3 Åtgärdsmål och bedömningsgrunder Jord Grundvatten Tillståndsklasser Betong 17

Transkript

1

2 Innehåll Sammanfattning 1 1 Inledning Bakgrund Områdesbeskrivning Tidigare undersökningar av jord- och grundvatten Syfte Omfattning och tidplan Anmälan och beslut Avgränsning Organisation 9 2 Miljökontroll Kontrollprogram Fältobservationer Provtagning av jord Provtagning av betong Nivåmätning och provtagning av grundvatten Provtagning av övrigt vatten (länsvatten) Provhantering Laboratorieanalyser Inmätningar Dokumentation och datalagring Buller, lukt och damning Rapportering 15 3 Åtgärdsmål och bedömningsgrunder Jord Grundvatten Tillståndsklasser Betong 17 4 Utfört arbete under och resultat Inledning Provgropsgrävning inom området söder om Bangatan Anläggning av sorteringsyta och uppförande av sorteringshall Delsanering inom området söder om Bangatan Delsanering inom betsvämma vid järnvägen Testsanering inom betsvämmorna längs Bangatan Kontroll av betkulverten Testsanering inom äldre betsvämma norr om Bangatan Länshållning Grundvattennivåer Hantering av förorenad jord och förorenat vatten 37

3 5 Bedömning av föroreningssituationen Samband mellan luktobservationer och föroreningshalter Området söder om Bangatan Betsvämmorna längs Bangatan Betsvämman vid järnvägen Äldre betsvämma norr om Bangatan Betkulverten Området vid den tidigare fabriksbyggnaden Övriga områden Föroreningsmängder 50 6 Diskussion 51 Referenser 56 Bilagor 1 Översiktsritning borrningar och provgropar 2 Sammanställning av analysresultat för jord, betong och fyllnadsmaterial 3 Sammanställning av analysresultat för vatten 4 Översiktsritning analysresultat, 0-1 m u my 5 Översiktsritning analysresultat, 1-2 m u my 6 Översiktsritning analysresultat, >2 m u my 7 Översiktsritning analysresultat grundvatten, länshållningsvatten och dräneringsvatten 8 Luktobservationer vid provtagning

4 Sammanfattning Förhållandena inom det södra BT Kemi-området är mycket komplexa. Inom området finns omfattande anläggningskonstruktioner under mark som är ofullständigt kända, och utfyllnader har gjorts med rivnings- och schaktmassor med varierande beskaffenhet och ursprung. Vidare har stora kunskapsluckor om föroreningsläget förekommit. Av dessa skäl har kompletterande undersökningar utförts. Undersökningarna har omfattat provgropsgrävningar och testsaneringar inom olika delar av betsvämmarna. Syftet med dessa undersökningar har varit att klarlägga behovet av framtida saneringsinsatser och ge underlag för bedömning av lämpliga efterbehandlingsåtgärder. Därutöver har ett par mindre områden sanerats som förberedelse för senare slutsanering. Sanering har skett genom urgrävning av förorenade massor och återfyllnad med ren jord. Ca 850 m 3 förorenade massor har omhändertagits, varav ca 230 m 3 har under april 2009 transporterats tillsammans med massor från norra området till behandlingsanläggning i Bremen och ca 140 m 3 lågförorenade massor har använts som återfyllnad inom norra området. Resterande mängd har lagrats i avvaktan på senare omhändertagande i en nyuppförd sorteringshall och på en nyanlagd sorteringsyta inom det södra området. Föreliggande rapport innehåller en resultatsammanställning av de senaste undersökningarna som utförts under vintern Vidare redovisas samlad bild av hittills erhållen kunskap om föroreningssituationen inom det södra området, exklusive föroreningar i byggnader. Med stöd av tillgänglig information bedöms totalmängden förorenade jordmassor inom södra området uppgå till uppemot m 3, vilket motsvarar ungefär ton. Härtill kommer uppemot fem tusen ton förorenad betong. Huvuddelen av de förorenade massorna finns i och i anslutning till betsvämmorna längs Bangatan, men betydande mängder kan också finnas vid BT Kemis tidigare huvudbyggnad och formuleringsbyggnad. 1 (58)

5 Totalmängden föroreningar kan med utgångspunkt från hittills erhållna medelhalter uppskattas ligga kring kg, beräknat som summan av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler. Undersökningarna visar att väsentligt mer föroreningar finns inom området än vad som bedömdes i huvudstudien (SWECO VIAK, 2004). Även om omfattningen av föroreningarna är mer omfattande än vad som tidigare redovisats ger resultaten av undersökningarna inte anledning till någon förändrad bedömning av hälsoriskerna i dagsläget eller framtiden jämfört med vad som framgår av huvudstudien. Föroreningarna som påvisats inom södra området är nästan undantagslöst belägna under hårdgjorda ytor och i huvudsak på större djup under markytan, varför risken för exponering bedöms som låg måttlig. Miljöriskerna till följd av föroreningar inom södra området bedöms däremot vara mycket större än vad som tidigare antagits. Skälet för detta är att undersökningarna ger belägg för att läckage av framför allt förorenat grundvatten kan ske till dränerings- och dagvattenledningar som mynnar i Braån med följd att tidvis mycket höga halter kan förekomma i ån. Även om hälsoriskerna är låga måttliga bedöms föroreningarna inom södra området vara av sådan omfattning att de utgör hinder för verksamheten. Hindren uppstår vid om- och nybyggnation, ledningsläggning och liknade arbeten när förorenad jord, grundvatten och byggnadsmaterial ska hanteras. Den känslomässiga effekten av att befinna sig eller arbeta inom ett markområde som är påverkat av rester från BT Kemi ska inte heller underskattas. Föroreningarna finns mycket spridda över olika delar av området och i allmänhet svåråtkomliga under anläggnings- och byggnadskonstruktioner av olika slag. Det innebär att saneringsåtgärder, som syftar till att reducera föroreningsmängden, är svåra att genomföra utan att detta medför mycket stora störningar för den pågående verksamheten inom området. En åtgärdsutredning kommer att utföras vid senare tillfälle. 2 (58)

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Som ett led i planeringen av efterbehandlingsarbetena vid BT Kemi, Teckomatorp utfördes undersökningar inom den södra delen av BT Kemi-området (Figur 1) under sommaren 2007, för att klarlägga behovet av saneringsinsatser. Resultaten redovisades i två rapporter; en för de yttre delarna av området (SWECO VIAK, 2007c), och en specifikt för Lans Mekaniska Verkstad (SWECO VIAK, 2007d). Figur 1. Översiktskarta över BT Kemi-området med områdesindelning. Efterbehandlingsbehov bedömdes föreligga inom en av byggnaderna i Lans Mekaniska Verkstad (byggnad 5) och i följande delområden inom det yttre området (Figur 2): 1. Området som omfattas av betsvämmesystemet som löper längs Bangatan strax söder om Lans Mekaniska Verkstad 2..Området vid den tidigare huvudbyggnaden för BT Kemi 3. Två mindre delområden inom grönområdet med betrännor söder om Bangatan 4. Åtkomliga delar av södra partiet av betkulverten 5. Betsvämman vid järnvägen 3 (58)

7 meter 50 Figur 2. Områden som bör åtgärdas. Avgränsningar av respektive delområde är att betrakta som ungefärliga (enligt SWECO VIAK, 2007c). Behovet av åtgärder bedömdes vara störst och mest omfattande inom den ovan nämnda verkstadsbyggnaden och inom delområde 1 och 2. Under vintern har kompletterande undersökningar och efterbehandlingsarbeten utförts inom de yttre delarna av det södra området. Testsanering har utförts inom vissa områden för att kunna klarlägga behovet av framtida saneringsinsatser och vilka åtgärdsmetoder som kan vara lämpliga att vidta vid kommande slutsanering. Därutöver har ett antal mindre områden sanerats genom urgrävning och återfyllts med rena massor i syfte att dessa områden ska kunna friklassas. Föreliggande rapport innehåller en resultatsammanställning av de undersöknings- och saneringsåtgärder som utförts under vintern Den samlade bedömningen av föroreningsläget som görs i rapporten baseras på hittills erhållen kunskap från aktuella och tidigare utförda undersökningar. Någon förnyad bedömning avseende byggnad 5 görs inte. Förslag till åtgärdsprogram för efterbehandling inom de aktuella områdena kommer att redovisas som en separat rapport under våren (58)

8 1.2 Områdesbeskrivning Det aktuella området (södra området) är beläget söder om järnvägen i Teckomatorp. Området enligt Figur 1 har en yta om ca m 2. Under nyttjades området av Sockerbolaget som saftstation där man pressade betmassa. Därefter ( ) tog BT Kemi-perioden vid. De områden där BT Kemi bedrev verksamhet och lagerhållning framgår av Figur 3. För ytterligare information om verksamheten under BT Kemi-perioden hänvisas till tidigare rapporter (SWECO VIAK, 2004, 2007c och 2007d). Figur 3. Översikt av byggnaderna under BT Kemi-tiden (SWECO VIAK, 2004). Den nuvarande dominerande verksamheten är Lans Mekaniska Verkstad (Figur 1). Vidare bedrivs bilskrotnings-, handels- och lagerverksamhet inom området. 1.3 Tidigare undersökningar av jord- och grundvatten Omfattande undersökningar och saneringsåtgärder utfördes inom södra området under slutet av 1970-talet. Dessutom utfördes undersökningar och begränsade saneringsinsatser inom verkstadslokalerna under 1980-talet. Detta beskrivs översiktligt i huvudstudien för efterbehandlingsprojektet (SWECO VIAK, 2004). Under den senaste tioårsperioden har en rad undersökningar av föroreningar i jord och grundvatten utförts inom det södra området (se Tabell 1). Resultaten från även de äldre av dessa undersökningar 5 (58)

9 bedöms i allt väsentligt vara relevanta som bedömningsunderlag i dag. Provtagningspunkternas lägen redovisas i bilaga 1. Kemiska analyser av jord och vattenprov från dessa undersökningar redovisas i bilagor 2-7 tillsammans med information från undersökningar utförda under Tabell 1. Tidigare undersökningar inom södra området exkl. Lans Mekaniska Verkstad. Period Antal punkter Antal jordprov Antal vattenprov J&W (1997) SCC (2000) Referens Lst i Skåne län (2003) SWECO VIAK (2003) SWECO VIAK (2007a) SWECO VIAK (2007c) 1.4 Syfte Syftet med de nu utförda arbetena har varit att få en klarare bild av föroreningsförhållandena inom det södra området (exklusive byggnad 5 i Lans Mekaniska Verkstad), för att kunna klarlägga behovet av åtgärdsinsatser. Undersökningarna har i huvudsak varit åtgärdsinriktade. Därutöver har avsikten varit att sanera ett antal mindre delområden för att kunna friklassa dessa. Förslag till åtgärdsprogram för efterbehandling av södra området kommer att redovisas som en separat rapport innan sommaren Omfattning och tidplan Undersöknings- och saneringsåtgärderna har omfattat följande: Provgropsgrävning (i området söder om betsvämmorna) inför uppförande av en ny sorteringshall och tillhörande sorteringsytor Testsanering genom grävning av provgropar 6 (58)

10 Sanering inom olika delområden Redovisning och bedömning av erhållna resultat (inklusive resultat från tidigare undersökningar) i föreliggande rapport Arbetet med etablering av arbetsplatsen påbörjades i augusti Arbetena med provgropsgrävningen under den planerade sorteringshallen och angränsande ytor inom grönområdet påbörjades augusti 2008 och avslutades i november Test- och delsanering påbörjades i oktober 2008 och pågick i stort sett löpande fram till februari Anmälan och beslut En anmälan om efterbehandling enligt 28 inklusive bilaga 1 - Teknisk beskrivning med tillhörande situationsplan och miljökontrollplan inlämnades till Länsstyrelsen i Skåne län avseende ovanstående åtgärder (, 2008a). Efter begäran från Länsstyrelsen (Länsstyrelsen i Skåne län, 2008a) kompletterades anmälan (, 2008b). Länsstyrelsen fattade beslut i ärendet , innebärande att efterbehandlingsarbetet i huvudsak skall utföras enligt anmälan (Länsstyrelsen i Skåne län, 2008b). Med anledning av att misstänkta föroreningar påträffades i samband med anläggandet av sorteringshallen kom tidplanen att förskjutas. Tidplanen för saneringsarbetena förlängdes och arbetena skulle avslutas senast under juni månad Ändringen anmäldes till länsstyrelsen (, 2008c), som fattade beslut att lämna ärendet utan åtgärd (Länsstyrelsen i Skåne län, 2009a). Därutöver har ytterligare en ändringsanmälan inlämnats till länsstyrelsen (, 2009a), vilken avsåg en utökning av testsaneringen med fler provgropar i betsvämmorna. Länsstyrelsen hade i detta ärende inga invändningar (Länsstyrelsen i Skåne län, 2009b). Vid samrådsmöte togs beslut om att avsluta testsaneringen (, 2009b). I föreliggande rapport redovisas åtgärder utförda fram till april 2009 inom de i anmälan angivna delområdena 1, 3, 4 och 5 samt de utökningar av delområdena som gjorts under arbetets gång. 7 (58)

11 1.7 Avgränsning Som nämnts ovan omfattar här redovisade undersökningar de yttre delarna av södra området (Figur 1). I viss mån berörs dock byggnader inom Lans Mekaniska Verkstad, nämligen nordvästra hörnet av byggnad 1 (vid betsvämman vid järnvägen, delområde 5) och sydöstra hörnet av byggnad 4 (betkulverten, delområde 4) (Figur 4). Figur 4. Befintliga byggnader (betecknade 1-5) inom Lans Mekaniska Verkstad med ungefärligt läge för betkulvert, grundvattenrör 0715 och betsvämman vid järnvägen. Under 2008 utfördes kompletterande provtagning under lunchrummet vid Lans Mekaniska Verkstad med hjälp av snedställd borrning. Resultaten från denna undersökning redovisas i separat rapport (SWECO Environment, 2008b). Resultaten från undersökningar inom Lans Mekaniska Verkstad beaktas dock i relevanta delar i den samlade bedömningen av föroreningssituationen inom det södra området. Under utfördes inga undersökningar inom området för tidigare fabriksbyggnad, delområde 2 (gårdsplanen öster om Lans Mekaniska Verkstad, Figur 2), då detta skulle ha inneburit stora störningar för verksamheten vid verkstaden. 8 (58)

12 1.8 Organisation SWECO Environment, Malmö, har ansvarat för provtagning, sammanställning av analysresultat samt redovisning. SVEVIA (tidigare Vägverket Produktion) har ansvarat för saneringsentreprenaden inom det södra området. De har även tillhandahållit skyddsutrustning, såsom kemikaliebeständiga engångsoveraller, handskar och filter till gasmask. Kemiska analyser har utförts av ALS Scandinavia AB. WSP Environmental AB bistår projektet med miljöjuridiska tjänster och har svarat för framtagningen av anmälningshandlingar. WSP Byggprojektering har deltagit i planering gällande schaktningsarbeten nära byggnadskroppen vid Lans Mekaniska Verkstad. Inmätningar har utförts av Asklunds Mätteknik. Fastighetsägaren (Håkan Lans) och verksamhetsutövaren (Lans Mekaniska Verkstad AB, Per Olsson) har deltagit vid planering i de delar av provtagningen som utförts invid Lans Mekaniska Verkstad. 9 (58)

13 2 Miljökontroll 2.1 Kontrollprogram Ett program för miljökontroll togs fram inför test- och delsaneringen (SWECO VIAK, 2008), vilket ingick i anmälningshandlingarna för arbetena. Miljökontrollprogrammet beskriver omfattningen av kontroll av schaktmassor, byggnadsmaterial i anläggningskonstruktioner, schaktbottnar och slänter, länshållningsvatten, grundvattennivåer, buller samt även övervakning av lukt och damning. Resultat av tidigare undersökningar användes vid utarbetning av kontrollprogrammet. 2.2 Fältobservationer Observationer har dokumenterats i fältanteckningar och fotografering har skett vid varje schaktgrop. Jordlagerföljder samt uppgrävda schaktmassor har bedömts med avseende på jordart, färg, konsistens, lukt och liknande. Vidare har förekomst av vatten i schaktgroparna noterats. 2.3 Provtagning av jord Provgropsgrävningen och saneringen utfördes med hjälp av grävmaskin. Samlingsprov togs dels från urschaktade massor, dels som avslutningsprov i schaktväggar och schaktbotten. Proven togs i allmänhet från olika nivåer i schakten, d.v.s. ytskikt, underliggande fyllning och naturliga jordlager. Jordproven togs med hjälp av provtagningsspade antingen ur grävskopan eller direkt ur schaktgropen efter det att yttersta skiktet av jorden skrapats bort alternativt direkt ur upplagda högar med schaktmassor. Spaden rengjordes mekaniskt mellan varje provtagning. Prov uttogs som samlingsprov bestående av minst fem delprov. 2.4 Provtagning av betong Betongprov har tagits från 6-20 cm tjocka block härstammande främst från uppbrutna delar av betsvämmorna och betongskrot som använts som utfyllnad i svämmorna. Prov togs med följande metoder: 10 (58)

14 Flisor uttagna för hand med hammare. Provtagningsdjupet uppskattas till 0-2 cm. Flisor uttagna med hjälp av eldriven mejselhammare, från två olika djup, 0-2 cm och 2-5 cm. Betongkross som samlingsprov efter maskinell krossning av en större betongmängd (fragmentstorlek ca 0-5 cm). Kärnor genom diamantborrning (diameter 10 cm) från betongblock. Betongprov har sparats för planerade laktester. 2.5 Nivåmätning och provtagning av grundvatten Nivåmätningar av grundvatten utfördes ca en gång i månaden i fyra observationsrör (inom ramen för kontrollprogrammet) samt vid enstaka tillfällen även i andra punkter. Mätning utfördes med kabelljuslod med en mätnoggrannhet av ca 1 cm. Samma metod användes (med något sämre noggrannhet) även vid mätning av vattennivåer i schaktgropar. Ett grundvattenprov togs från befintligt provtagningsrör 0715 med batteridriven pump, efter att röret noggrant renspumpats. Vattenprovet överfördes direkt till provtagningskärl av glas eller plast enligt laboratoriets anvisningar. 2.6 Provtagning av övrigt vatten (länsvatten) Provtagning av länsvatten utfördes i samband med länshållning av schaktgropar. Länshållningsvattnet pumpades via en ledning till en av brunnarna belägna på den nya dagvattenledningen från sorteringsytan. Prov togs direkt från pumpledningen vid brunnen. Om länspumpning inte skedde, togs vattenprov direkt ur schaktgropen. Vattenproven överfördes direkt till provtagningskärl av glas eller plast enligt laboratoriets anvisningar. 2.7 Provhantering Uttagna jordprov förvarades i diffusionstäta påsar av nylon eller i glasburkar. Vattenprov förvarades i därtill avsedda glasflaskor. Prov förvarades mörkt och i kyla. Både jordprov och vattenprov skickades 11 (58)

15 för analys samma dag som de tagits. Proven transporterades i kartonger försedda med frysklampar. Transport av provförpackningarna till laboratoriets mottagningsställe i Täby ombesörjdes av Box Delivery. Proven transporterades under natten och ankom påföljande morgon till laboratoriet. 2.8 Laboratorieanalyser Urval av jordprov för analys baserades i allmänhet på lukt- och synintryck. Om indikationer saknades, valdes jordprov för analys som samlingsprov från de olika jordlagren. Under aktuella arbeten analyserades totalt 121 jordprov, 15 vattenprov och 17 prov av betong. Laktester och kompletterande laboratorieanalyser av ett antal betongprov pågår för närvarande. I stort samtliga jord- och vattenprov analyserades med avseende på fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb. Utöver detta analyserades ett antal jordprov med avseende på dioxiner (15 st) och antimon (66 st). Förutom de typiska BT Kemi-föroreningarna (klorfenoler, klorkresoler, fenoxisyror, dinoseb och dioxiner) har även ett antal andra ämnen analyserats om indikationer på förekomst av andra föroreningar noterats. Sålunda analyserades några jord- och vattenprov med avseende på alifatiska och aromatiska kolväten, polyaromatiska kolväten m.fl. kreosotföreningar samt klorerade alifatiska kolväten och andra flyktiga ämnen. De tillämpade analysmetoderna redovisas i Tabell 2. Samtliga analyser under utfördes av ALS Scandinavia AB. Under våren 2008 konstaterades att tidigare tillämpad analysmetodik för antimon i jord enligt svensk standard med salpetersyrauppslutning ger väsentligt lägre halter än uppslutning enligt den internationellt vedertagna metoden med kungsvattenuppslutning. Inom södra området utfördes tidigare endast ett fåtal antimonanalyser som visade låga halter. Med ledning av erfarenheter från det norra området har dock kontrollen även här utökats vad gäller analys av antimon. 12 (58)

16 Tabell 2 Tillämpade analysmetoder (ALS Analytica AB, 2007). Fenoxisyror Ämne 2 (4-klofenoxy)propionsyra och dinoseb Klorfenoler Klorkresoler Dioxiner och furaner Alifatiska, aromatiska, polyaromatiska och heterocykliska kolväten samt klorerade alifatiska kolväten och andra flyktiga organiska ämnen Antimon Metod Prov homogeniseras, behandlas i ultraljusbad med bl. a. hexan och derivatiseras med svavelsyra Mätning genomförs med GC-MS Mätning genomförs med HPLC Prov homogeniseras, behandlas i ultraljusbad med KOH/n-hexan, derivatisering med ättiksyraanhydrid Mätning genomförs med GC-MS Mätning genomförs med GC-ECD alternativt med GC-MS vid behov Soxhletextraktion med toluen samt ett flertal uppreningssteg. Mätning genomförs med GC-MS BTEX analyseras med headspace-gc/ms. Övriga föreningar extraheras med aceton/pentan eller metanol, och analyseras med GC/MS eller headspace-gc/ms Upplösning med mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med omvänt kungsvatten (fram till våren 2008 användes istället en blandning av salpetersyra och väteperoxid) Mätning genomförs med ICP-AES Följande ämnen ingår i de summaparametrar som används i denna rapport: Fenoxisyror: MCPA, MCPP (mekoprop), 2,4-D, 2,4-DP (diklorprop), 2,4,5-T, 2,4,5-TP (fenoprop), MCPB, 2,4-DB och 4-CPP [2(4(klorfenoxy)propionsyra]. Klorfenoler: monoklorfenoler (3 ämnen), diklorfenoler (5 ämnen eller ämnespar), triklorfenoler (6 ämnen), tetraklorfenoler (3 ämnen) samt pentaklorfenol. Klorkresoler: 4-klor-2-metylfenol och 6-klor-2-metylfenol. 13 (58)

17 Den ovan angivna omfattningen gäller analyser utförda under Något av ämnena kan saknas i tidigare utförda analyser. 2.9 Inmätningar Provgropar och övriga provtagningspunkter har mätts in med GPS i plansystem RT gon 0;-15 och höjdsystem RH70 med bedömd noggrannhet i plan på ca 10 cm och i höjd på 2-3 cm Dokumentation och datalagring Samtliga fältanteckningar med avseende på lagerföljd, lukt och synintryck, övriga observationer samt foton har sparats väl märkta med datum och provtagarens namn i projektpärmar eller digitalt. En fotodokumentation från utförda arbeten redovisas i separat PM (SWECO Environment, 2009b). Några utvalda foton redovisas även här i denna rapport. Information från tidigare och nya undersökningar har lagrats i BT Kemi-projektets geo- och miljödatabas, som bl.a. omfattar en projektanpassad MS Access databas. Denna innehåller information om bl.a. provtagningspunkternas läge, jordlagerföljder, grundvattennivåer och analysresultat Buller, lukt och damning Enligt miljökontrollplanen skulle mätning och dokumentation av buller utföras vid starkt bullrande verksamhet. De högsta ljudnivåerna förekom i samband med uppbrytning och krossning av betong, vilket utfördes vid enstaka dagar under några timmar. På grund av att starkt bullrande verksamhet bedrevs endast under enstaka och kortvariga tillfällen genomfördes inga bullermätningar. Några klagomål gällande buller framfördes inte från närboende eller närliggande verksamheter. Enligt kontrollplanen skulle övervakning av lukt ske under testsaneringen. När luktolägenheter uppstod under arbetet vidtog fältpersonalen försiktighetsåtgärder. Skyddsutrustning (gasmask) användes vid behov vid schakt- och provtagningsarbeten samt vid arbete i sorteringshallen. Schaktgropar med stark lukt återfylldes omgående för att undvika spridning av lukt. Uppgrävda massor som luktade förvarades i sorteringshallen. Klagomål avseende lukt från bl.a. kreosot, xylen och BT Kemi-föroreningar framfördes vid enstaka 14 (58)

18 tillfällen från verksamhetsutövare i området. Åtgärder vidtogs genom återfyllnad av de schakt som orsakade luktproblematiken. En luktobservationsgrupp, bestående av boende i Teckomatorp, engagerades för att observera lukt och notera upplevd luktstyrka i samhället under arbetets gång. Resultaten redovisas i särskild rapport. Enligt kontrollplanen skulle åtgärder vidtas om damning uppstår. Utförda arbeten medförde inte någon damning på grund av nederbörd och att uppschaktade massor vanligtvis var fuktiga. Några åtgärder för att begränsa damning behövde därför inte vidtas. Partikelmätningar bedömdes inte heller som nödvändiga Rapportering Erhållna laboratorie- och inmätningsresultat rapporterades löpande i kart- och tabellform till projektledningen samt övriga berörda. 15 (58)

19 3 Åtgärdsmål och bedömningsgrunder 3.1 Jord Som åtgärdsmål för saneringsåtgärderna och som bedömningsunderlag för provgropsgrävningarna inom södra området gäller platsspecifika riktvärden enligt Tabell 3 (SWECO VIAK, 2004). Olika riktvärden gäller för olika djup under markytan. Tabell 3. Åtgärdsmål för industrimark inom BT Kemiområdet (SWECO VIAK, 2004). Ämne Platsspecifika riktvärden mg/kg TS (dioxin ng/kg TS) 0-1 m 1-2 m > 2 m Summa fenoxisyror 0,3 0,5 1 Summa klorfenoler Summa klorkresoler Dinoseb 0,06 0,06 0,06 Dioxin Grundvatten I huvudstudien (SWECO VIAK, 2004) föreslogs ett preliminärt åtgärdsmål för grundvatten om max 100 µg/l som totalhalt fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler i dräneringsvatten. Preliminärt har i denna rapport platsspecifika riktvärden för grundvatten anpassats till denna totalhalt enligt Tabell 4. I tabellen har samma riktvärde (30 µg/l) valts för både fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler medan riktvärde för dinoseb har satts till 0,3 µg/l. Tabell 4. Förslag till platsspecifika riktvärden för grundvatten. Ämne Grundvatten (µg/l) Summa fenoxisyror 30 Summa klorfenoler 30 Summa klorkresoler 30 Dinoseb 0,3 Den dominerande ämnesgruppen i grundvattenanalyserna (omkring 80% som medeltal) är oftast fenoxisyror. Detta skulle motsvara ca 80 µg/l för fenoxisyror i Tabell 4, och ca 20 µg/l för summa klorfenoler 16 (58)

20 och klorkresoler. Riktvärdet för fenoxisyrorna har således skärpts jämfört med andra ämnesgrupper. Detta på grund av att fenoxisyrorna kännetecknas av högst rörlighet, och utgör också modersubstans för en rad miljömässigt viktiga nedbrytningsprodukter. 3.3 Tillståndsklasser I rapporten används fyra tillståndsklasser som definieras med utgångspunkt från de i Tabell 3 och Tabell 4 angivna åtgärdsmålen (riktvärdena), enligt samma princip som tillämpas i den s.k. MIFOmodellen (Naturvårdsverket, 2002, s 26), se Tabell 5. Tabell 5. Tillståndsklasser enligt MIFO-modellen (Naturvårdsverket, 2002). Tillståndsklass Tillstånd Halt i förhållande till riktvärdet Klass 1 Mindre allvarligt < riktvärdet Klass 2 Måttligt allvarligt 1-3 ggr riktvärdet Klass 3 Allvarligt 3-10 ggr riktvärdet Klass 4 Mycket allvarligt >10 ggr riktvärdet I de fall där ett jordprov härstammar från skikt som ingår i fler än ett djupintervall enligt Tabell 3 har åtgärdsmålet för det övre skiktet varit styrande för bedömningen (t.ex. ett prov från 0,8-1,2 m djup jämförs med åtgärdsmålet för djupet 0-1 m). 3.4 Betong Bedömningskriterier för betong har inte ännu framtagits. I rapporten (bilaga 2) används dock samma bedömningsgrunder som för jord. 17 (58)

21 4 Utfört arbete under och resultat 4.1 Inledning I följande avsnitt redovisas det utförda arbetet och resultaten från detta enligt nedanstående disposition: Kapitel 4.2 Provgropsgrävning inom området söder om Bangatan Kapitel 4.3 Anläggning av sorteringsyta och uppförande av sorteringshall Kapitel 4.4 Delsanering inom området söder om Bangatan Kapitel 4.5 Delsanering inom betsvämma vid järnvägen (område 5) Kapitel 4.6 Testsanering inom betsvämmorna längs Bangatan (område 1) Kapitel 4.7 Kontroll av betkulverten Kapitel 4.8 Testsanering inom betsvämma norr om Bangatan Kapitel 4.9 Grundvattennivåer och vattenmängder Kapitel 4.10 Länshållningsvattnets beskaffenhet I bilaga 1 redovisas lägen för provtagningspunkter (borrpunkter, provgropar och provtagningsrör för grundvatten) som utförts vid undersökningar inom det södra området Jordarter, luktobservationer, analysresultat och bedömd föroreningsklassning enligt Tabell 5 redovisas i bilagorna 2-7. Utförda schaktgropars lägen framgår av Figur 5. Provgropar inom området söder om Bangatan framgår av Figur (58)

22 Figur 5. Översikt över schaktgropar för test- och delsanerade områden (-, samt ) samt läge för sorteringshall och sorteringsyta. 4.2 Provgropsgrävning inom området söder om Bangatan Med detta område avses här grönområdet söder om betsvämmorna, som löper längs Bangatan, och som begränsas i öster av Bangatan, i söder och i väster av grusvägar. Innan sorteringsytan och -hallen anlades inom området utfördes ett antal provgropar under september Syftet med provtagningen var att kontrollera att förorenade jordlager inte lämnades kvar under sorteringshall och sorteringsyta. Undersökningen inleddes med att provgropar utfördes för plintfundamenten till hallen. I flera gropar noterades lukt eller andra föroreningsindikationer, varför undersökningen utökades för att omfatta stora delar av grönområdet. Totalt 43 provgropar utfördes inom området (Figur 6). Resultaten redovisades i SWECO Environment (2008a). Resultaten från provgropsgrävningen bekräftar den tidigare bedömningen (SWECO VIAK, 2007c) att jordlagren inom stora delar av grönområdet söder om Bangatan är endast lågt förorenade. Tydligt förhöjda föroreningshalter har endast påvisats i eller i närheten av redan kända områden som ingår i saneringsområdena 1 och 3 (Figur 2). 19 (58)

23 Figur 6. Översikt över provgropar inom området söder om Bangatan. 4.3 Anläggning av sorteringsyta och uppförande av sorteringshall Efter den ovan nämnda provgropsgrävningen och den nedan beskrivna delsaneringen inom och (kapitel 4.4.1) anlades en sorteringshall (1 000 m 2 ) och asfalterad sorteringsyta (ca m 2 ) under november-december 2008 inom områdets västra del (Figur 6 och Figur 7). Hallen uppfördes för temporär lagring av luktande massor, i avvaktan på analyssvar och beslut om senare omhändertagande. Den öppna sorteringsytan anlades för temporär förvaring av massor och annat material (t.ex. järnskrot) som inte luktade. Ytterligare en sorteringsyta för temporär förvaring av förorenade massor anlades vid f.d. reningsverket väster om området (Figur 1). 20 (58)

24 Figur 7. Sorteringshallen med angränsande sorteringsyta. 4.4 Delsanering inom området söder om Bangatan Sanering har utförts inom grönområdet söder om Bangatan. Inom en stor del av området finns ett system av betrännor under mark, som var igenfyllda redan under BT Kemi-perioden. Enligt anmälan (, 2008a) planerades sanering att utföras inom två områden, som sammantaget benämndes delområde 3. Saneringsarbetet kom dock att utökas och omfattade större ytor än de som tidigare angetts (Figur 8). 21 (58)

25 Figur 8. Sanerade områden inom grönområdet. Sorteringshallen och sorteringsytan är belägna i den sydvästra delen (markerade med grå linje). Delområde 3 (markerat ljusröd färg) avser ursprungligen planerade saneringsområden. Sanering utfördes (eller påbörjades) inom områden enligt Tabell 6. Tabell 6. Sanerade delområden inom område söder om Bangatan samt sammanställning av fältobservationer och antal prov som analyserats. Datum anger tidpunkt för sanering. Benämning Datum Antal prov Fältobservationer Omhändertagna massor (m 3 ) / /03 Jord: 6 Vatten: 1 Viss oljelukt *) 150 Jord: 9 Viss oljelukt Jord: 1 Viss BT Kemi lukt /10 Jord: 10 Vatten: 1 Tydlig BT Kemi lukt Jord: 1 Ingen lukt , **) Jord: 5 Vatten: 1 50 Jord: 9 Ingen lukt 80 Tydlig BT Kemi lukt *) Resultaten redovisas i SWECO Environment (2008a) **) Ej färdigsanerat, återfyllt med uppgrävda massor (58)

26 Avsikten var att förorenade massor skulle grävas upp för omhändertagande. Detta kontrollerades genom provtagning, dels av de urschaktade massorna, dels i form av avslutningsprov från schaktbottnar och schaktväggar. Saneringen avslutades först när samtliga avslutningsprov visade godkända halter. De urschaktade massorna lagrades i avvaktan på analyssvar i sorteringshallen och på den intilliggande sorteringsytan. Godkända massor användes för återfyllning, och icke godkända massor lagrades för senare externt omhändertagande i sorteringshallen eller på den intilliggande sorteringsytan. Nedan följer en mer detaljerad redovisning av de utförda arbetena och Området kring och är beläget vid sorteringshallens nordöstra hörn. Vid noterades måttligt förhöjda halter av dinoseb (klass 2) samt viss oljelukt. Dinoseb och fenoxisyror förekom även i vattenprov (klas 2). Resultat från har tidigare rapporterats (SWECO Environment 2008a.) Liknande typ av massor med måttliga halter av dinoseb och fenoxisyror i jord (klass 2, i ett prov klass 3 med avseende på fenoxisyror) och med viss oljelukt påträffades även i intilliggande område. Analysresultaten visade på måttliga oljehalter. Samtliga förorenade massor (ca 370 m 3 ) grävdes upp, transporterades till norra området för omhändertagande (samt delvis till återfyllnad enligt kapitel 4.11) och ersattes med rena massor , och och ligger inom ett område med igenfyllda och övertäckta betrännor (Figur 9) där tydlig BT Kemilukt tidigare noterades i två provgropar (PG0822 och PG0823, SWECO Environment, 2008a). ligger strax öster om detta område, och utfördes i samband med nedläggning av en dräneringsledning. Totalt 16 jordprov och ett vattenprov analyserades. Enstaka jordprov uppvisade höga halter av klorfenoler (klass 4, ), fenoxisyror (klass 4 i samt klass 2 i ) och klorkresoler (klass 2 i ). Massor från uppvisade låga halter av analyserade ämnen (klass 1). 23 (58)

27 Figur 9. Sanering av, betrännorna är på flera ställen fyllda med kalk, på en del ställen är rännorna sönderslagna, Området kring sanerades och återfylldes med rena massor. Totalt ca 50 m 3 förorenade massor från område omhändertogs. återfylldes med de godkända uppgrävda massorna. Schaktbottenprov från område (3,5-3,6 m) visade fortfarande höga halter av fenoxisyror och klorfenoler (klass 4). Detta område är således inte slutsanerat. En mindre del av massorna (ca 50 m 3 ) har omhändertagits, och gropen har återfyllts med resterande uppgrävda massor. Beslut om att avsluta saneringen togs vid samrådsmöte (, 2009b) Delområde omfattar ett mindre område, där fenoxisyror (klass 4) och låga halter av klorfenoler och klorkresoler (klass 1) tidigare påvisats i jord på 1-1,5 m djup (punkt, SWECO VIAK, 2007c). Vid delsaneringen analyserades ett samlingsprov som representerar schaktmassor inom djupintervallet 0,5-2 m. Halter inom klass 1 av fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb påvisades. Några indikationer på föroreningar noterades inte i fält. Området har därför inte sanerats, och återfyllning skett med de uppgrävda massorna. 24 (58)

28 4.4.4 Delområde omfattar ett mindre område, där fenoxisyror (klass 4) och dioxiner (klass 2) påträffats i en punkt (punkt ) i de ytliga jordlagren. Föroreningarnas utbredning kontrollerades med ytterligare tre punkter som alla uppvisade låga halter (SWECO VIAK, 2007a). Totalt 9 jordprov har analyserats och förorenade massor (inom klass 2: dinoseb, i ett prov även fenoxisyror och klorfenoler) avlägsnats. Området är sanerat och återfyllt med rena massor. Totalt ca 80 m 3 förorenade massor från djupintervallet 0-1,8 m under markytan omhändertogs och lades på sorteringsytan. 4.5 Delsanering inom betsvämma vid järnvägen Området, som benämns område 5 i Figur 2, är beläget i vid det nordvästra hörnet av Lans Mekaniska Verkstad. Svämman användes inte och var troligen redan igenfylld under BT Kemiperioden Enligt tidigare undersökning (SWECO VIAK, 2003) innehöll fyllnadsmassorna i svämman dinoseb (klass 2) och tydlig lukt av BT Kemi-typ på 1,4-2,4 m djup. Ingen provtagning utfördes vid detta tillfälle i jordlagren under betsvämmans botten. Under 2003 frilades även betkulvertens mynning i svämmans nordöstra hörn. Inga prov analyserades, men vare sig fyllnadsmassor eller vatten i kulverten uppvisade någon lukt (SWECO VIAK, 2003). Sammanställning av resultat från intilliggande punkter (SWECO Environment, 2008c) visar inte någon påverkan i jord. Vattenprov från (ca 10 m nordost om svämman) visade dock förhöjda halter av fenoxisyror (klass 2), samtidigt som vattenprov från Saxåledningen som löper strax söder om svämman var påverkat av dinoseb (klass 2). Under 2009 utfördes i detta område provgrop (Tabell 7). Syftet var att avlägsna alla föroreningar så att området skulle kunna friklassas. 25 (58)

29 Tabell 7. Sanering av delområde 5 samt sammanställning av fältobservationer och antal prov som analyserats. Benämning Datum Antal prov Jord: 5 Vatten: 1 Betong: 1 Fältobservationer Viss BT Kemi lukt, stark lukt av kreosot Omhändertagna massor (m 3 ) 150 Fyllnadsmassorna i svämman var förorenade mer än vad tidigare analyser hade visat, bl.a. med fenoxisyror (klass 4) men även med klorfenoler och dioxiner (klass 2). Den största föroreningen upptäcktes dock efter det att svämmans botten hade brutits upp, i form av kraftigt kreosotluktande oljeaktiga massor (Figur 10). Analyserna visade att massorna innehåller kreosot, men även fenoxisyror (klass 4). Kreosotföroreningarna som upptäcktes har inte tidigare varit kända, och någon misstanke att denna typ av föroreningar kunde förekomma inom området har inte funnits. Figur 10. Sanering av, kreosotförorenade massor och borttagande av stålkonstruktioner under svämmans botten, (58)

30 Schaktarbetena avslutades p.g.a. stabilitetsrisk för den intilliggande verkstadsbyggnaden som delvis täcker betsvämman. Svämman ligger mer än tidigare känt under byggnaden. Området kunde således inte slutsaneras. Gropen fylldes igen med betongkross och delvis förorenade massor. Kreosotförorenade massor (ca 150 m 3 ) användes dock inte för återfyllning utan lades i sorteringshallen och på sorteringsytan. Vattenprov från innehöll förutom polyaromatiska kolväten (ca 160 µg/l som PAH-16) även bl. a. xylen (16 µg/l) och aromatiska kolväten C10-C16 (160 µg/l). Dessa ämnen kan ha sitt ursprung i kreosoten. Vidare påvisades höga halter (klass 4) av fenoxisyror och dinoseb. 4.6 Testsanering inom betsvämmorna längs Bangatan Området, som benämns område 1 i Figur 2, omfattar de två stora betsvämmorna (södra och norra) som är förlagda under mark, helt eller delvis under Bangatan. Testsanering har utförts vid betsvämmorna med syfte att klarlägga föroreningarnas utbredning i djup- och sidled samt schaktbarhet, för att få ett bättre underlag inför planering av senare saneringsåtgärder. Arbetena utfördes under december februari Testsanering utfördes på totalt nio platser. Provgroparnas lägen framgår av Figur 5. För att begränsa trafikstörningar på Bangatan utfördes de flesta provgroparna (sex st) i den södra svämman. I den norra svämman, som nästan helt är förlagd inom gatumark, utfördes endast två provgropar (N och ). En provgrop (C) utfördes inom gatumark mellan den södra och den norra svämman. På varje plats dokumenterades svämmornas läge, utformning och skick samt typ av fyllningsmassor i svämmorna. En del av svämmorna och tillhörande konstruktioner (mellanväggar o.dyl.) bröts därefter upp, och de underliggande jordlagren schaktades upp tills schaktbottnarna bedömdes vara rena genom lukt- och synintryck. Om analysresultaten visade förekomst av föroreningar fortsatte schaktarbetena, ner till ett maximalt grävdjup på ca 6 m. På några ställen uppvisade bottenproven även på detta djup förhöjda halter. Där så var möjligt kontrollerades även lateral utbredning av föroreningarna genom tvärgående schaktgravar, i första hand i riktning söderut mot grönområdet. 27 (58)

31 Prov togs på schaktmassor, schaktbotten och väggar samt i förekommande fall på länshållningsvatten. Efter det att avslutningsproven visade låga halter, eller om schaktarbetena fick avbrytas av andra skäl, återfylldes schaktgroparna med de urgrävda massorna med undantag av armeringsjärn och en del förorenad betong (ca 150 m 3 ) som lagrades i sorteringshallen eller på ytan för senare omhändertagande. För yttäckning användes rena massor. Dessa separerades från underliggande, förorenade massor med en geotextilduk. En sammanställning över provgroparna och uttagna prover samt fältobservationer (lukt) redovisas i Tabell 8. Tabell 8. Område som testsanerats inom delområde 1 samt sammanställning av fältobservationer, antal prov som analyserats, maximalt djup samt tillståndsklass för det djupaste provet från schaktbotten (SB). Benäm ning /18, /13 Datum Antal prov Fältobservationer Maxdjup m Jord: 12 Vatten: 1 Betong: /21 Jord: 4 Vatten: 1 (S. C, N) /29 Jord: 15 Vatten: 2 Betong: /04 Jord: 3 Vatten: 1 Betong: 1 Stark BT Kemilukt samt lukt av xylen Stark BT Kemilukt samt lukt av xylen Stark BT Kemilukt, mkt stark lukt av xylen Stark BT Kemi lukt Jord: 3 Stark BT Kemi lukt /10 Jord: 2 Stark BT Kemi lukt /19 Vatten: 2 Stark BT Kemi lukt /17 Jord: 7 Vatten: 2 Stark BT Kemi lukt SB klass 6,1 1 6,1 4 5,6-6,1 3 (S) 2 (C) 4 (N) 5,1 4 6,1 4 5, , (58)

32 4.6.1 Södra betsvämman Inom den södra betsvämman utfördes sex provgropar, med benämning (räknat från väster mot öster),,,, S samt (Figur 5). En provgrop (C) som utfördes mellan den södra och den norra svämman behandlas också i detta avsnitt. På samtliga platser frilades betsvämman som först rensades upp och därefter bröts upp. Under svämman påträffades på flera ställen (på 3-4 m djup markytan) olika betongkonstruktioner, bl.a. delar av en kulvert. Den s.k. Säbyholmsledningen, som användes av den tidigare saftfabriken för överledning av fruktsaft från fabriken i Teckomatorp till sockerbruket i Säbyholm, påträffades på 2,5 m djup några meter söder om svämman (Figur 11). Figur 11. Testsanering av. Betongkonstruktion och ledning på djupet under svämman samt (i vänster) Säbyholmsledningen, Svämman var igenfylld med mer eller mindre förorenad fyllning (klass 3-4). Fyllningen i den västliga delen (,, och ) bestod främst av sand och betong med stora mängder armeringsjärn (Figur 12). I den östliga delen (, S) var andelen rivningsmassor i svämman mindre. Svämman hade där en dubbel betongbotten (Figur 13). 29 (58)

33 Figur 12. Testsanering av. Tömning av svämman, Figur 13. Testsanering av. Uppbrytning av det övre betonggolvet i svämman, (58)

34 Fyllningen under svämman och de övre skikten av underliggande naturligt material var som regel kraftigt förorenade (klass 4). Förutom höga halter av fenoxisyror, klorfenoler och klorkresoler förekom på flera platser även höga halter av xylen, främst i länshållningsvattnet. Fyllningen under svämman övergick vid ca 4 m djup i naturliga jordlagren bestående av lermorän, ställvis med skikt av finsand. Rena jordlager under svämman påträffades först på 5-6 m djup under markytan. I flertalet punkter fortsatte dock föroreningarna ännu djupare. Söder om svämman bedöms spridningen av föroreningarna till Säbyholmsledningens ledningsgrav (ca 2 m söder om svämman), men inom mindre områden kan spridningsområdet vara större. Någon minskning av föroreningshalterna i riktning norrut har inte noterats Norra betsvämman Den norra betsvämman är svårare tillgänglig jämfört med den södra, eftersom den huvudsakligen ligger under Bangatans asfaltbeläggning, och delvis även under bilskrotsområdets södra staket. Svämman frilades i två punkter, i väster och N i öster (Figur 5). I punkt var svämman fylld med mängder av armeringsjärn och betongskrot, och grävarbetena försvårades på grund av intilliggande telefon- och elledning. Föroreningsgraden i jordlagren under svämman var hög (klass 4, främst fenoxisyror). Schaktarbetena avbröts på 5,5 m djup utan att ren botten hade nåtts. I punkt N påträffades flera delvis skadade plåttunnor i svämman med svarta, kraftigt luktande massor (troligen rester av aktivt kol från reningsprocessen) med mycket höga halter av framför allt klorkresoler och antimon. Vidare förekom i svämman sandig fyllning med höga halter (klass 4) av fenoxisyror och klorkresoler. Under svämman var tillrinningen hög av tydligt påverkat vatten (rosafärgat, delvis med fri fas av troligen xylen, se Figur 14). Jordlagren under svämman innehöll främst fenoxisyror (klass 3). 31 (58)

35 Figur 14. Testsanering av, norra. Länspumpning av kraftigt förorenat vatten med fri fas av xylen, Betongkonstruktioner under svämman liknande de som påträffades under den södra svämman observerades inte. 4.7 Kontroll av betkulverten Betkulverten är en betongkonstruktion förlagd helt under mark, som löper från den östra änden av betsvämmorna längs Bangatan mot norr och in under Lans Mekaniska Verkstad. Betkulverten löper vidare under verkstadsbyggnaderna i riktning mot betsvämman vid järnvägen. Betkulvertens norra del intill betsvämman vid järnvägen är betydligt grundare än den södra delen, där den är en ca 2 m hög. Enligt äldre ritningar fanns tre nedstigningsbrunnar i betkulverten. Betkulvertens och brunnarnas ungefärliga lägen framgår av Figur 4. Tidigare undersökningar omfattade totalt åtta provtagningspunkter som placerades antingen direkt i betkulverten eller i dess närhet. Föroreningar har påvisats endast i den södra delen av betkulverten under byggnaderna 3 och 4, där den bestod främst av fenoxisyror i jord (klass 4 i en punkt på 3,4-3,5 m djup), samt fenoxisyror och klorfenoler i grundvatten (klass 4 i två punkter, SWECO VIAK 2007d). 32 (58)

36 Betkulvertens södra del utanför byggnad 4 frilades under 2009 genom provgrop och (Figur 5). Vid provgropsgrävningarna kunde konstateras att betkulverten under själva Bangatan är uppriven, och att området är igenfyllt med sand och grus. Enligt uppgifter från IVL (1985) har starkt förorenad jord schaktats upp längs den aktuella delen av betkulverten och området återfyllts med ren jord (se Figur 19). Betkulvertens tidigare anslutning till den södra betsvämman frilades, och två jordprov tagna i den igenfyllda betkulverten visade låga föroreningshalter (klass 1). Ett prov på länshållningsvatten taget i betkulvertens rivna del (i ) visade dock betydande halter av xylen (1 800 µg/l) samt spår av andra flyktiga organiska ämnen, bl.a. triklormetan (11 µg/l). Strax intill Lans Mekaniska byggnad 4 frilades genom provgrop en tegelklädd nedstigningsbrunn till betkulverten. Brunnen renspumpades genom PULS försorg, och öppningen mot Bangatan (mot den södra delen av provgropen ) tätades provisoriskt med en stålplåt. Massor från nedstigningsbrunnen (ca 5 m 3 ) lades på sorteringsytan. Vid besiktning av brunnen konstaterades att kulvertens mynning i nedstigningsbrunnens norra vägg är igenmurad (Figur 15). Väggen borrades igenom på två ställen, och det visade sig att kulverten under byggnaden är sandfylld. Vattenprov togs dels på länshållningsvatten från nedstigningsbrunnen (både före och efter den provisoriska tätningen mot Bangatan, med varierande inblandning av vatten från kulverten och Bangatan), dels på vatten från ett observationsrör (0715, Figur 4) som är placerat i kulvertens sandfyllda del inne i den angränsande verkstadsbyggnaden. Alla vattenprov innehöll typiska BT Kemi-ämnen, främst fenoxisyror, i höga halter (klass 4), men halterna var lägre i observationsröret (460 µg/l fenoxisyror) än i nedstigningsbrunnen ( µg/l fenoxisyror). Xylen förekom endast i nedstigningsbrunnen (80-90 µg/l). 33 (58)

37 Figur 15. Område. Den igenmurade betkulvertens mynning i nedstigningsbrunnen, Testsanering inom äldre betsvämma norr om Bangatan Parallellt med och norr om den norra betsvämman (som omnämns i kapitel 4.6) löper en tredje, äldre svämma som redan under BT Kemitiden var igenfylld. Tidigare undersökningar omfattar ca 8 skruvborrningar direkt i eller i närheten av svämman samt några undersökningspunkter inne i byggnad 5 vid Lans Mekaniska Verkstad. Tydlig förorening i jord har inte noterats, med undantag av ett par jordprov tagna under golvet i byggnad 5. Vattenprov från två punkter strax söder om svämman (, ) samt en punkt norr om densamma () uppvisade förhöjda halter av fenoxisyror (klass 2). Svämman undersöktes under 2009 i en punkt, (Figur 16). 34 (58)

38 Figur 16. Översikt över troligt läge för äldre betsvämma norr om Bangatan samt provgrop. Markytan vid provgropen består av en betongplatta med bärlager som underlag. Svämmans konstruktion är snarlik de nyare svämmorna, men bredden är mindre (ca 4 m). Svämmans djup är ca 2,5 m med en bottenrännan i mitten på ca 3,5 m djup under markytan. Svämman var vid provgropen fylld med sand, grus och sten med inblandning av kalk. Testsanering utfördes enligt Tabell 9. Tabell 9. Område som testsanerats inom den äldre betsvämman samt sammanställning av fältobservationer och antal prov som analyserats. Benämning Datum Antal prov Fältobservationer Omhändertagna massor (m 3 ) Jord: 2 Vatten: 1 Ingen tydlig lukt 0 Laboratorieanalyserna visade att den sandiga fyllningen i svämman var måttligt förorenad (fenoxisyror, klass 2). Schaktbottenprovet som togs under svämman (4-4,1 m.u.my.) visade endast låga föroreningshalter (klass 1). Prov på länshållningsvattnen innehöll dock tämligen höga (klass 3) halter av fenoxisyror och klorfenoler samt låga halter av xylen (2,4 µg/l), oljekolväten och PAH. Gropen återfylldes med de urgrävda massorna. 35 (58)

39 4.9 Länshållning Under 2008 samlades upp länshållningsvatten i en container som vid behov tömdes i en dräneringsbrunn inom det norra området. Fr.o.m. december 2008 överfördes länshållnings- och dagvattnet till dräneringssystemet inom det norra området genom en markförlagd ledning som hade anordnats för ändamålet. Överföring skedde via en container som fungerade som sandfälla. Flödesmätningar påbörjades först mot slutet av testsaneringsperioden, under februari 2009, och redovisas inte här. Okulära observationer visade att mängden länshållningsvatten varierade kraftigt mellan olika punkter. I de flesta provgroparna var tillrinningen låg. I några provgropar, främst, och i svämmornas östra del, var tillrinningen kortvarigt hög. I samtliga fall avtog dock tillrinningen efter några timmars pumpning. Analyser av länshållningsvatten från de enskilda provgroparna (totalt 14 st, se avsnitt ) visade högt skiftande karaktär. Endast i en punkt () var föroreningshalterna låga, klass 1. I övriga punkter var halterna höga eller mycket höga (klass 3 eller 4). Fenoxisyrorna var ofta den dominerande ämnesgruppen, men i flera punkter förekom även höga halter av klorfenoler, klorkresoler samt i två punkter (, ) även dinoseb. I en punkt () förekom höga halter av kreosot. Xylen har påvisats i samtliga analyserade prov på länshållningsvatten, även i de äldre svämmorna norr om Bangatan (, ). I fem punkter i svämmorna längs Bangatan (,,, N och ) översteg xylenhalten i länshållningsvattnet µg/l. Analysresultat av dräneringsvattnet inom norra området visade ökande halter av fenoxisyror m.fl. ämnen under december februari 2009, vilket sannolikt beror på inblandning av länshållningsvatten från södra området (SWECO Environment, 2009a samt hittills ej redovisade resultat från januari-februari 2009). Någon förekomst av xylen, som under januari 2009 påträffades i betydande halter i länshållningsvattnet, noterades dock inte i dräneringsvattnet. 36 (58)