PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Verksamhetsområde: Skolområde Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2013 2014 Ansvarig rektor: Annika Rylander

PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen 2011 6 kap. Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet och innefattar direktiv om handlingsplikt för vuxna som befinner sig i den verksamhet som barn och elever deltar i. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechef/rektor ansvarar för att planen upprättas årligen och att den beskriver det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda. 2

ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn- och elever samt personal, oavsett kön, delta. En framgångsfaktor är samtliga vårdnadshavares deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärderingen ska även redovisas i verksamhetens kvalitetsredovisning. Vision så här vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, ha det! Främjande insatser Kartläggning så här ser det ut just nu! Analys så här tänker vi, barn/elever och personal, oavsett kön, om detta! Förebyggande insatser så här gör vi, barn/elever och personal, oavsett kön! Mål detta vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, uppnå med åtgärden Utvärdering och upprättande av ny plan - av barn/elever och personal, oavsett kön! UTVÄRDERING och UPPRÄTTANDE AV NY PLAN VISION FRÄMJANDE INSATSER MÅL KARTLÄGGNING ANALYS FÖREBYGGANDE INSATSER 3

Grunduppgifter: Skolans namn: Hovgårdsskolan Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola F-5 Vår vision: Med trygghet, kunskap och glädje lyckas vi tillsammans Planen gäller från: 131201 Planen gäller till: 141231 Ansvariga för planen: Rektor Barnens/elevernas delaktighet: Elevenkäter, Friends Club (skolans kompisklubb som består av elevrepresentanter från varje klass samt representanter från personalen), kompissamtal i klasserna. Samtliga vårdnadshavares delaktighet: Information om pågående kartläggningsarbete på Forum för samråd. Personalens delaktighet: All personal på skolan har deltagit i utformande av utvärdering av planen samt arbete med främjande och förebyggande åtgärder på APT och på arbetslagsträffar. Förankring av planen: Planen ligger till grund för den dagliga verksamheten. Vi vill att planen är ett levande dokument som blir en naturlig del av den värdegrund som skolan vilar på. Förankring av planen till vårdnadshavare sker genom utvecklingssamtal, föräldramöte på höstterminen och genom hemsidan. Förankring av planen till pedagogerna vid nyanställning sker via rektor. Förankring av planen till barnen sker i vardagen och genom specifikt värdegrundsarbete och i Friends Club och kompissamtal i klasserna. Utvärdering: Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Planen har utvärderats genom diskussioner och granskning i olika forum som APT och arbetslag. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Elevhälsa och all personal. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Vi anser att vår plan 2012/2013 stämmer väl överens med hur verksamheten ser ut och att de åtgärder som vi satt upp verkligen efterföljs och speglar det vardagliga arbetet på skolan. Vi kan se att det arbete som har bedrivits med jämställdhetsutvecklarna har gett resultat och lett till en ökad kunskap och medvetenhet bland personalen och även tydliggjort det främjande och förebyggande arbete som även sedan tidigare bedrivs på skolan. På skolan arbetar vi medvetet med att alla ska få lika stort talutrymme oavsett kön genom till exempel talrundor i klassrummet och att fördela ordet bland alla elever. Inom idrott och lek blandar vi grupper och lag medvetet genom att låta alla få ha bollen innan man får göra mål och liknande. Vi lyfter aktuella ämnen bland annat att det är okej att gilla någon oavsett kön. Vi har även diskussioner kring olika artister för att sudda ut vad som är typiskt manligt/kvinnligt och läser böcker och ser filmer som till exempel Bettys spegel, Tomboy och Dårar och dönickar. 4

Vi uppmuntrar flerspråkiga barn att dela med sig av sitt språk med t.ex. sånger (födelsedag, Broder Jacob, Blinka lilla stjärna). På skolan arbetar pedagoger som har mångkulturell bakgrund. Deras erfarenheter av andra kulturer använder vi i undervisningen och i det vardagliga arbetet. Exempel: barnen får möjlighet att lära sig räkna och säga enkla meningar på ett annat språk. Pedagoger berättar om sitt land, hur det kan vara att gå i skolan där och hur det är att vara barn i detta land. Eftersom vi är en skola med få elever med en annan kulturell bakgrund är det viktigt att elever som har andra erfarenheter får tid och plats att lyfta fram sin kultur. Det ska ske så att eleven inte känner sig utsatt eller utpekad. På skolan har vi en kompisklubb som träffas en gång i månaden och jobbar med inkludering och förebyggande arbete mot kränkande behandling. En representant från respektive klass samlas och talar om hur läget är i klassen och om hur vi kan jobba för allas trivsel. På skolan har vi kontinuerliga kompissamtal, där vi pratar om beteende, språkbruk och hur vi ska vara mot varandra. Vissa har dagliga samtal och andra vid behov. Det är viktigt att skolans tre gemensamma regler (-Vi låter alla vara med -Vi respekterar varandras olikheter och tar hand om varandra -Vi använder ett trevligt språk) är väl synliga och att de ständigt hålls aktuella i klasserna. Det är relativt lugnt på rasterna och vi upplever att vi har mycket mindre konflikter nu när vi har f-2 och 3-5 uppdelning. På 3-5 har det kommit mycket nytt till skolgården (pingisbord, skatepark, m.m.) och leksaker till rasterna som kan bidra till ett lugnare rastklimat. Vi har flera assistenter på skolan vilket innebär en lugnare och tryggare skoldag och rastsituation för våra elever och vi pedagoger agerar direkt om vi hör ovårdat språk. Vi har fadderverksamhet för yngre och äldre barn för att öka elevernas trygghet och trivsel i form av fadderlunch, fadderlekar, fadderlektioner, fadderpromenader med mera. Fadderverksamheten har fallit väl ut i somliga klasser medan det varit lite mer haltande i andra. Fadderpromenaden som vi haft en gång i månaden har lätt blivit stökig och de äldre eleverna tycker inte att det är så angeläget. Systemet har inte fungerat fullt ut. Vi har därför tagit bort fadderpromenaden under läsåret 2013-14 och har istället infört allgympa för hela skolan. Vi har även åldersblandade tema-dagar till exempel påsk, jul och FN-dagen och IKTverkstad, där äldre elever hjälper yngre elever. Vårt mål är att vi ska ha en fungerande fadderverksamhet och vi ser att vi behöver arbeta med detta mål även läsåret 2013-14. I kartläggningen kunde vi se att stora barn störde leken för de mindre i samband med att de äldre eleverna gick upp till matsalen vid lunchen. Detta stannade av efter besök av pedagoger från fritidsverksamheten som hade samtal med de äldre eleverna. I skolans elev-miljöråd är barnen bra på att framföra sina tankar. Det är bra när idéerna kommer från eleverna. Både yngre och äldre barn gör sig hörda. Vi har ett fungerande rastvärdsschema. Reflexvästarna har inte använts i särskilt stor utsträckning på 3-5. På F-2 har de använts i större utsträckning. Vår målsättning är att reflexvästar ska användas av alla rastvärdar. Vi har följt skolans rutiner för akuta situationer/kränkningar när de uppstått. Vi har en handikappanpassad skola. Kompensatoriska hjälpmedel som till exempel Vital och Stava Rex finns på skolan och är för många elever en naturlig del av skolarbetet. 5

Vid traditioner och högtider med anknytning till kristendomen för vi en dialog med vårdnadshavare till barn med annan trosuppfattning om hur de vill att vi hanterar situationen. Vi använder läromedel, så som Det här tror vi på, vilken presenterar olika religioner och trosuppfattningar för att främja elevernas kunskaper och förebygga fördomar. Vi tycker att bästa sättet att förebygga fördomar är att sprida kunskap. Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Under APT där personal och rektor deltar. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor 6

Främjande insatser: syftar till att förstärka respekten för allas lika värde omfattar alla diskrimineringsgrunderna riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning är en naturlig del av det dagliga arbetet X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Allas lika värde oavsett kön. Insats (konkretisera på vilket sätt vi ska arbeta för att uppnå målet): Vi gör medvetna gruppindelningar och placeringar i klassrum och matsal. Vid grupparbeten delar vi in efter elevernas styrkor och inte efter kön. Ansvarig: Alla pedagoger. Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete. Delutvärdering i april 2014. X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Alla barn och vuxna ska känna sig trygga i skolan. Insats (konkretisera på vilket sätt vi ska arbeta för att uppnå målet): Vi har gemensamma tydliga trivselregler som revideras vid läsårsstart i Friends Club. Vi kartlägger förekomst av kränkande behandling så att det kan förebyggas. Vi agerar alltid när vi hör kränkande ord eller ser kränkande beteende. Ansvarig: Vi har ett gemensamt ansvar på skolan såväl personal, elever och föräldrar. Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete. Delutvärdering i april 2014. 7

Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning X Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Utveckla tryggheten och förståelsen mellan olika åldrar på skolan. Insats (konkretisera på vilket sätt vi ska arbeta för att uppnå målet): Vi samarbetar över årskurserna. Vi har åldersblandade grupper på bland annat gemensamma temadagar. Ansvarig: Personal och elever Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete. Delutvärdering i april. X Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Vi har en handikappanpassad skola. Insats (konkretisera på vilket sätt vi ska arbeta för att uppnå målet): Vi har olika typer av hjälpmedel (ramper för framkomligheter för alla, mikrofoner för hörselskadade, Vital för dyslexi, Daisy med mera). Vi serverar likvärdig kost till barn med särskilda kostbehov. Ansvarig: Rektor, pedagoger, kökspersonal. Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete. Delutvärdering i april. 8

Områden som berörs av insatsen: Kön X Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Vi respekterar och utvecklar förståelsen för olika religioner och trosuppfattningar. Insats (konkretisera på vilket sätt vi ska arbeta för att uppnå målet): Vi pratar med vårdnadshavare till barnen om vad och hur barnet är med och deltar vid olika traditioner. Vi använder läromedel som presenterar olika religioner och trosuppfattningar. Ansvarig: Samtliga pedagoger. Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete. Delutvärdering i april. Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder X Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Utveckla kunskapen och förståelsen för olika etniciteter. Insats (konkretisera på vilket sätt vi ska arbeta för att uppnå målet): Vi uppmuntrar flerspråkiga barn att dela med sig av sitt språk och sina traditioner. Vi läser, ser filmer och samtalar om minoritet och majoritetskulturer. Vi arbetar med barnkonventionen och uppmärksammar barns rättigheter och svårigheter i världen. Ansvarig: Samtliga pedagoger och elever. Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete. Delutvärdering i april. 9

Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning X Etnicitet Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Utveckla kunskapen och förståelsen för olika sexuella läggningar. Insats (konkretisera på vilket sätt vi ska arbeta för att uppnå målet): Vi gör ett aktivt litteraturval som skildrar olika familjekonstellationer och människor med olika sexuell läggning. Redan vid låga åldrar tar vi upp sexuell läggning då det blir aktuellt, till exempel om barnen kallar varandra olika saker. Skolsköterskan har regelbundna hälsosamtal med eleverna där dessa frågor kan komma upp. Ansvarig: Alla pedagoger och barn. Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete. Delutvärdering i april 2014. Områden som berörs av insatsen: Kön Funktionshinder Religion eller annan trosuppfattning Etnicitet X Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkningar Mål och uppföljning: Allas lika värde Insats (konkretisera på vilket sätt vi ska arbeta för att uppnå målet): Vi tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen. Vi visar filmer och läser böcker som handlar om könsöverskrivande identiteter. Ansvarig: alla pedagoger och elever Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete. Delutvärdering i april 2014. 10

Kartläggning: Kartläggningsmetoder: Trivselenkäter, husmodellen, trygghetsvandring. Områden som berörs i kartläggningen: Elevernas trygghet och trivsel, ute och innemiljön utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och kränkningar. Hur barn/elever och samtliga vårdnadshavare har involverats i kartläggningen: Eleverna har varit med på trygghetsvandring och de har gett kommentarer till kartläggningen. Föräldrar har tagit del av arbetet genom bland annat forum för samråd. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen har utformat och presenterat kartläggningsmetoderna för eleverna. Resultat och analys: Vi har gjort ett bra val av kartläggningsmetoder. Vi har utgått från samtliga diskrimineringsgrunder vid vår analys. Barnen har varit delaktiga och förberedda på målet med aktiviteten och har fått förutsättningar att förtydliga sina svar. Vi ser att trivseln är hög på skolan. Utvecklingsområden är att skapa lugnare miljö i matsalen. Skapa en större trygghet på de platser i skolan som eleverna har angett som minst trygga. Förebyggande åtgärder: syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i kartläggningen av verksamheten identifierats som riskfaktorer I Friends Club revideras tydliga gemensamma trivselregler Namn på åtgärd: Trygg och trivsam skola Områden som berörs av åtgärden: kränkningar och kön Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Åtgärd (beskriv vilken koppling som finns med kartläggningen): Vi har rastvärdar som cirkulerar på hela skolgården med reflexvästar för att vara synliga. I kartläggningen kan vi se att de flesta eleverna trivs i skolan och känner sig säkra på skolgården. Platser där vissa elever känner en otrygghet är dungen, skateparken och omklädningsrummet. Vi har begränsade tider och bestämda platser i omklädningsrummet. Alla pedagoger är informerade om att vi ska vara extra uppmärksamma i dungen och vara närvarande vid skateparken, samt omgående agera om konflikter uppstår. På hela skolan agerar vi direkt när vi hör negativt språkbruk. Ansvarig: Alla pedagoger Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete och delutvärdering april 2014 11

Namn på åtgärd: Förståelse och trygghet mellan de yngre och äldre eleverna. Områden som berörs av åtgärden: Kön, ålder och kränkningar Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga och trivas på skolan. Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): Vi arbetar aktivt för att elever i olika åldrar träffas och gör saker tillsammans både på lektionstid, raster och fritids. Till exempel fadderverksamhet där olika årskurser samarbetar genom att äldre elever läser för yngre, äldre elever hjälper de yngre med IKT-kunskaper. Fadderklasser träffas och har olika temadagar tillsammans. En gång i månaden har alla på skolan gemensam utegympa då vi bland annat pratar om vår Grön Flagg verksamhet. Ansvarig: Alla pedagoger Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete och delutvärdering april 2014. Namn på åtgärd: Lika utrymme för alla elever och arbetsro Områden som berörs av åtgärden: Kön och ålder Mål och uppföljning: Alla elever ska känna att de får och kan ta lika mycket plats. Åtgärd (konkretisera på vilket sätt ni ska arbeta för att uppnå målet): Vi har olika former av talrundor där alla får lika stor möjlighet att komma till tals. Vi ger alla elever tid att tänka och reflektera. Ansvarig: Alla pedagoger och elever Datum när det ska vara klart: Ständigt pågående arbete och delutvärdering april 2014. 12

RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER: SKOLA Policy: Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Personalen håller god uppsikt över alla platser där elever befinner sig, inom och utomhus. Personalen befinner sig där eleverna är och är lyhörda och uppmärksamma på vad eleverna säger och gör. De årliga kartläggningarna av verksamheten är grunden för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Personal som barn och samtliga vårdnadshavare kan vända sig till: Alla pedagoger ansvarar för kontakten med vårdnadshavare för de barn som är knutna till sin klass/avdelning. Samtliga vårdnadshavare kan även vända sig direkt till rektor. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Enl. Skollagen 6 kap 10 Åtgärder mot kränkande behandling: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Upplyser eleven att det är en kränkning och inte okej och meddelar den pedagogiska personal som är kopplad till eleven. Klasslärare/mentor samtalar enskilt med berörda elever då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Att samtalet ägt rum dokumenteras. ( Händelseblankett för minnesanteckningar inför ev. utredning). Pedagogen avgör om samtliga vårdnadshavare och rektor ska kontaktas och av vem. När en elev anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUF:s utredningsblankett vid samtalet med samtliga berörda vårdnadshavare. Vid detta tillfälle kontaktas rektor. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till skolan och rektor för det fortsatta arbetet och kopia till samtliga berörda vårdnadshavare. Om problemet kvarstår görs en anmälan till BEO eller sociala myndigheter. Det finns dock befogade tillsägelser. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. 13

Rutiner för att utreda åtgärder när elev kränks av personal: Den som ser att en elev blir kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslag och skollag. Anmälan till rektor direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Rektor meddelar samtliga vårdnadshavare. Rektor kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med samtliga vårdnadshavare. Rutiner för uppföljning: På BUF:s utredningsblankett fylls i hur och när detta ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslagen. Rutiner för dokumentation: Dokumentation sker på BUF:s utredningsblankett då elev anses har blivit kränkt. Elevens upplevelse har tolkningsföreträde, detta innebär att vuxna inte kan säga det var väl inte så farligt. Ansvarig pedagog och rektor ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande: Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar rektor och därefter hemmet. Rektor meddelar även huvudmannen. Bilagor: Bil: 1 Handlingsplan: Främjande insatser Handlingsplan: Förebyggande insatser Bil: 2 Lagar och centrala begrepp Bil: 3 Utredning när en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering Litteratur: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i förskolan Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i skolan Skolverkets Allmänna råd och kommentarer 2009 14

Bil:1 Handlingsplan - Främjande insatser utifrån: kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och könsöverskridande identitet. Namn: Vi främjar likabehandling oavsett: VAD Mål och uppföljning VARFÖR Insats: Konkret handling HUR Ansvarig VEM/VILKA gör? Datum NÄR ska det vara klart? Reflektion inför utvärdering av planen KÖN ETNICITET RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING FUNKTIONSNEDSÄTTNING SEXUELL LÄGGNING ÅLDER KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK KRÄNKANDE BEHANDLING 15

Handlingsplan - Förebyggande insatser utifrån kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet och kränkande behandling NAMN Åtgärd likabehandling med avseende på (diskrimineringsgrund el. kränkande behandling) VAD har vi sett? MÅL och UPP- FÖLJ- NING ÅTGÄRD = konkret handling HUR? Motivera åtgärden koppling till VAD VEM/ VILKA genomför åtgärden REFLEK- TION UT- VÄRDERING - hur gick det? 16

Bil:2 Lagar och förordningar Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor, oavsett kön, har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Flickor och pojkar ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn, oavsett kön, har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Samtliga vårdnadshavare har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons, oavsett kön, funktionsförmåga. Graden av funktionshinder (funktionsnedsättning) har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO (Diskrimineringsombudsmannen) rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck (Könsidentitet) omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgender personer (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla, oavsett kön. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre, oavsett kön. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån pojkars och flickors ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. 17

BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När pojkar och flickor, behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person, oavsett kön, kan ha fler etniska tillhörigheter, exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel- och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder (funktionsnedsättningar) som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck (könsidentitet som inte inbegrips av den rådande normen), exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker flickors och/eller pojkars värdighet, och som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m.m. 18

Bil: 3 BUF 19

20

21

22