Beskrivning av geologiska och hydrologiska förhållanden samt föroreningsförhållanden

Svalövs kommun BT KEMI EFTERBEHANDLING UPPDRAGSNUMMER 1270092700 Beskrivning av geologiska och hydrologiska förhållanden samt föroreningsförhållanden MALMÖ Sweco Environment AB Förorenade områden och avfall Peter Englöv Vladimir Vanek SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 SWECO ENVIRONMENT AB Org.nr 556346-0327, säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen www.sweco.se Peter Englöv 1 (41)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 4 1 INLEDNING 6 1.1 ORIENTERING 6 1.2 SYFTE 6 1.3 UNDERLAG 6 1.4 REVIDERINGAR OCH KOMPLETTERINGAR 6 2 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 7 2.1 JORDLAGER 7 2.1.1 UNDERLAG 7 2.1.2 BESKRIVNING 7 2.2 BERGGRUND 9 2.2.1 UNDERLAG 9 2.2.2 BESKRIVNING 9 3 HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 10 3.1 NEDERBÖRD OCH AVDUNSTNING 10 3.2 YTVATTENFÖRHÅLLANDEN 10 3.3 GEOHYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 10 3.3.1 UNDERLAG 10 3.3.2 BESKRIVNING 11 4 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 12 4.1 OMRÅDESINDELNING 12 4.2 FÖRORENINGAR I JORD 13 4.2.1 UNDERLAG 13 4.2.2 BESKRIVNING 14 4.3 FÖRORENINGAR I GRUNDVATTEN 18 4.3.1 UNDERLAG 18 4.3.2 BESKRIVNING 18 4.4 FÖRORENINGAR I BYGGNADER 20 4.4.1 UNDERLAG 20 4.4.2 BESKRIVNING 20 4.5 FÖRORENINGAR I BETONG UNDER MARK 21 4.5.1 UNDERLAG 21 4.5.2 BESKRIVNING 21 4.6 FÖRORENINGAR I BRAÅN 22 4.6.1 UNDERLAG 22 4.6.2 BESKRIVNING 23 4.7 FÖRORENINGSMÄNGDER 25 4.7.1 JORD 26 2 (41)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.7.2 BETONG UNDER MARK 28 4.7.3 BYGGNADER 28 4.7.4 GRUNDVATTEN 28 4.8 TOTALMÄNGDER OCH FÖRDELNING 29 4.9 FÖRDELNING AV ÄMNEN INOM OLIKA ÄMNESGRUPPER 31 4.9.1 RÅVAROR OCH PRODUKTER VID BT KEMI 31 4.9.2 ÖVERSIKT 32 4.9.3 SKILLNADER MELLAN OLIKA DELOMRÅDEN 34 4.10 NEDBRYTNINGSVÄGAR 35 4.11 FÖRORENINGSSPRIDNING 36 4.11.1 TRANSPORT I BRAÅN 36 4.11.2 TRANSPORT FRÅN KÄLLOMRÅDET 36 4.12 BEDÖMNING AV OSÄKERHETER 39 5 REFERENSER 41 BILAGOR Bilaga 3:1 Bilaga 3:2 Bilaga 3:3 Bedömd föroreningssituation Påvisade maxhalter i jord och grundvatten Reitzel L A, Tuxen N, Ledin A och Bjerg P L, 2004. Can Degradation Products Be Used as Documentation for Natural Attenuation of Phenoxy Acids in Groundwater? Environ. Sci. Technol. 2004, 38, 457-467. 3 (41)

0 SAMMANFATTNING Som underlag för riskbedömningar och utredning rörande åtgärdsalternativ för den södra delen av BT Kemi-området har en sammanställning och genomgång gjorts av befintlig information rörande geologi, hydrologi och föroreningsförhållanden. Underlaget har redovisats i tidigare utredningar, men bedömningar (av bland annat föroreningsutbredning och -spridning), kan skilja sig från tidigare redovisade uppgifter. Inom det södra området BT Kemi-området beräknas det finnas totalt 1,7 3,7 ton föroreningar av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler i olika matriser (jordlager, betong i undermarkskonstruktioner och grundvatten). Av totalmängden utgör ca 25% fenoxisyror, medan resterande del fördelas ungefär lika mellan klorfenoler (ca 35%) och klorkresoler (ca 40%). Merparten (över 90%) av föroreningarna finns inom och i anslutning till de två sydliga betsvämmorna samt under och i anslutning till Lans Mekaniska Verkstad. Områden med höga eller mycket höga föroreningshalter (nedan benämnda röda och gula områden) omfattar en total yta av ca 9 500 m 2. Mängden förorenad jord bedöms uppgå till ca 34 000 m 3 och mängden förorenad betong ca 5 000 ton. Den totala mängden dinoseb har uppskattats till 10 25 kg, som huvudsakligen återfinns under och i anslutning till Lans Mekaniska Verkstad. Dioxiner förekommer ställvis i höga halter, främst inom Lans Mekaniska Verkstad (upptill 13 500 ng/kg) och inom svämmorna (upptill 600 ng/kg), men analysunderlaget är inte tillräckligt omfattande för att mängderna ska kunna beräknas med noggrannhet. Jordlagren inom södra området är i viss utsträckning påverkade av även antimon, men påvisade halter är måttliga, högst inom svämmorna (upptill 60 mg/kg). Utöver nämnda ämnen förekommer ställvis föroreningar i höga halter av xylen, olja och PAH. Huvuddelen av föroreningarna är bundna till den fasta fasen, men andelen fenoxisyror i löst fas (grundvatten) är förhållandevis hög (ca 20%). Motsvarande andel för klorfenoler och klorkresoler uppgår till endast 2 3% och för dinoseb till mindre än 1%. I grundvattenproven har ett väsentligt större antal enskilda ämnen påvisats jämfört med vad som påvisats i jordprov, vilket kan förklaras av den lägre detektionsgränsen vid vattenanalyser (typiskt ca 0,1 µg/l i vatten jämfört med ca 50 µg/kg i jord). De mest frekventa ämnena i såväl jord som grundvatten är fenoxisyran MCPP och klorkresolen 4- klor-2-metylfenol. I storleksordningen 20 kg föroreningar (fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler) bedöms årligen transporteras ut från området. I stort sett hela den frigjorda mängden föroreningar härrör från betsvämmeområdet, som sannolikt dräneras till spillvatten- eller dagvattenledningar som löper genom området. Föroreningar som tillförs spillvattenledningarna överförs till Landskronas avloppsreningsverk och de som tillförs dagvattenledningarna avleds till Braån. Tidvis förekommande föroreningstoppar i Braån kan bero på utläckage från den södra delen av BT Kemi-området. Föroreningsspridningen från området är dock bristfälligt känd. Dessa kunskapsbrister avser såväl mängder som spridningsvägar. 4 (41)

Den årliga uttransporten av föroreningar (fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler) från det södra området bedöms vara av minst samma storleksordning som transporten av samma ämnen i Braån uppströms BT Kemi, vilken bedöms uppgå till 5 20 kg/år. 5 (41)

1 INLEDNING 1.1 ORIENTERING I föreliggande bilaga redovisas en sammanfattande beskrivning av de geologiska och hydrogeologiska förhållandena samt föroreningsförhållandena inom den södra delen av BT Kemi-området. Beskrivningen baseras på befintligt underlag, men rapporten innehåller nya beräkningar (av bland annat föroreningsmängder) och bedömningar (av bland annat föroreningsutbredning och -spridning), som kan skilja sig från tidigare redovisade uppgifter. Inledningsvis beskrivs den geologiska uppbyggnaden av området. Därefter beskrivs översiktligt de hydrologiska förhållandena (nederbörd och avdunstning, ytvattenförhållanden samt grundvattenförhållanden). Beskrivningen av föroreningsförhållandena omfattar sammanställningar av påvisade halter i jordlager, betong i konstruktioner under mark, byggnadsmaterial, grundvatten och ytvatten. Vad gäller föroreningar i jordlager och grundvatten har en indelning gjorts i fyra delområden (röda, gula, blå och gröna) beroende på föroreningsgraden. Vidare har beräkningar utförts av föroreningsmängder i jordlager, betong i konstruktioner under mark och i grundvatten inom de tre förstnämnda områdena. Dessutom redovisas skattningar av föroreningstransporten från området. Avslutningsvis redovisas en bedömning av osäkerheter i underlaget samt i de beräkningar och bedömningar som görs i rapporten. 1.2 SYFTE Syftet med denna bilaga är att utgöra underlag för riskbedömningar (bilaga 4) och utredning rörande åtgärdsalternativ (bilaga 5). 1.3 UNDERLAG Beskrivningen baseras på huvudstudien (Sweco, 2004) samt information som har tillkommit i samband med senare utförda undersökningar inom det södra området (framför allt Sweco, 2007a, 2007b, 2009a, 2009b och 2009c). Vidare har underlag hämtats från den löpande miljökontrollen av framför allt Braån. Analys- och mätdata, uppgifter om lagerföljder samt kartunderlag finns samlade i BT Kemi-projektets geo- och miljödatabas, från vilken huvuddelen av informationen har hämtats. Meteorologiska data och vattenföringsdata har hämtats från källor som anges nedan. 1.4 REVIDERINGAR OCH KOMPLETTERINGAR Föreliggande rapport utgör en reviderad version av granskningsrapport daterad 2010-01- 22. Revideringarna är dock endast av redaktionell art. 6 (41)

2 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 2.1 JORDLAGER 2.1.1 UNDERLAG Inom och i anslutning till det södra området har ca 300 borrningar och provgropar utförts. För dessa har uppgifter om jordlagerföljder dokumenterats. Huvuddelen av borrningarna och provtagningarna har utförts i anslutning till BT Kemis anläggningar, d.v.s. de områden som är mest påverkade av föroreningar. Borrningarnas och provgroparnas djup fördelas enligt Tabell 1. Huvuddelen av provgroparna är grävda till ett djup av max. 2 m, medan de flesta skruvborrningar är mellan 2 och 5 m djupa. Tabell 1. Djup för skruvborrningarna och provgropar inom södra området. (inkl äldre borrningar från 1970-talet). Max djup Skruvborrningar Provgropar Totalt <2 m 25 62 87 2 5 m 135 22 157 >5 m 44 10 54 Totalt 204 94 298 Ett mycket stort antal borrningar och provgropar har således utförts inom området. Jordlagerföljden är därför tämligen väl känd, framför allt ner till 5 m djup. 2.1.2 BESKRIVNING Den principiella uppbyggnaden av jordlagren kan med hänsyn till sammansättning och bildningsförhållanden beskrivas med ett begränsat antal lagerenheter. Från markytan och nedåt kan i tur och ordning följande enheter urskiljas. Fyllning, som förekommer i princip inom hela området med varierande mäktighet. Fyllningen består av bygg- och rivningsavfall samt omfördelade och påförda schaktmassor (sand, moränlera, kritkalksten, lera, m.m.). Fyllningens mäktighet varierar mellan 0 och ca 4 m. Vanligtvis är den ca 1-2 m inom området. Postglaciala avlagringar (organiska avlagringar) saknas i princip inom området. I ett par borrningar (201, 648) har dock gyttjig lera påträffats, vilket visar på lokal förekomst av igenvuxna vattensamlingar. Inom det norra området förekommer postglaciala avlagringar i form av svämsediment, som har avsatts på de glaciala avlagringarna inom Braåns dalgång. Lagerenheten omfattar omväxlande lager med sand, silt och ler med varierande innehåll av organiskt material (gyttja och torv). Svämsedimentens avsättningsnivå torde ha legat vid ca. +26,5 och deras utbredning mot söder sammanfaller i stort med läget för järnvägen. De förekommer därför inte inom det södra området. 7 (41)

Övre glaciala sediment som byggs upp av växlande lager av finsediment (silt och lera) med inslag av sand, grus och morän. Övre glaciala sediment kan förekomma över hela området som mer eller mindre sammanhängande linser eller lager. Mäktigheten bedöms som mest uppgå till ca 2 m. Övre morän som huvudsakligen omfattar moränfinleror med inslag av kalksten, sorterad lera, silt eller sand. Enheten täcker i princip hela området. Mäktigheten uppgår normalt till en eller ett par meter. Undre glaciala sediment som huvudsakligen byggs upp av finkorniga sediment (lera och silt) med skikt av sand. Lagerenheten förekommer över hela området med en mäktighet som kan uppgå till flera meter. Undre morän förekommer inom hela området som ett sammanhängande upp till ca 5 m mäktigt täcke ovanpå berggrunden. Enheten byggs upp av fast lagrade massiva, leriga moräner och morängrovleror. Moränen ligger i regel direkt på berggrunden, men det kan inte uteslutas att sorterade sandlager kan finnas lokalt i sänkor i berggrunden. Den sammanlagda jordlagermäktigheten uppgår till ca 13-15 m. Den principiella geologiska uppbyggnaden av området illustreras i en sektion från väst till öst i Figur 1. 8 (41)

Figur 1. Sektion från väst till öst genom området visande den principiella geologiska uppbyggnaden. 2.2 BERGGRUND 2.2.1 UNDERLAG Uppgifter om de övre delarna av berggrunden bygger på dokumentation från fyra borrningar som har utförts inom det norra och södra området. Kompletterande uppgifter har inhämtats från SGUs brunnsarkiv (två brunnar). 2.2.2 BESKRIVNING Berggrundsytan har vid utförda borrningar påträffats på nivåer omkring +13-15, och genomborrade berglager har bedömts utgöras av Kågerödslager. Det bergrundsgeologiska kartbladet över området (Sivhed m.fl., 2001) bekräftar att den ytbildande berggrunden inom huvuddelen av undersökningsområdet utgörs av sand- och lersten från övre Trias (Kågerödslager). Kågerödslagren vilar på silurisk skiffer, som enligt berggrundskartan är ytbildande inom den allra västligaste delen av undersökningsområdet. Läget för berggrundsgränsen, som har SV-NO riktning, är dock något osäker. Kågerödslagren mäktighet varierar, vilket antas bero på förkastningar. Några hundra meter norr om området visar borrningar en mäktighet på ca 10 m, medan borrningar utförda strax utanför områdets södra och östra gränser visar mäktigheter på 80-90 m. Den underliggande siluriska skiffern har en mäktighet av flera hundra meter. Kågerödslagren varierar i hårdhetsgrad och kan utgöras av löst lagrad sand och lera. 9 (41)

3 HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 3.1 NEDERBÖRD OCH AVDUNSTNING Enligt SMHI (1980) uppgick normalnederbörden vid SMHI-stationen 5356 i Svalöv under perioden 1931-1960 till 720 mm (icke korrigerade värden) respektive 836 mm (korrigerade värden). Den verkliga avdunstningen för samma period har av SMHI (1980) uppskattats till 552 mm, vilket motsvarar en medelavrinning på 284 mm per år eller 9,0 l/s km 2. Dessa värden, som använts i huvudstudien (Sweco, 2004), kan troligen användas med godtagbar precision även för senare perioder. Normalnederbörden (1961-90) i Svalöv var enligt SMHI 700 mm (ej korrigerade värden). BT Kemi-projektets egna mätningar under perioden 2005-2008 vid den meteorologiska stationen inom området ger nederbördsvärden inom samma storleksordning, mellan 545 mm under 2005 och 925 mm under 2007. 3.2 YTVATTENFÖRHÅLLANDEN Inom det södra området finns inga vattendrag. Braån är närmaste vattendrag, och är beläget ca 150 m norr om den norra områdesgränsen och strax väster om den västra gränsen. Braån är således den naturliga recipienten för området, men delar av området dräneras till dräneringsledningar belägna inom det norra BT Kemi-området. Dräneringsvattnet avleds sedan slutet av 1970-talet till Landskronas avloppsreningsverk. Braån avrinner mot väster och mynnar i Saxån ca 14 km längre nedströms. Avrinningsområdet beskrivs närmare i huvudstudien (Sweco, 2004). Vattenföringen i Braån vid Asmundtorp, strax uppströms utloppet till Saxån, varierade under perioden 1995-2008 mellan 0,1 och 8,9 m 3 /s, med en medelvattenföring på 1,4 m 3 /s och 10-percentilen av flödet på 0,22 m 3 /s enligt SMHI:s beräkningar med PULSmodellen 1. Avrinningsområdets storlek uppgår till 141 km 2 vid denna punkt. Medel- och lågvattenflödet (10-percentilen) nedströms BT Kemi-området, där avrinningsområdet uppgår till ca 80 km 2, bedöms uppgå till ca 1,0 m 3 /s respektive ca 0,10 m 3 /s. 3.3 GEOHYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 3.3.1 UNDERLAG Uppgifter om grundvattennivåer i jordlagren finns från 33 provtagningsrör installerade under 2007, 15 provtagningsrör från 1997-2000 och ett äldre rör. Dessutom finns ett äldre provtagningsrör i berggrunden. Nivåmätningar har utförts i tillgängliga rör vid enstaka tillfällen sedan 1997. De mest omfattande mätningarna (40 punkter) utfördes under 2007. Inom ramen för det löpande 1 Enligt Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté, http://www2.landskrona.se/kommun/miljo/saxan02/ 10 (41)

kontrollprogrammet sker regelbundna nivåmätningar i en punkt fr.o.m. 2005 och i ytterligare tre punkter fr.o.m. 2007. 3.3.2 BESKRIVNING Med utgångspunkt från lagerföljdsbeskrivningen i kapitel 2.1.2 kan två grundvattenmagasin identifieras. Det övre grundvattenmagasinet omfattar grovsediment i lagerenheterna fyllning och glaciala sediment. Inom områden där övre morän utgör ytbildande jordart kan även den översta delen av denna morän, som är påverkad av klimat och vegetation, hänföras till det övre grundvattenmagasinet. Detta är således mycket heterogent i sin uppbyggnad och hydrauliska konduktivitet. Det undre grundvattenmagasinet omfattar berggrundens övre delar. Även detta magasin är mycket heterogent beroende på skiftningar i lagerföljder, bergartsövergångar och tektoniska rörelser. De två magasinen skiljs åt av en barriär bestående av finkorniga jordlager ingående i lagerenheterna övre morän och glaciala sediment samt undre morän. Barriärens mäktighet bedöms uppgå till ca 6 m i anslutning till Braån och öka i mäktighet mot söder till mäktigheter uppemot 10-12 m inom den sydligaste delen av området. Trots den relativt sett låga hydrauliska kapaciteten kan man dock utgå från att det sker ett visst om än ringa vertikalt vattenutbyte mellan magasinen. Vattentransportens storlek beror på den hydrauliska (vertikala) konduktiviteten i barriären och tryckskillnaden mellan de båda magasinen. Mätningar under våren 2003 visar på en nedåtriktad gradient från det övre till det undre grundvattenmagasinet. Vid detta tillfälle låg grundvattennivån 1 till 2 meter högre i det övre magasinet. Grundvattnets nivåer i det övre magasinet framgår av Figur 2. De högsta nivåerna har uppmätts i anslutning till betsvämmorna längs Bangatan. Därifrån sker utflöde radiellt i olika riktningar. Det nordliga flödet fångas sannolikt upp av dräneringsledningen som löper längs järnvägen inom det norra området, medan det sydliga och västliga flödet sannolikt fångas upp av den kommunala spillvattenledningen (eller ledningsgraven) som löper i öst västlig riktning genom området. Vid den östliga delen av betsvämmorna är grundvattenytan avsänkt, sannolikt beroende på inläckage till dränerings-, spill- och dagvattenledningar. Markförlagda ledningar, ledningsgravar och andra konstruktioner under mark har stor betydelse för det lokala dräneringsmönstret och därmed också för spridningen av föroreningar i grundvattnet. En beskrivning av ledningssystemet redovisas i Bilaga 1. Flödesförhållandena i det undre grundvattenmagasinet (i den övre delen av berggrunden) är inte närmare kända, men grundvattnet i berggrunden dräneras sannolikt via jordlagren till Braån, som utgör den naturliga recipienten i omgivningarna. 11 (41)

Figur 2. Grundvattennivåer 2007-08-22 och grundvattnets flödesriktningar (enligt SWECO, 2007b) samt spillvatten- och dagvattenledningar inom området. 4 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 4.1 OMRÅDESINDELNING Som ett led i åtgärdsutredningen har en karta upprättats över det södra området med bedömd påverkan av föroreningar inom olika delområden. Underlaget för kartan utgörs av analysresultat från tidigare undersökningar, lukt- och synobservationer vid provtagningar, uppgifter om anläggningskonstruktioner och verksamheter under BT Kemi-perioden. Delområdena, som redovisas i Bilaga 3:1, kännetecknas av följande: Röda områden Områden med höga eller mycket höga föroreningshalter i jord ca 4 500 m 2, varav 3 800 m 2 vid de stora betsvämmorna, ca 350 m 2 under byggnad 5, ca 200 m 2 längs betkulverten och ca 150 m 2 vid den lilla betsvämman i anslutning till byggnad 1 Gula områden Områden med måttliga, ställvis höga, föroreningshalter i jord ca 5 000 m 2 Blå områden Områden med låga, ställvis måttliga, föroreningshalter i jord ca 33 000 m 2 Gröna områden Områden med låga eller mycket låga föroreningshalter i jord ca 22 000 m 2, varav ca 18 000 m 2 inom området i väster och ca 4 000 m 2 i området i öster 12 (41)

Det bör betonas att gränsdragningen inte är exakt utan bygger på bedömningar. I Bilaga 3:2 redovisas en schematisk bild av påvisade halter i jord och grundvatten. 4.2 FÖRORENINGAR I JORD 4.2.1 UNDERLAG Undersökningar har utförts vid olika tillfällen från 1970-talet fram till dags dato. De äldsta analyserna utfördes innan saneringsåtgärder genomfördes och huvudsakligen på prov som togs i randområdena för att verifiera att spridning av föroreningar inte hade skett från BT Kemi-området. Vid databearbetningen har samtliga analysresultat av jordprov medtagits från det område, som finns angivet på kartan i Bilaga 3:1, och som bedöms kunna ge information om den aktuella föroreningssituationen. Det innebär att äldre analyser från1970-talet inte har medtagits. Vidare har analyser som har utförts på jord som grävts ur i samband med saneringsåtgärder vid senare tillfällen uteslutits från de resultatsammanställningar som redovisas nedan. I Tabell 2 redovisas en sammanställning av det analysunderlag som har använts som bedömningsunderlag. Av tabellen framgår att ca 200 jordprov har analyserats, i stort sett genomgående med avseende på fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb. Huvuddelen av analyserna har utförts i samband med undersökningar och delsaneringar under perioden 2007-2009. Tabell 2. Analyser av jordprov från södra området som har använts som underlag. Ämnesgrupp Totalantal analyser 1980-talet 1990-talet 2000-talet Fenoxisyror 210 19 0 191 Klorfenoler 234 18 6 210 Klorkresoler 186 0 0 186 Dinoseb 197 11 0 186 Dioxiner 18 0 0 18 Antimon (kungsvatten) 37 0 0 37 PAH 5 0 0 5 Aromatiska kolväten (BTEX) 5 0 0 5 Oljekolväten 5 0 0 5 Analysomfattningen har varierat något, men huvuddelen av analyserna (från 2007-2009) omfattar 7 olika fenoxisyror, 18 klorfenoler och klorkresoler. Utvalda prov har dessutom analyserats med avseende på dioxiner och antimon samt med avseende på aromatiska, polycykliska aromatiska (PAH) och alifatiska kolväten. 13 (41)

4.2.2 BESKRIVNING En sammanställning av halter av fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler, dinoseb, dioxiner och antimon i jord inom de olika delområdena redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Sammanställning av halter i jord inom olika delområden. Halter i mg/kg TS, utom för dioxiner som anges i ng TEQ-ekvivalenter per kg TS enligt WHO. Område Röda Gula Blå Ämne/ ämnesgrupp Antal analyser Antal påvisade Median Medel Max Fenoxisyror 99 58 1,2 7,7* 23 000 Klorfenoler 101 76 1,2 13 230 Klorkresoler 90 77 2,5 17 170 Dinoseb 95 10 <0,05 0,2* 650 Dioxiner 8 8 190 1 900 13 500 Antimon 35 34 2,3 8,7 61 Fenoxisyror 39 24 <0,23 1,6 27 Klorfenoler 42 20 <1 4,2 87 Klorkresoler 30 15 <0,2 6,0 110 Dinoseb 35 3 <0,05 0,08 1,7 Dioxiner 4 4 4,3 11 34 Antimon 0 - - - - Fenoxisyror 71 12 <0,23 <0,23 0,4 Klorfenoler 91 23 <1 <1 9,9 Klorkresoler 66 29 <0,2 0,4 6,3 Dinoseb 67 1 <0,05 <0,05 0,07 Dioxiner 6 6 3,7 11 41 Antimon 2 2-0,3 0,4 *) extremvärden utelämnade (två för fenoxisyror och ett för dinoseb) Som framgår av kommentaren i tabellen har två extremvärden för fenoxisyror och ett för dinoseb utelämnats vid beräkning av medelvärdena, eftersom de bedöms ge en orimligt stor tyngd i beräkningen. Med dessa extremvärden medtagna skulle medelhalten för fenoxisyror vara ca 50 gånger högre och för dinoseb närmare 30 gånger högre. Fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler En bild av spridningen av summahalterna av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler redovisas i Figur 3. Halterna är med stor sannolikhet lognormalfördelade, vilket framgår av att de är fördelade längs räta linjer i diagrammen. Som framgår av Tabell 3 och Figur 3 är spridningen i halter inom de olika delområdena mycket stor, utom vad gäller fenoxisyror inom blå områden där variationen i halter är liten. Störst variation förekommer inom röda områden och minst i blå områden. Skillnaden i 14 (41)

föroreningshalter (fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler) mellan de tre delområdena är påtaglig. Figur 3. Påvisade halter av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler i jord inom olika delområden. Halterna redovisas i logaritmisk skala i normalfördelningsdiagram. Punkternas färger symboliserar röda, gula respektive blå områden. 15 (41)

I Figur 4 redovisas påvisade halter av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler på olika djup under markytan inom de tre delområdena. Blått område Djup (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 0 2 4 6 8 10 Fx Kf Kk Gult område Djup (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 0 10 20 30 40 50 Fx Kf Kk Rött område Djup (m) 0 1 2 3 4 5 6 7 0 50 100 150 200 Fx Kf Kk Figur 4. Djupfördelning av totalhalt fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler per område (mg/kg TS). Halter överstigande 50 mg/kg TS inom gult område (två värden i en punkt, djup 2-3 m) respektive 200 mg/kg TS inom rött område (fyra värden från två punkter under Lans Mekaniska Verkstad, djup 0,5-1 m) är utelämnade. 16 (41)

Av figuren framgår att föroreningar i betydande halter (10-tals mg/kg) förekommer inom djupintervallet 1 5 m inom röda områden. Ställvis förekommer höga halter inom djupintervallet 0,2-1 m djup (bl.a. under byggnad 5 vid Lans Mekaniska Verkstad). Inom gula områden förekommer förhöjda halter inom djupintervallet 1 3 m och inom blå inom djupintervallet 1 2 m. Fördelningen av ämnena i de tre ämnesgrupperna redovisas i kapitel 4.9. Dinoseb Höga halter (överstigande 1 mg/kg TS) har endast påvisats i jord under golvet inom Lans Mekaniska Verkstad, främst inom den norra delen av byggnad 5 (halter från 0,6 till 650 mg/kg TS) samt vid betkulverten under byggnad 3 (halter från 0,1 till 1,7 mg/kg TS). Samtliga jordprov från områden utanför verkstaden håller halter lägre än 0,1 mg/kg TS. Dioxiner Dioxiner har analyserats i ett förhållande litet antal jordprov (29 st, varav 11 inom sanerade områden). Klart högst halter har påvisats inom röda områden, där ställvis höga dioxinhalter förekommer. Fyra värden överskrider 200 ng/kg TS med ett maxvärde på 13 500 ng/kg TS. Halterna inom sanerade områden var låga, högst 16 ng/kg. Skillnaderna mellan gula och blå områden är små, men analysunderlaget är alltför litet inom gula områden, för att säkra slutsatser om påverkan kan dras. Antimon Antimon har analyserats framför allt inom röda områden. Den påvisade maxhalten (analyserad efter uppslutning i kungsvatten) inom dessa områden uppgår till 61 mg/kg TS och medelhalten till 8,7 mg/kg TS. Som jämförelse kan nämnas att medelhalten i sanerade och borttransporterade jordmassor inom norra området uppgick till 55 mg/kg TS. Jordlagren inom södra området är således i viss utsträckning påverkade av antimon, men i förhållandevis liten grad. Xylen Xylen (och andra aromatiska kolväten) har analyserats i fem punkter där lukt eller andra observationer tydde på möjlig förekomst av lösningsmedel. I tre av dessa (den högsta halten i en punkt sydost om Lans Mekaniska inom det gula området, lägre halter i massor från betsvämma 1 västra del och betsvämma 4 inom det röda området) uppmättes halter över metodens rapporteringsgräns, mellan 0,7 och 240 mg/kg TS. Oljor och PAH Oljekolväten och PAH har analyserats i samma prov som xylen. Låga halter oljekolväten (3-18 mg/kg TS) har noterats i två prov med mätbara xylenhalter. PAH-halterna var låga (ΣPAH högst 3 mg/kg TS) i samtliga prov. En del tydligt oljeluktande massor har omhändertagits i samband med provsaneringar, men en del massor innehållande kreosot vid betsvämma 4 (intill järnvägen) som inte kunde grävas upp på grund av närheten till byggnaden har lämnats kvar. Prov av kreosot- 17 (41)

haltiga massor som omhändertogs innehöll 650 mg/kg TS PAH och ca 500 mg/kg TS oljekolväten, främst aromatiska kolväten >C10-C35. Oljeluktande massor har dessutom påträffats i ett fåtal borrpunkter inom det gula och blå området. Jordprov från dessa har dock inte analyserats. 4.3 FÖRORENINGAR I GRUNDVATTEN 4.3.1 UNDERLAG Underlaget utgörs av analyser av grundvatten och länshållningsvatten från provgropar från perioden 2000-2009. I ett fåtal punkter har mer än en analys utförts, men endast den analys med de högsta halterna har medtagits i sammanställningen. I underlaget ingår totalt 47 punkter, varav 40 observationsrör, tre brunnar och fyra provgropar. De flesta punkterna (31 st) finns inom det blå området. Inom det gula området finns 11 punkter och inom det röda 5 punkter. De flesta (41-47 st) av grundvattenproven har analyserats med avseende på fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb. Aromatiska kolväten (bl.a. xylen), oljekolväten och PAH har analyserats i ca 12 prov. Analyser av antimon eller dioxiner i grundvatten har inte utförts. 4.3.2 BESKRIVNING En sammanställning av halter av fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb i grundvatten inom de olika delområdena redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Sammanställning av grundvattenanalyser inom olika delområden. Halter i μg/l. Område Röda Gula Blå Ämne/ ämnesgrupp Antal analyser Antal påvisade Median Medel Max Fenoxisyror 5 5 1 900 8 400 33 000 Klorfenoler 5 5 340 3 000 10 000 Klorkresoler 5 5 630 3 200 8 300 Dinoseb 5 3 0,45 14 40 Fenoxisyror 11 11 250 9 000 41 000 Klorfenoler 11 11 28 1 000 6 400 Klorkresoler 10 10 80 750 3 400 Dinoseb 11 0 <0,05 <0,05 <0,05 Fenoxisyror 31 27 7,3 18 190 Klorfenoler 30 20 0,50 3,8 48 Klorkresoler 26 23 1,7 3,6 31 Dinoseb 26 2 <0,05 0,12 1,9 Fördelningen av ämnena i de tre ämnesgrupperna redovisas i kapitel 4.9. 18 (41)

Fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler Fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler har påvisats i stort sett i samtliga provtagningspunkter. De högsta halterna fenoxisyror (ca 2 000 40 000 µg/l) förekommer i två olika områden, i samt intill betsvämma 1 och 2 (gula och röda områden) samt sydost om Lans Mekaniska intill den rivna fabriksbyggnaden (gult område). I samma områden påträffas även de högsta halterna klorfenoler (100 10 000 µg/l) och klorkresoler (200 8 000 µg/l). Dinoseb Dinoseb har påvisats i 5 av totalt 42 punkter Två av punkterna är brunnar som ligger inom det blå områdets nordöstra del. En av dessa brunnar tar emot vatten från Saxåledningen som dränerar delar av gula och röda områden kring betsvämma 4 och betkulverten. De tre övriga punkterna finns inom det röda området. Dioxiner Inga grundvattenanalyser har utförts. Antimon Inga grundvattenanalyser har utförts. Xylen Totalt 13 analyser av xylen har utförts, med påvisbara halter i 7 prov. Den högsta halten på 71 000 µg/l har påvisats i en schaktgrop i betsvämma 2 där även fri fas har observerats. Flera punkter i betsvämma 1 och 2 uppvisade tydlig xylenlukt, och xylen har påvisats både vid svämmornas östra och västra ände, mellan 90 och 170 µg/l. Övriga punkter visade mätbara halter på högst 4 µg/l. Oljor och PAH Oljekolväten har analyserats i 12 prov, med påvisbara halter i 9 prov, (mer än ca 40 µg/l som summa alifatiska (>C5-C35) och aromatiska kolväten (>C8-C35)). Den högsta halten på 4 000 µg/l har påvisats i betsvämma 2, i samma punkt där högst xylenhalt observerades. Övriga punkter med påvisade halter finns främst längs områdets norra gräns i anslutning till järnvägen och inom blått område tre punkter nordost om Lans Mekaniska Verkstad (totalhalt 1 800 µg/l respektive 110-180 µg/l) och två punkter inom bilskrotsområdet (alifatiska kolväten 60 190 µg/l), samt inom gult område strax öster om betsvämma 2 och i betsvämma 3 (totalhalter 100 200 µg/l). PAH har analyserats i totalt 11 prov, med påvisbara halter i fem. I tre prov (där även oljekolväten har påvisats) varierade totalhalten mellan 2-4 µg/l. Den högsta PAH-halten (610 µg/l) har noterats i den mest oljeförorenade punkten enligt ovan (inom blått område i järmvägens närhet, nordost om Lans Mekaniska Verkstad). 19 (41)

4.4 FÖRORENINGAR I BYGGNADER 4.4.1 UNDERLAG Undersökningarna utfördes under 2007 inom Lans Mekaniska Verkstad för att klarlägga förekomsten av föroreningar i två byggnader som kvarlämnades efter sanering av BT Kemi-området. En analys utfördes även på golvmaterial från kolfilterbyggnaden. Undersökningarna omfattade provtagning och analys av byggnadsmaterial i golv, väggar och tak (betong, trä, isoleringsmaterial, tegel). Resultaten redovisas i Sweco (2007a). Byggnadernas lägen framgår av bilaga 1. 4.4.2 BESKRIVNING I Tabell 5 och Tabell 6 redovisas en sammanställning av påvisade halter i golv respektive väggar och takkonstruktioner i byggnad 5 inom Lans Mekaniska Verkstad. Utöver dessa prov har även ett betongprov analyserats från golv i kolfilterbyggnaden och tre tegelprov från väggar i byggnad 3 i Lans Mekaniska Verkstad. Proven från de sistnämnda byggnaderna innehöll endast låga föroreningshalter (totalhalt fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler mellan 0,4 och 2 mg/kg TS). Tabell 5. Sammanställning av halter (mg/kg TS)i golv inom byggnad 5. Ämnesgrupp Antal analyser Antal påvisade Median Medel Max Fenoxisyror 13 13 130 470 1 400 Klorfenoler 13 12 5,4 27 130 Klorkresoler 8 8 21 31 79 Dinoseb 13 8 0,32 0,75 4,0 Tabell 6. Sammanställning av halter (mg/kg TS) i väggar och tak inom byggnad 5. Ämnesgrupp Antal analyser Antal påvisade Median Medel Max Fenoxisyror 14 13 5,1 1 800 13 000 Klorfenoler 14 11 42 320 2 700 Klorkresoler 14 13 38 99 500 Dinoseb 14 2 0,2 0,5 1,5 20 (41)