KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL?

NY UPPLAGA 2013 KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL? Kortfattad information för myndigheter med flera som kan komma i kontakt med barn som utsatts för människohandel

UNICEF, FN:s barnfond, arbetar över hela världen för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Insatserna är förebyggande, långsiktiga och bygger på principen att de barn som har det sämst ska få hjälp först oavsett nationalitet, religion eller landets politiska ledning. I Sverige arbetar UNICEF med insamling av pengar och opinionsbildning för barns rättigheter. UNICEF är helt beroende av frivilliga bidrag från regeringar, företag, organisationer och privatpersoner. Läs mer på unicef.se Länsstyrelsen är en regional förvaltningsmyndighet med uppgift att samordna statliga verksamheter i länet. Samtliga 21 länsstyrelser i Sverige, ska stödja samordningen i respektive län av insatser som syftar till att motverka prostitution och människohandel. Förutom detta regionala uppdrag har nationella sekretariatet mot och prostitution och människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholms län ett nationellt uppdrag, som löper till och med 2014 och omfattar bland annat: nationell samordning för en fortsatt och utvecklad operativ samverkan mellan myndigheter samt mellan myndigheter och frivilligorganisationer mot prostitution och människohandel samordning av insatser för ett tryggare återvändande av vuxna och barn som utsatts för prostitution och människohandel utveckla stödprogram för rehabilitering av vuxna och barn som utsatts för prostitution och människohandel Nationella sekretariatet MOT PROSTITUTION & MÄNNISKOHANDEL Ny upplaga 2013 Projektledare: Christina Heilborn, programchef, UNICEF Sverige och Ingrid Åkerman, utredare, Länsstyrelsen i Stockholms Län Grafisk form: Joakim Berlin 2008, reviderad av Länsstyrelsen 2013 Omslagsfoto: Anthony Majanlahti Tryck: E-print, Stockholm, 2013 Skriften kan kostnadsfritt beställas från: Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för social utveckling lansstyrelsen.se/stockholm/publikationer eller social.stockholm@lansstyrelsen.se, tfn 08-785 40 00 Box 22067, 104 22 Stockholm UNICEF Sverige unicef.se/publikationer eller unicef@unicef.se, tfn 08-692 25 00 Box 8161, 104 20 Stockholm

INNEHÅLL Inledning s. 4 1. Checklista över frågor och åtgärder som kan behöva vidtas om det finns misstanke om människohandel s. 7 Allmänna utgångspunkter Faktorer att uppmärksamma Anmälningsskyldighet till socialtjänsten Öppna utredning Polisanmälan Samverkan mellan myndigheter Barnets identitet och ålder Anmälan om behov av god man Uppehållstillstånd Barn som återvänder 2. 3. 4. 5. 6. Brottet människohandel s. 13 Ensamkommande barn kan vara utsatta för människohandel s. 14 Människohandel globalt s. 16 Människohandel i Sverige s. 17 Exempel på människohandel eller misstänkt människohandel i Sverige s. 18 Anmälningsskyldighet till socialtjänsten s. 22 Kommunens ansvar s. 22 Ensamkommande asylsökande barn Rätt till hälso- och sjukvård och utbildning s. 23 Svensk lagstiftning s. 25 Internationella bestämmelser s. 26 Källor och referensmaterial s. 28 Hit kan du vända dig s. 30 Egna anteckningar s. 32 KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 3.

INLEDNING Denna skrift är tänkt att fungera som ett verktyg för att upptäcka barn som kan ha utsatts för människohandel. Den är tänkt som ett stöd så att barn som kan vara utsatta för människohandel identifieras och deras rättigheter tas tillvara. Skriftens målgrupp är professionella som i sitt arbete kan komma att möta barn och ungdomar som kan vara utsatta för människohandel. Det kan röra sig om barn som utnyttjas sexuellt, begår brott, tigger eller befinner sig i Sverige utan föräldrar eller barn som söker asyl. Vår förhoppning är att skriften blir ett verktyg för personer som arbetar inom socialtjänst, Migrationsverket, polisen, hälso- och sjukvården, boenden, frivilligorganisationer och gode män med flera. Skriften utgår från UNICEFs riktlinjer för att garantera barn utsatta för människohandel skydd och rättigheter samt gällande svensk rätt. UNICEFs riktlinjer har bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som utgångspunkt. Barn är varje människa under 18 år. 4. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

Den här skriften är en ny version av den tidigare utgåvan från 2008, som utarbetades i samarbete med Socialstyrelsen. Den nya versionen har gjorts med anledning av den kartläggning av barn utsatta för människohandel eller människohandelsliknande brott som genomförts av nationella sekretariatet mot prostitution och människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholms län 2012. Nytryck och spridning av skriften har finansierats av Länsstyrelsen i Stockholms län. Véronique Lönnerblad Generalsekreterare, UNICEF Sverige Chris Heister Landshövding, Länsstyrelsen i Stockholms län KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 5.

UNICEF/Jim Holmes 1. Checklista över frågor och åtgärder som kan behöva vidtas om det finns misstanke om människohandel

CHECKLISTA ÖVER FRÅGOR OCH ÅTGÄRDER SOM KAN BEHÖVA VIDTAS OM DET FINNS MISSTANKE OM MÄNNISKOHANDEL Allmänna utgångspunkter När det finns misstanke om människohandel måste barnet skyddas från människohandlarna och få stöd och hjälp. Många barn står i ett beroendeförhållande till människohandlarna och ser inget annat alternativ än att vara lojala mot dem. Barnet ser ofta heller inget annat alternativ än att leva det liv som han eller hon lever just nu. Barnet kommer därför sannolikt inte uttryckligen att berätta om sin situation och själv be om hjälp. Principerna i barnkonventionen är lämpliga som utgångspunkt för berörda myndigheter utifrån respektive ansvarsområde samt för gode män, när samtal förs med ett barn: Bemöt barnet respektfullt. Låt barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som vidtas. Försök att samtala med barnet på en plats där han eller hon känner sig trygg och kan få krisbehandling om så behövs. Var uppmärksam på om tolk behöver anlitas. Det är viktigt att inte anlita en person som erbjuder sig vara tolk om det finns misstankar att uppsåtet inte är ärligt, eller om barnet kan uppfatta det så. Berätta för barnet vad som kommer att hända. Lyssna på barnets egna önskemål. Lämna inte ut barnet till någon om du känner dig osäker på barnets relation till denna person. Var medveten om att ett barn som begått en kriminell handling kan vara offer för människohandel. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 7.

Faktorer att uppmärksamma Det förekommer att barn ger inlärda svar på frågor om namn, ålder, nationalitet, språk och anledningen till vistelsen i Sverige. Detta ingår i förövarnas strategi att binda barnet till sig. Barnet kommer inte att berätta om sig själv och sin situation förrän barnet befinner sig i en miljö där han eller hon känner sig trygg, och är säker på att de vuxna i omgivningen går att lita på. När misstanke finns att barnet är utsatt för människohandel, gör inledningsvis alltid en bedömning av barnets situation och om det finns risk att barnet ytterligare skadas eller hotas. Faktorer att särskilt uppmärksamma: Barnet kan vara ensamkommande trots att det finns vuxna personer runt barnet som säger sig vara släkt med barnet. Verkar barnets uppgivna ålder inte stämma? Kommer flera ensamkommande barn med samma historia? Är barnet borta mycket från sitt boende? Har barnet lämnat boendet utan förklaring? Har vuxna personer kontaktat barnet eller hämtat barnet från boendet och uppgett släktskap eller visat intyg från föräldrar? Finns en anhörig som för barnets talan? Påträffas barnet i samband med stöld eller tiggeri? Anmälningsskyldighet till socialtjänsten Anmälningsskyldigheten omfattar alla barn som vistas i Sverige (se Socialstyrelsens handbok Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, 2004). Öppna utredning En utredning ska alltid öppnas vid misstanke om att ett barn är utsatt för brott, såsom människohandel, enligt socialtjänstlagen. Finns risk för att barnet 8. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

försvinner eller utsätter sig för fara bör ett omedelbart omhändertagande göras enligt LVU, med placering av barnet i lämpligt boende under utredningstiden. Polisanmälan Om det finns misstanke om att ett barn är utsatt för människohandel ska en polisanmälan göras. Om ett barn begått ett brott och själv är offer för människohandel, bör inget åtal väckas mot barnet. Det är viktigt att känna till att det finns olika möjligheter att underlåta att utdöma påföljd för offer som tvingats att begå brottsliga handlingar. Polisen ska i sin tur anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn är utsatt för människohandel. Samverkan mellan myndigheter För att ge ett barn som misstänks ha utsatts för människohandel bästa möjliga hjälp och stöd, är det viktigt med ett bra samarbete mellan socialtjänsten, polisen, Migrationsverket, hälso- och sjukvården, boendet och eventuell god man. Det är viktigt att utse en kontaktperson för respektive myndighet och bilda ett nätverk kring barnet. Var uppmärksam på gällande sekretessbestämmelser för respektive myndighet. Barnets identitet och ålder Barn uppger inte alltid sin rätta identitet eller ålder. De kan säga det de blivit tillsagda att säga. Det behövs tid och trygghet för att ett barn ska kunna känna den tillit som gör att han eller hon vågar berätta sin verkliga historia. Om ett barn har oklar identitet eller ålder kan det vara bra att: Fråga barnet själv om identitetsuppgifter och ålder. Gå igenom uppgifterna i passet eller i andra identitetshandlingar tillsammans med barnet. Utgå från att barnet är under 18 år om barnet själv säger det. Vara uppmärksam på att barnet kan säga sig vara över 18 år trots att omständigheterna tyder på att så inte är fallet. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 9.

Anmälan om behov av god man Om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar, eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, ska en god man förordnas för barnet. Socialnämnden i den kommun där barnet vistas gör anmälan till överförmyndaren. Om barnet är ensamkommande och asylsökande ska Migrationsverket anmäla behovet av god man till överförmyndaren i kommunen. Se lagen om god man för ensamkommande barn. God man förordnas av överförmyndaren. Den gode mannen träder i såväl förmyndarens som vårdnadshavarens ställe. Det innebär att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska. Alla beslut om insatser enligt socialtjänstlagen kräver den gode mannens samtycke. Den gode mannen har dock inte ansvar för den dagliga vården och omsorgen och har inte heller någon försörjningsskyldighet gentemot barnet. En av den gode mannens uppgifter är att vara med när barnet besöker vissa myndigheter. Uppehållstillstånd Eventuell ansökan om asyl eller uppehållstillstånd av andra skäl görs enligt utlänningslagen hos Migrationsverket. Förundersökningsledaren (åklagare eller polis) kan ansöka om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för barnet, om det behövs för utredning av brott. Ansökan görs enligt utlänningslagen hos Migrationsverket. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får också beviljas om barnet behöver vård enligt LVU. Barn som återvänder Ett barn får inte avvisas från Sverige utan att det är säkerställt att en vårdnadshavare, annan anhörig, ansvarig myndighet eller institution kan ta emot barnet vid ankomsten och tillförsäkra henne eller honom god omvårdnad. Det framgår bland annat av en resolution från Europarådet om underåriga medborgare i tredje land utan medföljande vuxen, liksom av 10. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

UNHCR:s riktlinjer från 1997 och FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar från 2005. Ett barn som är brottsoffer får heller inte återsändas till en stat om en risk- och säkerhetsbedömning tyder på att ett sådant återvändande inte skulle vara bäst för barnet. Detta framgår av Europarådets konvention om bekämpande av människohandel från 2005. När det gäller ensamkommande asylsökande barn är det viktigt att socialtjänsten och Migrationsverket samarbetar när efterforskning av barnets vårdnadshavare eller andra anhöriga görs eller när kontakter tas med myndigheter i barnets hemland. Migrationsverket kan bistå med information kring efterforskning av familjemedlemmar via svensk beskickning eller internationella organisationer. Om barnet söker asyl gäller särskilda bestämmelser. Då får till exempel hemlandets ambassad i Sverige eller myndigheter i hemlandet inte kontaktas. Det följer av utlänningslagen och internationella konventioner, bland annat 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. Kontakta Migrationsverket för information. När beslut fattats om att barnet ska återvända så ska detta ske planlagt och med stöd till barnet. Det krävs noggranna förberedelser innan återvändandet sker. Det krävs att någon person som barnet har förtroende för följer med på resan och det krävs att mottagande och stöd till barnet vid ankomst till hemlandet eller tredje land har förberetts. Handläggare eller beslutsfattare kan vända sig till nationella sekretariatet mot prostitution och människohandel vid Länsstyrelsen i Stockholms län för rådgivning. Där pågår ett projekt som ger stöd vid återvändande till bland andra minderåriga i Sverige som varit utsatta för människohandel (se under Hit kan du vända dig) 1 Obs! Att ta hjälp av projektet fråntar inte socialtjänsten det huvudansvar de har för barnet enligt gällande lagstiftning, men hjälpen kan utgöra ett stöd för att genomföra ett tryggt och säkert återvändande. 1. Se vidare information på Länsstyrelsens webbplats: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm. Skriv in sökorden tryggare återvändande på startsidan. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 11.

UNICEF/Giacomo Pirozzi 2. Brottet människohandel Begreppet ensamkommande barn

BROTTET MÄNNISKOHANDEL Brottet människohandel beskrivs i 4 kap. 1 a brottsbalken. Brottet människohandel innefattar huvudsakligen följande element: En handelsåtgärd krävs i form av till exempel rekrytering, transport eller inhysning. Detta kan ske såväl inom ett land som mellan länder. När det gäller barn krävs inte att något otillbörligt medel använts, såsom utnyttjande av en utsatt situation, tvång eller hot. Detta krävs däremot gällande vuxna för att det ska vara fråga om människohandel. Syftet med förfarandet måste vara någon form av exploatering, till exempel prostitution, tvångsarbete, eller annan verksamhet som innebär nödläge, såsom tiggeri eller stölder, eller för åtkomst av mänskliga organ. I svensk lagstiftning beskrivs brottet med utgångspunkt i de definitioner av begreppet som finns i tilläggsprotokollet till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn (det så kallade Palermoprotokollet från år 2000) och i EU:s rambeslut om bekämpande av människohandel från år 2002, som numera har ersatts av EU:s direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 13.

ENSAMKOMMANDE BARN KAN VARA UTSATTA FÖR MÄNNISKOHANDEL Ett ensamkommande barn är ett barn som är under 18 år när det kommer till Sverige. Barnet kommer utan förälder eller annan ställföreträdare. Barnet ses även som ensamkommande om föräldrarna eller ställföreträdarna upphör att kunna utöva förmyndarskapet eller vårdnaden, efter det att barnet kommit till Sverige (men innan han eller hon fått uppehållstillstånd). (Se lagen om god man för ensamkommande barn). Utgångspunkten för beskrivningen av ensamkommande barn i svensk lagstiftning är UNHCR:s definition, att ett ensamkommande barn är en person under 18 år som är åtskild från båda sina föräldrar eller från en person som enligt lag eller sedvana har det primära ansvaret för barnet. Observera att ett ensamkommande barn inte behöver vara asylsökande och att barn som vistas i Sverige med vuxna som inte är barnets vårdnadshavare kan vara ensamkommande. 14. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

UNICEF/Donna DeCecare 3. Människohandel globalt Människohandel i Sverige Exempel på människohandel i Sverige

MÄNNISKOHANDEL GLOBALT Handel med människor, så kallad trafficking, är en modern form av slaveri där personer behandlas som egendom och där barn är särskilt utsatta. Handeln är olaglig och oftast välorganiserad. Offret befinner sig ofta i beroendeställning till förövaren och inte sällan finns en hel kedja av personer bakom en flicka, till exempel, i prostitution. Det kan vara rekryterare, pojkvänner, transportörer och hyresvärdar. FN beräknar att cirka 1,2 miljoner barn utsätts för människohandel varje år. Barnen utnyttjas bland annat som prostituerade, soldater, hushållshjälp, jordbruksarbetare, tiggare och för att begå stölder eller adopteras bort. Rekryteringsmetoderna kan vara allt från löften om en bättre tillvaro och framtid till ren kidnappning. Människohandel kan pågå såväl mellan länder som inom ett lands gränser. De främsta orsakerna till att handel med barn förekommer är utbredd fattigdom och svåra ekonomiska och sociala villkor samt efterfrågan. Människor som inte kan försörja sig är utsatta och kan vara beredda att pröva i princip vad som helst i hopp om att det ska bli bättre för familjen. För att klara familjens försörjning kan föräldrar bli tvingade att låta sina barn rekryteras till olika former av arbeten. Exempel finns också där föräldrar själva utsätter sina barn för människohandel. Att barn i hög grad utnyttjas beror på att de är lättare att exploatera än vuxna. Det finns också människor som betraktar barn, och särskilt flickor, som objekt utan människovärde och utan rättigheter. Efterfrågan hos vuxna på bland annat billig arbetskraft och sexuella tjänster är andra skäl till att handel med barn pågår. Den globala människohandeln är lönsam för dem som begår brotten och risken att bli upptäckt och straffad är relativt liten. 16. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

MÄNNISKOHANDEL I SVERIGE Det går inte att ange exakt hur många barn som är utsatta för människohandel i Sverige varje år. Mörkertalet är av naturliga skäl stort. En nationell kartläggning har gjorts av Länsstyrelsen i Stockholm 2012 1. Den visar att 166 barn har identifierats som utsatta för människohandel eller människohandelsliknande brott, av socialtjänst och andra verksamheter runt om i Sverige under tiden 2009 2011. Av kartläggningen framgår att det i Sverige finns barn som lever i social misär och som i vårt land utnyttjas av personer som exploaterar barnen sexuellt och/ eller använder dem som verktyg i kriminell verksamhet, tiggeri och för arbete. Barnets föräldrar har i vissa fall gett förövarna tillåtelse att ta barnet med sig. Barnet blir en handelsvara för föräldrarna och en god inkomstkälla för dem som utnyttjar det. Barnets rättigheter i enlighet med svensk lag, barnkonventionen och andra internationella dokument åsidosätts i många fall. Kartläggningen visar att: Både pojkar och flickor kan vara utsatta för människohandel. Barnen kan ha utländsk eller svensk nationalitet. Majoriteten av de utländska barnen som kommunerna identifierat har varit utsatta för människohandel för andra ändamål än sexuella såsom stöldbrott, tiggeri och arbete. De flesta barnen är ensamkommande och många av dem är asylsökande. De flesta vuxna som finns med barnen är inte deras vårdnadshavare. De flesta barnen försvinner innan socialtjänst och polis hinner agera. Få barn har fått brottet mot dem rättsligt prövat. 1. Barn utsatta för människohandel en nationell kartläggning, Rapport 2012:27, Länsstyrelsen i Stockholms län. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 17.

EXEMPEL PÅ MÄNNISKOHANDEL ELLER MISSTÄNKT MÄNNISKOHANDEL I SVERIGE Nedan följer några exempel på handel med barn hämtade ur Länsstyrelsens nationella kartläggning från 2012. En flicka, cirka 13 år, påträffas i en affär där hon stjäl väskor. Hon är från början inte ensam men när en vakt ser henne stjäla och tar fast henne så försvinner de medföljande vuxna. Flickan omhändertas omedelbart enligt LVU, 6, och placeras på en institution. Vid flera tillfällen försöker de vuxna personerna hämta flickan. Hon återförs till sitt hemland efter förberedelse av socialtjänsten. En pojke, 17 år, är misstänkt för stöld. Sittandes i en rullstol har pojken stulit kläder i en preparerad väska. En man hävdar att han har skriftligt tillstånd att ta med sig pojken, och att pojken ska arbeta med plattläggning. Pojken omhändertas enligt LVU, 6, och placeras på en institution. Socialutredning påbörjas där pojkens hemlands ambassad kontaktas. Dessa kontaktar sociala myndigheter i pojkens hemland och betalar pojkens resa hem. Pojken skickas ut ur Sverige utan eskort till hemlandet. I samband med en mellanlandning försvinner pojken. En flicka, 16 år gammal, ensamkommande och asylsökande placeras i HVB för ensamkommande barn och får en god man. Det finns information om att flickan är utsatt för hot, att någon är efter henne. Socialtjänsten är övertygad om att hon är utsatt för människohandel för sexuella ändamål. Hon omhändertas enligt LVU och omplaceras i ett mer skyddat boende. Där kontaktas hon av flera personer och försvinner. Hon återkommer i mycket dåligt skick och placeras inom sjukvården och ställs under bevakning. Hon försvinner igen. Hon kontaktar i samband med detta sin gode man och säger att hon är över 18 år, att allt är ok och att hon vill att det omedelbara omhändertagandet ska upphöra. Den gode mannen driver detta i enlighet med flickans önskemål. Socialtjänsten misstänker att flickan är utsatt för fara och att hon är minderårig och försöker få LVU fastställd i Kammarätten, men denna beslutar om att LVU ska upphöra. 18. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

En kvinna med tre barn som söker asyl på en förläggning uppger att hon är mamma till alla tre barnen. Detta är fysiskt omöjligt då det bara är fyra månader mellan två av barnen. Kvinnan ertappas sedan med att hon skickar in barnen i olika affärer för att stjäla. Polisen kontaktar socialtjänsten när kvinnan ska anhållas, men hon hinner försvinna med barnen innan polis och socialtjänst kommer till platsen. En nioårig pojke tigger. Han ses vid flera tillfällen och socialtjänsten öppnar en utredning och omhändertar honom omedelbart enligt LVU, 6. Det framkommer att han vistas i Sverige med vuxna personer som inte är hans föräldrar. Ett samarbete med pojkens hemland inleds och socialtjänsten, via kommunens BBIC-samordning 2, får kontakt med sociala myndigheter i pojkens hemland. Föräldrarna spåras och två socialsekreterare med tolk återför pojken till hans föräldrar. Information från Rikspolisstyrelsens lägesrapport 10, 2009 Information pekar på att ett vanligt rekryteringsförfarande är att människohandlare tar kontakt med föräldrar som lever i fattigdom i sydeuropeiska länder, exempelvis Rumänien och Bulgarien, för att antingen köpa eller hyra deras flickor och pojkar i syfte att de ska utnyttjas för stöld och tiggeri eller för sexuell exploatering. En familj som har många barn tar inte alltid emot pengar utan kan nöja sig med att någon annan tar ansvar för barnet. Flickorna och pojkarna, som ofta är 10 14 år, får inte gå i skolan utan tränas tidigt av bland annat människohandlaren att stjäla i butiker och att begå fickstölder. Människohandlarna utnyttjar antagligen barnens låga ålder för att undgå straff och registrering i brottsregister. Det är inte ovanligt att de också förser barnen och sig själva med olika identiteter, vilket gör det svårt för polisen att identifiera och kartlägga denna brottslighet, särskilt eftersom grupperna ofta rör sig från ett europeiskt land till ett annat. Barnen förs ofta ut ur sitt land under täckmantel av familjeliknande konstellationer bestående av ett vuxet par och två till tre barn. För att försvåra upptäckt har gärningspersonerna felaktiga handlingar som visar att de fungerar som vårdnadshavare med tillstånd att resa utomlands med barnet/ barnen under obestämd tid. Gruppen färdas i en bil och man reser från land till 2. Barnets behov i centrum (BBIC). Kommunala och regionala nätverk som samarbetar i sociala utredningar med anledning av att barn far illa. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 19.

land och från plats till plats i Europa, även till och genom Sverige, och utnyttjar barnen för tiggeri och stölder. I de fall barnen har ertappats när de begår brott förekommer det ofta, enligt polisutredningar, att en vuxen person ger sig till känna och utger sig för att vara släkt med barnet, eller dess vårdnadshavare, i syfte att kunna hämta barnet hos polis eller socialtjänst. Då barnen utgör en betydelsefull investering för människohandlarna kan dessa gå mycket långt för att återta dem från myndigheterna. Barnen kan dessutom vara känslomässigt knutna till förövarna och därmed bli mycket rymningsbenägna från eventuella placeringar på boenden. De saknar också ofta tilltro till myndigheter, särskilt till polisen, och ser sig ofta själva inte som offer. Sammantaget resulterar dessa utmaningar i tidskrävande förundersökningar där förutsättningarna för att lyckas är ganska små. 20. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

UNICEF/Claudio Versiani 4. Anmälningsskyldighet till socialtjänsten Kommunens ansvar Rätt till hälso- och sjukvård och utbildning

ANMÄLNINGSSKYLDIGHET TILL SOCIALTJÄNSTEN Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen (SoL) gäller bland andra myndigheter vars verksamhet berör barn och unga och anställda vid dessa myndigheter. De är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om det finns kännedom eller misstanke att ett barn far illa. Detta gäller också enskild verksamhet som berör barn och unga. Anmälningsskyldigheten omfattar alla barn som vistas i Sverige. Migrationsverket ska göra en anmälan till socialnämnden för varje enskilt asylsökande ensamkommande barn som anvisas till kommunen. Om Migrationsverket befarar att barnet riskerar att fara illa ska detta noteras särskilt i anmälan. Se mer i 14 kap. 1 SoL och Socialstyrelsens handbok Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, 2004. KOMMUNENS ANSVAR Kommunen har enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att de barn som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret är detsamma för alla barn som vistas i kommunen, oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte. Vistelsekommunens ansvar är begränsat till akuta situationer i de fall det står klart att en annan kommun, bosättningskommunen, har ansvar för stöd och hjälp åt en enskild. Om det däremot är oklart vilken kommun som är bosättningskommun har vistelsekommunen ansvar för alla insatser och inte enbart i den akuta situationen. Syftet är att den enskilde inte ska hamna mellan stolarna. Vistelsekommunen ska vara garanten för att det alltid finns en kommun som har ett ansvar när inte någon annan har det. (Se mer om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp i 2 a kap. SoL och Meddeladeblad nr 3/2011 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun nya bestämmelser den 1 maj 2011). Så snart det kommer till socialtjänstens kännedom att ett barn misstänks fara illa ska en förhandsbedömning göras om socialtjänsten ska inleda en utred- 22. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

ning. Ett barn som till exempel misstänks vara offer för människohandel ska utredas. Se Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12 och 2008:4) och Socialstyrelsens handbok Barn och unga i socialtjänsten utreda, planera och följa upp beslutade insatser (2006) finns som stöd i utredningsarbetet. Ensamkommande asylsökande barn I anslutning till när ett ensamkommande barn anländer till Sverige och söker asyl ska ett tillfälligt boende ordnas till dess att Migrationsverket kan anvisa en kommun för barnet. Ansvaret ligger på den kommun där barnet ger sig till känna för svensk myndighet. Så snart som möjligt efter ankomsten ska Migrationsverket anvisa barnet till en kommun som svarar för boende och omsorg under den tid ansökan om asyl prövas och även tiden därefter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. Anvisning från Migrationsverket kan ske på två sätt, antingen till en överenskommen plats eller genom att ett barn anvisas till en kommun där anhöriga finns. Efter anvisning ska socialsekreteraren utan dröjsmål inleda en utredning om barnets sociala situation och behov. Ansvarig socialsekreterare ska kontrollera att behovet av god man har anmälts. Enligt förordningen om statlig ersättning för asylsökande m.fl. kan kommuner och landsting ansöka om ersättning för uppkomna kostnader för asylsökande och vissa andra utlänningar. Det rör sig i första hand om kostnader för boende, utbildning, sjukvård och socialtjänstens utredningar. Ansökan skickas till Migrationsverket. (För ytterligare information se skriften Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ung domar, 2012). RÄTT TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH UTBILDNING När det gäller bestämmelser om hälso- och sjukvård samt skolgång för barn som vistas tillfälligt i Sverige hänvisar vi till aktuell information hos Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) och Skolverket (www.skolverket.se). KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 23.

UNICEF/Donna DeCesare 5. Svensk lagstiftning Internationella bestämmelser

SVENSK LAGSTIFTNING Flera lagar och förordningar kan vara aktuella att tillämpa då ett barn misstänks vara utsatt för människohandel. Här nämner vi några. I 4 kap. 1 a brottsbalken finns bestämmelsen om människohandel. I 6 kap. brottsbalken finns bestämmelser om sexualbrott. I utlänningslagen (2005:716) finns bestämmelser om uppehållstillstånd. I 20 kap. 8 utlänningslagen (2005:716) finns bestämmelsen om människosmuggling. I socialtjänstlagen (2001:453) finns bestämmelser om skydd och stöd till barn. Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) gäller barn och unga upp till 20 år som vistas i Sverige. Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn anger bland annat att god man ska förordnas för ett barn som vid ankomsten till Sverige är skilt från sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe. I lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) finns regler för handläggning hos polis, åklagare och domstol av mål och ärenden om brott där den misstänkte är under 21 år. Enligt förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. kan kommuner och landsting ansöka om ersättning för uppkomna kostnader för asylsökande och vissa andra utlänningar. Enligt förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande ersätts landstingen av staten för sådan vård. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 25.

INTERNATIONELLA BESTÄMMELSER Flera internationella bestämmelser är relevanta för arbetet med att förebygga och bekämpa människohandel. Här nämner vi några. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska staterna vidta lämpliga åtgärder, såväl nationella som multilaterala, för att förhindra bortförande och försäljning av eller handel med barn. Konventionen antogs av FN år 1989 och ratificerades av Sverige år 1990. Det fakultativa protokollet till barnkonventionen angående handel med barn, barnprostitution och barnpornografi som antogs av FN år 2000 ger ett utökat skydd för barn som riskerar att utsättas för människohandel. Sverige ratificerade protokollet år 2006. FN:s protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn antogs år 2000 (det så kallade Palermoprotokollet). Det är ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Protokollet har särskilt fokus på att förebygga människohandel och att ge skydd och stöd till offren med full respekt för deras mänskliga rättigheter och att främja samarbete mellan staterna. Sverige ratificerade protokollet år 2004. En konvention om åtgärder mot människohandel har utarbetats av Europarådet och antogs år 2005. Syftet med konventionen är att förhindra och bekämpa människohandel, att konstruera ett regelverk när det gäller skydd och hjälp till offer för människohandel, att garantera effektiva brottsutredningar och åtal samt främja internationellt samarbete. Sverige ratificerade konventionen år 2010. EU:s direktiv (2004/81/EG) innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och som samarbetar med de behöriga myndigheterna. EU:s direktiv (2011/36/EU) fastställer minimiregler för brott och påföljder när det gäller människohandel samt innehåller bestämmelser om att förebygga människohandelsbrott och förbättra skyddet av dess offer. 26. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

UNICEF/Claudio Versiani 6. Källor och referensmaterial Kontaktuppgifter Egna anteckningar

KÄLLOR OCH REFERENSMATERIAL Barnombudsmannen Signaler Våld i nära relationer: Barn och unga berättar, Barnombudsmannen 2012 Länsstyrelsen i Stockholms län Barn utsatta för människohandel en nationell kartläggning, Rapport 2012:27 Migrationsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar, 2012 Regeringen Propositioner prop. 2006/07:53, Genomförande av EG-direktivet om offer för människohandel prop. 2009/10:152, Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel prop. 2010/11:49, Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun prop. 2012/13:10, Stärkt stöd och skydd för barn och unga Rikspolisstyrelsen Lägesrapport 10, 2009 Lägesrapport 13, 2012 Socialstyrelsen Samtal med barn i socialtjänsten, 2004 Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, 2004 Barn och unga i socialtjänsten utreda, planera och följa upp beslutade insatser, 2006 Om barnet behöver en ny vårdnadshavare, 2006 Meddelandeblad nr 3/2011, Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun nya bestämmelser den 1 maj 2011 28. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

Allmänna Barnhuset och Ungdomsstyrelsen Men fråga mig bara!, 2009 FN:s barnrättskommitté Allmän kommentar nr 6, Behandlingen av ensamkommande barn och barn separerade från sina föräldrar utanför deras ursprungsland Rädda Barnen, UNHCR och UNICEF Statement of Good Practice (Separated Children in Europe Programme), 2009 UNICEF Child Trafficking in the Nordic Countries, 2011 Reference Guide on Protecting the Rights of Child Victims of Trafficking in Europe, 2006 Handbok om barnkonventionen, 2008 KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 29.

HIT KAN DU VÄNDA DIG För kontaktuppgifter till hälso- och sjukvård kontakta respektive landsting, www.skl.se. För kontaktuppgifter till socialtjänst och överförmyndare kontakta respektive kommun, www.skl.se. Barnrättsbyrån www.erstadiakoni.se/barnrattsbyran, telefon 08-714 65 67 Ecpat Sverige www.ecpat.se, telefon 08-611 99 34 Justitiedepartementet Enheten för migration och asylpolitik, Nationell kontaktpunkt, www.childcentre.info/ncp, telefon 08-405 10 00 Migrationsverket www.migrationsverket.se, telefon 0771-235 235 Polisen www.polisen.se, telefon 114 14 Rädda Barnen www.rb.se, telefon 08-698 90 00 Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se, telefon 075-247 30 00 UNICEF Sverige unicef.se, telefon 08-692 25 00 Östersjöstaternas råd www.childcentre.info/ncp, telefon 08-440 19 20 30. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL

Länsstyrelsen i Stockholms län Nationella sekretariatet mot prostitution och människohandel, www.lansstyrelsen.se/stockholm, telefon 08-785 40 20, 08-785 42 75 eller 08-785 40 00 (vxl) Frågor vid återvändande, telefon 08-785 50 84 Nationellt Metodstödsteam mot Prostitution och Människohandel www.nmtsverige.se, info@nmtsverige.se, telefon 08-785 40 20 I samråd med de statliga aktörer som arbetat längst med människohandelsproblematiken i Sverige inrättades i januari 2009 Nationellt Metodstödsteam mot Prostitution och Människohandel (NMT) under ledning av Nationella sekretariatet. De aktörer som ingår i NMT är: Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, lokala polismyndigheter med särskilt ansvar för människohandelsfrågor, Prostitutionsgrupperna från Stockholm, Göteborg och Malmö inom socialtjänsten samt Ungdomsjouren i Stockholm, Åklagarmyndigheten, Migrationsverket. Teamet ska fungera som en strategisk resurs för att utveckla och effektivisera samverkan mellan främst myndigheter och som stöd i konkreta ärenden. Samarbetet fokuserar särskilt på att stödja arbetet i de län och regioner som i dagsläget har begränsad erfarenhet av arbetet mot prostitution och människohandel. KAN DET VARA MÄNNISKOHANDEL 31.

EGNA ANTECKNINGAR

Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Telefon 08-785 40 00 lansstyrelsen.se/stockholm UNICEF Sverige Box 8161 104 20 Stockholm Telefon 08-692 25 00 unicef.se