BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed följer inte Sverige Barnkonventionen. Rädda Barnen uppmanar därför politikerna att så fort som möjligt utarbeta en nationell handlingsplan som kan verka både lång- och kortsiktigt. Så ser barnfattigdomen ut i Sverige En klass är beräknad att bestå av 25 30 elever. Idag bor det 242 000 fattiga barn i Sverige, det är 12,7 procent av alla barn och mer än vart tionde barn. Det är lika med 3 elever i varje klass. Barnfattigdom handlar inte om att inte kunna ha den nyaste mobiltelefonen eller tv-spelet. Nej, fattigdom är att till exempel bara få lagad mat en gång per dag, i skolan. Eller att inte ha råd med en fritidsaktivitet. Verkligheten är sådan idag att det att det finns finns barn barn som som har går svårt hungriga att hänga till skolan. med i undervisningen Där kan sedan andra för att barn de saknar ha svårt de glasögon att hänga som med de i undervisningen behöver för att för kunna att de se vad saknar läraren de glasögon skriver på som tavlan. de behöver Efter skolan för att går kunna några se och vad spelar läraren fotboll, skriver men på tavlan. inte de Efter barn skolan som inte går har några råd och med spelar fotboll, föreningsavgiften men inte de barn och fotbollsutrustningen. som inte har råd med föreningsavgiften och fotbollsutrustningen. Jag umgås mest med en kompis som har det på samma sätt som jag. Hon har ju inte heller råd att göra en massa saker som kostar pengar. Flicka 14 år, Ellenprojektet Mamma brukar fråga mig om jag vill ha någonting men jag säger alltid nej. Jag vet hur hennes ekonomi är, att hon har det svårt, så varför ska jag göra det svårare? Så länge jag får mat så är det lugnt. Ur Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst 2011

Barnkonventionen Rädda Barnen bygger sitt arbete på FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). När det gäller barnfattigdom utgår vi från artikel 27, där det framgår att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling, det vill säga en skälig levnadsstandard. Enligt artikel 4 ska staten dessutom använda det yttersta av sina tillgängliga resurser för att säkerställa rättigheterna i konventionen, vilket konkret betyder att i ett så rikt land som Sverige ska barnfattigdom inte behöva existera. Staten har också ansvar för att se till att inget barn diskrimineras på något sätt på grund av sin egen eller sina föräldrars sociala ställning (artikel 2). FN:s kommitté för barnets rättigheter, som har till uppgift att övervaka att stater följer Barnkonventionen, har uttalat sin oro för att barn lever i fattigdom i Sverige. Den har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att minska barnfattigdom och kommunala skillnader. När jag spelade fotboll hade vi ju inte råd med fotbollskor och sånt. Jag spelar inte längre Flicka 14 år, Ellenprojektet Det är pinsamt att säga att man inte har råd Flicka 12 år, Ellenprojektet

Bostaden påverkar jättemycket, barnen vill inte ta hem kompisar. Ensamstående mamma, Skåne Vad innebär det för ett barn att leva i fattigdom? Barn som lever i fattigdom riskerar ofta att hamna i ett socialt utanförskap, som kan följa barnet genom hela uppväxten. Utanförskapet kan i sin tur leda till att de diskrimineras och får svårt att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande som vuxna. Fattigdomen riskerar också att bli ett socialt arv till nästa generation. Studier har visat att barn som lever i ekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av sjukdomar som diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. De riskerar också i större utsträckning att bli mobbade i skolan eller utsatta för våld. Barn i ekonomiskt utsatta familjer blir också diskriminerade i skolan på grund av avgifter som tas ut vid studiebesök och friluftsdagar, att man utgår från att alla har cykel och skridskor samt att man ofta kräver tillgång till dator och internet för att göra hemläxor, något dessa barn inte alltid har. Socioekonomiskt utsatta områden har ofta också sämre skolresultat än övriga landet. Barn som växer upp i fattigdom har ofta en mindre aktiv fritid än barn som lever i stabila ekonomiska förhållanden. De flesta fritidsaktiviteter, som idrott, musik, teater och kultur kostar pengar. Man kanske har råd att betala avgiften till idrottsföreningen, men inte alltid fotbollsskorna som behövs. Kommunala musikskolan kan vara avgiftsfri, men man tar ut en avgift för instrumenthyra. För dessa barn kan närhet och tillgänglighet till fritidsgårdar vara en väldig tillgång. Till det sociala utanförskapet bidrar också om omgivningen är omedveten om situationen för barnen. Det kan handla om att man efter ett sommarlov blir ombedd att antingen berätta eller skriva om vad man har gjort under loven. För barn från ekonomiskt utsatta familjer som inte har gjort något, bidrar detta till en känsla av utanförskap, men också att man ljuger och hittar på att man har gjort saker, just för att slippa säga nej, vi gjorde inget, för vi hade inga pengar.

Utvecklingen i Sverige Barnfattigdomen ökade under större delen av 90-talet och nådde sin högsta notering 1997, då över 22 procent levde i fattigdom, alltså mer än vart femte barn i Sverige. Därefter har barnfattigdomen stadigt sjunkit. 2008 skedde dock ett trendbrott och barnfattigdomen ökade dessvärre igen och ökningen fortsatte även under 2009. År 2010 stabiliserades läget något, med en marginell minskning på 0,3 procentenheter. 2010 levde 12,7 procent av barnen i Sverige (242 000) i ekonomisk utsatthet. Alla kommuner i Sverige har barnfattigdom, men nivåerna skiljer sig markant. Täby var 2010 Sveriges minst fattiga kommun, med 4,0 procent barnfattigdom. Malmö har högst andel, 32,7 procent av barnen där lever i fattigdom. Vi ser också markanta skillnader på stadsdelsnivå i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Torslanda i Göteborg är man nere på så låg nivå som 1,7 procent medan Rosengård i Malmö har en barnfattigdom på 62,3 procent. De mest utsatta grupperna har genom hela den undersökta perioden varit barn i storstädernas förorter, till ensamstående föräldrar samt till föräldrar födda utanför Sverige. Diagram 1. Andel barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll 1991, 1997 och 1999 2010 i Sverige, i procent. 25 20 15 10 5 0 1991 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Barnfattigdomen i Sverige, Sammanfattning 2012:2, Rädda Barnen

Orsaker till barnfattigdom Orsakerna till barnfattigdom är många och komplexa. Det handlar givetvis främst om arbete, om alla människor hade ett arbete med en inkomst som täckte deras nödvändiga utgifter skulle problemet med barnfattigdom inte existera. Men det finns och kommer alltid att finnas föräldrar som, av olika anledningar, inte kan få ekonomin att gå ihop. Det kan handla om att vara tvungen att jobba ofrivillig deltid, vara ensamstående, lida av missbruk, blivit tvungen att vara sjukskriven eller svårigheter för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att politiker tar ett helhetsgrepp när man talar om barnfattigdom och säkerställer att man har ett barnperspektiv när man gör vissa åtgärder riktade till dessa grupper. Olika sätt att mäta fattigdom När man pratar om fattigdom, så är det en mängd olika mått som florerar och som kan förvirra. Internationellt finns det en absolut fattigdomsgräns, antagen av Världsbanken, som mäter hur många som lever på under 2 dollar per dag. Denna syftar främst till att mäta fattigdomen i utvecklingsländer och för att kunna se om världssamfundet kommer nå upp till millenniemålet att halvera fattigdomen till år 2015. ÖVERLAPPNING 2,5% Det är inte ett mått som är applicerbart i Europa eller andra industriländer. På EU-nivå har man därför beslutat att använda ett relativt mått, den som har en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet ses som fattig. Det blir alltså ett mått på skillnader i inkomst inom länder. Använder man det relativa måttet så innebär det att om inkomsterna ökar i landet för alla, men mer för vissa, ökar också fattigdomen. Och motsatt, i ett land med låg inkomst generellt, skulle resultatet visa att det i det närmaste inte existerar någon fattigdom. I Sverige finns ingen officiell definition av fattigdom. Rädda Barnen har valt att använda två absoluta mått för att mäta antalet barn som lever i fattigdom. Vi mäter de familjer som lever under låg inkomststandard eller har försörjningsstöd. Fattigdom är en komplex fråga och ett absolut mått är inte alltid tillräckligt för att förklara orsaker och se vilka åtgärder som är effektiva. Därför behöver man ibland också resonera kring hur ekonomiska klyftor påverkar barns rättigheter och möjligheter till utveckling. Låg inkomststandard är när familjens inkomst inte täcker nödvändiga utgifter som boende, mat, kläder och försäkringar. Källa cirkeldiagram: Barnfattigdomen i Sverige, Sammanfattning 2012:2, Rädda Barnen

Vad gör Rädda Barnen för att barn som lever i fattigdom ska få det bättre? Rädda Barnen arbetar på många olika plan för att barn som lever i fattigdom ska få det bättre. En stor del av vårt arbete handlar om att diskutera och påverka beslutsfattare på lokal och nationell nivå för att få till förändringar. En aktivitet är den återkommande rapporten Barnfattigdomen i Sverige Jag tycker det är jobbigt att säga att jag inte har råd, även om jag borde vara van. Pojke 13 år, Allanprojektet där vi beskriver problematiken. Här visar vi på vikten av att öka medvetenheten om att barnfattigdom existerar och dess konsekvenser för barn, få politiker att anta en nationell handlingsplan, se över den ekonomiska familjepolitiken och att barnkonsekvensanalyser görs före beslut. En lika stor del lägger vi på att arbeta direkt med de utsatta barnen. Exempel på aktiviteter och verksamheter för barn och ungdomar inom Rädda Barnen är stöd till ungas eget engagemang och organisering i socialt och ekonomiskt utsatta områden runt storstäderna, läxhjälp, utlåning av sportutrustning med mera. Ellen och Allan är en verksamhet där fjortonåriga tjejer och killar själva ska kunna jobba för en förändring där man bland annat diskuterar hur det är att växa upp som fattig. Ungdomarna träffas en gång i veckan under en hel termin. Under 2011 hade man särskilt fokus på fattigdom och ekonomi i grupperna. Ungdomarna i grupperna är överens om att det är viktigt att ha pengar, men det är inte viktigt att ha mer än vad man behöver. Socialbidrag och kunskap om olika fonder där familjer kan ansöka om pengar känner man till. Att behöva be om pengar förknippar man dock med obehag och skam. Jag känner varje dag att jag vill göra saker som andra gör men som jag inte har råd med. Jag är tyst om det. Jag säger alltid att jag inte vill följa med när kompisarna gör saker som kostar. Barnens enkätundersökning Ung Röst 2011 Ung Röst För att få kunskap om barns villkor på lokal och regional nivå genomförde Rädda Barnen en enkätundersökning under 2011 med 24 544 barn och unga mellan 12 17 år i Sverige. Resultatet visar att det finns stora kommunala olikheter kring barns uppfattning och oro inom en rad områden, bland annat när det handlar om oro för familjens ekonomi, känslan av otrygghet i bostadsområden och i kollektivtrafiken och tankar kring inflytande. Bland annat visade det sig att 18 procent av de tillfrågade oroar sig för sin familjs ekonomi. 90 procent av barnen tycker dessutom att Sverige borde göra mer för att hjälpa barn och unga som lever i fattigdom.

Rädda Barnens krav för att barnfattigdom ska minska Ta fram en nationell handlingsplan mot barnfattigdom, med fokus på de mest utsatta grupperna Gör en översyn av den ekonomiska familjepolitiken så att den blir mer träffsäker och fattigdomsreducerande Justera redan nu upp: Grundnivån i föräldrapenningen Underhållsstödet Säkerställ i lag en lägsta nivå för kommunerna för skydd och stöd till barn i utsatta situationer (t.ex. familjecentraler, elevhälsa m.m.) Gör barnkonsekvensanalyser inför varje beslut Vill du vara med och påverka? Bli aktiv i Rädda Barnen. Information om arbetet i våra lokalföreningar hittar du på räddabarnen.se. Hör efter vad de politiska partierna har för inställning till barnfattigdom och hur de ställer sig till Rädda Barnens krav. Berätta vad du tycker. Bor du i en kommun som har hög andel fattiga barn? Ring eller skriv till de ledande politikerna. Berätta att du vill att kommunen ska ta sitt ansvar nu. Rädda Barnen, december 2012. Grafisk form: Helena Ullstrand Foto: Pernilla Norström Vill du veta mer? Rädda Barnen har flera fördjupningsstudier i ämnet. Medtag matsäck och busspengar Välfärd, inte för alla Ensam är fattig Dåligt ställt Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Telefon: 08-698 90 00 kundservice@rb.se www.räddabarnen.se Plusgiro: 902003-3 Bankgiro: 90-20033