BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter. Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling

Transkript

1 BT Kemi Problemställning kring cocktaileffekter Peter Englöv, BT Kemi Efterbehandling

2 BT Kemi En lång historia : Produktion och formulering av bekämpningsmedel, främst fenoxisyror : Miljöundersökningar : Skyddsåtgärder, omhändertagande av kemikalierester och rivning 1977 påg.: Pumpning och behandling av dräneringsvatten för skydd mot spridning 1998 påg.: Miljöundersökningar i omgångar : Sanering av förorenad jord inom det norra området (ca ton) Pågående: Planering för sanering av det södra området Braån Flygbild, 1973

3 BT Kemi Kemikalier Framställning av 2,4-diklorfenol, 4-klor-2-metylfenol (råvaror för fenoxisyror) Framställning av fenoxisyror samt dinoseb (herbicider) Formulering och förpackning av färdiga produkter (av egentillverkade och inköpta produkter) Dominerande: di- och triklorfenoler, 4-klor-2- metylfenol samt fenoxisyror En lång rad orenheter från produktionen samt metaboliter Foto: Ingvar Andersson/ Pressens Bild.

4 BT Kemi Området Södra området BT Kemi s lokaler för produktion, lager etc. Betraktades som rent efter saneringen Etablering av verksamheter Verksamheterna har flyttat och byggnaderna har rivits Braån Norra området Upplag för produktionsavfall och för lagring av processavlopp. Senare för rivningsavfall. Massorna betraktades som måttligt förorenade Uppsamling av dräneringsvatten som skydd mot föroreningsspridning till Braån Pumpstation Till ARV Nuvarande dräneringssystem inom norra området

5 BT Kemi Problemställning Förutsättningar Grundvatten och dräneringsvatten med en lång rad kemiska ämnen, främst fenoxisyror Projektets mål: Upphöra med pumpning och behandling av dräneringsvatten (Landskronas ARV) Braån kommer att belastas med föroreningar vid avslutad pumpning Braån är en tämligen liten recipient, redan belastad av bekämpningsmedel Braån Primärt skyddsobjekt Frågor Vilken ytterligare belastning tål ån? Vilken ytterligare belastning är acceptabel?

6 Braån Tämligen litet avrinningsområde, ca 80 km 2 uppströms BT Kemi Stor del jordbruksmark. Belastning från samhällen Mycket stora nivå- och flödesvariationer Medelflöde ca 700 l/s, lågvattenflöden <100 l/s Den ekologiska statusen har förbättrats, men fortfarande hög näringsbelastning Nivåer vid BT Kemi-området. Amplitud ca 3 m.

7 Braån Beskaffenhet uppströms BT Kemi Vanligast förekommande herbicidresterna ( 50 %) uppströms BT Kemi , exkl. bl.a. glyfosat och AMPA. Kursivt metabolit eller orenhet De tre vanligaste förekommande herbiciderna Braån C Antal det (%) bentazon 94 MCPP (mekoprop) 85 kvinmerak 85 isoproturon 79 4-CPP 53 metamitron 50 Rapporteringsgräns Summa fenoxisyror

8 Jämförelse dräneringsvatten - Braån Grupp Fenoxisyror Övriga herbicider Ämne Dränerings -vatten Braån C MCPP (mekoprop) MCPA ,4,5-TP ,4-DP (diklorprop) ,4,5-T 63 2 MCPB ,4-D ,4-DB 0 0 diuron bentazon klopyralid kvinmerak imazapyr 23 0 DNOBP (Dinoseb) 11 2 metamitron 6 50 isoproturon 4 79 ioxynil 2 0 fluroxipyr 0 13 bromoxynil 0 0 propyzamid 0 0 Andel påvisade 50 % 5 - <50 % <5 % Grupp Klorfenoler Klorkresoler Ämne Dräneringsvatten Braån C 2-monoklorfenol monoklorfenol ,4+2,5-diklorfenol ,6-diklorfenol ,4-diklorfenol ,4,6-triklorfenol ,4,5-triklorfenol monoklorfenol ,5-diklorfenol 5 0 2,3-diklorfenol 0 0 2,3,4-triklorfenol 0 0 2,3,5-triklorfenol 0 0 2,3,6-triklorfenol 0 0 3,4,5-triklorfenol 0 0 2,3,4,5-tetraklorfenol 0 0 2,3,4,6-tetraklorfenol 0 0 2,3,5,6-tetraklorfenol 0 0 pentaklorfenol klor-2-metylfenol klor-2-metylfenol CPP Metaboliter - fenoxisyror 2,6-DCPP Övr. metabolit 2,6-diklorbenzamid Månadsvisa analyser

9 Dräneringsvattnets beskaffenhet Dräneringsvatten Max Medel MCPP (mekoprop) CPP klor-2-metylfenol 61 7,3 2,6-DCPP 28 9,6 4-monoklorfenol 5,4 1,4 2,4,5-TP 4,1 0,74 6-klor-2-metylfenol 2,7 0,76 MCPA 2,1 0,14 Dominerande ämnen i dräneringsvattnet Påvisade i max 2 µg/l. Ämnen i lägre halter ger ingen mätbar påverkan (<0,01 µg/l) i ån. Kursivt metabolit eller orenhet Halttillskott i Braån vid utsläpp Stadigvarande >0,1 µg/l, enstaka tillfällen >1 µg/l Tidvis >0,01 ug/l, enstaka tillfällen >0,1 ug/l Påvisbara vid enstaka tillfällen (>0,01 ug/l) (Medelutspädning ca 1:1300, låg ca 1:200) Grundvattnet inom södra området har likartad sammansättning Fenoxisyrorna mecoprop och 4-CPP dominerande

10 Mecoprop 4-CPP Riskämnen Primära riskämnen mecoprop och 4-CPP på grund av att de klart högst halterna Likartad kemisk uppbyggnad Mycket begränsat ekotoxunderlag för 4-CPP Fler, ej analyserade ämnen? 4-klor-2-metylfenol Reitzel et al, 2004 Mecoprop 4-CPP

11 Påverkan på Braån sedan 2009 Minskad pumpning av dräneringsvatten E D C 0 Möjligtvis rivning av byggnader på södra området Haltökning C till D ca 0,08 µg/l Motsvarar ca 2 kg/år Endast MCPP (mekoprop) och 4-CPP

12 Tidigare riskbedömning Ämne Haltkriterie för Braån (μg/l) monoklorfenoler 6 diklorfenoler 3 triklorfenoler 3 4-klor-o-kresol 3 MCPP (mekoprop) 4 MCPA 4 2,4-DP (dikloroprop) 4 2,4-D 4 2,4,5-T 4 2,4,5-TP (fenoprop) 4 Kemakta, 2004, uppdaterad 2011 Åtgärdsmål: Max 0,4 µg/l halttillskott i Braån på årsbasis av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler Kriterierna bedömdes inte överskridas Max 9 kg/år Max 500 µg/l i dräneringsvattnet KemI, 2007: MCPP (mekoprop) 20 µg/l MCPA 1 µg/l 2,4-DP (diklorprop) 10 µg/l

13 Varför förnyad riskbedömning? Bättre underlag rörande: Dräneringsvattnets beskaffenhet. Grundvattnets beskaffenhet inom det södra området. Vilka ämnen som utgör riskämnen. Fler ekotoxikologiska studier och tester. Förekomsten bekämpningsmedel i Braån. Metodik för blandföroreningar. Syftet är att ge säkrare svar på frågorna: Finns det anledning att revidera tidigare bedömningar? Vilken belastning tål ån? Vilken belastning är acceptabel? EU, Guidance document No 27, kap. 7

14 Utmaningar Ett 20-tal (kända) bekämpningsmedel eller rester förekommer frekvent i Braån Flera tidvis i tämligen höga halter (>0,1 µg/l, ibland >1 µg/l) Haltvariationerna i Braån mycket stora och snabba, och inte synkrona Hur väger man samman effekten på det akvatiska livet av denna över tid varierande cocktail? Vad innebär ett påslag av BT Kemi-ämnena, primärt mecoprop och 4-CPP, på den samlade effekten? Vilka haltnivåer är kritiska? Vilka ämnen är kritiska? Hur följer man upp? EU, Guidance document No 27, kap. 7

15 Tillväxthämningstest Ämnen MCPA Bentazon Kloridazon Mecoprop Glyfosat Isoproturon Etofumesat Diflufenikan Terbutlazin Metazaklor Blandning i förhållanden för vad som är typiskt för Saxån-Braån Test på grönalger enligt standardförfarande Oklart vilka ämnen som ger effekten Misstänkt synergi eller åtminstone additiv effekt NOEC i nivå med Kemaktas ytvattenkriterier för enskilda fenoxisyror (4 ug/l) Toxicon, 2008 NOEC 4,3 ug/l LOEC 9,4 ug/l EC ug/l