12. Å offentlige sjukvårds-inrättningar vårdade veneriske sjuke» XVI.» N:o 13. Sjukdomssymptomer hos under året intagne veneriske sjuke» XVIII. Helsobrunnar och badanstalter.» N:o 14. Antal kurgäster vid helsobrunnar och badanstalter» XIX.» N:o 15. Antal vårdade sjukdomar vid helsobrunnar och badanstalter» XX. Besigtningar å beväringsmanskapet.» N:o 16. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 1:sta klassens beväringsmanskap» XXII.» N:o 17. Sammandrag af rapporter rörande läkarebesigtning å 2:dra 5:te klassernas beväringsmanskap» XXIII.» N:o 18. Länens ordningsföljd med hänsyn till antalet antagligt och oantagligt beväringsmanskap» XXIV.» N:o 19. Kassationsorsakerne hos beväringsskyldige» XXIV. Arméens och flottans sjukvård.» N:o 20. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården vid arméen och flottan» XXIV.» N:o 21. Sammandrag af rapporter rörande sjukvården under indelta arméens och beväringens vapenöfningar» XXVI.» N:o 22. Å militärsjukhusen vårdade sjukdomar» XXVIII. Barnmorskeväsendet.» N:o 23. Antal utexaminerade barnmorskor» XXX.» N:o 24. Barnmorskornas antal och fördelning inom länen» XXX.» N:o 25. Af barnmorskor verkställde instrumentala förlossningar» XXX. Skyddskoppympningen.» N:o 26. Antalet med framgång skyddskoppympade i hvarje län» XXXI.» N:o 27. Ifrån vaccindepôterna utlemnade portioner vaccinämne» XXXI. Rättsmedicinska undersökningar.» N:o 28. Sammandrag af berättelser om rättsmedicinska besigtningar» XXXII. Apoteksväsendet.» N:o 29. Befintlige apotek och deras natur, inom hvarje län» XXXIV.

II Tab. Litt. Xx. Sjukdomsförhållandet inom Stockholms garnisons kaserner under de serskilda månaderna sid. 97.»» Yy. Ågarnisonssjukhuset vårdade sjuke och sjukdomar» 98.»» Zz. Sjuktillförselns månadtliga till- och aftagande å garnisonssjukhuset» 99.»» Åå. Från serskilda korpser vårdade sjuke å garnisonssjukhuset» 100.»» Ää. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning utskrifne sjukdomars fördelning» 101.»» Öö. Å garnisonssjukhusets medicinska afdelning vårdade sjukes månadtliga omsättning» 102.»» A 1. Vid garnisonerna i Skåne vårdade sjuke» 103.»» B 1. Från flottans serskilda korpser och stater i Carlskrona vårdade sjuke» 105.»» C 1. Från flottans serskilda korpser och stater i Stockholm vårdade sjuke» 105.»» D 1. Sjukförslag för de till öfningslägret å Axevalla hed sammandragne trupper, fr. o. m. den 17 t. o. m. den 27 Juni» 107.»» E 1. Förslag öfver sjukdomsförhållandet under fältmanövern den 27 Juni 2 Juli» 107.»» F 1. Sjukförslag från sjukhuset på Axevalla, fr. o. m. den 17 Juni t. o. m. den 4 Juli» 108.»» G 1. Sjukvården under sjöexpeditioner» 109.»» H 1. Revaccination af nyvärfvadt manskap» 110.»» I 1. Omsättningen vid militära läkarebefattningar» 111.»» K 1. Fältläkarekontorets inkomster och utgifter» 112. 4. Barnmorskeväsendet» 111.»» L 1. Antal sökande och antagna barnmorskelärlingar» 112.»» M 1. Disposition af de för barnmorske-undervisningen anslagne medel» 117. 5. Skyddskoppympningen» 117.»» N 1. Månadtliga antalet vaccinerade vid hufvudstadens depôter» 121.»» O 1. Vaccinations-fondens utgifter» 122. 6. Rättsmedicinska undersökningar» 122.»» P 1. Sammandrag af uppgifter om sjelfmorden» 123.»» Q 1. Uppgifne antal sjelfmord i Stockholm månadtligen» 124.»» R 1. Till Sundhets-Collegium remitterade rättsmedicinska mål» 125. 7. Apoteksväsendet» 125.»» S 1. Öfversigt af den farmaceutiska undervisningen» 126.»» T 1. Apotekens antal och tillstånd» 127.»» U 1. Öfversigt af priset å öfverlåtne apoteks-privilegier» 129. 8. Veterinärväsendet» 130.»» V 1. Å veterinär-inrättningen i Stockholm vårdade sjuke husdjur» 130.»» X 1. Å veterinär-inrättningen i Skara vårdade sjuke husdjur» 131.»» Y 1. Lungröta bland hästar inom Erlinghundra, Seminghundra och Wallentuna härader af Stockholms län» 140.»» Z 1. Springormssjukan inom Helsingland» 143.»» Å 1. Springormssjukan inom Stora Kopparbergs län» 143.»» Ä 1. Gängse husdjurssjukdomars freqvens»144.»» Ö 1. Uppgifne antalet sjuke och döde i gängse kreaturssjukdomar» 147.»» A 2. Stockholms veterinär-inrättnings inkomster och utgifter» 147. 9. Understöd för vetenskapliga resor» 148. 10. Sundhets-Collegii embetsverksamhet m. m.» 148.»» B 2. Antalet af Sundhets-Collegium handlagde mål» 148. 11. Bihang: Om de af läkare tillförlitligt utredde dödsorsakerna i rikets städer. Veterinärväsendet. Tab. N:o 30. Djurläkarnes antal och fördelning inom länen sid. xxxv.» N:o 31. Djurläkarnes embetsresor för sjukdomars hämmande ibland husdjuren» xxxv.» N:o 32. Öfversigt af befintliga sjukvårds-personalen och anstalterna m. m. i riket» xxxvi.» N:o 33. Summarisk redogörelse för medicinalstatens tillgångar och utgifter år 1865» xxxvi. Bihang: Om dödsorsakerna i rikets städer sid. 1. Tab. N:o I. Dödsfall af s. k. folksjukdomar eller farsoter» 1.»» II. Dödsorsakerne i rikets städer enligt läkares uppgifter» 2.»» III. Attesterade dödsorsaker i rikets städer i förhållande till de bland städernas rättsliga befolkning inträffade dödsfall» 44.

III Table des matières. A. Rapport. 1. État sanitaire de la population civile pag. 2. Tab. Litt. A. Recoltes et prix de blé» 26.»» B. Fièvre typhoïde» 26.»» C. Meningite cerebrospinale epidemique» 30.»» D. Diphterite» 30. E. Croup» 32.»» F. Coqueluche» 33.»» G. Dysentérie» 35.»» H. Diarrhé» 37.»» I. Fièvre intermittente» 38.»» K. Oreillons» 39.»» L. Varioloïdes» 40.»» M. Scarlatine» 45.»» N. Rougeole» 48.»» O. Goitre» 52.»» P. Comparation des observations meteorologiques et hygièniques 1861 1865» 56.»» Q. l'extension relative des epidémies» 58.»» R. Nombre approximatif des malades et des décés dans les épidémies 1865» 59.»» S. Nombre approximatif des malades et des décés dans les épidémies 1861 1865...» 60.»» T. Dépenses extraordinaires de l'état pour les épidémies (col. 1 4), pour les épizooties (col. 5 7), pour les autopsies légales (col. 8 10)» 60. Officiers de santè» 61. Tab. Litt. U. L'accroisement des places d'officiers de santé» 61.»» V. Nombre des médicins et des places d'officiers de santé (incl. ceux de l'armée et de la marine)» 63.»» X. Mouvement du personel médical civil» 64. Hôpitaux civils» 64. Tab. Litt. Y. Mouvement de malades dans les hôpitaux civils 1865 et 1860 1864» 73.»» Z. Mouvement des malades dans quelques autres hôpitaux» 73.»» Å. Mouvement des malades dans les maisons d'orphelins et dans les hôpitaux pour des enfants malades» 73.»» Ä. Fièvres typhoïdes dans les hôpitaux civils de préfectures» 74.»» Ö. Maladies cancéreuses id.» 75.»» Aa. Aliénés id.» 75.»» Bb. Maladies ophthalmiques id..» 76.»» Cc. Hernies id..» 76.»» Dd. Maladies du rectum id..» 77.»» Ee. Maladies du système uropoétique id..» 77.»» Ff. Maladies des organes génitaux de l'homme id.. >> 78.»» Gg. Maladies des organes génitaux de la femme id..» 78.»» Hh. Maladies des articulations id..» 78.»» Ii. Maladies des os id..» 79.»» Kk. Maladies de la peau id..» 79.»» Ll. Tumeurs id..» 80.»» Mm. Mouvement des malades et dépenses des établissements d'aliénés» 81.»» Nn. Mouvement des malades traitées aux frais publics par l'électricité» 82.»» Oo. Mouvement des malades traitées aux frais publics par la gymnastique» 83.»» Pp. Enumeration des malades et des maladies traitées dans l'institute central gymnastique» 84.»» Qq. Mouvement des malades et des maladies traitées dans l'établissement medico-pneumatique» 85.»» Rr. Mouvement des malades dans les maisons d'accouchement» 86.»» Ss. Les enfants nés dans les maisons d'accouchement» 86.»» Tt. Maladies des enfants et des femmes tombés malades apres l'accouchement» 87. Eaux minerales, bains de mer et etablissements hydrotherapeutiques >> 90. Etat sanitaire dans les prisons» 94. 2. Conscription» 95. 3. État et service de santé de l'armée et de la marine» 96. Tab. Litt. Uu. Mouvement des malades de la garnison de Stockholm» 96.»» Vv. Maladies traitées dans les casernes de Stockholm» 97. B. Tableaux annexés. État sanitaire de la population civile. Tab. N:o 1. Température moyenne, Hauteur moyenne du Baromètre et Hauteur moyenne de l'eau tombée pag. I.» N:o 2. Hauteur des eaux des grands lacs» II.» N:o 3. Observations météorologiques et hygiéniques» II.» N:o 4. L'éléphantiasis dans la province de Helsingland» II.» N:o 5. Nombre et mouvement des malades» III.» N:o 6. Nombre des visites officieles des médecins cantonnaux à la campagne» IV.» N:o 7. Nombre approximatif des maladies épidémiques, par mois» V. Officiers santé.» N:o 8. Nombre des places d'officiers civils de santé, par préfecture» VI. Hôpitaux civils.» N:o 9. Recettes et dépenses des hôpitaux civils de préfectures» VIII.» N:o 10. Mouvement des malades dans les hôpitaux civils» IX.» N:o 11. Mouvement des maladies dans les hôpitaux civils» X.» N:o 12. Mouvement des malades syphilitiques dans les hôpitaux» XVI.» N:o 13. Symptômes des syphilitiques admis dans les hôpitaux» XVIII. Eaux minérales, baines de mer et établissements hydrotherapeutiques.» N:o 14. Nombre des visiteurs des eaux minérales, des bains de mer et des établissements hydrothérapevtiques»» N:o 15. Maladies des visiteurs des eaux minérales et des bains de mer» XX. Conscription.» N:o 16. Résultats des rapports des médecins chargés d'éxa-» XXII.» N:o 17. miner les conscripts de toutes les 5 classes» XXIII.» N:o 18. Nombre des conscripts, par préfecture» XXIV.» N:o 19. Causes d'exemption du service de conscription» XXIV. Etat et service de santé de l'armée et de la marine.» N:o 20. Mouvement des malades de l'armée et de la marine: a) dans les garnisons, b) dans les hôpitaux militaires» XXV.» N:o 21. Mouvement des malades durant les exercises de l'armée» XXVI.» N:o 22. Mouvement des maladies dans les hôpitaux militaires» XXVIII. Sages-femmes.» N:o 23. Sortes des écoles pour l'enseignement des sagesfemmes» XXX.» N:o 24. Nombre des sages-femmes, par préfecture» xxx.» N:o 25. Nombre des cas d'accouchements qui ont exigé l'emploi des instruments» XXX. Vaccination.» N:o 26. Nombre des vaccinés, par préfecture» XXXI.» N:o 27. Nombre des portions de vaccine expédiés par les dépôts» XXXI. Autopsies légales. «N:o 28. Résultats des rapports sur les autopsies légales 1865» XXXII. Pharmacies.» N:o 29. Nombre des pharmacies, par préfecture» XXXIV.

IV Tab. Litt. Xx. Mouvement des malades par mois dans les casernes de Stockholm pag. 97.»» Yy. Enumeration des malades et des maladies, traitées à l'hôpital militaire de Stockholm» 98.»» Zz. Mouvement des malades par mois dans l'hôpital militaire de Stockholm» 99.»» Åå. Mouvement des malades par régiment à l'hôpital militaire de Stockholm» 100.»» Ää. Maladies traitées au service médicale de l'hôpital militaire de Stockholm» 101.»» Öö. Mouvement des malades par mois au service médical du dit hôpital» 102.» A 1. Mouvement des malades des garnisons de Skåne» 103.»» B 1. Meuvement des malades de la division de la marine à Carlskrona, traitées ou à l'hôpital ou à domicile» 105.»» C 1. Mouvement des malades de la division de la marine à Stockholm» 106.»» D 1. Mouvement des malades pendent le camp d'exercise reuni à Axevalla» 107.»» E 1. Mouvement des malades pendent le camp d'exercise le 27 Juin jusque á 2 Juillet» 107.»» F 1. Enumeration des malades et des maladies traitées à l'hopital militaire d'axevalla» 108.»» G 1. Nombre des malades pendant les expéditions maritimes» 109.» H 1. Revaccination des recrues de l'armée» 110.»» I 1. Mouvement du personel médical militaire» 111.»» K 1. Recettes et dépenses du bureau de l'entretien du matériel des ambulances» 112. 4. Sages-femmes» 111.»» L 1. Nombre d'élèves des écoles pour l'enseignement des sages-femmes» 112.» M 1. Dépenses de l'état pour les écoles de sages-femmes» 117. 5. Vaccination» 117.»» N 1. Nombre des vaccinés à Stockholm, par mois» 121.»» O 1. Dépenses de l'état pour la vaccination» 122. 6. Autopsies légales» 122.» P 1. Suicides» 123.»» Q 1. Nombre des suicides à Stockholm, par mois» 124.»» R 1. Consultation du Conseil supérieur de santé demandées par les Tribunaux» 125. 7. Pharmacies» 125.»» S 1. Etat de l'enseignement dans l'école de pharmacie» 126.»» T 1. L'accroissement et l'état des pharmacies» 127.»» U 1. Aperçu des prix payés pour les priviléges de pharmacies vendus» 129. 8. Établissements vétérinaires et épizooties» 130.»» V 1. Nombre des animaux domestiques malades traitées dans l'établissement vétérinaire de Stockholm» 130.»» X 1. Nombre des animaux domestiques malades traitées dans l'établissement vétérinaire de Skara» 131.»» Y 1. Pleuropneumonie typhique des chevaux dans la prefecture de Stockholm» 140.»» Z 1. La Morve dans la province de Helsingland» 143.»» Å 1. La Morve dans la préfecture de la grande Kopparberg» 143.»» Ä 1. L'extension relative des épizooties» 144.»» Ö 1. Nombre approximatif des animaux malades et morts dans les épizooties» 147.»» A 2. Dépenses de l'état pour l'établissement vétérinaire de Stockholm» 147. 9. Soutiens pour voyages scientifiques» 148. 10. Traveaux du Conseil supérieure de santé» 148.»» B 2. Aperçu des travaux du Conseil supérieur» 148. 11. Appendice: Cause de deces dans les villes. Médicins vétérinaires, epizooties. Tab. N:o 30. Nombre des médecins vétérinaires, par préfecture pag. xxxv.» N:o 31. Nombre des visites officielles des médecins vétérinaires à la campagne» xxxv.» N:o 32. Médicins, hôpitaux, pharmacies, sages-femmes, par habitants et par préfecture» XXXVI.» N:o 33. Recettes et dépenses du Conseil supérieur de santé pendant l'année 1865» XXXVI. Appendice: Causes des deces dans les villes.

STORMÄGTIGSTE, ALLERNÅDIGSTE KONUNG! D en underdåniga berättelse om helso- och sjukvården i riket under aret 186T>, hvilken häruud till Kders Kong]. Maj:t öfverlemnas. är uppställd efter hufvudsakligen samma plan, som under de fyra föregående aren varit iakttagen. Några Ofversigter. omfattande dels det sednaste qvinqvenniet, dels ock decenniet, äro derjemte tilla^de, hvarfönitan en redogörelse för dödsorsakerna i rikets städei'. i likhet med hvad som i näst- J O ' O föregående årsberättelse skett, säsom b i han jr till densamma bifogas. Denna berättelse innefattar alltså serskild;» redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 5. Skyddskoppympningen. 10. Sundhets-('ollegii eiubet^verk-amhot 2. Besigtningar a bevaring- 0. Medico-legala förrättningar, oeh en jemförandc öfvepmgt af sjukmanskapet. 7. Apoteksväsendet. vårds-personalen och sjukvards-an- 3. Arméens oeh flottans sjuk- 8. Yeterinärväsendet. stalterna inom riket. vård. 9. Understöd för vetenskaplig;! 11. Dödsorsakerna i rikets strider enlig! 4 Barnmorskeväsendet. utrikes resor. "iiyg n-f läkare. Su,nlhet-<-»llrgii mul. Hn-.illrUe /',./.i.- / «.> 1

2 Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Norrbottens län. 1. Civila sjukvården. 1. Topografi och endemiska sjukdomar 1 ). Såsom en fortsättning af och tillägg till de topografiska beskrifningar, hvilka uti de föregående årsberättelserna blifvit meddelade, har Collegium ansett sig hora intaga nedanstående, uti provincial-, distriktseller stads-läkarnes årsberättelser lemnade uppgifter om tjenstedistrikternas naturförhållanden och hos innevånarne förekommande lefnadssätt och stationära sjukdomar. Norrbottens län. Ofver-Luleå provincialläka re-distrikt -), "som fortfarande utgöres af Öfveroch Xeder-Luleå samt Jockmocks och Qvickjoeks församlingar, gränsar i öster till Bottniska viken, i vester till Xorrska fjellen, i norr till Råneå och i söder till Piteå församlingar, och är omkring 35 mil långt med en folkmängd af (ifver 20,000 personer. Omkring 15 mil från kusten förena sig stora och lilla Luleå vattendrag till en gemensam elf, som sedermera delar distriktet i ungefär "2 lika stora delar; den närmast kusten belägna delen är ett slättland, men för öfrigt består detsamma till största delen af berg, skogar, sjöar och mossar. De större byarne äro belägna utefter elfven, der jorden, som mestadels består af sand och lermylla, är ganska fruktbar, och skulle, om ej frosten så ofta härjade, kunna förse innebyggarne med tillräcklig spanmål. Orsaken till nattfrosterna skulle dock till en del kunna undanrödjas genom utdikning af frostländiga ställen, hvartill inncvånarne dock hvsa föga benägenhet, liksom de hafva litet intresse för jordbruket i allmänhet, ',/ O CD ' t> ' då de så lätt förtjena penningar på skogshygge. Dessa förtjenster göra att folket i allmänhet lefver mindre sparsamt, och då en stor mängd landthandlande finnas, som villigt lemna kredit på sina varor, försummar ej folket att begagna sig deraf. Följden deraf är, att då skogsförtjensten minskas, en mängd bönder komma på mer eller mindre obestånd. Hvad som medför största mehn, så för kassa, som helsa, är det omåttliga förtärandet af kaffe. Det drickes vanligen 3 å 4 gånger dagligen, men ofta 6 a 7, ja ända till 8 gånger om O C^ CD CD CD ' ' u i 7 > 0 dagen och lika mycket af män som qvinnor. De förra ha ofta med sig kaffepannan, då de arbeta ute så långt från hemmet, att tiden ej medger dem att besöka detta, för förtärande af denna älsklingsdryck. Inom lappmarken liar missbruket af denna dryck gått längre än inom någon annan del af distriktet. Ofverhufvud taget förbrukar ett nybyggare- eller hipphusliall om 4 personer minst 60 skålpund kaffe årligen, dock ges det hushåll som förbruka 2 ja 3 gånger denna qvantitet kaffe. Vanligen drickes det med tillsats af salt och af lapparne, i brist på grädde, med tillsats af rehntalg. födan består till största delen af s. k. tunnbröd, bakadt af kornmjöl, samt salt strömming och potatis, gröt och sur mjölk; dernäst af torkadt kött och fisk. Lapparnes föda består vintertiden hufvudsakligen af rehnkött, blodvälling och s. k. glödkakor, hvilka bakas af kornmjöl till en tjocklek af \\ tum och stekas pä glöd. Sommartiden lefver lappen af rehnmjölk och fisk. Hvad bränvinet beträffar, så fortares det ej i öfverflöd hemma, men deremot tar bonden sig gerna ett rus, då lian söndagar och helger kommer till kyrkbyn, der han då gemenligen stannar 2 a 3 dagar. Brännvinssuperiet, som bland lapparne för omkring 30 år sedan florerade, har sedan dess varit i ett jemt aftagande och existerar numera ej. Tobaksrökning är allmän så bland lappar som öfrige innevånare inom distriktet. Nervdroppar förtäras i stora qvantiteter, ända till matskedsvis i dosen. Hvad klädedrägten angår, så begagna männen vintertiden gemenligen hund- eller fvirskinnspels samt lappskor, hvilka räcka till midten af benet och äro förfärdigade af så kallade "rehnbällingar" med hårsidan vänd utåt. 1 dessa, som äro rundligt tilltagna, instoppas hö, hvarigenom de blifva serdeles varma och ändamålsenliga. Q vinnorna begagna kängor af samma material. För öfrigt afviker ej deras klädedrägt frän den i allmänhet vanliga i mellersta Sverige. Krinolinen 1 ) Reilrent: Mudieiualrådet A. U. WiM-and. 2 ) Jemior Colle-ii Berättelse 1801, sid. 2.

Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Westerbottens län. 3 är äfven här mycket i bruket oeh har spridt sig ända till nybyggarne i lappmarken. Folket är i allmänhet ärligt och redbart, så att stölder och andra brott sällan förekomma. Boningshusen, gemenligen innehallande ett större och två mindre rum, äro i allmänhet illa uppförda, så att blott undantagsvis en och annan bostad linnes, der ej luften har fritt spelrum genom tak, väggar oeh golf. Om sommaren är detta af mindre betydenhet för helsan, men ej så om vintern, och häri torde man finna en orsak till de så ofta förekommande rheuniatiska åkommorna samt kroniska otiterna. De här oftast förekommande sjukdomar äro kronisk maijkatarrh samt kardialgi, hvilka af allmogen kallas "bröstsjuka" och uppträda lika allmänt hos välbergade som fattiga, unga och gamla, män och qvinnor. Att det ymniga drickandet af kaffe utgör en af de förnämsta orsakerna till dessa sjukdomar är ej tvifvel underkastad t. Jag liar en och annan gång sett, huruledes, efter förtärandet af 3 k 4 koppar starkt kaffe, de häftigaste kardialgiska symptomer inställt sig, ined kräkningar, svåra smärtor i epigastrium, kallsvett o. s. v. Gamla kaffedrinkare, som lida af endera af nämnde sjukdomar, medge att de känna sitt onda tilltaga efter förtärandet af kafle, men kunna ändå svårligen förmå sig att lägga bort sin ovana. Bleksot, dels ensam, dels i förening med magkatarrh och nienstruationsfel, är ej sällsynt; likaså skrofulösa ben- och ögonsjukdomar samt pdssjuka. Kroniska rheumatisnier samt otiter äro här, som nämndt är, mycket gängse. Benikemask är, såsom bekant, endemisk. Om dess etiologi och behandling kan jag ej ännu yttra någonting, som ej är förut allmänt kändt. Under det sednaste deeenniet har en ovanlig dödlighet visat sig hos barnaföderskor bland lapparne, så att derunder 17 aflidit. Döden har vanligen inträffat på 3:dje ocli 4:de dygnet efter förlossningen, men någon gång endast några timmar derefler. Denna stora dödlighet bland lapparnes barnsängsqvinnor är anmärkningsvärd, just derföre att den förut varit så ytterst ringa, att vanligen på 10 års tid endast en dött. Dä lefnadssättet är detsamma nu som förut, med undantag af kaffedrickningen, som började för omkring 20 år sedan oeh derefter tilltagit allt mer och mer, sä är ej osannolikt att denna är en bland de förnämsta orsakerna till den stora dödligheten. I 2 fall har jag fått reda på sjukdomsförloppet, hvilket yttrade sig som en fortgående kraftuttömning, med full sinnesreda; det enda som plågat patienterna har varit en svår tryckning under bröstet; för öfrigt inga smärtor i underlifvet, inga frossbrytningar, inga kräkningar; yrsel oeh konvulsioner samt svåra blödningar synas ej ha förekommit; ty dels de lappar, som jag frågat, dels personer, som med dem stått i beröring, ha ej sett eller hört omtalas dessa symptomer." (Prov.-Läk. LanJelius). Westerbottens län. Skellefteå distrikt 1 ) bestar fortfarande af Skellefteå stads- och landsförsamling jemte Norsjö socken och Jörns kapellförsamling, med tillsammans 21,771 innevånare, deraf 10,706 män och 11,065 qvinnor. "Ortens näringsverksamhet är i första rummet fortfarande riktad åt afverkning af skogsprodukter, ehuru allmogen, som egnar sin mesta tid häråt, under närvarande tryckta priser, knappast har ersättning för arbete oeh transport. Af industriela anläggningar, utom sågverken, som drifvas både med vatten-, ang- och handkraft, finnas endast Sävcniis masugn, der på ett par år ej någon blåsning egt rum, Ytterstfbrss glasbruk, som tills vidare eller för alltid är nedlagdt, samt af härvarande apotekarens å prestbordet idkade tillverkning af terpentin, harts och lim i mycket inskränkt skala. Vid Skellefteå elfs utlopp eller nära derintill äro, utom de gamla Lejonströmska verken, som drifvas både med ånga oeh vatten, under året anlagda 2 ångsågar, grundade på köpt skog, oeh en annan såg är under anläggning nära Dureelfvens utlopp. Flera al ortens större affärsmän hafva under året gjort konkurs, och kommunalskatterna inom Skellefteå, der alltför ringa uppmärksamhet egnas åt det allmännas angelägenheter, hafva under ett lustrum ökats med tusen procent, så att, om ock afkortningarne oeh restantierna äro högst betydliga, oförklarligt ur, huru medel kunna bland allmogen sammanskrapa till utgörande af det som verkligen inbetalas. Med fa undantag utarmas alltmera allmogen i Skeljefteå genom större lyx i klädsel, mat oeh dryck, än som tillgangariie medgifva. Två gånger om dagen skall hvarje tjenstehjon, dräng, piga eller pojke hafva kaffe. Xågra egendomliga ende- ') Jern fö r Collega ]!<;r;ittelsc 1851 sid. 14. 1853 sid. 11, 18(1-1 sid. 5.

4 Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Jemtlands län. miska sjukdomar finnas härstädes icke; talrikast förekomma magkatarrher och rheumatismer under olika former.' (1'rov.-Läk. Lindström). Jemtlands län. Undersåkers distrikt, "beläget mellan 62"45 och o4 8' nordl. lat, samt 29!1 49 och 32 7 ostl. longitud, gränsar i norr och vester till Norge, i söder till Herjeådalen, i öster till Östersunds distrikt, oeh utgör sålunda den vestligaste delen af provinsen Jeinfland. Distriktet består af Undersakers, Offerdahls ocli Hallens härader, tillsammans utgörande en areal af 2,139,393 tunnland eller, om sjöarne medräknas, omkring 10'> ijvadratmil. Denna betydliga vidd bebos endast af 12,567 menniskor (6,244 män och 6,323 cjvintior), af hvilka Lapparnes antal uppgår till 251 personer. Landet är en fjellbygd, genomdragen af bergsträcknimiar, löpande frän vester mot öster oeh bildande emellan sig dalsänkningar med sjöar och elfvar. Största bergshöjden är Areskutan, omkring 5000 fot öfver hafvet. Landet sluttar sakta från vester till öster, från fjellrvggen, som skiljer Sverige från Norge, ner mot mellersta Jemtland. Innevänarne bo i dalsänkningarne, hiifvudsakligast kring de stora farvägarne, ett mindre antal såsom nybyggare uppe på fjellen. Till följd af landets höga läge och de hela året om snöbetäckta fjellen, är det utsatt för tilta oeh hastiga temperatur- oeh väderleks-ombyten och klimatet serdeles hardt oeh ogynnsamt för åkerbruket. Det oaktadt sträfvar allmogen att med säd besa hvarje liten mot söder sluttande höjd, ehuru lönen derför merendels blir ringa eller ingen. Af sädesslagen odlas mest korn och något råg, af jordfrukter hiifvudsakligast potatis. En yppig gräsväxt förelinnes, som lemnar ett förträffligt hö oeh utmärkta betesmarker, hvarigenom här, kanske mer än pä de flesta, andra ställen, finnes tillfälle till bedrifvande af boskapsskötsel. Detta är ock provinsens naturligaste näringsfång oeh innevänarne börja så småningom rikta sia verksamhet deraf, ehuru läng tid ännu torde behöfvas, för att forma dem att helt och hållet bryta med gamla plägseder. Innevänarne ii ro ett ganska intelligent folk, af ett allvarligt lynne, oeh deras sedlighet i vissa fall remarkabel. Stöld är här någonting nästan aldrig förekommande och antalet oäkta barn inget. Deremot har folket ett medfödt begär för handel oeh dervid aktar ingen för rof att pä alla möjliga sätt öfverlista den andre, vore det iifven hans närmaste anhöriga. Hufvudsakliga näringsfång iiro: jordbruk, boskapsskötsel, hästafvel, varuforsling oeh handel. Denna sistnämnda näringsirren leker synnerligen för Jeintens håg och, så snart han kan samla sig en obetydlig summa, börjar han ofelbart kommersa". Exportartiklar äro: hästar, kreatur, fågel, renstekar, smör ni. ni., som forslas söderut till de större marknaderna. Lefnadssättet är icke så tarfligt som de små ressurserna skulle fordra, dock liar det nu, till följe af fyra års missväxt, blifvit något nedsatt. Klädedriigten, för karlarne praktisk och bra, för (jvinuorna högst olämplig, erbjuder ingenting för provinsen egendomligt. Det enda dervidlag torde vara kurlarnes 'rödlufvor", en röd yllemössa, som biires både dag och natt, och qvinnornas 'plagg", en halsduk, hvaruti håret instufvas såsom i en turban, till föga fromma för renlighet och ans. Boningshusen äro, till följd af byggnadsmaterielens billighet, i allmänhet tilltagna i stor skala, men illa uppförda och inredda, ingalunda motsvarande behofvet i ett sa liärdt klimat. Vanligen upptimras huset om möjligt, i tvenne våningar, men deraf inredes endast ett rum i den nedre oeh, på bättre ställen, en liten kammare. 1 hörnet till höger om ingångsdörren frän förstugan finnes alltid en spis, framspringande i rummet, med lag häll. hvarpa ständigt en eldbrasa brinner. Motsvarande hörn af rummet, på samma sida, intages af husbondsfolkets sängplats, likaledes framspringande i rummet oeh kringbygd samt sa rymlig, sitt derinom förvaras saker af allehanda slag. Sängens fotända ufgöres alltid af ett matskap, med ingångsdörrar frun rummet. Uundtomkring de öfriga väggarne löper en väggfast träsoffa, som om nätterna tjenar till hviloställe för barn och tjeiistefolk. Ladugarden är eljest de senares favoritbostad, fur hvilket ändamål den iifven är försedd med eldstad. Till följd af husets dåliga konstruktion är det»värt att derinne bibehålla någon värme, oaktadt stoekbrasan hela dygnet om underhalles, hvarföre äfven innevänarne ligga i sina kläder, insvepta i farskinnsfällar, till foga fromma för snygghet och helsa. Spisen utgör familjens älsklingsplats oeh hviloställe, hvaromkring de vid alla tillfällen sandas oeh synnerligast dä de äro sjuka. Kan en sjuk icke krafla sig fram till

Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Jemtlands län. 5 spiselelden, anses det i allmänhet först sta ratt illa till med honom. Under sommarmånaderna begagnas vanligen ett annat rum i byggnaden, som, ehuru oinredt, nu kan användas, och vinterstugan far stä till luftnin \ Under denna tid afiägsnar sig äfven vanligen hela personalen till fäbodarne i fjellen, lemnande ofta hela byar tomma och öde. Lefnadskosten består hufvudsakligast af tuimt kornbröd, kornmjölsgröt, sur mjölk, amor, ost, salt ocli sur fisk, lingon- och hjortron-mos, rökt kött, sällan något färskt. Den sura mjölken spelar isynnerhet om somrarne en stor role, da alla kreaturen bortdrifvus till fabodarne och den hemmavarande befolkningen ej har annat att tillgå än ''tätmjölk', som under vintern insamlats i förrad till denna tid. Den i fäbodarne erhållna mjölken förarbetas på platsen till smör, skummjölksost och mesost. Härifrån nedforslas det erhållna pä hösten dels till afsalu, dels till vintcrbehof. Kaffeförbrukningen är sa ofantlig, att man derom svårligen kan göra sig en föreställning. Jngen, äfven den fattigaste, anser sig kunna umbära denna dryck och det är det första som skaffas i huset. Kaffepannan står pa spisen frän morgon till qval! och ingen inträder i stugan utan att bjudas pä denna traktering. Sak samma med tobaken, ehuru den förnämligast förbrukas af männen. Hvarje karl har sin korta jernpipa och tobaksdosa i lickan. hvilka vid alla tillfällen genast framtagas och begagnas. Bränvinskonsumtioiien deremot är högst ringa, endast vid högtidligare tillfällen och då nästan alltid inblandad i det oumbärliga kaffet; vin, infördt frän Xorge och af daligaste beskaffenhet, hufvudsakligen bestående af färgad sprit, användes dock mera, likasom "ilolfmans droppar", en högt skattad vara. Högst sällan påträffas berusade personer. Ktt här radande egendomligt bruk är det si kallade "utpågåendet", som består deruti, att de unga karlarne om nätterna besöka sina utkorade qvinliga tillkommande och "proffigga" hos dem. Dervid lärer dock egentligen ingen otukt bedrifva, hvilket ock bestyrkes af det ringa antalet oäkta barn, men emellertid torde det väl icke obetydligt bidraga till sinnlighetens retande och framkallandet af en mängd abnormiteter i qvinnornas helsotillstand. Detta bruk sker helt Öppet och anses ingalunda såra anständigheten, tvärtom anses snarare den flicka, som ej sålunda besökes, af en eller annan orsak hafva gjort sig oförtjent af karlarnes uppmärksamhet. Helsotillstandet är i allmänhet mer tillfredsställande än man under ett så hårdt klimat kunde förvänta sig. hvilket till största delen beror pä det härdande lefnadssätt, hvarunder innevänarne uppväxa. Under arets lopp äro födda: af mankön 1.3 f, af qvinkön 173, summa 327; hvaraf oäkta, af mankön 7, af qvinkön 12, summa 19. Döde: af mankön 11.3, af qvinkön 98, summa 213. De föddes antal har således öfverstigit de dödes med lik- Dödligheten har varit störst hos barn under 10 är, nemligen 88; dernäst hos personer öfver G O är. nemligen 81, och minst i åldern mellan 10 och 60 är, nemligen -14. Af de döde hafva 8 uppnatt en ålder af mellan 90 och 9-3 är. Beträffande dödligheten bland barn under 10 år torde böra märkas, att 78 aflidit i den under årets första hälft rådande skarlakansfeber-epidemien och 2 genast efter födseln. (Jenoin sjelfmord hafva 3 personer beröfvat sig lifvet, alla i en ålder af mellan 75 och 80 ar. Bland endemiska sjukdomar förekommer i första rummet nn.iijkatarrhei), akut och kronisk, med åtföljande kardialgi och nufritionsrubbningar. Den förekommer allmänt hos snart sagdt hvarannan menniska och kan icke annat, tia man betänker den olämpliga föda, hvaraf de lefva. Vidare leihjun<jt<rlieumatiiii, synnerligast den kroniska formen, mest hos ålderstigna personer. Huru härdade organismerna än äro mot klimatets inverkan, duka de dock slutligen under (öv dtt oupphörliga vistandet pa de väta, sumpiga skogstrakterna och för de kalla och dragiga bostäderna, och "gikten" blir ålderdomens oskiljaktige följeslagare. JJUhot förekommer likaledes ofta, mest hos <[vinnokönet. VY"<///,\ scrdeles häftig, är en ofta framträdande sjukdomsform, troligen till en stor del beroende på den stora mängd af ojäst kornbröd och af skämda födoämnen som fortares. Fattigvården är illa anordnad. Inga fattighus tinnas, utan cmottagas de fattiga turvis hos innevänarne och cirkulera sålunda inom socknen. Detta kan icke annat än medföra mänga obehag för de friska bland dem, som svart känna medvetandet att de endast såsom en börda mottagas af sina värdar, och med smärta underkasta sig nödtvånget att sålunda påtvingas den allmänna välgörenheten. Mänga föredraga derföre hellre att beröfva sig lifvet, än att "ga omkring pä socknen", och der är en af orsakerna

6 Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Jemtlands län. till de bland de ålderstigne, här mer än annorstädes, förekommande sjelfmorden. An värre blir förhållandet med dem, som af obotlig sjukdom äro förhindrade att sig sjelfva försörja. Deras forsling gårdarne emellan sker till stor plåga för dem och deras lidande förökas ofta derigenom i icke ringa grad. Stundom bortauktionera;» de åt den minstbjudande och utgöra sålunda ett föremål för spekulation, hvaraf personer bereda sig en inkomst, hvilket foga länder till fromma för den sjuke. Orsaken till detta beklagliga förhållande med fattigvården är att söka uti de respektive soeknarnes egennytta; ty de anse sig, genom detta hårda behandlingssätt af de fattige, skola afskräeka från att anlita den allmänna välgörenheten. Inga arbets-inrättningar finnas." (Prov.-Läk. Chrisliernsson). Östersunds provincialläkare-distrikt '), "som, enligt Kongl. brefvet den 26 Mars 1846, bestått af Rödöns, Liths, Brunflo, Fölinge, Hammerdals och Ragunda pastorater, har under året blifvit betydligt reduceradt så till areal som folkmängd, itliy att Kong!. Maj:t genom nådigt bref den 9 Dec. 1864 härifrån afsöndrat 2:ne pastorater, de största och folkrikaste, samt af dem gjort 2:ne nya distrikter, nemligen Ragunda och Hammerdal, detta sednare med station i Ström. Genom dessa 2:ne nya distrikters inrättande har folkmängden inom Östersunds distrikt förminskats ifrån 32,029 till 17,780 personer. Endemiska sjukdomar finnas egentligen icke, om man ej hit vill hänföra de här ofta förekommande kroniska gastriterna, som af allmogen benämnas "skärfvon", "magflen", "bröstsveda" m. m. Cldoroser och ancemier äro högst allmänna och de som dagligen förekomma till behandling. Huruvida man såsom hufvudorsak till dessa på sednare tider allt mer öfverhandtagande sjukdomsformer kan med skäl antaga missbruk af spirituösa och kaffe, vill jag lemna derhän. Kaffemissbruket är till tiden yngre än bränvinsmissbruket, så att chloroserna redan voro ganska allmänna, då kaffe började mera allmänt begagnas. Det synes mig sålunda, som skulle dessa sjukdomar uppkommit samtidigt med eller snart efter spirituösa-missbruket och till och med före kaffemissbruket, hvarföre man icke skäligen torde kunna tillräkna dessa missbruk den hufvudsakliga orsaken till chlorosernas allmännelighet, ehuru det nära nog blifvit en mode-sak att så anse dem. Lika stort skäl har man då att söka orsaken uti dåliga hygieniska förhallanden, såsom osunda, trånga och fuktiga boningsrum, dålig tillgång på animalisk föda samt klen och otillräcklig beklädnad. Beträffande dessa hygieniska förhållanden vill jag fästa uppmärksamheten på en sak, som jag anser iör dessa sjukdomars setiologi vara af mycken vigt, nemligen boningsrummens beskaffenhet med afseende nå tillsfång af frisk och sund luft. Bland allmogen är mycket vanligt att, om än tillgäng pä flere rum linnes, hela hushållet sammanpackas uti ett enda rum, hvadan, svuneriigast nattetid, luften måste blifva i hög grad osund. Icke stort bättre förhåller det sig med de bildade klasserna i afseende på barnkammaren; denna är oftast liten och träng, den användes till torkning af en hop barnkläder och, i stället för att skaffa in frisk luft, gör man allt för att utestänga densamma (af fruktan för "förkylning'); den instängda luften blir sålunda förskämd, illaluktande och osund, hvilket åter måste menligt inverka på barnens blodberedningsprocess. Då man besinnar af huru ofantligt stor vigt det för denna process inom organismen är, att med andedrägten insupes ren och syrerik luft, finnes lätteligen, att, genom brist på detta nödvändiga material, blodets syresättning icke kan försiggå som sig bör, utan det förlorar sina stärkande och närande egenskaper (blir fattigt på röda celler), hvilket ju utgör chlorosernas väsende. Detta förhällande af bristande syrerik luft kan äfven tillämpas pa vara skolor och pensions-inrättningar, der lärjungarne oftast ilere timmar å rad hallas uti icke tillräckligt stora eller otillräckligt ventilerade rum, omständigheter som, för det uppväxande slägtets fysiska helsa, borde af vederbörande mera uppmärksammas, än som hittills skett. En annan omständighet, som måhända äfven varit af något inflytande pä chlorosernas uppkomst, är de i tid och otid företagne och upprepade, med ett ord missbrukade, bloduttömningarne. Da man vet huru ofta, serdeles bland allmogen pä landsbygden, åderlåtningar och koppningar tillgripas, än af gammal vana, dä deras förnyande årligen ansetts nödvändigt, än vid minsta tillfälliga illamående, ') Jemför Collcgii Berättelse 18-32 sid. 7, 1053 sid. 12.

Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Jemtlands län. 7 och huru inånga qvacksalvare, drifvande den satsen, "att man bör så länge koppa och ådra tills den sjuke fått nytt blod", kurera endast genom bloduttömningar, så är naturligt, att denna förminskning i blodmassan, oftast företagen utan anledning, skall inverka försvagande och direkt leda till aiueini. Jag liar några gånger kommit att besöka samma ställen, der sådana åderlåtare farit fram nyss förut, och jag kan säga om dem, att de betecknat sin väg med blod. Hvad angår förbrukningen af spirituösa och kaffe inom Jemtland, kan jag ined glädje anföra, att den förra på de sednare åren betydligt aftagit, hvaremot kaffeförbrukningen i en förfärande grad tilltagit. I och med upphäfvandet af husbehofsbränningen och bränvinets fördyrande har här inom orten bränvinssuperiet i hög grad minskats. Väl hafva viner, synnerligen Norrska bärviner, kommit i stället, men förtärandet liäraf sker i alla fall i liten skala emot det förra bränvinsmissbruket. Att det myckna kaffedrickandet; synnerligen då det fortares utan bröd, verkar retande på magen och sålunda i hög grad bidrager till och underhåller de inom orten allmänt gängse magkatarrlierna, är utom allt tvifvel, och har jag hört mången kaffedrickare, som sjelf funnit och erkänt sanningen liäraf. Hvarje fosterlandsvän kan derföre icke annat än med största tacksamhet erkänna den uppmärksamhet på dessa artiklars missbruk, som en af vårt lands förste läkare framkallat, och önskligt vore, om, i afseende på kaffeförbrukningen, någon lika nyttig och välsignelsebringande inskränkning eller lagstiftning kunde åstadkommas, som det skett med bränvinsförbrukningen!" (Prov.-Läk. Grenltoliu). Ragunda nybildade provincialläkare-distrikt 'består af Ragunda, Forss, Hellesjö, Håsjö och Stuguns socknar samt Borgvattnets kapellag, med en folkmängd af vid pass 7,500 menniskor på omkring 770,000 tunnlands areal, och gränsar i öster till Ångermanland, i söder till Medelpad samt i vester och norr till Östersunds provincialläkare-distrikt. Genom Forss, Ragunda och Stuguns socknar flyter Indalselfven, här på orten kallad Ragundaelfven. Höga bergsträckor omsluta och bestämma ådalens riktning, hvilken från gränsen mot Medelpad till densamma mot Östersunds distrikt kröker sig nära nog i en halfcirkel. Längs densamma äro de mest befolkade byarne i nyssnämnde socknar uppbrutne. Största arealen upptages dock af tall- och granbeväxta berg och dalar, åsar samt kärr och myror. Jordmånen a den uppodlade bygden består för det mesta af styf lera, på sina ställen af sandjord ocli på andra af uppbrutna skogsmyror. Den år 1796 utdikade Ragundasjöns botten räknas för den bästa ängs- och åkerjorden, men kan anses temligen illa skött. En i godt skick varande landsväg genomstryker längs ådalen socknarne. Denna förhåller sig som följer: från provincialläkare-bostaden vid Muiisåker ä Ragunda kyrkoslätt går den till Forss kyrkoby och vidare till gränsen mot Medelpad, hvarest densamma fortsätter sig till Sundsvalls stad. Genom Ragunda och Stuguns socknar mäter den uppbrutna våglängden från Munsåker 4^ mil till Stuguns kyrka, hvarifrån nybruten väg går till Borgvattnet till en längd af omkring 44 mil. Byarne emellan äro endast gång- och ridvägar. 1 Håsjö och Hellesjö socknar omvexlar jordmånens beskaffenhet ganska mycket. Den uppbrutna jordarealen är ganska ringa, jemförd med den skogbeväxta och bergsträckorna och de i dessa socknar ganska talrika sjöarne och vattendragen. A några få ställen finnes en ganska god svartmylla, å andra, och dessa torde utgöra den största delen, lerblandad mojord eller styflera eller ock sandmo. På sednare åren har jordbruket, som härstädes tillförene varit alldeles försummadt, till någon del tagit fart och i nästan alla byar S3"iias utdikade och till en del äfven bärande myrodlingar, hvilka sägas under gynnsamma år gifva god och temligen ymnig gröda. Inom Hellesjö socken finnes ej någon uppbruten landsväg. I Håsjö socken finnes bruten och sommartiden med hjuldon farbar väg ej längre än till Håsjö kyrka, der densamma upphör efter en längd af Ii mil från Ragunda kyrkoslätt. Sommartiden går kommunikationen i båda socknarne öfver sjöarne och vattendragen eller ock å rid- och gångvägar. Hösttiden är fortkomsten synnerligen försvårad, enär, förr än efter tillräckligt snöfall vintervägarne blifvit iordningställda, all fortkomst i och med skymningens inträdande snart sagdt blir omöjlig på de öfver myrorna och kärren gående vägarne. Vårtiden torde vid islossningen samma förhållande ega rum. Folkmängden, som under de sistförflutne 25 åren betydligt ökats, är spridd i de på stora

8 Året 1865. Civila sjukvåden. Topografi. Endemiska sjukdomar i Jemtlands län. afstånd från hvarandra liggande byarne. Allmogens lefnadssätt torde under de sednare åren öfverskridit tillgångarne och landets naturliga utveckling, hvilket yttrande vinner stöd i den omständigheten, att ej på de sednare åren så många exekutiva mål blifvit af kronobetjeningen handlagda, som under denna höst. Till de allmännast brukliga födoämnena kunna uppräknas kornbröd, nästan uteslutande under form af ojäst tunnbröd, mjölk, sommartiden sur mjölk, smör, ost under flerehanda former, rnessmör, kött och fisk, deribland en afskyvärdt luktande och stinkande tillredning, kallad surfisk, som dels är saltad och dels torkad. Kornet är det egentliga sädesslaget. Råg produceras och konsumeras i ringa qvantitet, men dess användande och odlande säges under de sednaste åren hafva betydligt tilltagit. För tillgång af godt dricksvatten har man temligen allmänt med omtanka dragit försorg. Lämpade efter lokala förhållanden hafva dels hela byar dels åtskilliga hemmansegare associerat sig och medelst vattenledningar förskaffat sig en lätt och beqväm tillgång på godt källvatten. Stockledningarne gå från källor till och med T' ö mil afiägsne från gårdarne och äro dragna intill boningshusen och in i fähusen, der allmänt en s. k. panna tinnes apterad. Maltdrickat är i allmänhet surt och vedervärdigt. Bränvinssupandet har i hvardagslag, utom i Forss socken, i det allra närmaste upphört. Kaffekonsuintionen är uppdrifven till oerhörd grad. Trovärdiga personer hafva försäkrat mig, att i medelstora bondhus 100 200 r:dr r:mt årligen användas till inköp af kaffe och socker. Storbönderna konsumera till ännu större belopp, som naturligt är. Alltid och allestädes finnes kaffepannan i spisen och en ankommande trugas att förtära 2 3 koppar o. s. v. Det så kallade kaskandet (kaffe och bränvin sammanblandade) fortfar ännu i Forss socken temligen allmänt och å några få ställen finnas derstädes verkligen s. k. fyllhundar. Detta om bränvinssupandet. En annan ej mindre beklagansvärd vanart har, gynnad af den goda penningetillgången och uppmuntrad af vinningslystnaden, under det sista decenniet uppkommit, antagligen till följd af allmogens stora begär att efterhärma medelklassens lefnadsvanor, hvilket stundom för dem för långt. Jag menar det såväl bland bönderna som torparne och arbetsfolket allmänt spridda bruket af s. k. vin, hvilket vanligen har befunnits vara en blandning af åtskilliga ingredienser och någon vinsort, för det mesta portvin. Boningshusen äro i allmänhet med mindre omsorg upptimrade, men på några ställen temligen väl inredda och försedda med kakelugnar; tvåvåningshus allmänna. Vintertiden brukas fållar såväl till underlag som påhölje i sängen. I rummen råder snygghet och någorlunda ordning; hos storbönderna visar sig gemenligen en sträfvan att försöka gifva inredningen och möbleringen ett elegant utseende. Ingenstädes inom distriktet har jag kunnat märka, att kreatur och menniskor haft gemensamt boningsrum, men väl har fähuspigan sitt rum bredvid fähuset, ehuru vanligen väl bonadt och försedt med spis. I Hellesjö sockens aflägsna byar, såsom Småsjöarne in. fl. ställen, råder en olidlig stank inne i rummen. Klädedrägten har numera förlorat sin egendomliga prägel och liknar mycket den i och omkring Stockholm brukliga. Vintertiden begagnas pälsverk af hund, får och ren vid kyligare väderlek. Den vanliga hvardagshabiten är af grått vadmal. De förmögnare uppträda i kläde och korderoj från inhemska och utländska fabriker. Qvinnornas sätt att anordna sin hufvudbonad tyckes vara tjenlig och, så vidt för mig är bekant, egendomlig för Jemtland. Till följd af den stora penningetillgången, som under det sista decenniet genom trävaruafverkningen härstädes har egt rum, hafva priserna på åtskilliga förnödenheter blifvit betydligt uppjagade och arbetskrafterna ensidigt dragna åt nämnda håll. De lättade kommunikationerna m. -m. annat har yppat tillgång på en mängd fabrikater, som härstädes tillförene ej varit kända eller använda. Husslöjderna hafva råkat i förfall och glömska, enär matmodern finner det beqvämare att hos landthandlarne, af hvilka endast inom Ragunda socken finnas bosatte f. n. 13 st., köpa eller borga väfnader och dylikt, än att sjelf draga försorg om deras tillverkande. Lefnadsförnödenheterna stå här i ojemförligt högre pris än i mellersta delarne af riket och tillgångarne äro, besynnerligt nog, knappa äfven af ladugårdsprodukterna. Ingen större fabriksanläggning finnes, om man ej dertill vill räkna ett såg- och ett manufakturverk. Några handtverkare finnas, men deras alster konsumeras inom distriktet. Ortens exportartiklar: bjelkar, sågtimmer, plankor och bräder försäljas i Sundsvall

Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Jemtlands län. 9 och genom dess affärsmän. Fogel- och smörhandel på Stockholm drifves numera i ringa skala. Folklynnet är fridsamt och redbart, ehuruväl distriktets innevånare delar Jemtens fallenhet för spekulationer. Brottmål förekomma sällan vid domstolen och de dervid handlagda röra vanligen för distriktet främmande eller inflyttade personer. Inom distriktet finnes intet bränneri och ingen krog; men lönkrogar existera utan tvifvel, enär jag åtskilliga gånger sett öfverlastade personer och vid höstmarknaden i September månad sågos på marknadsplatsen öfverallt redlöse ligga kullvräkta, troligen till följd af ymnigt förtärande af vin. För öfrigt är allmogen i allmänhet nykter och återhållsam. Att röka är en allmän plägsed. I växt, kroppsbyggnad och ansigtsbildning har allmogen ej något egendomligt. Han är intelligent, ganska upplyst, men med ett flegmatiskt temperament, så att, om ej speeiela orsaker inverka, viljan till uthållande kroppsansträngningar t\'ckes vara ganska ringa, men med en serskildt verkande stiinulus genomföres med kraft och allvar det föresätta. I Håsjö och Hellesjö säges folklynnet vara något trögt och inskränkt till förståndsutvecklingen, möjligen beroende på det isolerade läget och folkets ringa beröring med den öfriga delen af populationen. Beklagligen har under de sednare åren det moraliska medvetandet om sedlighet och rena seder på ett snart sagdt fruktansvärdt sätt råkat i glömska. Konkubinater finnas. Ärligen uttagas stämningar af qvinnor rörande uppfostringsbidrag, och de oäkta föddes antal, jemförda med de äktas, har på ett betänkligt sätt tilltagit. Den i hela Norrland sedan längre tillbaka brukliga seden, att inleda äktenskapsförbindelser medelst nattliga påhekningar hos qvinnokönet såsom här på orten uttrycket är, med "att ligga utanpå" och hvilken sed till förene lärer försiggått i all ärbarhet, har numera urartat till liderlighet. Detta i korthet om sedligheten och sedlighetsbegreppet. Bland endemiska sjukdomar anmärkes, att bland den uppväxande qvinliga befolkningen ej sällan anträffas bleksot och menstmalrubbningar. Såsom prajdisponerande den förra må med skal anföras den ymniga kaffedrickningen, och såsom determinerande den sednare, den ovanan hos qvinnorna, att äfven om vintern vid rummens skurning vara barfota och utsätta sig för hastiga och betydliga temperaturväxlingar, ehuru de äro vid tillfället temligen litet påklädda. Bland kroniska lidanden kunna med skäl anföras den kroniska bronchiten, lungemfysemet och den kroniska ventrikelkatarrhen, af allmogen kallad "magasvea"; jag har ej kunnat uppspåra någon egendomlighet i lefnadssättet eller dylikt, som kunnat härstädes vara ett uteslutande eller väsendtligt moment till deras exsistens. Ej sällspord är masksjukdomen. Entozoerna förekomma såsom Oxyurus och Ascaris; ännu har jag ej lyckats anträffa några andra former, ehuru fisket utgör en betydande del af befolkningens näring och Tenia och Botryocephalus kunde förutsättas exsistera. Rheumatismen, företrädesvis representerad såsom Myalgia ocli Arthroalgia, mindre sällan såsom akut inflammatorisk process, har äfven anträffats. Jag skulle förmoda, att de dåligt timrade och dragiga husen, timmerflottningen om vårarne samt det trägna arbetet på skogsmyrorna under slåttertiden bör kraftigt bidraga till nämnde sjukdomsförhållande. Slutligen anser jag mig böra omnämna den kroniska syndesmiten, som, ofta komplicerad med pachyblefaron, trichiasis och en mer eller mindre utbredd keratitis pannosa, vanligen får ostörd gå sin gilla gång, utan att de sjuke söka erhålla någon bot." (Prov.-Läk. Ohrn.) Wemdalens provincialläkare-distrikt ') ^<> stor del af den manliga befolkningen härstädes är under vintern sysselsatt med timmerafverkning i skogarne, derunder de, närda af en ytterst torftig föda, bestående uteslutande af kall och torr mat, under hela dagen vadande i djup snö, med ett ytterst ansträngande arbete, som gör en lätt beklädnad nödvändig, utsättas för ett hård t klimats inverkan; nätterna tillbringas i provisionela blockhus eller riskojor; äfven qvinnorna, hvars åligganden omfatta kreaturens och den inre hushållningens skötsel, utsätta sig derunder tidt och ofta för inflytanden, som åtminstone hos den ej frän barndomen härdade måste framkalla åtskilliga sjukdomar. Endemiska och på här rådande temperaturförhållanden och lefnadssätt beroezide sjukdomar äro: rheumatism, mest kronisk muskulär, och är dess uppkomst här, utom ') Jemför Collega Berättelse år 1851 sid. 23, 1855 sid. 10, 1859, sid. 8, 1801 sid. 71, 18G2 sid. 2. Suxdhtlt-Cnller/ii und. Berättelse fur år 18ti5. "

10 Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Wester-Norrlands m.fl.län. af klimatet, gynnad af en mängd förhållanden, egnade att göra den till en bland de mest freqventa, förhållanden, som redan ofta blifvit påpekade; chlorosis bland qvinnor, äldre och yngre; gastriska lidanden, framkallade och underhållna af den året om begagnade skämda födan och ett omåttligt kaffemissbruk. Här torde ock vara stället anmärka den egendomliga, oftast periodiska, sinnessjukdom, för hvilken Herjeådalingen tyckes ha ett serdeles anlag. Den utmärker sig genom en djup nedslagenhet, svårmod, någon gång i förening med religiöst grubbel; oftare är det inbillade ekonomiska bekymmer, som från början gifvit stoff åt deras funderingar. Under den fullkomligaste apathi för allt utom sig försjunka de i sig sjelfva, draga sig undan från all beröring med menniskor och rufva öfver sina inbillningar; verlden är för dem full af omöjligheter, deras vilja är förlamad, ingenting kan förmå dem till verksamhet. De sky derföre allt arbete och ansträngning, mer af psykisk depression än af kroppslig svaghet. De kroppsliga obehag, hvaraf de lida, inskränka sig vanligen till en kronisk gastrit, som här är så vanlig, och väl snarare får anses såsom en komplikation än såsom grundsjukdom. Efter längre eller kortare tid, år eller månader, hvarunder de fortsatt sitt eremitlif, vanligen i fähuset, återvända de till verlden, återtaga sina förra sysslor till dess förr eller sednare ett recidif inträffar. Någon gång händer, att detta later flere år vänta på sig eller alldeles uteblifver. Intet af de fall, jag hittills haft tillfälle iakttaga, och deribland ha funnits sådana, som under flere års tid recidiverat 5 a 6 gånger, har öfvergått till utbildad melankoli eller annan form af vansinne. Män och qvinnor tyckas lika fallna för denna sjukdom, som jag oftare påträffat i de aflägsnare skogstrakterna, hvars byar ha föga gemenskap med den öfriga menskligheten." (Prov.-Läk. Relleday.)» Wester-Norrlands län. örnsköldsviks provincialläkare-distrikt'). Såsom endemiska sjukdomar omtalas kronisk magkatarrh, kardialgi och pyrosis. Allmogen benämner dessa krämpor med det för dem alla gemensamma namnet "väderplågor". Repeterade förkylningar om fötter och underlif, ymnigt bruk af kallt, surt och dertill illa brygdt svagdricka, af kaffe, af snus till tuggning, torde, i förening med åtskilliga andra på digestionsapparaten menligt inverkande inflytelser, få antagas vara ibland de förnämsta praedisponerande anledningar till ifrågavarande lidanden. (Prov.-Läk. Håkansson.) Gefleborgs län. Gefle provincialläkare-distrikt 2 ). Kräfta och benikemask fortfara att vara stationära. Orsaken till den här på orten rådande bröstsjukdomen torde härleda sig från dietetiska förhållanden, synnerligast genom ymnigt förtärande af starkt, sjudande hett, utan grädda tillblandadt kajfe, någon gång med tillsats af bränvin. (Prov.-Läk. Backström.) Hofors distriktsläkare-distrikt 3 ). Intet enda fall af frossa har under detta år förekommit, och detta ehuru under året en större sjösänkning blifvit verkställd och alltså en ej obetydlig del förut vattendränkt mark blifvit mer och mindre torrlagd. (Distr.-Läk. Hesselgren.) Wermlands län. Silbodals distrikt 4 ). "Såsom tillägg till hvad jag i förut afgifna årsberättelser rörande innevånarnes lefnadssätt uppgifvit, anser jag mig böra anmärka det på sednare tider i jemnbredd med kaffedrickandet alltmera tilltagande bränvinssuperiet, hvilket hotar att åter uppnå den höjdpunkt, det innehade under den fordna husbehofsbränningens sorgliga tidehvarf. Sedan nemligen frihandeln infördes och det numera i hvarje församling inom distriktet finnas 3, 4 a 5 handelsbodar, hvilkas hufvudsakligaste förtjenst består i den vinst de kunna bereda sig genom försäljning af kaffe, tobak och bränvin, har tillgången på denna sednare vara blifvit så stor, att den fattiga men suphungriga befolkningen löper fara att dränkas i en syndaflod af denna spritdryck. Såsom stöd för detta påstående torde vara tillräckligt omnämna att, enligt mig meddelad säker underrättelse, endast inom Töcksmarks socken, en af de minsta i distriktet, med omkring ') Jemför Collega Berättelse 1851 sid. 28, 1858 sid. 9. 2 ) Jemför Collega Berättelse 1851 sid. 42, 1853 sid. 19, 1855 sid. 16, 1861 sid. 73. >) Jemför Collega Berättelse 1861, sid. 73. ') Jemför Collegii Berättelse 1859 sid. 11, 1862 sid. 9.

Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Wermlands län. 11 2000 innevånare, men med 4 handelsbodar, icke mindre än 12,000 kannor bränvin på ett års tid blifvit utsålda och att den årliga försäljningen deraf här i Silbodal, med 2:ne handelsbodar, anses uppgå till minst 15 a 20,000 kannor; och då man kan antaga för gifvet, att en lika omsättning proportionaliter eger rum i de öfriga socknarne, som alla i afseende på köpmansbodar äro lika lyckligt lottade, torde ofvanstående omdöme ingalunda kunna anses öfverdrifvet. Den förmodan, att bränvinets stegring i pris skulle i någon mån stäfja allmogens åtrå derefter, har åtminstone på denna ort icke bekräftat sig, ty erfarenheten har tvärtom visat att, endast tillgången är riklig och besväret att förskaffa sig denna vara ej är alltför stort, nog vinner den stor efterfrågan och köpes gerna till hvad pris som helst, ofta för sista skillingen i fickan, hvarföre denna handelsvara, jemte kaffet, utgör landthandelns största och helt säkert mest kontanta inkomstkälla, öfning gifver färdighet, och om ofvan skildrade förhållande får fortfara, skall otvifvelaktigt nutidens bränvinssuperi snart likna det fordna och skilja sig derifrån endast derigenom, att det i anseende till bränvinets mer än tredubbla pris tre gånger så hastigt kommer att utsuga och utarma den i allmänhet redan förut nog fattiga befolkningen, och följderna, som icke kunna uteblifva, börja också att för hvarje dag blifva mer och mer allmänna och känbara. Utsökningar och pantauktioner höra till ordningen för dagen och tilltaga oupphörligt i freqvens till den grad, att få, om ens någon ort inom riket torde härutinnan kunna med denna jemföras. Det torde numera finnas högst få bönder inom distriktet, som äro skuldfria, och inom kort skall måhända en stor del deraf ej ens hafva en egen stol att sitta på. Det år lätt att inse, hvad för inflytande ett sådant bränvinsmissbruk med åtföljande pauperism skall hafva på befolkningens moraliska och kroppsliga utveckling." (Distr.-Läk. örtengren.) Wisnums extra provincialläkare-distrikt') består af häradet af samma namn, hvilket utgöres af Wisnums, Kils, Rudskoga socknar, Nysunds sockens Wermlands-del samt Råda socken af Mariestads län. "Det är omkring 4 mil i norr och söder samt lika långt i öster och vester. Det gränsar i norr till Warnums och Carlskoga socknar, i söder till sjön Skagern och Westergötland; det stöter i vester till Wenern, och Letelfven utgör dess östra gräns mot Nerike. Innevånarnes antal utgjorde vid förlidet års slut 10,433. Distriktet är mycket skogbeväxt, men på sina ställen är skogen hårdt anlitad. Jordmånen är i allmänhet ej öfverdrifvet fruktbar, dock är jordbruket å de större egendomarne högt uppdrifvet. Den delen af distriktet, som ligger vid Wenern, lider somliga år af öfversvämningar, till stor skada för skördarne, och då sedan ett lägre vattenstånd inträffar, inverkar detta menligt på allmänna helsotillståndet i dessa trakter. Flere jernbruk ligga utmed Let-elfven och vid mindre vattendrag inom Wisnums socken, hvarjemte nära nämnde elfs utlopp i Skagern finnas två större qvarnar, oljeslageri och tegelbruk. Såsom ofta händer, der flere provinser stöta tillsammans, har innevånaren i detta distrikt ej något bestämdt utprägladt lynne, utan är detta en uppblandning af de olika provinsbefolkningarnes egenheter, hvilken blandning vanligen ej blir till fördel. Den egentliga Wermländningens glada, lätta lynne återfinnes ej här, ej heller hans vänlighet och godmodighet, åfvensom den hos denne vanliga händighet totalt saknas. Till växt och kroppsbyggnad är han medelmåttig och beväringsynglingen oftast liten och klent byggd, med undantag af dem från Nysunds socken, som vanligen lemnar de största och mest utbildade. Klädedrägten har inga egenheter, utom karlarnes fotsida skinnförkläde, som sällan saknas; i öfrigt har vadmalsrocken hos karlen och det hemväfda tyget hos qvinnan mycket fått lemna rum för de talrika handelsmännens modernare kläden och tyger. Allmogens föda utgöres vanligen af potatis ocli fläsk, rökt och torkadt salt kött samt sill, jemte pannkakor o. s. v. Färsk mat brukas endast undantagsvis. Hafrebröd, som Wermländningen gerna tar till godo, duger ej här. Till dryck brukas svagdricka i mängd, och dettas dåliga beskaffenhet, serdeles om somrarne, då det snart surnar, ger ofta anledning till magplågor. Kaffe njutes så allmänt, att det ej får saknas i den fattigaste stuga. Bränvinsbruket är ganska ') Jemför Collega Berättelse 1852 sid. 9.

12 Året 1865. Civila sjukvården. Topografi. Endemiska sjukdomar i Örebro län. ymnigt och underhålles af handlande, som, genom kringgående af bränvinsförfattningen, ockra på bränvinsbegäret och mången helgdagsafton sälja hundratals kannor vid s. k. "uttag", som tillgå så, att en person köper 15 kannor i sender och sedan deraf delar ut i små partier åt de bakom handelsboden stående suplystna, som förut "salat" ihop det erforderliga penningebeloppet. Ventrikellidanden äro högst talrika under allehanda former, dels såsom ren kardialgi, dels med sura uppstötningar och kräkningar. En och annan gång hafva ock ulcera veixtriculi iakttagits. Dessa" åkommor kallas af allmogen dels "sog" i bröstet, dels "vattsputning" och härledas vanligen af "gammal förkylning". De torde mycket hafva sin grund i födans öfvervägande bestående af rökt och salt mat samt af det myckna dels färska, dels sura dricka, som hela året om njutes. Bränvinet hos karlarne och kaffe i öfverfiöd hos qvinfolken bidraga väl ock. Råd mot sjukdomen sökas i vanligaste fall ej förr, än den nått någon höjd, och de svårare formerna äro så mycket envisare, som svårighet är för de sjuka att ändra dieten. Chlorosis och ancemi äro ock ej sällsynta, ofta stående i samband med förenämnde; men ofta hos gifta qvinnor, troligen beroende på deras osed att gifva sina barn di till och med öfver 2:dra året. Helminthiasis (Ascar. lumbric.) förekommer temligen allmänt hos barn, men äfven hos äldre. Dock vill allmogen sjelf gerna skylla maskar för upphofvet till en mängd åkommor hos deras barn och konsumera derföre onödigtvis stora qvantiteter maskfrö, ofta till skada. Frossor äro envisa utmed Wenerus stränder, isynnerhet vid lågt vattenstånd, och kunna der sägas vara hemmastadda, men de förekomma äfven i skogsbygden." (Extra Prov.-Läk. Bohm.) Örebro län. Carlskoga nybildade Provincialläkare-distrikt') "utgöres af Carlskoga, Bjurkärns, Knista, Hidinge, Qvistbro socknar och Nerikes-andelen af Nysunds socken, med omkring 20,000 menniskor, hvartill Carlskoga och annexet Bjurkärn, eller Carlskoga Bergslags härad, bidraga med mer an hälften. Trakten är till större delen bergsbygd, dock utan större höjder, och genomflytes af flere vattendrag och en mängd sjöar. I den sydöstligaste delen vidtager Nerikes-slätten. Jordmånen är i Carlskoga ganska bördig, och säkerligen (j mindre i Knista, Hidinge och Qvistbro, som ligga på slättbygden, men har i förstnämnda socken blifvit mer försummad, då befolkningen derstädes ända till de sista åren mer sysselsatt sig med bergs- än landtbruk. Numera nedlägges den ena bergsmanshyttan efter den andra, sedan deras inånga egare börjat inse att de ej kunna kompetera med mer rationelt och vetenskapligt skötta masugnar. Förkärleken för bergsbruket lefver dock qvar, och malmforsling och kolning, fast nu mera sällan för egen räkning, bortvänder allmogens håg från jordbruket, och lifvet på landsvägen alstrar hos den yngre generationen lättsinne och öfvermod, som påstås utmärka Carlskoga ungdom. Sedeslösheten är också större här än på andra orter der jag vistats. Carlskoga bergslag har för icke länge sedan varit ansedd såsom en serdeles förmögen ort, men de förändrade förhållandena med jerntillverkningen under jordbrukets lägervall hafva åstadkommit betydande förändringar i detta hänseende. Men fastän välståndet nu är mindre än förr, äro befolkningens behof desamma och sparsamhet här som annorstädes en sällsynt dygd. Det händer sällan att en Carlskogabo har något att sälja på de torgdagar, som 2:ne gånger i månaden hållas vid kyrkan; han är blott afnämare af de varor som Nerikesbor och Westgöthar hitföra. Folklynnet är ej älskvärdt; det är stelt och stolt eller snarare högmodigt, och bergsmannen hör sig ej gerna kallas bonde, men denna stolthet är ej förenad med någon högsinthet, och när Carlskogabon ej tycker sig hafva det så bra och rikligt som han kunde önska, finner han det på intet sätt motbjudande att pockande anlita fattigvården, som också i detta samhälle är mer betungande än i andra landsorter af hvilka jag har någon erfarenhet. Bergsbon brukar vara rask och hurtig, men detta är ej förhållandet här; ingenstädes liar jag sett så i allmänhet klena beväringsynglingar som här, och äro de det ej i verkligheten, så söka de, mer än annorstädes, att genom knep undandraga sig beväringspligten. önskligt vore att skarpskytteväsendet, som äfven här fått insteg, kunde rycka upp ungdomen något i detta hänseende. Bränvinsmissbruket lärer på sednare tiden hafva aftagit; men i trakten omkring kyrkan, der mycket löst folk ') Jemför Collega Berättelse 1859 sid. 13.