Tentamen i psykologi Kurskod: pc1307/pc1546 Kursnamn: Kurs 7 - Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik Provmoment: Forskningsmetodik Ansvarig lärare: Bengt Jansson (031-7861696; 076-7134527) Tentamensdatum: 26 mars, 2011 Tillåtna hjälpmedel: Inga Tentamen består av 9 huvudfrågor vilka omfattar totalt 30 poäng. För godkänt resultat krävs 18 poäng (60%) och för väl godkänt krävs 24 poäng (80%). Vid varje fråga anges dels den poäng som kan erhållas och dels det avsnitt i kurslitteraturen som frågan tillhör. Använd baksidan på skrivningsfrågorna om så behövs. Skriv tydligt! Besvara inte frågor med lösryckta ord, utan svara sammanhängande så att dina tankegångar kan följas. Lycka till! Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: - Din tenta är numrerad och detta nummer är din kod. - Du skall inte skriva namn eller personnummer på tentan. - När du prickas av på anmälningslistan antecknar du/skrivvakten tentamensnummret vid ditt namn på anmälningslistan. - Tentorna skickas till expeditionen på psykologiska institutionen tillsammans med anmälningslistan i förseglat kuvert. - Berörd lärare hämtar ut och rättar tentorna. - Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. - När tentamensresultatet är anslaget hämtar berörd lärare anmälningslistan (namn med kodnummer) på expeditionen. Kom ihåg att notera ditt tentamensnummer nedan och ta med dig talongen innan du lämnar in tentan. RIV AV DENNA DEL OCH SPARA Kurskod: pc1307/1546 (26 mars, 2011) Namn: KOD:
Fråga 1 [Vetenskapsteoretisk orientering / föreläsningsmaterial] [BJ] A. Crotty diskuterar det vanligt förekommande synsättet där kvalitativ forskning ställs i motsats till kvantitativ forskning. Vad har han för invändning mot ett synsätt som consistently constructionist respektive consistently objectivist? (2p) B. På vilket sätt ger INUS-villkor en mer sammansatt syn på kausalitet? (1p)
Fråga 2 [ETIK] [GT] I kurslitteraturen har forskningsetik tagits upp. a. Diskutera varför forskningsprojekt, i vilka barn eller djur skall delta, genomgår en mer noggrann etisk granskning än projekt med myndiga deltagare, innan projekten får klartecken? (1 p) b. Varför bör dåligt planerade studier ses som oetiska? (1 p)
Fråga 3 [DE VAUS-DEL I] [GT] A. Vad är skillnaden mellan slumpmässig och icke-slumpmässig sampling? När är det speciellt viktigt att dra slumpmässiga stickprov? Motivera! (1 p) B. Varför måste den beroende variabeln kunna förändras? Motivera! (1 p)
Fråga 4 [DE VAUS-DEL II] [GT] A. I en studie hade man funnit att yngre (18 22 år) rödhåriga kvinnor var i lägre grad aggressiva än brunhåriga kvinnor i åldern 23 till 27 år men i högre grad aggressiva jämfört med medelålders (48 52 år) blonda män. Vilka undersökningsvariabler är det här frågan om? Ange på vilken typ av skala (level of measurement) respektive variabel ligger. Motivera! (2 p)
B. I ett TV-program om hjärnan refererades till en norsk studie som, enligt forskarna, visat att bröstmjölk ökar intelligensen. Man hade jämfört barn som ammats länge med barn som inte ammats alls eller endast ammats under någon/några få veckor och funnit att de barn som hade ammats länge var intelligentare än de barn som inte ammats alls eller endast ammats under någon/några få veckor. a. Diskutera kritiskt slutsatsen som drogs av detta resultat. Är det en rimlig slutsats? Motivera! (1 p) b. Ge minst en alternativ förklaring till resultatet och motivera varför din förklaring kan vara minst lika korrekt som den dragna slutsatsen! (1 p) C. Redogör för den avgörande skillnaden mellan ett kvasiexperiment och ett sant experiment! Ställ en undersökningsfråga för vilken ett kvasiexperiment kan vara mer lämpat än ett sant experiment. Motivera ditt svar! (1 p)
Fråga 5 [DE VAUS-DEL IV] [GT] A. Resultatet från en enkätstudie visade att de, som under sin skoltid bytt skola fyra gånger eller fler, var mer socialt kompetenta än de som bytt skola två eller tre gånger, vilka i sin tur var mer socialt kompetenta än de som bara bytt skola en gång eller ingen gång alls. Baserat på detta resultat drog man slutsatsen att skolbyten ökar den sociala kompetensen! Diskutera denna slutsats! (2 p) B. Det är problematiskt att, i tvärsnittsstudier, fastslå kausala samband mellan variabler men det går däremot att eliminera variabler som orsak till förändringar i en variabel. Hur? (1 p) C. På vilka grunder grupperas deltagarna i tvärsnittsstudier? (1 p)
Fråga 6 [DE VAUS-DEL III] [BJ] 6A. Longitudinella studier är vanligen baserade på samband och följer individer över tid för att testa hypoteser. Beskriv en sådan studie och redogör för hur den kan analyseras. Det skall framgå hur de longitudinella effekterna kan studeras och hur de tänkes påverkar varandra och vidare vilken roll tidsfunktionen har. (3p)
6B. Longitudinella designer saknar randomiserade grupper. Hur kan man göra jämförelser mellan grupperingar på annat sätt? Fokus i frågan ligger inte på att en deltagare är sin egen jämförelse. (1p)
Fråga 7 [DE VAUS-DEL V] [BJ] A. Fallstudier använder sig av ett strategiskt urval. Vad innebär det? Hur kan en sådan studie göras trovärdig då urvalet inte är randomiserat? (1.5p) B. Redogör för de Vaus argument varför en fallstudie inte är en one-shot-study. (1.5p) C. Vad innebär pattern matchning. Varför är detta en förklarande studie? (1p)
Fråga 8 [Artiklar och material om Kvalitativ analys ] [BJ] A. Redogör för vad man vill uppnå med tematisk analys. Varför kan man inte uppnå detta med en insamling av data med en strukturerad intervju? (1.5p) B. Redogör för tre fel ( pitfalls ) som kan begås vid tematisk analys enligt Braun & Clarke. (1.5p)
Fråga 9 [Artiklar om Kvalitativ analys ] [BJ] A. Redogör för betydelsen i Yardleys fyra kriterier för kvalitativ forskning. (2p) B. Beskriv varför respondent validation (Lacey & Luff) är viktigt för utvärdering av en kvalitativ analys? (1p)