KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, pedagogisk omsorg (familjedaghem) Ht 2009 vt 2010

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, pedagogisk omsorg (familjedaghem) Ht 2010 Vt. 2011

Kvalitetsredovisning

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Hällabrottets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

för Havgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Arbetsplan för Ängen,

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsbeskrivning för

KVALITETSREDOVISNING SIMRISLUNDSENHETEN

Presentation. Gagnef kommuns vision

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Verksamhetsplan Duvans förskola

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Backstugans förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Arbetsplan. Killingens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Senast ändrat

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn Simrislund. Kvalitetsredovisning 2006

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Verksamhetsplan Duvans förskola

KVALITETSREDOVISNING

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Innehå llsfö rteckning

Verksamhetsplan 2017

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Lokal arbetsplan för förskolan

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009

Innehållsförteckning Inledning...3 Beskrivning av enheten...3 Familjedaghem...4 Utvecklingssamtal...4 Gemensam målsättning...4 Förskola...5 Utveckling och lärande...5 Förskola och hem...7 Biblioteksverksamheten...9 Likabehandlingsplanen...9 Utvecklingsområden...9...9 2

Inledning Kvalitetsredovisning för Skolenhets Centrums förskolor och familjedaghem år 2008/2009 är genomförd och sammanställd av de olika personalgrupperna. Personalen har i olika grupper beskrivit hur de arbetat, värderat och bedömt måluppfyllelsen. Årets kvalitetsredovisning innefattar två områden för förskolan, två områden för familjedaghemmen, Sammanställning av kvalitetsredovisningen har gjorts av Kerstin Sjölin. Arbetet med att utvärdera och utveckla är en ständigt pågående process. Förskolorna och familjedaghemmen är olika långt komna i detta arbete. Vi behöver en bättre struktur för kvalitetsarbetet, så att det blir ett levande redskap i den dagliga verksamheten, för värdering och självvärdering av vårt arbete. Under detta år har förskolornas personal vid fem tillfället (s.k. Pedagogiskt forum) träffats under ledning av en samtalsledare och diskuterat pedagogiska frågor utifrån boken Lyssnandets pedagogik. I varje grupp har det funnits personal från de tre förskolorna. Detta mötesforum ska fortsätta och utvecklas vidare. Förskolans arbete med portfolio ska fortsätta och utvecklas vidare. Enhetens likabehandlingsplan måste revideras för att anpassas till de yngre barnen. Föräldrar är viktiga i vårt arbete, därför behöver former för föräldrainflytande i verksamheterna utvecklas. Beskrivning av enheten Skolenhet Centrums förskoleverksamhet omfattar tre förskolor, nio familjedaghem och kommunens helgavdelning. Förskolorna finns geografiskt spridda i Simrishamns tätort, en i södra delen och två centralt belägna. Av våra nio familjedaghem finns åtta i södra delen av Simrishamns tätort, Simrislundsområdet och ett i Gröstorp I förskolan arbetar barnskötare och förskollärare där alla har den utbildning vi efterfrågar. Genomsnitt antalet barn 2008/2009 Förskoleverksamhet: Förskola 212 Familjedaghem 61 Helgomsorg 15 3

Familjedaghem I år kvalitetsredovisar familjedaghemmen två egna valda mål. Familjedaghemmen har valt utvecklingssamtal och gemensamma mål Utvecklingssamtal Insatser och arbetssätt Varje familjedaghem har använt det material/dokument som gemensamt är framtaget. Personalen har under året genomfört utvecklingssamtal och använt det gemensamt utarbetade underlag. Underlaget har upplevts positivt. Att under nästa verksamhetsår fortsätta med utvecklingssamtalen så att det blir en naturlig del i verksamheten och vid arbetsplatsträffar ha pedagogiska diskussioner kring aktuella frågor. Gemensam målsättning Att barnet ska känna sig välkommet och få tillhörighet och gemenskap i gruppen. Att lära barnen ta ansvar för sina handlingar och visa hänsyn. Att lära barnen lyssna, dela med sig, samarbeta och vara rädd om egna och andras tillhörigheter. Att barnet får visa sina känslor. Att stimulera barnets språkutveckling genom bland annat rim och ramsor. Att ge en god och näringsrik kost. Att ge tillfälle till utevistelse varje dag. Att väcka barnets nyfikenhet för natur och miljö. Insatser och arbetssätt Familjedaghemmen träffas i den gemensamma lokalen där barnen har möjlighet att lära känna varandra. Personalen har arbetat med Stegvis, ett arbetsmaterial kring känslor för de äldsta barnen. Man har gemensamma sångstunder med Annelunds förskola och ett par gånger per termin sjunger barnen för de äldre på Skönadalshemmet. Familjedaghemmen är ute varje dag, man går en promenad eller besöker lekplatser där barnen har möjlighet att gunga, klättra m.m. Barnen har tyckt det var roligt med sångstunderna och att arbeta med Stegvismaterialet. Varje dag har dagbarnvårdarna varit ute en stund med barnen. Mer kontinuerligt arbeta med Stegvismaterialet. Ha pedagogiska diskussioner vid arbetsplatsträffar kring aktuella frågor. 4

Förskola Utveckling och lärande Ur Läroplanen Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn- utvecklar sin identitet och känner trygghet i den och utvecklar sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära- utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Ur Skolplanen All verksamhet i Simrishamns kommuns barnomsorg och skolor bygger på tron att alla människor har lust till lärande. Barns och elevers lärande och mognad ska vara utgångspunkt för utveckling av arbetssätt och arbetsorganisation Annelunds förskola Vi strävar efter att varje barn: Utvecklar självständighet och tillit till sin förmåga, att förstärka jag-känslan. Utvecklar sin förmåga att uttrycka sig på flera olika sätt. Utvecklar sitt talspråk och känner lust inför skriftspråket. Vågar leka med språket. Personalen har arbetat med sång och sagoberättande där barnen har tränat på att lyssna och prata samt varit uppmärksamma på de barn som inte pratar och sett till att även de kommer till tals. Barnen har getts tillfälle att klara saker på egen hand, både i de vardagliga sysslorna och i de planerade aktiviteterna. Barnen har arbetat med och fått uppleva olika material i ateljén och på utedagar och där igenom fått uttrycka sig på flera sätt. Förskolan har arbetat med olika teman på samlingar och i Ateljén. Dessa samlingar har innehållit bild och skapande, språk, sagor, lek och rörelse, rim och ramsor och samtal kring olika känslor. Dokumentation har skett genom att fotografera barnen i deras verksamheter, samt genom portfolie. Barnen har givits tillfälle och tid att utveckla sin lek. Förskolan har samlat in information genom observationer, portfolio, foto, utvecklingsplaner (UP), läsutvecklingsschema (LUS), utvecklingssamtal och dagliga samtal med föräldrar. Personalens utvärderingar har sammanställts och diskuterats i arbetslagen. Alla barnen har varit delaktiga i temaarbetet. Personalen upplever att barnen vill vara delaktiga och finner glädje i det de gör. Aktiviteter som t.ex. lek o rörelse, utedagar, sång och musik och ateljé uppskattas av både barn och personal och det är roligt och utvecklande att vara tillsammans. Barnen tar ofta spontant fram siffror och bokstäver i sin lek. Fotodokumentationen har givit barnen en upplevelse av deras eget deltagande. För stora barngrupper har resulterat i att vi inte alltid hinner se och hjälpa det enskilda barnet. uppfyllelse Arbetslagens bedömning är att de upplever att barnen vågar prova på och har tillit till sin egen förmåga och att de aktiviteter och teman som erbjuds i ateljén, utedagar och lek och rörelse har varit utvecklande och lärorikt för barnen. Arbetet med fotodokumentation och portfolio har varit inspirerande för barnen och föräldrarna. Arbetslagen ser ett ökat intresse bland barnen för tal och skriftspråk. 5

Att gemensamt arbeta fram nya arbetsmetoder som främjar det enskilda barnet. Arbeta vidare med- och utveckla portfolio. Arbeta mer med utvecklingsplaner (UP) och läsutvecklingschema (LUS) som ett sätt att finna resultat. Sträva mot att minska antalet barn i grupperna som främjar barnens individuella utveckling. Backstugans förskola Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Vi vill utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Material ska finnas tillgängligt för barnen. Personalen ska vara lyhörd och använda barnintervjuer Vid behov ska barnen delas in i mindre grupper Vi ska uppmuntra barnen att finna olika lösningar på egen hand vid konflikter. Arbeta med Stegvis. Ändra miljön utifrån barnens önskningar, behov, erfarenheter och åsikter genom att samtala med och observera barnen. Förskolan har samlat in information genom observationer, foto, utvecklingsplaner (UP) Personalen har vid behov delat in barnen i mindre grupper, för att tillgodose varje barns behov och intresse och se varje barn. Vid samlingar har barnen tränat på att lyssna på varandra och våga prata. Förskolan har bl.a. arbetat med bokpåsen (barnen tar med egen vald bok hemifrån med rekvisita). uppfyllelse Ingen redovisning lämnad Solrosen förskola Barnen ska utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Barnen ska utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Barnen har fått arbeta med olika material i t.ex. ateljén och vid utevistelse. Barnen har delats in åldersgrupper vid olika aktiviteter som t.ex. utedagar, utelekar, matematik, Stegvis och Pling och Plong. Personalen har uppmuntrat barnen att lära av varandra vid t.ex. klättring. Personalen har inspirerat och stimulerat barnen till lek genom att vara närvarande och lyssnande. Förskolan har samlat in information genom observationer, barnintervjuer, dokumentation, utvecklingssamtal, föräldramöte. Personalens utvärderingar har sammanställts och diskuterats i arbetslagen. Barnen har fått arbeta med olika material i t.ex. ateljén 1gg/vecka och vid daglig utevistelse. Personalen har uppmuntrat barnen att lära av varandra vid t.ex. klättring. 6

Personalen har inspirerat och stimulerat barnen till lek genom att vara närvarnade och lyssnande pedagoger. Till viss del har personalen varit delaktiga i barnens lek men inte fullt ut. Genom att barnen har delats i åldersgrupper vid olika aktiviteter, får barnen efter sin mognad tänka och klara saker i sin egen takt. Förskolan har arbetat med StegVis. uppfyllelse Arbetslagens bedömning är att barnen har fått möjligheter att leka och delta i olika aktiviteter t ex utevistelse, ateljé och stegvis men inte i den omfattning som personalen önskat. Barnen har varit indelade i åldersgrupper vid olika aktiviteter för att bättre kunna möta barnen där de befinner sig. Personalen behöver bli bättre på att se möjligheter i det dagliga arbetet. Utveckla lärmiljön så att den blir mer inbjudande. Arbeta vidare med- och utveckla portfolio. Avlastas mer från administrativa uppgifter så att personalen får mer tid för det pedagogiska arbetet i barngruppen. Skapa forum för reflektion och diskussion vid arbetsplatsträffar. Ledningens analys och bedömning Jag anser att mångfalden av gruppaktiviteter är varierade och utvecklande för barnen vid förskolorna Arbetslagen arbetar ständigt på att finna möjligheter att dela i mindre grupper, som ett sätt att planera och organisera, för att kunna se det enskilda barnet. Förskola och hem Ur Läroplanen Lpfö 98 Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer Ur Skolplanen Utvecklingssamtal ska hållas kontinuerligt och vara anpassat till barns och elevens behov samt efter föräldrars önskemål. Annelunds förskola Vi strävar efter: En öppen kommunikation mellan förskolan och föräldrarna, där föräldrarna känner trygghet och delaktighet. Att komplettera hemmet så att varje barn kan utvecklas rikt och mångsidigt. Att vara tydliga i fråga om mål och innehåll för att öka barnen och föräldrarnas möjligheter till inflytande. 7

Genom information i entréerna (bild o text) och genom daglig kontakt har föräldrarna erbjudits information kring verksamheten och deras barn. Föräldrarna har även fått informationsbrev Förskolan har inbjudit till föräldramöte och utvecklingssamtal Personalen har tillsammans med föräldrar haft en arbetsdag för att förbättra utemiljön Informationsbreven till föräldrarna har gjort dem mer delaktiga i barnens verksamhet. Välinformerade föräldrar har fått barnen att prata mer om sin dag. uppfyllelse Arbetslaget bedömer arbetet med fotodokumentation och portfolio har varit inspirerande för barnen och föräldrarna. Backstugans förskola Barn och deras familjer skall alltid känna sig välkomna till förskolan. Vi som pedagoger ska sträva efter att skapa tillit och en god och öppen kommunikation med barn och föräldrar. Att få FLER föräldrar att delta på våra föräldramöten. Förskolan har erbjudit föräldrarna dagliga samtal/möten vid behov samt samtal om UP. Personalen har haft föräldramöten. Personalen har ett ombud vid föräldraföreningens möten. Ingen redovisning lämnad Bedömning av måluppfyllelse Ingen redovisning lämnad Solrosen förskola Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklar en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. Information om förskolans lokala arbetsplaner, det kompetenta barnet och målsättning finns uppsatt i entrén. Förskolan har erbjudit föräldrarna dagliga samtal/möten vid behov samt samtal om UP. Personalen har arbetat till viss del med dokumentation /portfolio. Personalen lyssnar på föräldrarnas tankar och idéer. Personalen har haft gemensam grillkväll med föräldrar och barn. Personalen har genomfört UP-samtal, inskolningssamtal, uppföljningssamtal och överlämnandesamtal och haft diskussioner i arbetslaget inför UP-samtal. Dokumentation genom portfolio har delvis gjorts. 8

uppfyllelse Personalens bedömning är att målet är uppfyllt. Arbeta vidare med- och utveckla portfolio. Idé-box till föräldrarna. Ledningens analys och bedömning Jag anser att förskolorna bjuder in föräldrar till olika former av samtal för att få en bra kommunikation med hemmen. Det som behöver utvecklas är mötesformer. Biblioteksverksamheten Förskolan har ett stort utbud av böcker och läser dagligen för barnen. Böcker lånas kontinuerligt på biblioteket (Valfisken). Familjedaghemmen besöker och lånar böcker på biblioteket, (Valfisken) Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen måste revideras för att anpassas till de yngsta barnen. Utvecklingsområden Former för föräldrainflytandet i alla verksamheter ska utvecklas. Arbetet med att vidareutveckla portfolio i förskolan Arbeta med att vidareutveckla mötesplatser för pedagogiska diskussioner Förbättra it - möjligheterna Likabehandlingsplanen Starta en uteförskola Arbeta med utvärdering och självärdering för att få kvalitetsarbetet som en levande del av det dagliga arbetet. Vid arbetsplatsträffarna för familjedaghemmen ha diskussioner kring utvecklingssamtal. Föräldramöten i olika former. Pedagogiska forum En bättre uppkoppling/ teknik till förskolorna för att kunna dokumentera mm digitalt Kerstin Sjölin, rektor 9