Datum Den uppdaterade huvudstudien har tagits fram inom Etapp 1. Detta är en sammanfattning av densamma.

Transkript

1 SAMMANFATTNING av huvudstudie avseende Södra området Datum BT Kemi Efterbehandling Inledning Under åren producerade BT Kemi växtbekämpningsmedel i Teckomatorp. Området omfattar två delområden; det norra och det södra. På det norra området fanns fabrikens sedimentationsdammar för behandling av processvatten där bland annat tunnor med processavfall grävdes ner. På det södra området låg fabriksbyggnaderna. I slutet av 1970-talet, efter BT Kemis konkurs, sanerades området. Tunnorna grävdes upp och huvudbyggnaden sanerades och revs. För att skydda Braån installerades ett dräneringssystem på det norra området. På det södra området såldes marken av och där etablerade sig sedan småindustri under 1980-talet, medan det norra lågt oanvänt. Uppföljande provtagning i dräneringssystemet på det norra området under 1980-talet och början av 1990-talet visade att saneringen varit otillräcklig och att ytterligare åtgärder behövdes. Under andra halvan 1990-talet pågick förhandlingar mellan Naturvårdsverket och Svalövs kommun som ledde fram till att Svalövs kommun är huvudman men staten står för kostnaderna. En huvudstudie togs fram 2004 och sanerades det norra området. Under arbetet med förberedelserna inför saneringen av det norra området uppstod misstankar att det södra området var mer förorenat än vad som tidigare var känt. Provtagning visade att så var fallet. Därför togs en huvudstudie för det södra området fram Naturvårdsverket önskade dock fördjupade utredningar och att arbetet skulle delas in i etapper. Det framkom också att verksamheterna på det södra området behövde flytta för att möjliggöra en sanering, och de fastigheter som kommunen inte ägde behövde lösas in. Den uppdaterade huvudstudien har tagits fram inom Etapp 1. Detta är en sammanfattning av densamma. Beskrivning av området Det södra BT Kemi-området är beläget i Teckomatorp (Svalövs kommun, Region Skåne) cirka 100 meter väster om Teckomatorps station och direkt söder om järnvägen Teckomatorp Helsingborg. Historik 1965: Bönnelycke & Thuröe flyttar till Teckomatorp 1971: Företaget köps upp av Kemisk Værk Køge A/S i Danmark och dotterbolaget BT Kemi bildas 1975: De första tunnorna med bekämpningsmedel grävs upp 1977: Bolaget försätts i konkurs och staten tar över ansvaret för området 1979: Fabriksbyggnaden sprängs 1980-talet: Småindustri etableras på Södra området 2009: Norra området färdigsanerat 2016: Huvudstudien för Södra området blir klar

2 Figur 1. Utredningsområde efter revidering av gränserna i samband med uppdateringen av huvudstudien för det södra området. (Ramböll Sverige AB, Riskbedömning avseende Braån, , rev ) Avgränsningen av BT Kemi-området har reviderats under arbetet med huvudstudien. I början av arbetet fanns det vissa osäkerheter kring BT Kemis verksamhetsområde varför avgränsningen gjordes med marginal. Efter hand som arbetet fortskridit har förhållandena klarnat och den avgränsning som används idag framgår av figur 1. Inom det södra området låg tidigare en betsaftfabrik, Anläggningen köptes 1965 av Bönnelyche & Thuröe AB, för att framställa växtbekämpningsmedel, i huvudsak fenoxisyror. Även dinoseb framställdes under en period. Bolaget såldes senare till Kemisk Værk Køge A/S, som drev som ett dotterbolag under namnet BT Kemi. Dinoseb Bekämpningsmedel (pesticid) som kan vara både giftigt och brandfarligt. Ämnet förbjöds i Sverige Idag är alla byggnader ovan mark rivna förutom projektets rivningshall. Under markytan finns en del anläggningskonstruktioner såsom husgrunder, ledningar och kulvertar. En del av dessa är kända till läge och utformning medan andra är delvis eller inte alls kända.

3 Figur 2. Befintliga och rivna anläggningskonstruktioner och byggnader från BT Kemi-tiden. (Ramböll Sverige AB. Beskrivning av föroreningsförhållanden för Södra området , rev ). Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Områdets geologiska uppbyggnad och de hydrogeologiska förhållandena redovisas i tabell 1 och tabell 2 nedan. Genom de undersökningar som har utförts under Etapp 1 har kunskapen om den geologiska uppbyggnaden och grundvattenförhållanden fördjupats väsentligt. Tabell 1. Geologiska lagerenheter, textur och lagerenhetens utredning. Geologisk lagerenhet Textur Utbredning Fyllning Se nedan I stort sett heltäckande Svämsediment Övre glaciala sediment Övre morän Undre glaciala finkorniga sediment Undre glaciala grovkorniga sediment Sand, silt och ler med varierande innehåll av organiskt material (gyttja och torv) Silt och lera med inslag av sand och grus Moränfinleror och moränlera med inslag av kalksten, sorterad lera, silt eller sand Växelvisa lager av finkorniga sediment som främst utgörs av grå, siltig lera och lerig silt Siltig och grusig sand (moränliknande) Fläckvis förekomst Möjligtvis ställvis förekomst Heltäckande, men ställvis bortschaktad vid djupt förlagda konstruktioner Heltäckande I stort sett heltäckande Undre morän Fast lagrade massiva, leriga moräner och morängrovleror Heltäckande Berggrund Sand- och lerstenar Heltäckande

4 Tabell 2. Hydrogeologiska enheter (grundvattenmagasin och barriärer) samt deras mäktighet inom området i anslutning till betsvämmorna. Mäktighet vid Geologisk lagerenhet Hydrogeologisk enhet betsvämmorna (m) Fyllning Svämsediment Övre jordlagermagasin (Jö) 1-3 Övre glaciala sediment Övre morän Undre glaciala finkorniga sediment Undre glaciala grovkorniga sediment Övre barriär 5-8 Undre jordlagermagasin (Ju) 0,5-4 Undre morän Undre barriär 3-5 Berggrund Berggrundsmagasin (B)? Föroreningssituation Genom åren har det utförts ett stort antal undersökningar för att kartlägga föroreningsbilden på det södra området. Dominerande föroreningar är fenoxisyror och baskemikalier kopplade till dessa, såsom klorfenoler och klorkreosoler. Även föroreningar av dinoseb, dioxiner och antimon förekommer. Lokalt även påvisats xylen (användes för extraktion av fenoxisyror) i grundvattnet. Dessutom har polycykliska aromatiska kolväten (PAH) påträffats, som inte har någon känd koppling till BT Kemi. Genom de undersökningar som har genomförts under Etapp 1 har kunskapen fördjupats framförallt om föroreningsförhållandena i djupare jordlager i betsvämmorna och i de två understa grundvattenmagasinen. I övrigt har resultaten som tagits fram under Etapp 1 bidragit till säkrare avgränsning av föroreningarna i de ytliga jordlagren och i det övre grundvattenmagasinet. Föroreningarna inom det södra området är mycket heterogent fördelade (se figur 3 för halter av fenoxisyror i jordprov). Huvudsakligen är föroreningarna koncentrerade till de två stora betsvämmorna samt tidigare byggnader från BT Kemi-perioden. Störst nedträngning på djupet förekommer under betsvämmorna där föroreningarna har trängt ned i den övre barriären och har påvisats på djup ner till meter. Även delar av betongkonstruktionerna under marken innehåller delvis mycket höga föroreningshalter. Xylen Även kallat dimetylbensen är ett kolväte med liknande egenskaper som toulen. Kallades tidigare xylol och ingår bland annat i vissa lösningsmedel. Fenoxisyror Föreningar av karboxylsyror (ättiksyra, propionsyra eller smörsyra) och olika klorfenoler. Fenoxisyror är en verksam substans i preparat för bekämpning av ogräs.

5 Figur 3. Maxhalt av fenoxisyror i jordprov tagna mellan 1986 och (Kemakta Konsult AB. Riskbedömning BT Kemi Södra området. Rapport AR Mars 2016) Spridning Utläckaget av föroreningar från det södra och det norra området domineras av fenoxisyror tillsammans med klorfenoler och klorkreosoler som lakas ur jordlagren och påträffas i grundvatten. Spridningen av fenoxisyror, klorkreosoler och klorfenoler från betsvämmeområdet beräknas till cirka 3 kg/år vilket kan jämföras med den totala spridningen från det södra området på cirka 4 kg/år. Spridningen beräknas ske till dag- och spillvattenledning samt grundvatten (till största del det övre jordmagasinet). Utsläppet från det södra området till spillvattenledningen beräknas inte påverka det totala utsläppet till Braån. Spridningsberäkningarna visar på att huvuddelen av föroreningsläckaget sker i det övre jordmagasinet. För klorfenoler och klorkreosoler uppskattas att mer än 98 % av läckaget sker i detta magasin och endast ett mycket litet läckage sker via det undre jordmagasinet och berggrundsmagasinet. En viktig anledning till att genomföra åtgärderna inom BT Kemi-området är att minska läckaget till Braån. Läckaget till ån härstammar både från kvarvarande förorening inom det norra området och från de föroreningar som finns inom det södra området. Det totala nuvarande läckaget från det södra och norra området till Braån har beräknats till 4 kg/år. Om pumpningen av vatten skulle avbrytas och inga ytterligare åtgärder vidtas beräknas det totala läckaget från det södra och det norra området kunna öka till 9 kg/år. Övergripande mål Under arbetet med huvudstudien för det södra området visade det sig att föroreningssituationen inom det södra området var väsentligt mer omfattande och mer komplicerad att åtgärda, och att detta skulle innebära större störningar för pågående verksamheter. Mot bakgrund av detta konstaterades att de övergripande målen som tagits fram i samband med bidragsansökan 2002 och huvudstudien 2004 behövde revideras för det södra området. Målet om markanvändning reviderades ytterligare 2016 efter diskussioner med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

6 Detta gjordes med tanke på utbyggnaden av Teckomatorps station inför persontrafiken på Söderåsbanan, där delar av det södra området kan komma att tas i anspråk för installationer kopplade till ombyggnaden av stationen. De nu gällande övergripande målen är följande: Området skall efterbehandlas på ett sådant sätt att det efter efterbehandling inte utgör någon risk för omgivningen och kan användas på ett ändamålsenligt sätt. Markområdet skall efter genomförd efterbehandling användas till allmän platsmark, bland annat naturområde. Lakvattenpumpning till Landskrona ska upphöra efter genomförd efterbehandling och återställning. Efterbehandlingen m.m. skall vara ett föredöme för framtida projekt. Ett viktigt delmål i projektet är att bilden av och attityderna till orten Teckomatorp skall förändras på ett sådant sätt att orten inte längre är belastad av BT Kemi. Risker Det har gjorts en riskbedömning för att avgöra vilka risker som de kvarvarande föroreningarna utgör samt vilket åtgärdsbehov som finns för att området ska kunna utnyttjas som allmän platsmark enligt de övergripande målen. Riskbedömningen behandlar också vilken risk föroreningarna innebär för omgivningen och vilket åtgärdsbehov som finns för att skydda Braån. Som en del av riskbedömningen har platsspecifika riktvärden tagits fram. Om halten av förorening i jorden på området underskrider dessa riktvärden förväntas inte några oacceptabla risker för varken människors hälsa, markmiljön eller Braån. De hälsoriskbaserade värdena bygger på antaganden om hur ofta och hur länge personer kan tänkas vistas på området och hur de kan exponeras för markföroreningar. De strängaste kraven gällande riktvärden ställs på den ytliga jorden eftersom den innebär den största risken på grund av att föroreningarna är mer åtkomliga. Flera av föroreningarna kan tas upp av växter och riktvärdena är satta så att det inte ska innebära någon risk att äta bär eller växter som finns på området. Många av de ämnen som förekommer på BT Kemiområdet är mycket giftiga för vissa typer av växter vid mycket låga halter. Det är dock inte säkert att förorening i låga halter påverkar markens möjlighet att klara viktiga biologiska funktioner. De riktvärden som anges för skydd av markmiljön bedöms vara satta med en god marginal mot påverkan på markens funktion och möjliggör att etablera träd, buskar och andra växter på området. Platsspecifika riktvärden Är riktvärden framtagna för ett specifikt område och föroreningssituation med hjälp av en beräkningsmodell baserad på spridning och negativa effekter på människa och miljö. Platsspecifika riktvärden kan beräknas när delar av, eller hela föroreningssituationen, inklusive spridningsförutsättningarna är kända. För att bedöma behovet av riskreduktion inom olika delar av området baserat på risk för hälsoeffekter har en jämförelse gjorts mellan medelhalter i olika delområden och de platsspecifika riktvärdena. Jämförelsen visar att halten av fenoxisyror överskrider de riktvärden som tagits fram för bedömning av hälsorisker i skiktet 0 1 m under markytan i området kring de stora betsvämmorna samt vid f.d. byggnad 5 vid f.d. Lans Mekaniska Verkstad. Riktvärden har också beräknats som anger den nivå som krävs för att ge ett skydd mot spridning till Braån och negativa effekter där. De är beräknade med antaganden om genomsnittliga värden på föroreningens lakbarhet och vattenflödet genom jordlagren. Riktvärdena ger en indikation på vilka halter som kan accepteras i jordlagren utan att miljön i ån riskeras. Däremot ger riktvärdena inte någon information om spridningen från olika delar av området eller vilka områden som behöver åtgärdas för att klara skyddet av Braån.

7 Åtgärdsalternativ I åtgärdsutredningen för BT Kemi Efterbehandling har man tittat på olika alternativ för åtgärder av det södra området. I första skedet belyses vilka kategorier av åtgärder som bedöms vara tillämpbara. I nästa skede identifieras metoder inom de olika kategorierna, främst i tekniskt avseende. De metoder som är tänkbara bildar sedan underlag för alternativen och används som grund för värderingen av åtgärdsval. För att uppnå godtagbar riskreduktion gällande människors hälsa, markmiljön samt Braån bör åtgärderna medföra följande: Spridningen av föroreningar från det södra området reduceras med %. De platsspecifika riktvärdena för hälsa och markmiljö underskrids i ytjorden (0 2 m djup under färdig markyta). Två huvudstrategier har identifierats för att uppnå denna godtagbara riskreduktion vilka är: A. reduktion av föroreningsmängden B. inneslutning av föroreningarna med syfte att begränsa för sannolikheten för exponering och spridning I tabell 3 nedan finns en sammanställning av de åtgärdsalternativ som identifierats och vad dessa innebär. För de identifierade åtgärdsalternativen finns två nollalternativ (N1 och N2). Ett nollalternativ beskriver en situation där ingen åtgärd vidtas. I åtgärdsutredningen återfinns två nollalternativ med anledning av att det vid åtgärdsalternativens framtagande pågår vad som är att betrakta som vissa åtgärder varför detta också valts som nollalternativ eftersom det beskriver aktuella förutsättningar. Tabell 3. Sammanställning över identifierade åtgärdsalternativ. Alternativ Primär åtgärd Kompletterande åtgärder Nollalternativ N1 N2 Ingen Pumpning och behandling inom det norra området. Inga Långtidsuppföljning. Vissa säkerhetsåtgärder inkl. inhägnad. Långtidsuppföljning. Urgrävning och externt omhändertagande av förorenade massor U4_T U5_T Urgrävning inom område A (0 4 m) + övriga områden (B, C, I, K, M1, F). Termisk behandling. (se figur 4) Urgrävning inom område A (0 6 m) + övriga områden (B, C, I, K, M1, F). Termisk behandling. Övertäckning av området med minst 1 m ren jord. Säkring av markförlagda ledningar. Adm. Skyddsåtgärder (markanvändningsrestriktioner). (se figur 4) Inneslutning I2 Inneslutning av område A m.fl. med tätspont samt omflyttning av förorenade massor utanför inneslutningen till densamma. Övertäckning av området med minst 1 m ren jord. Säkring av markförlagda ledningar. Adm. Skyddsåtgärder (markanvändningsrestriktioner). Långtidsuppföljning. För varje åtgärdsalternativ har en matris över riskreduktionen bedömts (se tabell 4).

8 Tabell 4. Tabell över riskreduktion (Rött = mycket negativt, orange = negativt, gult = positivt och grönt = mycket positivt). Beskrivning Reduktion av mängd förorening Red. av totalt läckage från Södra omr. Red. av läckage till undre grundvattenmagasin 1 Belastning på Braån, inkl. Norra området Påverkan på Braån Hälsorisker i ytlig jord (< 1 m) Hälsorisker i djup jord (> 1 m) Risker markmiljö i ytlig jord (<1 m) N1 N2 U4_T U5_T I2 Inga åtgärder Ökar till ca 9 kg/år Ökade halter, med risk för överskridande av god status Fortsatt pumpning och behandling Urgrävning 4 m, termisk beh. Urgrävning 6 m, termisk beh. 0 % 65 % 80 % 0 % ca 80 % Fysisk inneslutning 0 %, men 80 % omflyttat och inneslutet 0 % 80 % 90 % 0 % Som nu ca 4 kg/år. Behov av fortsatt behandling Dagens halter. Risk för pulsvisa utsläpp Riktv. för hälsa överskrids punktvis kraftigt i ytlig jord vid omr A & B Hälsofarliga halter kan finnas kvar i djup jord Riktvärde för skydd av markmiljö överskrids inom stora delar av området Ca 6 kg/år Något ökande halter, minskad risk för pulsvisa utsläpp Låga, inga hälsofarliga halter kvar Låga, inga hälsofarliga halter kvar Området täcks med ca 1 m ren jord Inga hälsofarliga halter kvar utanför inneslutning Området täcks med ca 1 m ren jord. Inneslutning får 1,5 m täcksikt Risker markmiljö i djup jord (>1 m) Riktvärde för skydd av markmiljö överskrids inom vissa områden Enstaka punkt måttligt över riktvärde för skydd av markmiljö Påverkan på ytligt grundvatten inom området Stor Minskad Minskad utanför inneslutning Påverkan på djupt grundvatten Behov av restriktioner? Spridningsrisker i samband med åtgärd Stor Ja, restriktioner vid schaktning. Användning som allmän platsmark m.m. inte möjlig Inga Initialt stor, men efterhand minskande Användning som allmän platsmark m.m. möjlig. Krav på anmälan inför schaktning. Djupa schakter kan försämra täthet på övre barriär Stor Användning som allmän platsmark m.m. möjlig. Krav på anmälan inför schaktning. Särskilda restr. för skydd av täckning av inneslutning Spontning kan försämra täthet på övre barriär 1 F.n. ca 0,2 kg/år.

9 Beskrivning Framtida utveckling N1 N2 U4_T U5_T I2 Inga åtgärder Initialt sämre situation med ökad spridning. Mycket långsam självrening. Fortsatt pumpning och behandling Åtgärder krävs under en lång period med självrening. Urgrävning 4 m, termisk beh. Minskad förorening som gradvis förbättras genom självrening. Urgrävning 6 m, termisk beh. Fysisk inneslutning Behov av underhåll av täckskikt under lång period av självrening. Livslängd på spont bedöms som tillräcklig. I tabell 5 finns en sammanställning av de olika åtgärdsalternativen och vad de beräknas medföra med avseende på riskreduktion och tid. I tabell 6 finns en översikt av kostnaderna för de olika åtgärdsalternativen. Tabell 5. Nyckeltal för respektive alternativ. Alternativ N1 N2 U4_T U5_T I2 Reduktion av föroreningsmängd % 0 0 ca 65 ca 80 0 Reduktion av läckaget från Södra området Utsläpp av föroreningar i Braån inkl. Norra området % 0 0 ca 80 ca 80 ca 80 kg/år ca 9 ca 4 ca 6 ca 6 ca 6 Entreprenadtid mån Drift och underhåll Typ* K P/K P/K P/K P/U/K Tid (år) 50 50/50 3/6 3/6 3/50/50 * P = Pumpning och behandling av vatten, inkl. underhåll, U = Underhåll av barriärer; K = Miljökontroll. Tabell 6. Översikt av kostnaderna för de olika åtgärdsalternativen i Mkr. Alternativ N1 N2 U4_T U5_T I2 Investering (Mkr), inkl. 12,5 % oförutsett 0,2 8,1 136,8 171,3 84,4 Nuvärde D&U (Mkr) 11,8 43,1 4,1 4,1 37,6 Tot. nuvärdeskostnad (Mkr), avrundat Utifrån alternativen har det sedan gjorts en samlad värdering där åtgärderna, två nollalternativ, två urgrävnings- och behandlingsalternativ samt ett inneslutningsalternativ värderats och poängsatts. Värderingen har gjorts enligt fyra huvudkriterier: Riskreduktion, Genomförande, Måluppfyllelse och acceptans samt Kostnader. Resultatet av värderingen mellan de olika alternativen blev följande: 1. Alternativ U5_T (15,4 poäng; medel 3,8 poäng av 5 möjliga) 2. Alternativ U4_T (15,0 poäng; medel 3,8 poäng) 3. Alternativ I2 (10,7 poäng; medel 2,7 poäng) 4. Alternativ N1 ((9,2 poäng; medel 2,3) 5. Alternativ N2 (7,8 poäng; medel 1,9)

10 Alternativ U5_T som innebär grävning till 6 meter i betsvämmeområdet och termisk behandling av de förorenade massorna fick mest poäng vilket innebär att detta alternativ förordas. Genomförande Genomförandebeskrivningen avser alternativ U5_T. Alternativet innebär följande: att området efterbehandlas så att det kan nyttjas som allmän platsmark, bland annat naturområde att lokal vattenbehandlingsanläggning uppförs för omhändertagande av länshållningsvatten under genomförande av efterbehandlingsåtgärderna samt dräneringsvatten från det norra området att urgrävning utförs av förorenade massor inom områden och djup enligt figur 4 (ca ton inkl. erforderliga sidoschakter för slänter och ca ton betong) att förorenade massor (ca ton) behandlas genom termisk desorption vid mobil anläggning inom 5 mils radie att behandlade rena massor återförs till området för återfyllning av urschaktade områden Termisk desoprtion Innebär att de förorenade jordmassorna värms upp till cirka 480 C vilket gör att föroreningen förångas. Därefter förbränns dessa vid en temperatur på cirka 875 C. att området återställs genom övertäckning av 1 m införskaffad ren jord över hela det södra området (ca m 3 ) att administrativa skyddsåtgärder i form av restriktioner för markanvändningen, t.ex. krav på anmälan inför schaktarbeten upprättas att pumpning och behandling av dräneringsvatten inom det norra området avslutas ca tre år efter avslutade efterbehandlingsarbeten Figur 4. Alternativ U5_T. Beskrivning av de områden som omfattas av schaktsanering.

11 Vattenbehandlingsanläggningen dimensioneras för 2 x 8 m 3 /tim och totalmängden m 3 under genomförandetiden (15 mån). Efter genomförandet förutsätts vattenbehandlingen pågå i ytterligare 3 år med lägre kapacitet (2 x 2 m 3 /tim och m 3 /år). Behandlingen bedöms behöva bestå av kemisk fällning med efterföljande slamavskiljning i lamellseparator eller med flotation. Därefter leds vattnet till först ett sandfilter och sedan till ett filter med aktivt kol. Sandfiltret innebär att kolfiltrets förmåga att ta hand om bekämpningsmedel inte belastas med partiklar och järnutfällningar i onödan. Slam som uppstår måste tas om hand på deponi. Länshållningsvatten från schakter måste dock ledas via slamavskiljare och utjämningsmagasin innan det behandlas. Tidplan Tidplanen för projektet ser för närvarande ut enligt följande: Etapp 1: 1 juli Inlösen fastigheter, rivning av byggnader, provtagning och fördjupad utredning Etapp 2: Framtagande av förfrågningsunderlag, bidragsansökan för Etapp 3 Etapp 3: Sanering och återställning, slutrapportering och avveckling av projektet (åtgärd och återställning under 2020 och 2021) Mer läsning BT Kemi Efterbehandling. Huvudstudie avseende Södra området (Finns tillgänglig hemsida: under Rapporter och seminarier ) BT Kemi Efterbehandling. Åtgärdsutredning. Efterbehandling av Södra området (Finns tillgänglig hemsida: under Rapporter och seminarier ) Kemakta Konsult AB. Platsspecifika riktvärden Södra området BT Kemi. Rapport AR Mars 2016 Kemakta, Konsult AB. Riskbedömning BT Kemi Södra området. Rapport AR Mars (Finns tillgänglig hemsida: under Rapporter och seminarier ) Kontaktuppgifter För mer information om huvudstudien och projektet i allmänhet går det bra att kontakta: David Bohgard Eva Ringshagen (f.d. Sköld) Projektledare Chefsingenjör miljö BT Kemi Efterbehandling BT Kemi Efterbehandling david.bohgard@svalov.se eva.ringshagen@svalov.se