Marknadsundersökning för Boxplay Alleato AB

Marknadsundersökning för Boxplay Alleato AB Mälardalens Högskola Institutionen för Datavetenskap och Elektronik Examensarbete C nivå, 10p Utfört av: Johanna Andersson, Anna Larsson Handledare: Annika Jonsson Examinator: Maria Lindén

Abstract Boxplay Alleato AB is a company which develops systems for geriatric care. Their goal is to offer the medical staff a tool which will ease and secure the quality of their work. Boxplay Alleato AB finds, as do many other minor companies, that the market for geriatric care is stagnant when it comes to changes. The goal for this thesis was to make a market research about two of Boxplay Alleato AB s safety alarms for seniors. The goal for the market research was to find out if there was an interest for their products and if there was a need for heightened security within and outside the seniors home. One of Boxplay Alleato AB s safety alarms is more technical advanced than its competitors. The other safety alarm is very similar to a mobile phone and is equipped with a GPS. The market research consisted of two parts, interviews and a questionnaire. The questionnaire was answered principally of seniors and the interviews were made of seniors and concerned people in Västerås commune. The result showed that there was a need for added security for the seniors and that there was a market for Boxplay Alleato AB s products.

Sammanfattning Boxplay Alleato AB är ett företag som verkar inom äldrevården och deras mål är att ge personalen ett verktyg som ska underlätta samt kvalitetssäkra deras arbete. Boxplay Alleato AB, som många andra mindre företag, finner trygghetslarmsmarknaden mycket trög när det kommer till förändringar. Syftet med detta examensarbete var att göra en marknadsundersökning på två av Boxplay Alleato ABs trygghetslarm för att se om det fanns en marknad för dem på den befintliga marknaden samt att undersöka om det fanns ett behov för ökad trygghet och frihet hos seniorer i och utanför hemmet. Det ena larmet påminner mycket om dagens larm men är mer tekniskt avancerat och erbjuder flera funktioner som en automatisk larmfunktion vid medvetslöshet. Det andra larmet har snarlika funktioner som en mobiltelefon samt att den har en GPS inbyggd. Marknadsundersökningen bestod av en enkät och intervjuer. Enkäten besvarades främst av seniorer och intervjuerna gjordes dels med seniorer och dels med berörd personal inom Västerås kommun. Resultatet visade att det finns en önskan för seniorer att tryggare kunna röra sig utanför sitt hem samt ett behov av att känna sig tryggare i sitt hem. Resultatet visade även att det finns en marknad för Boxplay Alleato ABs trygghetslarm.

1. Inledning... 6 1.1. Bakgrund... 6 1.2. Syfte... 6 1.3. Problemformulering... 6 1.4. Avgränsningar... 6 2. Teori... 7 2.1. Definition av problemet och undersökningsmålet... 7 2.2. Utveckling av en undersökningsplan... 8 2.2.1. Primär data... 8 2.2.1.1 Enkät... 8 2.2.1.2 Intervju... 8 2.2.2. Sekundär data... 9 2.3. Genomförandet av undersökningsplanen... 9 2.4. Tolkning av rapporten... 9 3. Metod... 10 4. Marknadsöverblick... 11 4.1 Organisation och tillvägagångssätt... 11 4.1.1. Offentlig upphandling... 12 4.1.2. Relaterade projekt... 12 4.2. Hur fungerar ett vanligt trygghetslarm idag... 12 5. Boxplay Alleato AB... 13 5.1. Historik... 13 5.2. Affärsidé... 13 5.3. Vision... 13 5.4. Produkter... 13 5.4.1. Hälsoarmbandet Vivago... 14 5.4.2. Mobila larmet... 15 6. Marknadsöversikt konkurrenter... 17 6.1. CareTech AB... 17 6.1.1. Gina... 17 6.1.2. Gloria... 17 6.1.3. Eric... 18 6.1.4. Elliot... 18 6.2. STT Care AB... 18

6.2.1. Reflex II och Reflex III... 18 6.2.2. Larmsändare Tx3... 19 6.3. Bosch Telealarm... 19 6.3.1. AP 2000... 19 6.3.2. Larmsändare RB1091... 19 6.3.3. Larmsändare S37... 20 6.4. Tunstall AB... 20 6.4.1. Caress... 20 6.4.2. Larmsändare Accept... 21 6.5. BOX Solutions AB... 21 6.5.1. Easy 5... 21 7. Resultat... 22 7.1. Intervju med Catharina Carenheim, enhetschef för Dygnet Runt Patrullen, i Västerås... 22 7.2. Intervju med Elsie Wijk, enhetschef för Skallbergets servicehem... 22 7.3. Intervju med Lennart Andersson, inköpare för ProAros... 22 7.4. E post intervju med Peter Bokström, tidigare verksam inom trygghetslarmsbranchen... 23 7.5. Pensionärernas Riksorganisation (PRO)... 23 7.5.1. Skarpnäck... 23 7.5.1.1. Hälsoarmbandet Vivago... 24 7.5.1.2. Mobila larmet... 24 7.5.2. Södertälje... 24 7.5.2.1. Hälsoarmbandet Vivago... 24 7.5.2.2. Mobila larmet... 24 7.5.3. Gamla Stan... 25 7.5.3.1. Hälsoarmbandet Vivago... 25 7.5.3.2. Mobila larmet... 25 7.6. Enkätundersökningen... 26 8. Analys... 30 8.1. Hälsoarmbandet Vivago... 31 8.2. Mobila larmet... 32 9. Slutsats... 33

1. Inledning 1.1. Bakgrund Mindre företag finner trygghetslarmsmarknaden mycket trög när det kommer till att fatta beslut och att marknaden är ytterst ovillig till förändringar. Företagens egen finansiering och kommunernas ekonomiska situationer ställer hinder i vägen. Unga och mindre företag finner även att Lagen om offentlig upphandling innebär ett hinder för dem. 1 1.2. Syfte Syftet med detta arbete är att ta reda på om det finns en marknad för Alleatos produkter på befintlig marknad, samt undersöka behovet för ökad trygghet och frihet för seniorer utanför och i hemmet. Detta innebär att undersökningen görs främst bland pensionärer och administrativ personal inom vården. 1.3. Problemformulering Alleato anser att dagens trygghetslarm har brister när det gäller larmfunktioner. Alleato har därför tagit fram mer avancerade varianter av dagens trygghetslarm vilka främst används inom vård och omsorg. Ett av problemen är att pga. att Alleatos trygghetslarm är mer tekniskt avancerade är kostnaden högre. Detta innebär att när kommunerna gör nya upphandlingar hamnar Alleato i ett mycket svårt läge. 1.4. Avgränsningar Marknadsundersökningen är utförd i Stockholm, Södertälje och Västerås. Enkätundersökningen genomfördes i Södertälje och Västerås. 1 http://www.iva.se/templates/page.aspx?id=442 6

2. Teori Marknadsundersökningsprocessen består av fyra steg: 1. Definition av problemet och undersökningsmålet 2. Utveckling av en undersökningsplan 3. Genomförandet av undersökningsplanen och analys av data 4. Tolkning av resultatet 2.1. Definition av problemet och undersökningsmålet Att definiera problemet och undersökningsmålet är oftast det svåraste steget i marknadsförningsprocessen. Marknadsföraren vet oftast att något är fel men kan inte peka ut den specifika orsaken. Även om det genom diverse undersökningar har konstaterats att kunderna svarar på företagets reklam kan försäljningen misslyckas. Det kan bero på att tjänsterna/produkterna inte levererar vad informationen lovar. Efter att problemet blivit noggrant definierat måste tydliga undersökningsmål sättas upp. En marknadsundersökning kan ha tre olika typer av mål: Undersökande Insamling av information, primärdata, för att bättre kunna fastställa och definiera problemet samt föreslå möjliga hypoteser. Beskrivande Insamling av information för att få en beskrivning över potentialen för en viss produkt, kundattityder och demografi. Orsak/verkan Marknadsundersökning till för att testa hypoteser om förhållanden mellan orsak och verkan. Fastställandet av problemet och undersökningsmål styr hela undersökningsprocessen. 2 2 Kotler P, Principles of marketing, 2001,sid 273 275 7

2.2. Utveckling av en undersökningsplan Det andra steget i undersökningsprocessen är att utveckla en plan över hur insamlandet av primäroch sekundärdata skall ske på ett effektivt sätt. Planen ger en sammanfattning av existerande data och förklarar kontaktmetod, undersökningsmetod, urvalsmetod samt val av undersökningsinstrument såsom primär och sekundärdata. 3 2.2.1. Primär data Primärdata är information som ursprungligen är insamlad för just den undersökning som genomförs. Den kan samlas in genom olika former av insamlingsteknik så som enkäter och intervjuer. 4 2.2.1.1 Enkät Enkät är ett frågeformulär bestående av öppna och slutna frågor som respondenten själv får besvara. Slutna frågor besvaras genom att responden kryssar för ett eller flera av de på förhand givna alternativen. Enkäten skickas ut per post eller lämnas ut vid besök. Syftet med en enkätundersökning är att samla in beskrivande information som exempelvis människors attityder och preferens. Det är dock svårt att få ett fullständigt resultat. 2.2.1.2 Intervju En intervju kan vara antingen strukturerad, där frågor ställs på samma sätt till alla respondenter, eller ostrukturerad, där intervjuaren styr intervjun beroende på svaren. Intervjuer kan genomföras med flera personer i en grupp, personligen med en person eller per telefon. Fördelen med gruppintervjuer är att respondenterna själva driver tankarna framåt och därmed kan nå fram till många lösningar och synpunkter, som inte hade kommit fram vid en enskild intervju. 5 Intervjufrågorna kan vara direkta eller indirekta. I ett direkt bemötande ställs frågor om behov och tankar t ex Varför köper du varan X? Medan indirekta frågor är sådana som: Vilken kategori av människor köper varan X? Syftet med intervjuer är att få en större förståelse och mer information om människors attityder, åsikter och kunskap. 6 3 Kotler P, Principles of marketing, 2001,sid 273 275 4 Christensen, L., Andersson, N. mfl. Marknadsundersökning en handbok, 2001, sid 102 103 5 Christensen, L., Andersson, N. mfl. Marknadsundersökning en handbok, 2001, sid 88 103 6 Kotler P, Principles of marketing, 2001, sid 276 277 8

2.2.2. Sekundär data Sekundärdata är den information som redan existerar, som tidigare samlats in men då för ett annat syfte än den aktuella undersökningen. Det kan vara information som uppdragsgivaren har, böcker, tidigare gjorda undersökningar eller forskningsrapporter. Det är en bra startpunkt för undersökning och hjälper ofta till att definiera problem och undersökningsmål. Det går att gruppera sekundärdata på flera olika sätt, men det vanligaste är att dela in det i intern och extern. Intern sekundärdata är den information som finns i organisationen, som kund, kostnad, och försäljningsinformation medan extern sekundärdata finns utanför organisationen, så som böcker och forskningsrapporter. Fördelarna med att använda sekundärdata är den låga kostnaden för insamlandet av informationen, stort urval och att det är mindre tidskrävande än primärdata. Nackdelarna är att informationen många gånger inte passar det aktuella undersökningsområdet och att data kan vara inaktuell. 2.3. Genomförandet av undersökningsplanen Nästa steg i processen är genomförandet av undersökningsplanen. Information samlas in och analyseras. Undersökaren måste se till att planen genomförts korrekt, samt att eventuella intervjuer genomförs utan misstag. 2.4. Tolkning av rapporten Undersökaren tolkar och drar slutsatser utifrån insamlad data. 7 Då respondenterna angav ett blankt svar räknades inte deras röst med i beräkningen för den frågan. Detta innebär att antalet respondenter varierar på enkätfrågorna. 7 Kotler P, Principles of marketing, 2001,sid 283 287 9

3. Metod Detta arbete grundar sig på litteraturstudier, intervjuer, diskussioner med intressenter samt en enkätundersökning. Förfrågningar till olika intresseorganisationer gjordes via telefonsamtal och e post. Vi valde att göra denna marknadsundersökning hos dem som visade intresse. På grund av att trygghetslarmens funktioner är så komplexa, ansåg vi att det vore lämpligast att först presentera larmen för respondenterna, så att de själva fick bilda sig en uppfattning om Alleatos larm. Därefter svarade de närvarande på en enkät. Enkäten är uppdelad i två delar, den första delen består av generella frågor kring trygghetslarm och den andra delen handlar om respondenternas åsikter om Alleatos två trygghetslarm. Enkätfrågorna som har ställts är baserade på Alleatos önskemål om information. Det gjordes även tre intervjuer med berörd personal inom Västerås kommun. Målet med intervjuerna av de kommunalanställda var att få en inblick hur marknaden för trygghetslarm ser ut, samt vad som prioriteras vid inköp av trygghetslarm. 10

4. Marknadsöverblick Trygghetslarm är ett hjälpmedel för att personer lätt ska kunna tillkalla hjälp i en nödsituation. Majoriteten av användarna är pensionärer (seniorer), men även människor med hjärtproblem och personer med funktionshinder använder trygghetslarm. 8 4.1 Organisation och tillvägagångssätt När en person vill ha ett trygghetslarm idag skickas en ansökan till en biståndshandläggare på kommunen. Biståndshandläggaren gör en bedömning av den sökandes situation och fattar därefter ett beslut. Det vanligaste är att användaren hyr ett subventionerat trygghetslarm av kommunen och betalar en månadskostnad för det. Kostnaden varierar från kommun till kommun men ligger oftast mellan 100 200 kr/månad. Trygghetslarm används i olika boendeformer så som servicehem och är ett bra samt enkelt hjälpmedel för både personal och boende att kunna få kontakt med varandra. Det är av stor betydelse om boendet är privatägt, kommunalt ägt eller drivet av ett vårdföretag då valet av leverantör för trygghetslarm skall göras. Då boendet är kommunalägt faller valet av leverantören på de företag som har vunnit upphandlingen med kommunen. Ett privat ägt boende är inte bundet till kommunens ramavtal och har därför fler valmöjligheter i valet av leverantör. 9 I Stockholm kan stadsdelsförvaltningarna välja till vilken larmcentral de vill ha sina larm kopplade. Till Stockholms äldre och handikappjour, som består av Trygghetsjouren, Larmcentralen och Jourpatrullen har 16 av 18 stadsdelar valt att koppla sina trygghetslarm. Stockholms kommun har ramavtal med tre stycken leverantörer av trygghetslarm; CareTech, STT Care och Tunstall. Detta innebär att varje stadsdel kan välja bland dessa aktörer. Stockholm har ca 13000 larmkunder. 10 I Västerås har kommunen valt att använda sig av Tunstalls trygghetslarm samt deras larmcentral i Örebro. Larmcentralen tar emot larmen och gör en bedömning om användaren är i behov av hjälp och i sådana fall vilken prioritering larmet har. Larmcentralen skickar ett meddelande med information om position och prioritering till Dygnet runt patrullen, vilken är den enhet som följer upp och åtgärdar larmen. Detta gäller för användare som bor kvar i sitt hem medan personalen på de olika boendeformerna själva svarar på sina boendens larmanrop. I Västerås använder sig ca 2000 personer av trygghetslarm. 11 8 Intervju med Alleato, 2006 11 30 9 Intervju med Elsie Wijk, 2007 04 26 10 Intervju via mejl med Marianne Hedström, chef för Stockholms äldre och handikappsjour, 2007 05 23 ( alt www.sthockholm.se ) 11 Intervju med Catharina Carenheim, 2007 04 23 11

4.1.1. Offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling är en lag som reglerar hur en offentlig myndighet får agera när myndigheten köper varor och tjänster av andra aktörer. Detta innebär att myndigheten måste annonsera om de inköp som ska göras, för att ge de företag som är intresserade en chans att lämna in ett anbud. Anbuden ska sedan utvärderas och detta ska ske på sakliga grunder utan några avvikelser. Det företag som vinner utvärderingen får kontraktet med myndigheten. Lagen om offentlig upphandling gäller för myndigheter samt andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. 12 4.1.2. Relaterade projekt Från mars 2005 till mars 2006 genomfördes projektet Mobila Trygghetslarmsprojektet, några av dem som deltog i projektet var Tunstall, och Luleås Tekniska Universitet. Syftet med projektet vara att testa ett mobilt trygghetslarm. 13 Antalet testdeltagarna var 9 personer och de fick pröva på larmet under tre veckor. Testpersonerna intervjuades och fick besvara två enkäter kring funktion, användarvänlighet och graden av rörelsefrihet. Resultatet som framgick var att larmknappen skulle vara användarvänlig, att kostnaden kunde vara som en mobiltelefon och testpersonerna även upplevde en högre grad av trygghet och frihet. 4.2. Hur fungerar ett vanligt trygghetslarm idag Idag fungerar larmet så att användaren oftast har dels en tryckknapp och dels en trygghetstelefon inkopplad i sin lägenhet. Trygghetstelefonen är oftast uppkopplad till telefonanslutningen, detta innebär att vid ett larm debiteras ett vanligt telefonsamtal på telefonräkningen samt att man inte kan ringa samtidigt som man larmar. När användaren är i behov av hjälp trycker hon/han på knappen som sänder en signal till trygghetstelefonen. Trygghetstelefonen ringer i sin tur, via telefonnätet, upp någon form av larmcentral. Larmcentralen tar emot samtalet och försöker kommunicera med användaren för att få en uppfattning av situationen, varefter personalen på larmcentralen meddelar rätt enhet som ska hjälpa användaren. Trygghetslarmet fungerar bara så länge användaren befinner sig inom en viss radie pga. sändarens och mottagarens räckvidd. 12 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921528.htm 13 http://epubl.ltu.se/1402 1528/2006/07/ 2007 02 10 12

5. Boxplay Alleato AB Boxplay Alleato AB är ett företag som vill öka trygghetskänslan hos sina kunder med hjälp av sina produkter. 5.1. Historik I slutet av 90 talet startade Ericsson ett internt projekt som de namngav till ErikCare och med sig fick Ericsson Skandia och Huddinge Universitetssjukhus. År 2001 grundades Alleato och tillsammans med bostadsföretaget JM började de titta på tekniklösningar för seniorboende. Under årsskiftet 2002/2003 beslutade sig både Ericsson och Skandia för att dra sig ur projektet. I början av 2004 tog AB Boxplay över ägandeskapet av Alleato. Alleato är verksam främst inom Stockholmsregionen. 5.2. Affärsidé Alleatos affärside är att: Genom att ge äldreomsorgens personal verktyg för att effektivisera och kvalitetssäkra omsorgen kan man uppnå den budgetbalans som utförarna eftersträvar och den trygghet brukaren och deras närstående har behov utav. Effektivisering uppnås dessutom av sammanförandet av information som ger tillgänglighet och ger möjlighet till integrering mot andra system. Alleato kan erbjuda utföraren verktyg som består både av verksamhetsutveckling och datorstödda system beroende på verksamhetens behov. 5.3. Vision Alleatos vision är att ge alla människor oavsett ålder, sjukdomar eller fysiska förutsättningar möjlighet till att leva ett bättre liv. 5.4. Produkter Alleato är ett företag som levererar skräddarsydda helhetslösningar/helhetssystem där trygghetslarm ingår som en del av det. Man samarbetar med sina kunder för att ta fram den bästa och anpassningsbara lösningen åt dem. Alleatos systemet är webbaserat vilket innebär att man inte behöver installera någon form av mjukvara. Det som krävs är att man har tillgång till en dator med internetuppkoppling samt någon form av antingen handdator eller mobiltelefon med en webbläsare. Alleato har utrustat sitt system med många verktyg till att förenkla personalens arbete, så som möjligheten att enkelt föra patientjournaler samt planera i sitt schema. 14 14 Intervju med Alleato, 2006 12 14 13

En annan funktion är passagekontrollen för rymningsbenägna personer. Detta innebär att när en person börjar närma sig ett område där personen inte bör vistas går ett larm till personalen. Alleato gör även produkter för säkrare hem, vilket är främst för patienter som exempelvis har haft en hjärnblödning och behöver lite extra tillsyn. Det kan vara en röst som påminner en om att stänga dörren, spisen, vattenkranen, etc. Alleato samarbetar med ett finländskt hälsovårdsföretag som heter IST, International Security Technology Oy. Alleato har även samarbete med ett annat utländskt företag, vars namn Alleato inte vill nämna, där de tillsammans arbetar med det mobila larmet. I det här projektet står Alleato för mjukvaran och det andra företaget för hårdvaran. 15 Hälsoarmbandet och det mobila larmet är de två produkter som ska undersökas i detta examensarbete. 5.4.1. Hälsoarmbandet Vivago Alleato har tillsammans med IST utvecklat ett trygghetslarm som man önskar ska leda till att användaren känner sig tryggare. För att hälsoarmbandet ska få ett mera diskret utseende har man valt att designa om den till en klocka, se Figur 1. Figur 1: Hälsoarmbandet Vivago. Hälsoarmbandet är utrustat med de vanliga funktionerna som dagens traditionella trygghetslarm har, dvs. en larmknapp med vilken användaren manuellt, med ett tryck kan larma och automatiska tester varvid olika funktioner, såsom batteriet, kontrolleras. Trygghetslarmet fungerar bara en viss radie från sin basstation/trygghetstelefon som i sin tur är uppkopplad till en telefonlina och automatiska tester sker för att kontrollerar att båda enheterna fungerar som de ska. Radien varierar beroende på hur stark sändaren och mottagaren är, oftast är det anpassat till användarens boende. Olika protokoll till vem det är som ska ta emot larmet kan programmeras in och som en 16 extra finess har en kalorimätare tillagts hälsoarmbandet. Alleato hoppas att kalorimätaren ska sporra användaren till mer fysisk aktivitet. Batteriet räcker i ca 6 månader varefter man måste ladda upp batteriet. Man behöver inte byta batterier och detta gör att hälsoarmbandet är vattentätt inte bara vattentåligt. 15 Intervju med Alleato, 2006 12 14 16 IST, svenskpresentation 2005, erhållits av Alleato. 14

Hälsoarmbandet har på undersidan sensorer som kan avläsa olika parametrar hos användaren, men sensorerna måste vara i kontakt med huden för att den ska fungera korrekt. Detta innebär att armbandet inte kan bäras på något annat sätt än kring handleden. De parametrar som sensorerna bland annat läser av är hudens temperatur, mikro /makrorörelser, konduktivitet, dessutom får man information om användaren har på sig larmet eller inte, samt om användaren befinner sig i sitt hem eller har lämnat sin bostad. När användaren lämnar lägenheten bryts förbindelsen mellan larmet och trygghetstelefonen och detta kan indikeras genom en varningssignal i systemet. Varningssignal skickas även då användaren inte har haft på sig larmet under en längre tidsperiod. All data samlas in och visas upp i en grafisk aktivitetskurva. Det tar tre dygn för att systemet ska få tillräckligt mycket information om användarens aktivitet, för att kunna avgöra vad som är användarens normala dygnsrytm. Ur kurvan kan man läsa hur aktiv användaren har varit under dagen och hur bra användaren har sovit. Alleatos system sparar användarens aktivitetsinformation och om någonting händer som gör att användarens aktivitet avviker kraftigt från den normala dygnsaktiviteten skickas det ett automatiskt larm, t.ex. o m användaren ramlar och slås medvetslös skickas det iväg ett automatiskt larm efter 15 min. Hälsoarmbandet kan också vara en hjälp till en preventvård, dvs. man kan tidigt upptäcka ett avvikande beteendemönster hos användaren och på så sätt få en indikation att det inte står rätt till. Alla de olika larmfunktionerna är frivilliga och kan väljas bort. Hälsoarmbandet kan göras kompatibelt med andra protokoll. Detta innebär att hälsoarmbandet kan användas ihop med andra leverantörers system. Försäljningspriset ligger på ca 6000kr per hälsoarmband. 17 5.4.2. Mobila larmet Det som skiljer Alleatos mobila larm från de vanliga installerade trygghetslarm idag, är att användaren även kan larma utanför sitt hem samt att den är utrustad med GPS, vilket kan underlätta i arbetet att hitta användaren. Med hjälp av GPS kan en persons geografiska position fastställas. Detta är till stor hjälp dels vid navigering av olika typer av fordon, dels för att underlätta lokalisering av en människa i nöd.18det mobila larmet, se Figur2, fungerar som en mobiltelefon med högtalartelefon, dvs. man måste ha ett simkort i den för att det ska fungera och man kan ringa där det finns täckning. 17 IST, svenskpresentation 2005 Figur 2: Det mobila larmet. 18 http://sv.wikipedia.org/wiki/gps 15

Det mobila larmet har fyra knappar som kan kopplas till fyra olika telefonnummer samt en avstängningsknapp. Användaren kan själv välja vilket förprogrammerat nummer varje knapp skall ha eller om alla knappar skall ges samma nummer. Det går även att ha ett förprogrammerat sms istället för ett telefonsamtal eller så kan man ha både och. Om man vill nå användaren kan man även ringa till det mobila larmet, man kan välja att bara låta vissa telefonnummer nå larmet eller så kan man ha det så att vem som helst kan ringa upp användaren. Användaren kan välja om han/hon vill ha en automatisk svarsfunktion eller om han/hon vill svara genom att trycka på en knapp. Standbytiden för larmet med GPS är ca 2 dygn, varefter det måste laddas upp på nytt. En lysdiodslampa indikerar när den behöver laddas samt att det skickas ett meddelande när den är i behov av laddning till förvald person. Det mobila larmet kan bäras kring halsen, i fickan eller kring handleden. Försäljningspriset kommer att vara ca 4000kr per styck. Alleatos ide är att sälja det på liknande sätt som dagens mobiltelefoner. 19 19 Intervju med Fredrik Björklund, 2007 04 10 16

6. Marknadsöversikt konkurrenter Det som skiljer Alleatos hälsoarmband från konkurrenterna är att Alleato har valt att ha sensorer på undersidan av klockan medan konkurrenterna har valt att lägga in olika tilläggsfunktioner på själva trygghetstelefonen. Några av konkurrensfördelarna för Alleatos mobila larm är att det fungerar utomhus och att den är utrustad med GPS. Nedan följer några av Alleatos konkurrenter och lite om deras trygghetslarm 6.1. CareTech AB CarTech är ett företag som funnits sedan 1988 och är idag verksam i 15 länder. CareTech levererar både kompletta system samt enstaka produkter till kunder inom äldre och hemvård och även kunder inom annan offentlig och privat verksamhet. CareTech har dessutom flera företag som de samarbetar med, bland annat Triator Larm Tele Data AB, Zenita AB, och Itel AB. CareTech har två olika trygghetstelefoner, Gina och Gloria, med valbara tillbehör. 6.1.1. Gina Gina är en trygghetstelefon med en inbyggd realtidsklocka. Med realtidsklocka menas att det finns en klocka som har en egen strömkälla och som inte påverkas av olika avbrott. Med realtidsklockans hjälp man kan styra olika typer av tidsstyrda larm så som passivlarm. Ett exempel på passivlarm är att det skickas ett automatiskt larm om användaren inte spolat på toaletten under en viss tid. Gina har räckviddskontroll, logglarm (händelser som sker lagras för kvalitetssäkring), testlarm, linjefelsdetektering och callback funktion. Larm kan skickas till larmcentraler, privatpersoner och mobila telefoner. Gina kan besvara inkommande samtal med hjälp av den bärbara knappen. Radioalarmknappen Eric medföljer. Figur 3: Trygghetstelefonen Gina 6.1.2. Gloria Gloria har en inbyggd realtidsklocka och larm kan skickas till larmcentraler, privatpersoner eller mobila telefoner. Nät och linjefelsdetektering finns och även callback funktion, den levereras med radioalarmknappen Eric. 20 Figur 4: Trygghetstelefonen Gloria 20 http://www.caretech.se/ 2007 03 15 17

6.1.3. Eric Eric är en av CareTechs olika tryckknappar och har fem olika funktionsprofiler lagrade som standard, några exempel är trygghetslarm och överfallslarm, automatiskt batteri samt självkontroll. Det finns två separata tryckknappar, den ena används som larmknapp medan den andra används för återställning. Det är enkelt att själv byta batterier på Eric, den har en lysdiod som indikerar sändning och att batteriet fungerar. Figur 5: Tryckknappen Eric 6.1.4. Elliot Elliot är en annan av CareTechs tryckknappar och är mycket lik Eric både funktions och utseendemässigt. Den är utrustad med en lysdiod som indikerar att både sändning och att batteriet är ok. Elliot har fem olika funktionsprofiler lagrade som standard, några exempel är trygghetslarm och överfallslarm. Den har två separata tryckknappar, den ena används som larmknapp medan den andra används för återställning. Eliot ger även en bekräftelse vid lyckad larmöverföring. 21 Figur 6: Tryckknappen Elliot 6.2. STT Care AB STT grundades under 1986 av Elektrolux och erbjuder kompletta lösningar/system för olika former av vård och omsorg där trygghetslarm ingår. STT Care har flera samarbetspartners, nämnas kan SYSteam och Phoniro AB. STT Care har två stycken trygghetstelefoner. 6.2.1. Reflex II och Reflex III Reflex II har en automatisk test där funktioner och telefonanslutning prövas. Larm kan skickas till sex förprogrammerade larmmottagare, dessa kan vara larmcentraler, lokala trådlösa telefoner och mobila telefoner. Även trådlösa larm kan anslutas såsom dörr, rörelse och brandlarm. Vid strömavbrott har Reflex II en inbyggd ackumulator med en reservdrift på ca 80 timmar. Reflex III har samma funktioner som Reflex II men har fler anslutningsingångar samt ett extrakort där man kan ansluta extra larm såsom dörrlarm och sänglarm. 22 21 http://www.caretech.se/ 2007 03 15 22 http://www.sttcare.com/ 2007 03 15 18

Figur 7: Reflex III 6.2.2. Larmsändare Tx3 Larmsändaren Tx3 är en av STT Cares tryckknappar och kan bäras som klocka eller halssmycke. Den bekräftar en lyckad larmöverföring i form av att en lysdiod tänds och har ett automatiskt testlarm för att kontrollera att den fungerar som den ska. Figur 8: Tryckknappen Tx3 6.3. Bosch Telealarm Den 29 september 2006 köpte Bosch upp Telealarm och förstärkte på sätt sitt utbud inom trygghetssystem. Bosch Telealarm erbjuder helhetslösningar och har flera distributörer, bl.a. Telenta AB, Flexibel teleservice AB och Elteknik Svenska AB. 6.3.1. AP 2000 Trygghetstelefonen är kompatibel med de flesta av de vanligaste protokollen och kan kopplas samman med flera olika larmfunktioner, såsom passivlarm, brandlarm, medicinlarm, etc. AP 2000 kan ringa upp till 6 olika larmmottagare och den larmar automatiskt vid batterifel. Figur 9: Trygghetstelefonen AP 2000 6.3.2. Larmsändare RB1091 Larmsändare RB1091 kan bäras kring hals eller handled och har en stark radiosändare med optimal räckvidd. Tryckknappen är anpassad för personer som bor ensamma, på sjuk eller servicehem. 19

Figur 10: Tryckknappen RB1091 6.3.3. Larmsändare S37 Larmsändaren S37 är en av Boschs tryckknappar och kan bäras kring både hals och handled. Tryckknappen är vattentät och den larmar då det är dags att byta batteri. 23 Figur 11: Tryckknappen S37 6.4. Tunstall AB Attendo Care AB gick samman med brittiska Tunstall Group den 1 april 2007 och heter numera Tunstall AB. Sammanslagningen har bidragit till att Tunstall AB förstärkt sin position på både den svenska och den internationella marknaden. 6.4.1. Caress Caress radiofunktion använder sig av den EU anpassade frekvensen, 870 MHz, mellan knappen och trygghetstelefonen vilket gör den mindre känslig mot störningar. Den har automatiska säkerhetsfunktioner så som batteriövervakning och kommunikationslarm, andra larm så som brandlarm, dörrlarm och spislarm kan enkelt anslutas. Olika typer av larm kan skickas till olika mottagare. 24 Figur 14: Trygghetstelefonen Caress Figur 15: Tryckknappen Accept 23 http://www.boschsecurity.co.uk/content/language1/html/1907_enu_xhtml.asp, 2007 03 15 24 http://www.tunstall.se/templates/attendo/attendopagetemplate.aspx?id=7160, 2007 03 15 20