1. Bakgrund. Mål och avgränsningar



Relevanta dokument
Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Inledning

PROTOKOLL. Landstingets kansli FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

HFS indikatorer en ny generation

YTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN

JAN Beskrivning Utvecklingsuppdrag primärvården

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Prevention och behandling vid

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

PROJEKTPLAN

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Frågor om alkohol är viktiga och borde kunna ställas oftare

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Stödtillinförandetav nationellariktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Transkript:

Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet

1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete. Riktlinjerna ger rekommendationer om metoder att förebygga sjukdom genom att stödja patientens förändring av en ohälsosam levnadsvana. Riktlinjerna omfattar tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Rekommendationerna är evidensbaserade och testade i olika projekt. Socialstyrelsen rangordnar olika tillstånds och åtgärdskombinationer inom ovanstående områden som baseras på en samlad bedömning av: - Tillståndets svårighetsgrad - Åtgärdens effekt - Kostnadseffektivitet För att stimulera införandet av riktlinjerna har sjukvårdens yrkesorganisationer erbjudits möjlighet att söka anslag under en tvåårsperiod. Syftet är att bidra till implementeringen av riktlinjerna, men även att främja samarbete med andra yrkesorganisationer. Svenska Barnmorskeförbundet har sökt och tilldelats pengar för att genomföra uppdraget för insatser riktade mot barnmorskor under hösten 2012 och hela 2013, med möjlighet till förlängning våren 2014. Förbundet har anställt två projektledare. Susanne Åhlund, som kommer att arbeta med fysisk aktivitet och kost, och Marianne Johansson, som kommer att arbeta med alkoholvanor och tobaksbruk. Båda arbetar halvtid med projektet. Parallellt stimuleras landsting och kommuner att arbeta med riktlinjerna för att förstärka genomslaget för dessa inom svensk hälso-och sjukvård. Mål och avgränsningar Projektmål Kontinuerlig kontakt med samordningsbarnmorskor i första hand och även yrkesverksamma barnmorskor i andra hand Att nå ut med implementeringen av de nationella riktlinjerna på ett enkelt och förståeligt sätt så att det kan omsättas i praktiskt arbete Webbaserad sida om levnadsvanor för ungdoms- och barnmorskemottagningar tas fram i samarbete med socialstyrelsen. Modeller och uppföljningsparametrar för att säkra datatillgång för uppföljning genom komplettering av Q- registret. Bevaka att landsting/regioner inför sökord gällende de fyra levnadsvanorna för mödra- och ungdomsmottagningar. Tydliga verktyg finns hos samtliga samordningsbarnmorskor för ett fortsatt långsiktigt arbete

Att verksamhetsövergripande handlingsplaner finns gällande uppföljning och hjälp för riskgrupper inom ovan nämnda områden så att dessa erbjuds hjälp av specialister. En enkel handlinsplan/manual för det tidiga hälsosamtalet i samband med tidig graviditet och i graviditetsvecka 32. Likartat arbete nationellt Barnmorskorna inom slutenvården ska ha kunskap om de nationella riktlinjerna för att kunna informera under BB -tiden Skapa en bra dialog med företrädarna för ungdomsmottagningarna om de nationella riktlinjerna och hjälpa till med hur de praktiskt kan användas ute på våra ungdomsmottagningar. Förändringsmål Att dessa arbetsmetoder efter projektets slut skall ingå som en del i barnmorskornas dagliga arbete med sina patienter oavsett var vi arbetar. Att på nationell nivå ha så lika arbetsmetoder som möjligt, bra handlingsplaner samt kontinuerlig fortbildning. Att vi i landet har en miniminivå gällande innehåll och kvalité på de utbildningar våra barnmorskor får i MI samt KBT. Att vi i Q-registret får de uppföljningsparametrar som behövs för att belysa ovanstående frågor Barnmorskans kunskaper om hälsofrämjande omvårdnad och sjukdomsförebyggande metoder är väl förankrade. Att barnmorskor ger rådgivande samtal om kost och fysisk aktivitet med skriftlig ordination, FAR, likväl som alkohol och tobak. Att alla barnmorskor använder och utnyttjar AUDIT som instrument Att arbeta för att Socialstyrelsen tillsammans med SKL tar fram en webb baserad applikation gällande sunda levnadsvanor för flera målgrupper Att SKL, kommuner och landsting satsar på det förebyggande arbetet utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer och därigenom ger sjukvårdens yrkeskategorier utrymme och stöd i arbetet med att förbättra befolkningens hälsa. Att barnmorskeutbildningen i framtiden kommer att omfatta undervisning om sunda levnadsvanor samt utbildning i MI,AUDIT, FYSS och FAR Utforma certifieringsinstrument för barnmorskan, gällande goda levnadsvanor.

Avgränsningar (grupper) som inte omfattas av projektet - Kvinnor som missbrukar alkohol - Kvinnor med ett BMI högre än 35 - Kvinnor med en sjuklig undervikt - Kvinnor med en förbrukning på mer än 20 cigaretter/dag 2. Metod Tydlig satsning på våra öppenvårdsbarnmorskor som träffar kvinnorna och deras partner under lång tid och med stor kontinuitet i samband med graviditet, preventivmedelsrådgivning och på ungdomsmottagning. Regelbunden kontakt med landets samordningsbarnmorskor genom månatliga brev, möten samt fokusgrupper Diskussioner under arbetets gång med experter inom olika områden Muntlig och skriftlig information fortlöpande till yrkesverksamma barnmorskor i landet som t ex regionala möten Kort information om arbetet i Jordemodern Temanummer i Jordemodern maj 2013 Inhämta kunskap och samverka med andra yrkeskategorier och SFOG runt genomförandet. Medverka vid olika möten och konferenser, både specifikt för barnmorskor samt mer allmänt Anordna nationella och regionala utbildningstillfällen Tillsammans med registerhållare, SKL och Socialstyrelsen arbeta för införandet av nya uppföljningsparametrar Ge ekonomiska exempel på vad det kostar att inte genomföra de nationella riktlinjerna Kontinuerlig dialog med SKL och Socialstyrelsen gällande implementeringen ute i landstingen/kommunerna gällande arbetsid och utbildningar för barnmorskor både under och efter projektperioden Flertal möten med representanter för barnmorskeutbildningarna för att diskutera införande av utbildningsavsnitt omfattande sunda levnadsvanor, FYSS, FAR, AUDIT och MI.

Projektorganisation Svenska barnmorskeförbundet Uppdragsgivare: Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen Styrgrupp: Catharina Zetterström, vice förbundsordförande Åsa Råsbrink, förbundsstyrelsen Kajsa Westlund, kanslichef Styrgruppen träffas 6 gånger/år Projektledare: Marianne Johansson, 50 % Susanne Åhlund, 50 % Referensgrupp: Kerstin Pettersson, registerhållare MHV-registret Elisabeth Danielsson, samordningsbarnmorska Göteborg Ing-Marie Claesson, universitetslektor Linköping Ulla Lennartsson, sjuksköterskor mot tobak Gunilla Banke, förbundsstyrelsen Anne-Marie Lundgren, förbundsstyrelsen Referensgruppen har möte 3 gånger/år 3. Planering Se bilaga 1, workline 4. Kvalitetssäkring Fortlöpande kontakt med Irene Nilsson Carlsson, projektledare Socialstyrelsen Styrgupp Referensgrupp Experter

5. Rapportering En delrapport i juni 2013 Slutrapport preliminärt sommaren 2014 innehållande; -Avstämning uppnådda mål och möjlighet till genomförande av projektet- och Förändringsmål. - Goda exempel från verksamhet ute i landet - Första förslag på fortsatt utvecklingsarbete inom området till SKL och Socialstyrelsen Marianne Johansson Projektledare Susanne Åhlund Projektledare