Smarta samhällen. Idéverkstad#2 / 24 Mars 2015 / Skellefteå

Smarta samhällen Idéverkstad#2 / 24 Mars 2015 / Skellefteå

Smarta samhällen är ett fokusområde idag många utlysningar och forskningsprojekt handlar just om det men viktigare än smart är nog ordet samhälle i det här fallet. Tisdag den 13:e mars hölls årets andra Idéverkstad, inom ramen för Västerbottens process Innovationsloopen. Den här gången var ämnet Smarta samhällen, platsen Skellefteå och samarbetspartner länets största energibolag Skellefteå Kraft. Vi tycker att det är jätteviktigt att bidra till fortsatt regional och lokal utveckling och det kan vi göra via vår stora organisation. Innovationsloopen är ett väldigt bra koncept och verktyg för det i princip det enda effektiva koncept vi har för att jobba med innovationsutveckling i Västerbotten, sa Ann-Christine Schmidt, värd för workshopen i sin roll som ansvarig för Skellefteå Krafts FoU-avdelning. Innovationsloopen är en process för utvecklings- och innovationsarbete som växt fram i Västerbotten under de senaste åren. Den är ett resultat av ett brett engagemang där politik, näringsliv, akademi, det civila samhället och medborgare alla enats kring ett gemensamt mål: att sätta utveckling i system. Ett viktigt inslag är att tidigt involvera starka och progressiva aktörer i länet, för att tillsammans med dem samla bra team i syfte att utveckla och förbättra olika delar av vårt samhälle. Under heldagen i Skellefteå stod Smarta samhällen som rubrik. 08.30 samlades 40 deltagare högst uppe i Skellefteå Krafts lokaler med en bred representation från offentlig verksamhet, forskningssamhället, studenter och entreprenörer. Där hälsades de välkomna av värdarna Ann-Christin Schmidt och Tommy Eriksson från Skellefteå Kraft som berättade om bolagets tro på innovationsarbete, deras erfarenheter av bl a sitt eget system Idérik men även deras vision om framtiden. Där fanns också Nicke Berglund från innovationsbyrån Dohi och Torbjörn Johansson, Innovation Impact, projektledare för Innovationsloopen, som tillsammans IDÈVERKSTAD #2 Idégenerering för regional utveckling Smarta samhällen / 24 mars 2015 Deltog gjorde 38 deltagare från samhällets alla delar OrganisatörSkellefteå Kraft och Region Västerbotten ansvarade för processen under dagen. De gav en kort genomgång av helheten kring det regionala utvecklingsarbetet och beskrev även de olika inslagen i workshopen under dagen. Vi har jobbat med det här konceptet i ett par år nu och vi lär oss själva hela tiden. Det är en agil process som utvecklas tillsammans med de människor som deltar varje gång. Det handlar alltså om en process för utveckling som utvecklas hela tiden, sa Nicke. Efter inledningen följde ett inspirations- och informationspass för att ytterligare förbereda deltagarna i workshopen. En trio från Swedish ICT en paraplyorganisation för landets fem forskningsinstitut inom informations- och kommunikationsteknik deltog under dagen; Caroline Karlsson, Anton Gustafsson och Claus Popp Larsen. De redogjorde för ICT:s pågående forskningsprojekt kring smarta boenden och tänkbara system därikring. Smarta samhällen är ett fokusområde idag många utlysningar och forskningsprojekt handlar just om det men viktigare än smart är nog ordet samhälle i det här fallet. Att vi börjar titta på saker ur ett helhetsperspektiv hur företag, boende och organisationer samverkar, hur alla samhällets olika transporter och processer samverkar eller borde samverka, vilka synergieffekter som kan uppstå om vi börjar optimera över systemen, sa Anton. Mattias Vesterberg, forskare på CERE vid Umeå universitet, följde upp med en rapport från sitt arbete kring vad som motiverar människor att förändra beteenden i synnerhet när det handlar om el- och energianvändning. Vi har på uppdrag av Energimarknadsinspektionen närmat oss frågan om vad vi kan förvänta oss av framtidens elkunder, i synnerhet vad gäller benägenheten att reagera på prissignaler och att anpassa beteende efter effektsituationen i elsystemet. Resultaten tyder på att de ekonomiska incitamenten är förhållandevis små för hushåll och att

man därför inte kan vänta sig någon större efterfrågeflexibilitet. Resultaten pekar också på att den kompensation som ett genomsnittligt hushåll skulle behöva för att systematiskt styra om sin elanvändning är flera gånger högre än de som kan bli aktuella, sa Mattias. Det betyder i korthet att vi medborgare måste motiveras på andra sätt än monetära. Sist ut på inspirationspasset var Beatriz Axelsson, projektledare på IGIS, som även jobbar med ett projektet normkritisk innovation. Beatriz presenterade utgångspunkterna bakom det projektet, den här gången tillsammans med Andreas Brännström, konstnär Rivhuset, Skellefteå. Konceptet normkritiskt innovation kommer att vara ett stående inslag under alla Idéverkstäder framöver, eftersom Loopen själv vill addera normkritik i alla processer. Efter inspirationspasset delade deltagarna upp sig i fem grupper. Briefen temat som alla grupperna hade att utgå från var: Smarta samhällen syftar till smart energianvändning med mindre miljöpåverkan, och grundar sig på hur användarnas attityder och beteenden uppdateras och interagerar med varandra. Vi ska stimulera människor, företag, organisationer och myndigheter att utvärdera sin miljöprofil och tillsammans med energiproducenter höja medvetenheten om effekterna och identifiera möjligheterna den här gången med en tillväxtdrivande inställning. Digital teknik, öppna data och sensorstyrda automatiserade mätningar ger nya förutsättningar till beteendeförändringar vilka verktyg, produkter och tjänster, riktade mot smart energianvändning kan vi kreera som i sin tur skapar reella kundvärden? Därefter fick varje team inom gruppen välja inriktning på sitt arbete, och precisera briefen till en smalare och mer fokuserad uppgift. Idégenereringen sattes igång, först enskilt där varje deltagare var för sig brainstormar, därefter tillsammans med hjälp av den kollektiva intelligensen. Efter lunch fortsatte grupperna att konkretisera sin utvalda idé delvis genom att svara på de frågor som ställs i det idéunderlag som alla Idéverkstäder lägger som grund för varje grupps arbete. Bakgrund: Vilka är problemen/möjligheterna? Vilka behov tillfredsställer vi med vår idé? Hur löser vi det? Vilken nytta tillför den Vilka konkurrenter finns det? Genomförande: Nyckelaktiviteter eller kompetenser som kommer att krävas? Har ni tankar om sammansättningen av teamet för Utvecklingsverkstaden under MPL 2014? Entusiasm blandades som sig bör med tvivel under eftermiddagens process mot presentation i slutet av dagen. Under den tiden ska gruppen dessutom framför kamera spela in en 60 sekunders pitch, den så kallade hisspitchen, som på kort och koncist men samtidigt kristallklart sätt sälja in och förklara fördelarna med lösningen. Efter den generalrepetitionen väntar den avslutande pitchen, de andra gruppernas deltagare med efterföljande frågor och diskussioner kring de olika koncepten. Det har varit väldigt kul och spännande att jobba så här. Vår grupp har varit inne på en mängd olika spår innan vi lyckades nå en gemensam bild av vilken idé som var starkast, sa Marie Larsson, avdelningschef för kvalitet och förnyelse vid Skellefteå Kommun. Även Ingrid Westman från företaget Spacetime hade samma upplevelse av processen under dagen. Jag hoppas och tror att vi faktiskt kom i mål med en produkt som kan bli efterfrågad på en marknad. Nästa steg är att den får vidareutvecklas till en prototyp på Mötesplats Lycksele, det ska bli spännande att följa, sa Ingrid. Vi hade väldigt kreativa grupper idag, men samtidigt väldigt kompetenta deltagare, vilket faktiskt krånglar till arbetet en del, eftersom så fort en spännande idé lämnar verkligheten och vad som är realistiskt så känner någon i gruppen till det, och där dör idén. Det betyder dock att idéer som klarar hållfasthetstestet har så mycket större möjligheter att faktiskt bli förverkligade, sa Nicke Berglund, processledare från innovationsbyrån Dohi. Ann-Christine Schmidt från Skellefteå Krafts FOU-avdelning var även hon nöjd med dagen. Vilka resultat ville hon ta med sig från denna Idéverkstad? Jag vill två saker. Först att det här sättet att arbeta ska inspirera våra egna medarbetare att bli ännu bättre på att bidra till idéutveckling internt men sen givetvis också att de koncept vi tagit fram här idag kan växa sig starka och i framtiden bli företag och arbetstillfällen i länet.

De starkaste förslagen från Idéverkstaden i Skellefteå slussas nu vidare till den stora kraftsamlingen Mötesplats Lycksele, som arrangeras den 3-4 juni. Där tar nya team idéerna vidare till prototyper nästa naturliga steg på väg mot förverkligande och eventuell bolagisering. Nedan kan du läsa mer om gruppernas idéer. Alla presentationer och filmade pitcher finns även utlagda på www.motesplatslycksele.se under fliken Idéverkstäder. Där finns även en sammanfattande film om Idéverkstaden Smarta samhällen från Skellefteå den 24 mars 2015. Tillsammans >> Grupp 1 De monetära vinsterna på att ställa om sin energiförbrukning kommer inte att motivera oss medborgare heller i framtiden. Därför behövs en större sak, ett större sammanhang, att sluta upp kring bara så kan vi nå nya, efterfrågade, beteendemönster (jfr panta burkar). Tillsammans (framåt) medvetandegör medborgare och mobiliserar samhället till att spara och återinvestera i andra fall slösade resurser i ett gemensamt samhällsbyggande. Företag och organisationer kan med god support spara in t ex elförbrukning och välja att stödja olika lokala projekt, från en sajt inte olik Kickstarter. Tillgång och efterfrågan samlas på detta forum, en sajt, som presenterar, små och stora, men alltid aktuella projekt. Processen bidrar till en gemensamt driven samhällsutveckling, till miljönytta och till en stärkt sammanhållning i bygden, staden och regionen. Tillsammans-projektet är samtidigt ett informationsverktyg som ska förbereda nästa generations elanvändare för helt nya förutsättningar, vilka det nu blir. Skellefte-Ö Grupp 2 Det är idag en begränsad tillgång till data beträffande energiförbrukning. Den redovisas idag endast i slutna system, där en elleverantör redovisar energiförbrukningen av en fastighet alternativt en lägenhet. För att kunna förstå helheten, påverka medvetenhet och arbeta med attitydförändringar krävs mer helhetsdata kring energiförbrukning. Detta data bör kunna användas av vem som helst, och alla ska därför ha juridisk rätt till informationen. Vi vill skapa en test-ö i storleken av en by eller en stadsdel, där testvärden av energiförbrukning samlas in (energi in och ut samt energiförluster). Till detta nya data tillförs mjuka värden såsom befolkningstäthet, andelen barnfamiljer, studenter, pensionärer, etc. Slutresultatet kan redovisas på interaktiva kartor för beteendevetenskap. Det finns ekonomiska intressen för marknaden i och med en sådan investering, men det krävs att basen för datainsamlingen och spridningen byggs upp och styrs på statlig alternativt kommunal nivå. I Skellefteå bygger vi alltså en sluten testmiljö. Vi kallar den Skellefte-Ö.

Ladolcevita, www.ladolcevita.se Grupp 3 Ladolcevita vänder sig till en demografisk grupp mellan 40-60 år, som har hög it-mognad, god ekonomi, som bor i villa, har sommarhus/stuga och är beresta. Likt elskling.se och diverse andra, till exempel datingsajter, fyller du i ditt nuläge och framtida önskemål och behov. Sajten räknar fram ett energimönster och ger förslag på hur användaren kan göra bättre miljöval samt besparingar och sedan även, enligt användarens preferenser och drömscenario, hur den kan planera om sitt liv via en Energiflyttkedja. Resultatet visar hur simulerade förändringar i livsstil, boende, transporter m m kan öppna upp för en helt ny livssituation. Sajten mäklar alternativ och coachar användaren längs den väg användaren egentligen vill ta men har svårt att visualisera för sig själv. Användaren får förslag på hur hen aktivt kan gå vidare i sitt beslut och skapa action via kontakter till mäklare, bank osv. Ladolcevita skulle betyda en minskad energianvändning per capita när färre människor bor för stort för sitt eget och andras bästa. Det skulle medföra en samhällsnytta; med lyckligare människor med högre självkänsla och därtill ett bättre resursutnyttjande. Vi skulle få ett smart samhälle för smarta medborgare. Smart Skola. Energi - Miljö - Livskvalitet Grupp 4 Smart Skola blir ett program, en gren, ett tillval på högstadiet. En specialisering för eleven och en positionering för skolan. Till nytta för samhället och medborgare. Smart Skola vill förbättra användarbeteende för en smartare och miljöbevarande energianvändning för livskvalitet med fokus på ungdom. Därför börjar vi med skol-pilot inom ungdomsskolan. Vi vill utveckla en utbildnings- och serviceplattform med olika digitala pedagogiska verktyg och scenarios, bordebilder och visioner. Utbildningen skapas genom samskapande, innovativt, lärande där idéer tas vidare mot realiserbara lösningar av elever, lärare och experter i use cases baserade på öppna och privata data. Medvetenhet om samband mellan livsmiljö och energianvändning sprids och delas sedan viralt i vängrupper och grannskap via Facebook och andra sociala communities som Instagram, Snapchat m fl. Partners blir elever, lärare, kommun/skola samt ett lokalt energibolag. E-Magazine Grupp 5 My E-magazine (mitt eget energi magasin) är en tjänst som visualiserar energiförbrukning samt möjligheterna till energilagring och energiförsäljning. Lösningen tar upp alla tre dimensioner: visualisiering, fjärrstyrning och automatisering. E står i det här fallet för för energy, electricity, economy, ecology. E-Magazine ger jämnare och en mer kontrollerad energianvändning genom lagring hos konsumenten via en mångfald av lösningar och decentralisiering snarare än stora lager av energi. Det gör konsumenten mindre sårbar, mer oberoende och säkrare genom en helt annan kontroll över sin egen energitillgång. Den här typen av lösning sporrar också till öppen innovation på marknaden, för att ta fram produkter/apparater med inbyggd energilagring. Därtill kommer det att finnas intelligenta apparater som anpassar sig till individens energibehov (t.ex. Nest-termostaten). E-Magazine medför lägre kostnader för konsumenten, då man kan köpa el och lagra det när det är billigast, kanske till och med sälja det. Lägre kostnader för elbolagen för att de slipper köpa in dyr ful-el på elbörsen under topptiden.