Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Transkript

1 Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

2 Dagens upplägg Allmänt om barnfattigdom Barnperspektiv Barns erfarenheter, upplevelser och strategier Anne Harju 2

3 Barnfattigdom Samhällelig debatt om barnfattigdom: - Definitioner och orsaker - Omfattning, riskgrupper och långsiktiga konsekvenser Anne Harju 3

4 Definitioner Absolut fattigdom Nivå för nödvändighetens ramar, minsta nödvändiga konsumtion. Tvingande riksnorm för försörjningsstöd från Relativ fattigdom Vad som anses nödvändigt i ett samhälle i en viss tid. Försörjningsstöd, låg inkomststandard, 60 % som understiger medianinkomsten i landet Anne Harju 4

5 Relativ definition En påtvingad avvikelse från den allmänna livsstilen (konventioner, konsumtion och sociala aktiviteter). Definitionen har en relativ innebörd och ska förstås i relation till de sociala sammanhang människor finns inom dvs. det samhälle de lever i. (Peter Townsend 1979) Anne Harju 5

6 Omfattning Försörjningsstöd och låg inkomststandard: År 2006: Riket: 11,9 % (2005: 12,6 %) Malmö 30,3 %, Hässleholm 10,2 % Landskrona 22,5 % Lund 10,4 % Helsingborg 15,8 % Karlskrona 9,4 % Kristianstad 12,9 % Sölvesborg 9,2 % (RB:s Årsrapport 2008) Anne Harju 6

7 Riskgrupper Barn till ensamstående föräldrar Barn i familjer med många barn Barn till föräldrar med utländsk bakgrund Fem gånger vanligare bland barn med en eller två föräldrar född utanför Sverige. Extra utsatta är barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund Anne Harju 7

8 Orsaker Förklaringar på individnivå Egenskaper och beteende hos individen, t.ex. att individen gör egna val som leder till situationen. Utvecklade av en fattigdomskultur. Förklaringar på strukturell nivå Ojämlik fördelning av ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Diskriminering och utestängning Anne Harju 8

9 Barnperspektiv Oavsett förklaring: En situation som barnen är hänvisade till och som får konsekvenser för dem Anne Harju 9

10 Konsekvenser Svenska studier visar: Ökad risk för sjuklighet, dödlighet och skaderisk. Sämre psykisk hälsa. Trångboddhet och otrygg närmiljö. Ekonomisk utsatthet i vuxenlivet (Ds 2004:41) Anne Harju 10

11 Forskningsresultaten är inte entydiga. Präglas av en relativt dyster syn genom stor vikt på negativa konsekvenser. Tar inte hänsyn till betydelsen av social kontext Anne Harju 11

12 Barnperspektivet Pratar om barn, inte med. Skillnad på barnperspektiv och barns perspektiv Anne Harju 12

13 Vuxnas perspektiv på barn Vuxna agerar som företrädare för barn och tillvaratar barns villkor. Verkar för barn och tillgodoser deras rättigheter utifrån sitt vuxenperspektiv. Kan vara föräldrar, lärare, socialarbetare, forskare etc Anne Harju 13

14 Barns eget perspektiv Barnen företräder sig själva (och vuxna tolkar). En kultur som är barnets (inte en som är skapad för barn, t.ex. skolan). Fokus på barnens livsvillkor här och nu (being) Anne Harju 14

15 Anne Harju 15

16 Varför barns perspektiv? Utifrån etiska aspekter. De bör själva ha möjlighet att påverka vilken slags identitet som skapas åt dem. Ger andra perspektiv, barns perspektiv är inte alltid densamma som vuxnas. Vet vi som vuxna alltid bäst? Utifrån åtgärder som föreslås och utvecklas. FN:n barnkonvention Anne Harju 16

17 Syfte Öka kunskapen om barns vardagsvillkor i förhållande till knapp ekonomi. Öka kunskapen om hur barn själva formar vardagen, dvs. aktörskap och strategier Anne Harju 17

18 Aktörskap Förmåga att agera, göra val och reflektivt tolka sin nuvarande situation och de möjligheter och begränsningar som redan är kända. Hur situationen tolkas vägleder hur man väljer att handla (Närvanen och Näsman 2006) Anne Harju 18

19 Definitioner av barn Att inte vara vuxen. Att vara underordnad regler och lagar som är unika för barn. Ålder och biologi utifrån utvecklingssteg En socialt bestämd livsfas, vilken innebär generaliserad kunskap om hur man ska agera och uppföra sig Anne Harju 19

20 Metodologiska dilemman Hur komma i kontakt med barn? Vilka når man? Metoder och förhållningssätt. Barns utsagor och vuxnas tolkningar Anne Harju 20

21 Metod och Urval. Intervjuer hos sju familjer vid fem tillfällen, totalt 8 föräldrar och 14 barn (7-19 år). Barn och föräldrar har intervjuats både enskilt och tillsammans. Familjerna bor i en större stad och försörjer sig på försörjningsstöd, studiestöd respektive lönearbete kombinerat med annat stöd, sjukersättning. Långvariga ekonomiska problem Anne Harju 21

22 Resultat Social delaktighet Barns formande av vardagen Slutsatser Anne Harju 22

23 Centrala arenor Hemmet Skolan Närområdet Konsumtionsarenor Virtuella rummet Anne Harju 23

24 Social delaktighet Social delaktighet och upprätthållande av sociala relationer är viktigt. Varför? Den knappa ekonomi kännbar: - Deltagande i sociala aktiviteter. - Materiellt deltagande Anne Harju 24

25 Nabila 13 år om helger och lov Nabila: Inget särskilt, gå till min kompis. Vi hyr film eller så kommer de till mig. Anne: Vad gör du och din kompis? Nabila: Vi kollar på film eller sitter vid datan eller så kör vi olika saker, vi snackar./ /. Anne: Nu på påsklovet vad har du gjort? Nabila: Inget särskilt, som vanligt. I förrgår var jag ute lite, hos en kompis, ja vanliga dagar fast vi har ledigt från skolan. (Nabila 13 år) Anne Harju 25

26 Farid 12 år Farid: Alltså, de flesta brukar åka till varma länder och sånt, så det är ganska viktigt för folk pratar om det. Om några bara stannar hemma så undrar de varför. Ni kunde väl åtminstone åka någonstans i Sverige. Det är lite så. Anne: Vad säger man då om man inte har kunnat åka? Farid: Ja, vad säger man. Jag kunde inte eller något sånt Anne Harju 26

27 Interaktionsritualer Ömsesidigt fokuserade känslor och en tillfälligt delad verklighet, som i sin tur genererar solidaritet och symboler av gruppgemenskap och bekräftelse. (Goffman i Collins 2004:7) Anne Harju 27

28 Anders 16 år Anders: Har inte varit på bio på länge. Hittar det på internet istället. Anne: Laddar du ner mycket? Anders: Vi gör inte det så mycket för vår dator är inte så bra, men jag känner folk som kan så det är bra. Men det är roligt och gå på bio med kompisar ibland, det är ju inte samma känsla som att sitta hemma. Anne: Är det själva biobesöket som är viktigt eller är det att gå dit med kompisar? Anders: Det är nog med kompisar som är roligast. Anne: Att man är tillsammans med dem? Anders: Ja skrattar och sen så på vägen så snackar man om filmen. Det är ju inte kul och gå på bio själv. Det är ju skittråkigt. Hemma kan det vara kul och kolla på en film själv men inte på bio Anne Harju 28

29 Aycha 19 år Nu kan jag gå ut med mina vänner och inte tänka typ jag har inga pengar och skämmas och sånt. På det sättet är det bra och jag kan ju köpa det jag vill och shoppa med mina vänner. Så det är jätteroligt verkligen Anne Harju 29

30 Axel 17 år Man kan inte göra någonting. Man kan inte gå ut och äta eller göra något annat. Man får typ sitta hemma. Man klarar sig inte utan pengar Anne Harju 30

31 Delaktighet genom saker Materiella sakers olika funktioner: - Praktiskt - Symboliskt - Socialt integrerande Anne Harju 31

32 Felicia 12 år Fotboll, musik, mat och datan. Det är mina livsviktiga saker. Datan kanske inte är så jätte men ganska, för där kan man liksom istället för att ringa så kan man kommunicera. Om jag ska träffa nån så kollar jag först om de är inne (på nätet) om inte hon eller han är inne så ringer jag och säger logga in på msn så kan vi snacka där. Ibland så kan man ju snacka om nåt annat också Anne Harju 32

33 Fatima 7 år Jag tog med mig den till skolan idag så var det många som ville ha en sån docka, jag menar som hade en sån docka men inte exakt. Så var det en tjej som berättade till mig att hon också ville ha en sån. Hon hade en sån fast med slätt hår men samma kläder och sen så sa hon till mig att hon var lite avundsjuk. Så sa jag varför då, så sa hon för att jag fick såna finare kläder. Hon köpte dem för länge sen och det är därför man får nya och fina kläder. Det är därför hon blev så avundsjuk så ville hon ha en sån docka. Hon hade en sån docka men hon tyckte att kläderna till min docka var mycket finare och så Anne Harju 33

34 Nabila 13 år Nabila: Jag har inga pengar på kortet. Anne: Så man kan ringa dig men du kan inte ringa någon annan? Nabila: Men jag ska köpa ett Comviq kompis kort. Anne: Köper du det för egna pengar? Nabila: Jag har inte haft kort sen jag köpte mobilen. Jag använder telefonen fast jag ringer inte Anne Harju 34

35 Felicia 12 år Alltså jag vet inte alltså man kan göra andra saker på dem. Ha roligare med dem och en bättre data går mycket fortare och sen liksom om man har dåliga saker och en kompis har jättebra så kanske man skäms, men jag skäms inte Anne Harju 35

36 Bas behov Mat Kläder Boende Skola Anne Harju 36

37 Leyla 17 år om kläder Nej, hon har inte råd att köpa kläder till mig. Jag kommer inte ihåg sist jag fick kläder av mamma. Nu har jag ett par byxor på mig som har gått sönder, jag har inte råd att köpa nya Anne Harju 37

38 Elin 10 år om att tänka på henne Elin: Ja och de säger att de tänker på mig och de gör de ju inte. Anne: Sa de att de tänker på dig men de pratade inte med dig? Elin: De sa, alltså mamma sa, att de tänker på mig men på vilket sätt tänker de på mig när de sätter mig på ett sånt ställe? Anne: Vet du själv hur de sa att de tänker på dig? Elin: Nej det vet jag inte för att jag har inte pratat med dem ju. Ja, mer att de skulle tänka på mig men det gör de inte om man tänker efter riktigt noga, så gör de inte det ju. De tänker bara väl så att hon har fått någonstans att vara, så då får hon vara lyckligt men det är jag ju inte. Det är ju vad jag känner i alla fall Anne Harju 38

39 Relationen mellan barn och föräldrar Vardagen formas och förhandlas genom förståelse och samarbete. Inte bara föräldrar skyddar utan även barnen. Ekonomi en del av relationen. Barnen utvecklar ekonomisk kompetens. Konflikter om hur pengarna ska spenderas Anne Harju 39

40 Medvetenhet och förståelse Mamma är väldigt rädd om sina pengar. Hon är jätteförsiktig så att de inte försvinner för snabbt. Så det går ju inte bara och handla jättechoklad, flera stycken choklad innan man har handlat mat och betalat alla räkningar som man måste betala. För annars kan det bli problem, hon kan bli utkastad på gatan och sånt och det är inte så kul. Så räkningar, mat och sånt det kommer alltid först så att vi har det. Om det blir några pengar över så sparar vi eller så kanske vi gör något kul. (Elin 10 år) Anne Harju 40

41 Aktiva i formandet av vardagen Utifrån tolkning och handlingsutrymme använder sig barnen av olika strategier för att leva med eller påverka sin egen och familjens situation. Strategierna delas upp i reaktiva respektive proaktiva dimensioner Anne Harju 41

42 Strategier Avstå från att fråga Handla billigt & begagnat Kunskap om vart vända sig Arbeta Spara Planera Låta sig bli bjuden Vända sig till sociala nätverk Använda egna pengar Låna Gråta Tjata Kräva Prioritera Uttrycka: missnöje besvikelse frustration irritation Inte behöva Dölja Ta ställning mot Vänta Inte slösa Undvika att tänka på situationen Inte tycka det är viktigt att ha & göra Hänvisa till paktisk lämplighet Anne Harju 42

43 Proaktiva strategier Kunskap om vart vända sig Arbeta Spara Planera Låta sig bli bjuden Använda egna pengar Vända sig till sociala nätverk Handla billigt & begagnat Låna Anne Harju 43

44 Reakativa strategier Avstå från att fråga Dölja Ta ställning mot Inte slösa Inte behöva Vänta Inte tycka det är viktigt att ha & göra Hänvisa till praktisk lämplighet Undvika att tänka på situationen Anne Harju 44

45 Både och Uttrycka: missnöje, besvikelse, frustration och irritation. Gråta, Tjata, Kräva, Prioritera Anne Harju 45

46 Påverka genom arbete Det var ett beslut som jag tog. Min mamma förstod för att det var mycket som hände kring vår familj och så jag var tvungen att ta en paus. Jag kunde inte koncentrerar mig riktigt i skolan, det var det. Innan jag börjar skolan igen så vill jag ju jobba och hjälpa mamma med räkningar. För jag ser ju att mitt extra tillägg som jag fått inte hjälper henne alls. Aycha 19 år Anne Harju 46

47 Hänvisa till praktisk lämplighet Alltså jag tycker inte det är lönt [att ha boots som är inne], speciellt jag som spelar fotboll med mina skor. Det är inte lönt att jag köper såna där, de är klumpiga, man kan inte spela i dem för de är så stora. Felicia 12 år Anne Harju 47

48 Om att klara sig själv Ja alltså det där med att klara sig själv, det vet jag, jag är jag medveten om helt att jag lärt mig. Om jag vill få det jag vill ha så måste jag klara det själv och det har jag lärt mig och om man bara gör det och tar det ansvaret så får man det man vill ha. Thomas 12 år Anne Harju 48

49 Att veta vart vända sig Kan du berätta om en situation då du känt av att du inte har så mycket pengar? Tystnad. Då du velat ha någonting eller göra någonting. Båda. Men alltså det är bättre nu än när man var yngre. Nu när man växt man vet man kan handla billigt på vissa ställen. Så istället för att fråga dem (föräldrarna) snälla köp till mig så köper jag själv. Varför kände du av det mer när du var yngre? Så här, innan när jag var yngre så kände jag inte till dem, sen jag var helt så fattig men nu när man växt så kan man bara ringa dem och säga jag vill ha den där telefonen. Nu när man frågar dem (föräldrarna) om någonting och de säger att det är för dyrt så man bara ok man handlar själv. Kille 15 år Anne Harju 49

50 Om att vara ekonomiskt beroende Jag hatar när nån säger att jag kan betala för dig, för det är så jobbigt för då kommer det upp igen, jag har inga pengar. Jag vill kunna betala för mig själv, jag vill kunna betala för egen del, men det är alltid så att folk betalar för mig. Det är jobbigt. Man känner sig så svag och beroende. Leyla 17 år Anne Harju 50

51 Framträdande strategier Att använda egna pengar Att avstå - självkontroll och sänkta behovsanspråk Anne Harju 51

52 Slutligen - Det går och man bör samtala med barn i olika åldrar om känsliga ämnen - Knapp ekonomi påverkar vardagslivet. Det finns dock mångfald. Inte ett statiskt fenomen. - Barn är kompetenta, meningsskapande, använder de möjligheter som står till buds. - Föreställningen om vuxendom och barndom som åtskilda sociala positioner utmanas Anne Harju 52