1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2
Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett svårt val där de måste välja antingen ett naturvetenskapligt program eller ett annat. Jag, Sam och Antonis tänkte ta reda på hur mycket de visste om naturvetenskap. Vi valde detta på grund av att det lät spännande och att resultaten skulle bli intressanta. Vi tänkte även se om det finns några skillnader mellan skolor med invandrarbakgrund och svenska skolor. Syfte Syftet med arbetet var att få en glimt av vad de tycker om naturvetenskap, om någon skulle kunna tänka sig arbeta med det i framtiden och lite om föräldrarnas påverkan på elevernas val. Naturvetenskap tenderar att ses som lite töntigt av dagens ungdomar. Den sista frågan var att rita en naturvetare, vi tog med den för att få se om de ritar en man eller en kvinna och om de till exempel ritar med provrör eller en person med stora glasögon. Material/metod Enkäter (bifogade sidor) delades ut till alla elever i klasserna. Enkäterna var 13 flervalsfrågor som ställde frågor kring naturvetenskap, så som: skulle du kunna tänka dig bli naturvetare och vad gör en naturvetare? Sista frågan var att rita en naturvetare, vi tog med den för att se om de skulle rita en man eller en kvinna och hur de skulle se ut ( t.ex. klädsel eller om de hade stora glasögon). Med hjälp av datorn lades frågorna och elevernas svar in för att bilda diagram. Sedan sammanfattades allt. Enkäterna delades ut i 2 skolor till elever i årskurs 6. Majoriteten av eleverna var svenskar, det fanns knappt några invandrare i dessa klasser. Eleverna svarade på enkäterna och de samlades sedan in för analys, sammanfattning och skapande av diagram. Skola A ligger strax utanför Stockholm i ett område där mångfalden av befolkningen är svenskar. Det är en grundskola med årskurserna 1-9 och har strax under 1000 elever. Skola B ligger kring Solnatrakterna, det är en plats där övervägande delen av folket är svenskar men det förekommer invandrare också. Det här är också en skola med årskurserna 1-9 och det går cirka 800 elever där. 3
Resultat Diagrammen handlar om 2 skolor, i första klassen går 13 elever, 6 pojkar och 7 flickor. I andra klassen går 20 elever där 9 är pojkar och 11 är flickor. 1) Har du gjort något experiment? 4
5 1,1)Vad tyckte du om det?
2) Skulle du kunna tänka dig att bli vetenskapsman? 3) Tycker du om NO? (från en skala 1 till 5 där 1=absolut inte och 5=älskar det) 6
4) Vad vill dina föräldrar att du ska bli? 5) Vet du vad man gör under dessa lektioner: 7
8
9 6) Håller någon i din släkt på med NO (kemi, fysik, eller biologi)?
7) Vad betyder vetenskapen för dig? 8) Vad gör en naturvetare tror du? 10
9) Om du har några syskon, går någon av dem på det naturvetenskapliga programmet? 10) Finns det flest kvinnor eller män inom vetenskapen tror du? 11
11) Hur tror du att forskning inom naturvetenskapen (kemi, fysik, eller biologi) ska hjälpa oss människor i framtiden? 12) Är det bra med forskning? 12
13) Vad tror du att framtidens forskare kommer att göra? 14) Rita en naturvetare 13
Diskussion Alla elever på bägge skolorna har någon gång experimenterat och ingen tyckte att det var tråkigt. När det gäller hur många som skulle kunna tänka sig bli vetenskapsmän så svarade majoriteten nej eller vet inte, de som svarat vet ej kanske inte vet vad de vill bli när de blir stora. Intresset för naturvetenskap verkar inte så stort, de flesta har svarat med max en 3:a ( av 5) på frågan Tycker du om NO?. De flesta tycker att det är bra och viktigt med naturvetenskap men skulle inte kunna tänka sig arbeta med det senare i livet, det här resultatet stämmer också överens med Joakim Nermes och Johanna Sjögrens enkät undersökning (http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/2166). Så vårt resultat stämmer ganska bra på dagens ungdomar även fast deras undersökning gjordes i Malmö och vår här i Stockholm. Större delen av eleverna har svarat att de bestämmer vad de ska bli själva, när de svarat att deras föräldrar vill att de ska bli något speciellt så har de sagt advokat eller nåt liknande. Det är för mig lite skumt eftersom att när jag var liten så hoppades de flesta föräldrarna att man skulle bli läkare eller kirurg men det var ingen som svarade så. Det är svårt att säga varför men jag tror att en anledning kan vara att synen på olika yrken förändras. Förr var det viktigast med ett prestige fullt jobb, nu är det inte så viktigt bara man tjänar mycket pengar. Dagens ungdomars förebilder är inte längre läkare utan det är de som man ser ha mycket materiella saker t.ex. snygga bilar, kläder o.s.v. i dagens samhälle kan man bli framgångsrik på mycket fler sätt än vad man kunde förut och det är därför jag tror att många inte bara fokuserar på naturvetarämnena. En annan anledning kan vara att naturvetenskap lite tråkigare om jag får uttrycka mig så. Jag tror också att de flesta litar på att någon annan ska bli läkare eller forskare så de behöver inte oroa sig över att det kommer bli brist på de eller något. Det var inte så många som hade släktingar inom naturvetenskap, bara mellan 15-20 %, men i några enstaka fall hade några svarat tandläkare eller sjuksköterska. 90 respektive 50-60 % svarade inte mycket men viktigt iallafall på frågan: vad betyder vetenskap för dig? Jag tror det beror på att de flesta i dagens samhälle inte bryr sig så mycket om forskning och som jag nämnde tidigare, bara det finns någon som håller på med det, då litar man på dom. På frågan Vad gör en naturvetare tror du? Var det ingen tvekan, där svarade 100 % forskar om olika saker och uppfinner saker och ting, det var ganska uppenbart. Det var bara några få som hade syskon som pluggade på det naturvetenskapliga programmet, bara cirka 20-30 % av eleverna hade något syskon i det naturvetenskapliga programmet. Det var bara flickor som svarade att det finns mest kvinnor inom naturvetenskap. Detta beror enligt mig på att man alltid vill att sitt kön ska vara bäst. Det spelar ingen roll vilken man eller kvinna i världen man frågar, personen kommer alltid att svara med fördel åt sitt kön. Men de flesta svarade män eller både och. Säkert eftersom att när man hör ordet vetenskapsman så tänker man oftast på en man glasögon och vit rock. Det är bilden på en naturvetare är i dagens samhälle. De flesta tror att forskning kommer påverka oss positivt ( mellan 50-70%) i framtiden men vissa har svarat både positivt och negativt eller negativt (20-30 %). De flesta har nog svarat positivt för att man ser hur teknologin och saker vi behöver i vårt dagliga liv utvecklas hela tiden. Att vi kommer påverkas negativt tror jag de lite smartare eleverna har svarat som hört 14
om t.ex. Växthuseffekten och ozonlagret. Eller så kan det vara det man ser på tv, ett grovt exempel är filmen I-robot där forskare har utvecklat robotar för att hjälpa människorna att leva ett enklare liv, men något går plötsligt fel och robotarna hotar mänskligheten och alla måste förstöras. Alla svarade att forskning är bra, och jag tycker de har rätt för om man inte forskar, försöker förbättra saker och hitta svar så kan man inte gå framåt i utvecklingen. En övervägande del av eleverna,, trodde att framtidens forskare kommer hitta nya mediciner till sjukdomar. De svarade också på att förbättra världen och forska om saker. Alla pojkar och majoriteten av eleverna ritade en man eller något annat på sista frågan, vissa tjejer från bägge skolorna ritade också en kvinna. Slutsats De slutsatser man kan dra av arbetet är att större delen av eleverna i dessa två klasser med svensk bakgrund tycker att det är roligt, spännande och intressant med experiment men bara ett fåtal av de kan tänka sig bli vetenskapsmän i framtiden. Nästan alla vet vad man gör på en Fysik, biologi samt en kemi lektion, men de tycker inte om NO särskilt mycket. Till skillnad från Sams och Antonis skolor som har både invandrar bakgrund och svensk bakgrund. Där tyckte majoriteten av eleverna att det var roligt med NO. I deras skolor så kunde inte så många kunna tänka sig bli vetenskapsmän heller som i min skola så jag tror att detta svar inte har något med etnisk bakgrund att göra för att sex olika skolor har svarat likartat. De flesta eleverna valde själva vad de skulle bli när de blir äldre men de som har föräldrarnas påverkan skulle bli advokat eller ekonom och vissa skulle bli läkare men de var minoritet. Man ser att det har förändrats lite, för ett par år sen hade man sett fler som ville bli läkare. Nästan alla ser en naturvetare som en man/kvinna (mest män) med stora glasögon och en vit rock som håller på och blandar saker i provglas, alltså den stereotypa vetenskapsmannen. Det är därför trovärdigt att dagens ungdomar ser naturvetenskap som lite töntigt och på så sätt väljer många andra linjer som inte är inriktade på naturvetenskap. Källor http://dspace.mah.se:8080/handle/2043/2166 av: Joakim Nermes och Johanna Sjögren. Antonis rapport: Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex. Sams Rapport: Attityder till naturvetenskap hos elever i årskurs sex. 15