Stödtillinförandetav nationellariktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder

Transkript

1 Stödtillinförandetav nationellariktlinjerför sjukdomsförebyggande metoder Delrapport 2013 r ) 6.X. Socialstyrelsen

2 Förord Regeringen beslutade den 13januari 2011 om ett uppdrag till Socialstyrelsen om att stödja införandet av myndighetens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Enligt uppdraget ska en tredje delredovisning lämnas senast den 31 maj Rapporten har tagits fram av projektledaren Irne Nilsson Carlsson. Taina Bäckström Ställföreträdande generaldirektör 2

3 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Projektets struktur 7 Sprida kunskap om riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder 14 Stöd till metodutveckling 17 Interaktiv IT-baserad utbildning 19 Uppföljning och utvärdering 21 Avslutande kommentarer 23 3

4 Sammanfattning I den tredje delredovisningen redovisas läget i maj 2013 i arbetet med regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att stödja införandet av myndighetens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. En struktur har byggts upp för att stödja landstingens och kommunernas arbete med riktlinjerna. Professionerna har involverats och projektet bidrar till en samordning mellan hälso- och sjukvården, professioner och berörda myndigheter. Svenskaläkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska barnmorskeförbundet, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Dietisternas riksförbund och Förbundet Sveriges arbetsterapeuter har fått bidrag från Socialstyrelsen för att stödja införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Sedan förra delrapporten har arbetet med att sprida kunskap om riktlinjerna fortsatt. Fem studier om metodutveckling pågår. En förstudie har genomförts om en uppdatering av FYSS (Fysisk Aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling), med stöd från Socialstyrelsen. Diskussion pågår med några landsting om förbättringsarbete när det gäller metod för kvalificerat samtal om matvanor. En förstudie har genomförts för en webbutbildning om samtal om matvanor och under hösten kommer utbildningen att produceras. En mätning av attityder hos chefer, professioner och befolkningen till sjukdomsförebyggande arbete har genomförts. Arbetet med att säkerställa datatillgång av god kvalitet har intensifierats. Arbetet i projektet genomförs enligt planen och Socialstyrelsen ser en positiv utveckling i landsting och regioner men det finns fortfarande behov av fortsatt utvecklingsarbete för att skapa goda strukturella förutsättningar för arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Nästa års uppföljning av landstingens och regionernas arbete med sjukdomsförebyggande metoder kommer att bli viktig för att säkerställa att patienter över hela landet får ett bra omhändertagande och erbjuds samtalsstöd i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. 4

5 Bakgrund Uppdraget Regeringen beslutade den 13januari 2011 om ett uppdrag till Socialstyrelsen om att stödja införandet av myndighetens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I uppdraget ingår att tillsammans med företrädare för olika professioner sprida kännedom om riktlinjerna inom landsting och kommuner, kartlägga behovet av och stödja metodutveckling för det förebyggande arbetet inom vård och omsorg, skapa en interaktiv utbildning för olika yrkesgrupper med hjälp av ITlösningar och utveckla modeller eller metoder för att säkerställa datatillgång för uppföljning av införandet av riktlinjerna. I uppdraget ingår vidare att följa den internationella utvecklingen när det gäller sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 3 november 2011 om en komplettering av uppdraget angående nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I det beslutet angavs uttryckligen att Socialstyrelsen utöver för egen verksamhet också får använda anslagna medel som bidrag till de medverkande aktörer som deltar i arbetet med uppdraget om införandet av de nationella riktlinjerna. Regeringen har under 2011 beslutat om att utbetala sammanlagt 24 miljoner kronor till Socialstyrelsen för att genomföra uppdraget. Regeringen angav i uppdraget från januari 2011 att man avsåg att återkomma med finansiering för perioden För 2012 och 2013 har regeringen beslutat om 20 miljoner kronor årligen till Socialstyrelsen för att genomföra uppdraget. En första delrapport lämnades till Regeringskansliet den 31 oktober 2011 och en andra delrapport lämnades den 31 maj I denna rapport fokuseras på vad som har hänt i projektet sedan dess. De nationellariktlinjerna En slutversion av de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder publicerades den 30 november En interimsorganisation har tillsatts med uppgift att årligen göra en översiktlig genomgång av riktlinjernas olika delområden och eventuell ny information som kan ha tillkommit. En första avstämning har gjorts som visar att rekommendationerna ligger fast för tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. När det gäller riskbruk av alkohol har interimsorganisationen ännu inte gjort någon bedömning av om ny kunskap kan komma att påverka rekommendationerna. Vissa frågor som rör definitioner m.m. när det gäller riskbruk tan- 5

6 gerar det arbete som pågår vid uppdateringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruk och beroende. 6

7 Projektetsstruktur Projektplan En projektplan beslutades av generaldirektören den 31 maj I syftet med projektet angavs att hälso- och sjukvården i ökad utsträckning ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och följa de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Som projektmål angavs de uppgifter som finns specificerade i regeringsuppdraget och som redovisas ovan under rubriken Uppdraget. I projektplanen specificerades fem effektmål. Vårdgivarna ska ha strukturer som stödjer ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i enlighet med de nationella riktlinjerna. Patienterna ska erbjudas stöd för att förändra riskfyllda levnadsvanor i enlighet med rekommendationerna i de nationella riktlinjerna. Alla i hälso- och sjukvården som har patientkontakter ska ha kunskap och förmåga att arbeta i enlighet med riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder. Professionerna ska förmedla en positiv attityd till hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvårdspersonalen ska tillämpa sjukdomsförebyggande metoder vid möte med patienter. Projektet ska ha bidragit till metodutveckling som främjar tillämpningen av sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården. Metodutvecklingen kan gälla både metoder för implementering på organisationsnivå och metoder som tillämpas i mötet med patienten. Det ska gå att följa upp det hälsofrämjande arbetet och tillämpningen av riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder i alla landsting och regioner. Öppna jämförelser ska finnas tillgängliga för det hälsofrämjande arbetet. De indikatorer som beslutas inom riktlinjeprojektet ska gå att följa upp med data. Projektplanen innehåller avgränsningar mot viss kommunal, landstings- och statlig verksamhet. Vidare redovisas i vad mån projektet behöver samverka med andra projekt och verksamheter. I projektplanen lyfts olika perspektiv och grupper i befolkningen fram som särskilt behöver beaktas. Funktionshindrade, vissa etniska grupper och nationella minoriteter samt grupper med låg utbildningsnivå har i genomsnitt mer riskfyllda levnadsvanor än övriga befolkningen. Det finns också skillnader i riskfyllda levnadsvanor mellan kvinnor och män. Projektet ska eftersträva att utforma insatser som stödjer en jämlik vård. Referensgrupp En referensgrupp har bjudits in till projektet. I referensgruppen deltar personer som företräder landstingen/regioner, nätverket för hälsofrämjande sjuk- 7

8 vård, Sveriges kommuner och landsting, Föreningen Svensk företagshälsovård, Studenthälsan, Vårdföretagarna, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkaresällskapet, Svenska barnmorskeförbundet, Sveriges arbetsterapeuter, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Dietisternas riksförbund, Psykologförbundet, Statens folkhälsoinstitut, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Statens livsmedelsverk. Kontaktpersoneri landstingen Projektet har kontaktpersoner i alla landsting och regioner. Landstingen och regionerna har inbjudits att anmäla den person som har ansvaret för att införa de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder i sitt landsting eller region och alla har tackat ja till att delta i kontaktpersonsgruppen. Kontaktpersonerna spelar en viktig roll för att säkerställa att projektets insatser stödjer landstingens och regionernas implementering av det sjukdomsförebyggande arbetet. Genom projektet främjas också kontakterna mellan landstingen och det ges tillfälle att byta erfarenheter och bolla idur om genomförandet av implementeringen i landstingen och regionerna. Samverkanmed professionerna Hälso- och sjukvårdspersonalen spelar en viktig roll som ambassadörer för en omorientering mot ett mer sjukdomsförebyggande arbete i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har lämnat bidrag till professionsorganisationer som verkar inom hälso- och sjukvården. Professionerna har fått stöd för att sprida kunskap om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder bland sina medlemmar. Bidraget kan också användas till att delta i landstingens arbete med att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. För 2013 har följande organisationer fått bidrag. Svenska läkaresällskapet Svenska läkaresällskapet (SLS) är en professionell sammanslutning i syfte att främja medicinsk forskning, utbildning, etik och kvalitet, för utveckling inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen beslutade hösten 2011 om bidrag till Svenska läkaresällskapet för stöd till implementeringen av de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder för arbetet åren 2011 och Under våren 2013 har bidrag beslutats för arbetet under innevarande år. Läkare kommer att vara viktiga för att ge det sjukdomsförebyggande arbetet ökad legitimitet inom den specialiserade vården och primärvården. Läkare kommer också ha en viktig roll i patientmöten som de som tar anamnes och erbjuder stöd till ändrade levnadsvanor och följer upp resultatet av insatsen. Ibland kommer det även att vara läkare som genomför samtalsbehandlingar. SLS bedriver mycket av sitt arbete organiserat i sektioner. Under 2012 har elva sektioner skrivit under avtal med SLS om att delta i arbetet med att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna. Det är sektionerna för 8

9 allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, beroendemedicin, fysisk aktivitet och idrottsmedicin, gastroenterologi, kardiologi, kirurgi, obstetrik och gynekologi, ortopedi, psykiatri och reumatologi. Utöver dessa har sektionerna för alla övriga opererande specialiteter samt anestesi och intensivvård varit aktiva i arbetet kring Rökfri operation. SLS och sektionerna har genomfört 78 utbildningstillfållen och nått ut till knappt deltagare varav ungefår hälften är läkare. Projektets viktigaste forum för att nå läkarkåren är de etablerade utbildningstillfällen som finns på nationell, regional och lokal nivå där information om de nationella riktlinjerna och läkares samtal om levnadsvanor ingår som en programpunkt bland andra. De flesta sektionerna har framställt eget informationsmaterial (broschyrer, foldrar och rollups). Projektets centrala webbplats har haft 9000 unika besökare. De flesta sektionerna har dessutom använt den egna sektionens webbplats för att sprida information. Sektionerna har redovisat knappt 50 möten i olika nätverk och arbetsgrupper kring levnadsvaneprojektet. En stor del av arbetsinsatsen är omfattande nätverksbyggande som framförallt sker genom mejl och telefonkontakter. SLS framhåller att det finns ett betydande intresse för deltagande i arbetet i stora delar av läkarkåren. Samtidigt har det enligt SLS funnits kritik inom allmänläkarkåren mot hur en del landsting/regioner utformat arbetet med registrering av vårdåtgärder och med system för ersättning för arbete med levnadsvanor. En annan fråga som har diskuterats inom läkarkåren har varit att många läkare har uppfattat att riktlinjerna ensidigt inriktar sig mot primär prevention. Den roll där läkarnas kompetens och auktoritet används bäst är i patientsamtal där levnadsvanorna tas upp i samband med den sjukdom eller det problem som patienten fått läkartid för. De utmaningar som projektet står inför enligt SLS, har framförallt samband med hur implementeringen kommer att drivas av regioner och landsting. Utvecklingen är ojämn. En avgörande fråga är om regioner och landsting kommer att tillföra resurser till området vilket bedöms nödvändigt. Landstingens aktiviteter är framförallt koncentrerade till primärvården och till rökning och fysisk aktivitet. SLS betonar betydelsen av att satsa på insatser på sjukhusen och kring matvanor och alkohol. En annan utmaning är att landstingen och regionerna underskattar problemen kring den ojämlika hälsan och vikten av att planera kommande insatser för att öka jämlikheten i hälsa. Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella sammanslutning. Svensk sjuksköterskeförening företräder professionens kunskapsområde med syfte att främja forskning och utveckling, utbildning samt kvalitetsutveckling inom vård och omsorg. Socialstyrelsen beslutade hösten 2011 om bidrag till Svensk sjuksköterskeförening för stöd till implementeringen av de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder för arbetet åren 2011 och Under våren 2013 har bidrag beslutats för arbetet under innevarande år. 9

10 Svensk sjuksköterskeförening stödjer implementeringen genom sitt projekt Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor. Syftet med projektet är att sprida kännedom och kunskap om riktlinjerna till sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård så att alla arbetar i enlighet med de metoder som riktlinjerna rekommenderar. Projektet har medverkat vid seminarier, studiedagar, nationella konferenser och andra möten och sammankomster där riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har diskuterats. Arbetet har rönt stort intresse bland sjuksköterskor och under år 2012 har 15 av föreningens specialistsektioner och nätverk anslutit sig och medverkar aktivt i ett eller flera av projektets sektionsövergripande delprojekt inom prioriterade områden; Sjuksköterskor i cancervård, föreningen för hematologisjuksköterskor, distriktssköterskeföreningen, riksföreningen för företagssköterskor, riksföreningen för barnsjuksköterskor, sjuksköterskor mot tobak, nätverket levnadsvanor, psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor, nutritionsnätet för sjuksköterskor, riksföreningen för skolsköterskor i Sverige, astma- och allergisjuksköterskeföreningen, föreningen reumasköterskor i Sverige, Nätverket sömn och hälsa och svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvården. Fem fördjupningsområden har prioriterats och utvecklats till följande fem delprojekt: Hälsofrämjande omvårdnad vid psykisk ohälsa hos vuxna Hälsofrämjande omvårdnad vid cancer Hälsofrämjande omvårdnad med inriktning mot fysisk aktivitet Hälsofrämjande omvårdnad med inriktning mot matvanor och alkohol Hälsofrämjande omvårdnad och sjuksköterskans ansvar för att samtala om levnadsvanor. Samtliga delprojekt drivs av en eller flera delprojektledare. Under 2011 har 11 personer från olika landsting arbetat som delprojektledare. Förutom stöd och vägledning från den nationella projektledaren finns även en projektgrupp knuten till varje delprojekt. Sammantaget har ca 50 personer medverkat aktivt i de olika delprojektens arbete. Samtliga delprojekt fortsätter sitt arbete under Svenska barnmorskeförbundet Svenska barnmorskeförbundets ändamål är att främja bammorskans professionella utveckling samt kunskapsutveckling och forskning inom barnmorskans verksamhetsområden med fokus på sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Barnrnorskor träffar kvinnor från 13 till 60 år på ungdomsmottagningar, i samarbete med högstadie- och gymnasieskolor, vid gynekologisk cellprovskontroll, preventivmedelsrådgivning och graviditetsrådgivning. I alla dessa sammanhang kan det ges tillfälle att samtala om hälsosamma levnadsvanor. Gravida, ammande kvinnor samt föräldrar är grupper som är särskilt prioriterade enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsen har beslutat om bidrag till Svenska barnmorskeförbundets projekt från den 1juli 2012 till och med december Projektledare anställdes under hösten Samordningsbarnmorskorna används som kon- 10

11 taktpersoner för att nå ut till barnmorskor i landet. Ett uppstartsmöte med samordningsbarnmorskorna hölls i oktober 2012 och vid mötet i mars gjorde projektledarna en fördjupad presentation och projektet diskuterades. Projektledarna medverkar vid nationella och regionala sammankomster och utbildningar för mödrahälsovården. Vid konferensen Reproduktiv hälsa i maj 2013 hölls under en hel dag semiarier med tema kost och motion under graviditet och eftervård samt rådgivning i dessa frågor vid preventivmedelsrådgivning och screening för gynekologisk cellprovtagning. Projektet har även presenterats för förbundets utbildningsråd där samtliga barnmorskeutbildningar är representerade. Det finns behov av att ytterligare kommunicera rekommendationerna i riktlinjema till barnmorskor för att yrkesgruppen ska ha kännedom om de rekommenderade åtgärderna. Förbundets tidskrift Jordemodern har i maj 2013 ett temanummer om goda levnadsvanor för att öka kännedomen om riktlinjerna och projektet. Ett månadsbrev skrivs till samtliga samordningsbarnmorskor för att de ska vara uppdaterade. Projektet arbetar även med att ta fram informationsmaterial m.m. Legitimerade sjukgymnasters riksförbund Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, LSR, är sjukgymnasternas fackliga och professionella organisation. Sjukgymnaster möter patienter med både kortvarig, långvarig och bestående funktionsnedsättning. Många av dessa tillstånd kan ha samband med ogynnsamma levnadsvanor. Socialstyrelsen beslutade i mars 2012 om bidrag till LSR för insatser under år Ett kompletterande beslut om att stödja framtagandet av en informationsfilm togs i november Socialstyrelsen har även beslutat om bidrag för LSR:s arbete under år LSR:s arbete under 2012 fokuserade på att ge information till samtliga medlemmar via tidningen Fysioterapi, medlemsbrev, hemsida och folder. Vidare analyserade LSR mål och innehåll i utbildningarna för sjukgymnaster och man gjorde en kartläggning av professionens behov för kunskapsutveckling. Man genomförde utbildning/workshops i sjukdomsförebyggande metoder för lärare vid landets sjukgymnastutbildningar och utbildning/workshops för strategiska nyckelpersoner inom ett utvalt landsting och för deltagare vid Medicinska riksstämman. Under 2013 fortsätter arbetet med information och nätverksbyggande nationellt och regionalt. Den film som man fått bidrag för att producera finns tillgänglig på LSR:s hemsida. Utbildningar/workshops genomföras i hela landet. Ambassadörer för levnadsvanor utbildas vid förbundets sektioner. Riktlinjerna kommer att uppmärksammas på Sjukgymnastdagarna. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är både en facklig och professionsinriktad organisation för Sveriges arbetsterapeuter. FSA driver medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen. Åtta av tio arbetsterapeuter har kommunen eller landstinget som arbetsgivare och arbetar på sjukhus, 11

12 vårdcentral eller inom äldreomsorgen. Många av de patienter som arbetsterapeuter möter har aktivitetsproblem på grund av kronisk sjukdom eller skada och de behöver ofta stöd för att inte utveckla ny ohälsa eller ytterligare försvåra symptomen av de sjukdomar de redan har. Socialstyrelsen beslutade om bidrag till Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i mars Bidraget avsåg verksamhet under år Förbundet har inte sökt ytterligare medel. Bidraget har använts till att sprida kännedom om de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder till arbetsterapeuter. I projektet har man kartlagt utbildningsbehov för arbetsterapeuter och genomfört en work-shop tillsammans med utbildningsanordnare. Man har också tagit fram webbaserat fortbildningsmaterial till redan aktiva arbetsterapeuter som finns tillgängligt på hemsidan. Dietisternas riksförbund Dietisternas riksförbund (DRF) är en delförening inom SACO-anslutna fackförbundet Naturvetarna. Riksförbundets syfte är att ta vara på medlemmarnas yrkesmässiga intressen. Dietisterna kommer att spela en viktig roll vid implementeringen av de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsen beslutade 2012 att stödja DRF så att de kunde genomföra två dietistdagar med deltagare från hela landet för att diskutera implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Dietistdagarna blev en uppstartskonferens för arbetet med riktlinjerna i dietistkåren. Socialstyrelsen har beslutat om bidrag till DRF för Bidraget syftar till att DRF ska bygga upp ett projekt Dietisters samtal om levnadsvanor för att sprida kännedom om riktlinjerna i dietistkåren och att möjliggöra samverkan med andra professionsgrupper när det gäller samtal om matvanor. Andra projektmed närliggandeuppdrag Regeringens ANDT-strategi anger som ett av de prioriterade målen att hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad ohälsa ska utvecklas. I ANDT-strategin lyfts Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder när det gäller alkohol och tobak fram särskilt. Man poängterar att det är viktigt att riktlinjerna implementeras och att det kommer att krävas utbildnings- och fortbildningsinsatser. Det som sägs i ANDT-strategin följer väl hur implementeringsprojektet arbetar med dessa frågor. Sedan förra delrapporten har indikatorer utvecklats för ANDTstrategin. Sedan årsskiftet 2008 och 2009 arbetar en nationell samordningsgrupp för kunskapsstyrning (NSK) med uppgift att bidra till att oönskad variation i vården minskar, kunskap om implementering utvecklas, spridning av ny kunskap blir effektivare och nya metoder snabbt utvärderas. Gruppen består av företrädare för hälso- och sjukvården från samtliga regioner, Sveriges kommuner och landsting samt Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Tandvårds- och läkemedelsförmåns- 12

13 verket, Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut. Vid ett möte med NSK i oktober 2012 presenterade Socialstyrelsen hur man arbetar med att stödja införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Frågan var aktuell för NSK eftersom regeringsuppdraget innebär en högre ambitionsnivå när det gäller att stödja implementeringen än vad Socialstyrelsen har haft möjlighet till vid implementeringen av andra nationella riktlinjer. 13

14 Spridakunskapom riktlinjernaom sjukdomsförebyggandemetoder Kommunikationsmål Huvudmännen ska ha kännedom om de nationella riktlinjerna och ha tillräcklig kunskap och motivation för att skapa strukturer som gör att hälso- och sjukvården erbjuder patienterna stöd i enlighet med rekommendationerna i de nationella riktlinjerna. Verksamhetsansvariga ska ha tillräcklig kunskap och motivation för att planera, resurssätta och leda verksamheten så att man arbetar i enlighet med rekommendationerna i de nationella riktlinjerna Professionerna ska ha kunskap om rekommendationerna i de nationella riktlinjerna och vara motiverade att arbeta i enlighet med riktlinjerna. Patienterna ska ha tillgång till information om vilket stöd man kan förvänta sig att få från hälso- och sjukvården för att förändra ohälsosammalevnadsvanor. Myndigheter, organisationer m.fl. som är verksamma inom hälsooch sjukvårdsområdet ska känna till de nationella riktlinjerna. Deltagandei konferenser Ett sätt att sätta fokus på de nationella riktlinjerna om sjukdomsförebyggande metoder är att medverka och presentera riktlinjerna och diskutera implementering på konferenser och möten. Mycket av det arbetet görs av hälso- och sjukvården och professionerna. Socialstyrelsen har också med anledning av det särskilda regeringsuppdraget medverkat vid många externa arrangemang. Under år 2012 medverkade projektet vid 25 externt arrangerade möten. Sedan den andra delrapporten lämnades i maj 2012 kan särskilt nämnas konferensen Framtidens specialistläkare, Medicinska riksstämman, uppföljningskonferenser för projekt vid Svenska läkaresällskapet respektive Svensk sjuksköterskeförening samt den globala konferensen för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer som hölls i Göteborg i maj Möten med kontaktpersoneroch referensgrupp Möten med kontaktpersoner och referensgrupp ger tillfälle att diskutera innehållet i riktlinjerna, hur rekommendationerna ska tolkas m.m. Dessa möten ger därmed förutsättningar för en god samsyn om innebörden av riktlinjerna och att hälso- och sjukvårdspersonal och patienter möts av samma budskap om riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. 14

15 Projektet har en webbaserad projektplats där medlemmarna i kontaktpersonsgruppen respektive referensgruppen har möjlighet att dela med sig av material och ge tips och inspireras av varandra. Materialför webb ochtryck Socialstyrelsen har en särskild plats på webbplatsen där vi fortlöpande lägger ut information om projektets aktiviteter och länkar till annan relevant information. Det finns ett särskilt nyhetsbrev för nationella riktlinjer och det används bl.a. för att ge tips om ny information på webben. Allt tryckt material finns för nerladdning på webbplatsen. I samband med lanseringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder tog projektet fram en checklista om vad man bör tänka på vid införandet av rekommendationerna i landsting, regioner och kommuner. Projektet tog också fram en folder med intervjuer om förväntningar på vad riktlinjerna ska leda till i hälso- och sjukvården. I foldern intervjuades en hälso- och sjukvårdsdirektör, en kardiolog och en allmänläkare. En kortversion av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och en patientversion finns tillgänglig på webben och för beställning. En inspirationsskrift med titeln Så kan sjukvården förebygga sjukdom har tagits fram. Broschyren syftar till att stimulera arbetet med implementeringen av riktlinjerna och lyfter några av de strukturella frågor som är viktiga för en framgångsrik implementering. En annan skrift beskriver processen med implementeringen av de nationella riktlinjerna i Region Skåne Så här implementeras de nationella riktlinjernaför sjukdomsförebyggande metoder. några röster om exemplet Skåne. Även den skriften syftar till att stimulera implementeringen i landsting och regioner. Vi har också tagit fram en engelskspråkig skrift "Disease Prevention in the Swedish Healthcare System: Health situation, national guidelines and implementation". Under våren har en film tagits fram som visar hur man kan genomföra ett enkelt råd om tobak. Filmen kommer finnas på webbplatsen och kan användas fritt. Syftet är att man ska kunna använda filmen vid utbildningar och arbetsplatsträffar för att visa att det går att på 3-4 minuter ge ett enkelt råd till en patient att sluta röka. Filmen visar två alternativ. I det första fallet är patienten beredd att sluta röka och i det andra fallet visas hur samtalet kan utvecklas om patienten inte är motiverad. Under produktion är en skrift om dokumentationshanteringen i några landsting inom området levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. Skriften och webbmaterialet syftar till att informera och inspirera till hur man i landsting och regioner kan utveckla dokumentationssystem för registrering och uppföljning av arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Kommunikationvia professionerna Genom bidragen till professionerna som beskrivits tidigare i rapporten så ges de förutsättningar att kommunicera riktlinjerna med sina medlemmar. Professionerna är ofta mest lämpade att sprida information till sina med- 15

16 lemmar eftersom de kan sätta in det i ett sammanhang där det blir relevant för mottagaren. De har också bäst kanaler för att nå ut till målgruppen hälsooch sjukvårdspersonal. Professionerna har också valt att samverka kring några gemensamma budskap under rubriken det är hög tid att prioritera levnadsvanorna i vården. Organisationerna säger att för att vi ska lyckas med vårt gemensamma arbete behöver vi: Ett tydligt uppdrag från kommuner, landsting och regioner som ger rätta förutsättningar att genomföra samtal om levnadsvanor, Utbildning, kompetens och kontinuerlig fortbildning kring levnadsvanor och strukturerade samtalsmetoder. Dessutom måste: De ekonomiska styrsystemen vara utformade på ett sätt som stöder ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, Prioriteringar göras utifrån behov och på ett sätt som stöder arbetet, Resurser avsättas för att säkerställa att de mest behövande nås av åtgärderna. De organisationer som står bakom det gemensamma uttalandet är Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund, Svenska barnmorskeförbundet, Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, Dietisternas riksförbund och Sveriges psykologförbund. 16

17 Stödtillmetodutveckling Behovav metodutveckling Behovet av metodutveckling har diskuterats med kontaktpersonerna i landsting och regioner. När det gäller de rekommenderade åtgärderna i de nationella riktlinjerna så finns det en samsyn när det gäller hur man bör arbeta med flera av levnadsvanorna. Den levnadsvana där det finns minst erfarenhet är ohälsosamma matvanor. Här finns inte någon etablerad modell för att arbeta sjukdomsförebyggande för breda patientgrupper och den vård som ges av dietister ges i regel endast till patienter med svåra matrelaterade sjukdomar. För samtliga levnadsvanor som behandlas i riktlinjerna gäller att omfattningen av det stöd som ges i dag i hälso- och sjukvården inte motsvarar behovet. Fler patienter bör få erbjudande om hjälp och ofta behövs mer omfattande insatser än vad som ges i dag. Många landsting planerar fortsatta insatser för att utbilda personalen i metoden motiverande samtal (MI). Det finns studier som visar på att metodtroheten brister hos många som tillämpar MI och att det ger ett sämre resultat för patienten. Det kan behövas metodutveckling för att utveckla kunskapen om hur man bäst får god kvalitet vid tillämpningen av MI. Andra frågor som kan komma att behöva belysas är hur man kan stödja särskilt angelägna målgrupper. Det gäller patienter med flera ohälsosamma levnadsvanor och patienter med andra svårigheter såsom funktionshinder, språksvårigheter, låg utbildning m.m. Frågor som rör implementering i landstingen, hur man organiserar arbetet, hur avtals- och ersättningssystem påverkar implementeringen är exempel på frågor som också kan vara aktuella för fortsatt kunskapsutveckling. Beviljadestöd Socialstyrelsen beviljade under 2012 stöd till YFA (Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet) för att göra en förstudie av hur en uppdatering av FYSS (Fysisk Aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) skulle kunna gå till. FYSS är ett viktigt verktyg vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept. Förstudien visade att sjukvårdspersonalen i Sverige anser att handboken FYSS är viktig och unik, men också att den inte används i tillräcklig utsträckning. Socialstyrelsen har under 2013 beslutat om stöd till YFA för planering av en uppdaterad FYSS 2015, vilket innehåller kriterier för evidens, handbokens struktur samt behov av arbetsinsatser. Socialstyrelsen har även beviljat stöd till en forskningsstudie vid GIH gällande fysisk aktivitet. Bakgrunden är behovet av att kunna identifiera patienter med otillräcklig fysisk aktivitet och att kunna utvärdera om föreslagna insatser har varit framgångsrika. Syftet med studien är att validera de i rikt- 17

18 linjerna föreslagna indikatorfrågorna om otillräcklig fysisk aktivitet, samt nya frågor om stillasittande beteende, mot objektiva mått. Socialstyrelsen har dessutom ingått avtal med ett antal lärosäten för metodutveckling av identifierade kunskapsbehov. Ett sådant avtal har slutits med Lunds Universitet och gäller en forskningsstudie om sjukdomsförebyggande samtalsmetoder för patienter med särskilda förutsättningar. Studien syftar till att höja kunskapen om hur patienter med låg utbildning, patienter med utländsk bakgrund, samt patienter med psykiska, kognitiva eller fysiska funktionshinder kan motiveras till mer hälsosamma levnadsvanor. Resultatet förväntas bidra till att motverka ojämlikhet i hälsa. Ett annat avtal har slutits med Karolinska Institutet och gäller en forskningsstudie om samtalsmodell kring levnadsvanor inom psykiatrisk öppenvård. Bakgrunden är att patienter med psykisk ohälsa har högre förekomst av ohälsosamma levnadsvanor än andra patienter och att konsekvenserna på sjukdom och för tidig död antas vara mer allvarliga. Syftet med studien är att utveckla en integrerad modell baserad på MI och KBT och att utvärdera modellen i termer av effekter på levnadsvanor. Socialstyrelsen har även ingått avtal med Karolinska Institutet om en forskningsstudie kring utvärdering och utveckling av utbildningsinsatser i MI. Bakgrunden är att utbredda former för utbildning visserligen ökar kvaliteten på MI kompetens enligt validerad mätteknik, men också att de innehåller svagheter. Syftet med studien är ökad förståelse för hur fårdigheter i MI bör läras ut och upprätthållas inom hälso- och sjukvården med utgångspunkt i material från olika landsting/regioner. Slutligen har Socialstyrelsen slutit avtal med Umeå Universitet kring en forskningsstudie om ekonomiska styrsystem och sjukdomsförebyggande insatser. Bakgrunden är att landsting/regioner har kommit olika långt i implementeringen av riktlinjerna och att ett skäl kan vara skillnader i utformningen av avtals- och ersättningssystem. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur utformningen av ekonomiska styrsystem kan påverka implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. 18

19 InteraktivIT-baserad utbildning Kartläggningav tillgängligautbildningar En kartläggning av landstingens och regionernas behov av utbildning visar att det främst finns behov av utbildning om matvanor och samtals- och rådgivningsmetodik. Utbildning och modeller för rådgivning och samtal finns redan framtagna för levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet. Men inom området ohälsosamma matvanor saknas både mer formaliserad utbildning och modeller för att förändra ohälsosamma matvanor hos patienter som inte redan har en kostrelaterad diagnos. Hälso- och sjukvårdens personal får också frågor från patienter om olika populära dieter. För att tillmötesgå behovet hos hälso- och sjukvården kommer en webbaserad utbildning om matvanor att tas fram. Utbildningom att ge råd och samtalaom matvanor Matvanor är ett komplext område och för att ge råd och föra samtal om ohälsosamma matvanor krävs förutom kunskap om näringslära och matvanors betydelse för hälsan även bakgrundskunskap om matvanors betydelse i förhållande till individens biologiska, medicinska, kulturella, sociala och ekonomiska förutsättningar. För hälso- och sjukvårdens personal är det en särskild utmaning att kunna förklara och hantera frågor och önskemål hos patienter som vill följa populära dieter och kostråd, för vilka det ännu saknas evidens om eventuella föroch/eller nackdelar. Inför framtagningen av webbutbildningen undersöktes under hösten 2012 i vilken omfattning det finns rådgivnings- och samtalsverksamhet om ohälsosamma matvanor i landstingen och regionerna. Resultat visar att få verksamheter erbjuder behandling som motsvarar de nationella riktlinjernas rekommendation om "kvalificerat rådgivande samtal". Eftersom erfarenheterna av att ge råd och samtala om ohälsosamma matvanor är begränsad inom hälso- och sjukvården tas webbildningen fram integrerat med projektets metodutvecklingsdel. Som en del i en omvärldsanalys av strategier för hälsosamma matvanor besökte Socialstyrelsen en rad hälso- och sjukvårdsorgansationer i Washington DC i januari Bland annat besöktes Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) och Office of Surgeon General, under Department of Human and Health Services, White House Taskforce on Childhood Obesity-projektet Let's move!, Center for Nutrition Policy and Promotion inom Department of Agriculture och Kaiser Permanente. 19

20 USA står inför en större utmaning än Sverige pga. av en högje förekomst av övervikt och fetma och har därför initierat ett intensivt arbete för bättre matvanor. Utöver myndighetsgemensamma strategier satsar man även på samarbete med övriga samhället inklusive näringslivet. Betoningen på ett patientcentrerat förhållningssätt är tydligt uttalat bl.a med utgångspunkt i etnicitet och socioekonomi. Inom förstudiens målgruppsanalys har fokusgruppsintervjuer och diskussionsgrupper hållits med läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer och dietister. Målgruppsanalysen visar på ett brett intresse för arbetet med ohälsosamma matvanor och att samtliga yrkeskategorier möter patienter med behov av att förändra sina matvanor. De intervjuade personerna lyfter fram vikten av att gemensamma budskap till patienterna tas fram, ökade kunskaper bland vårdpersonal och verktyg att använda i mötet med patienter. Av de intervjuade yrkeskategorierna är sjuksköterskor den största gruppen och därmed central för utbildningen. Men även övriga yrkeskategorier är väsentliga för att möjliggöra tvärprofessionellt samarbete kring patienter som behöver sådana åtgärder. Särskilda insatser behöver riktas till läkare, som är en viktig målgrupp för att nya arbetssätt ska få stöd att etableras i hälso- och sjukvården. Ambitionen är att göra en utbildning som ska kunna tillgodose olika nivåer av kunskapsbehov. Socialstyrelsen bedömer att det är en stor grupp av hälso- och sjukvårdspersonal som behöver kunna mer om sambanden mellan matvanor och hälsa, kunna ställa frågor om matvanor och i högre grad än i dag arbeta hälsofrämjande för att förbättra patienters förutsättningar och motivation att förändra ohälsosamma matvanor. En del av hälso- och sjukvårdspersonalen kommer även att behöva fördjupade kunskaper i samtalsmetodik för att kunna hålla ett kvalificerat rådgivande samtal. Utbildningen tas fram i samarbete med Statens livsmedelsverk, som svarar för innehållet som utgår från myndighetens rekommendationer och råd om livsmedel och matvanor. I övrigt deltar experter från de områden som har betydelse för att stödja patienters förändring mot hälsosammare matvanor. I framtagningen av webbutbildning deltar webbpedagog och andra kompetenser som är väsentliga för produktion av e-lärande. Utbildningen kommer att produceras under hösten

21 Uppföljningoch utvärdering Inhämtandeav data De sjukdomsförebyggande åtgärderna ska användas både i specialiserad vård och i primärvård. Inom den specialiserade vården finns patientregister och skyldigheten att lämna data till registret är reglerad. När det gäller primärvården lämnade Socialstyrelsen under våren 2012 förslag till regeringen om hur man skulle kunna hämta uppgifter till patientregistret från primärvården, Nationell datainsamling i primärvård. Genomförs förslagen kan det på sikt finnas möjlighet att få data från patientregistret även när det gäller sjukdomsförebyggande åtgärder i primärvården. För de närmaste åren kommer data även att behöva hämtas från kvalitetsregister och via enkätundersökningar. Inom den specialiserade vården registreras vårdåtgärder med hjälp av så kallade KVÅ-koder. KVÅ står för klassifikation av vårdåtgärder. Dessa kan även användas i primärvården och i dag använder drygt hälften av landstingen och regionerna KVÅ-koder. Socialstyrelsen har tagit fram KVÅkoder som är anpassade till de åtgärder som förekommer i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, vilka ska rapporteras till patientregistret. Socialstyrelsen följer arbetet med att tillämpa KVÅ-koderna i sex landsting. Syftet är att alla landsting ska med godtagbar kvalitet kunna rapportera åtgärder enligt KVÅ-koderna från och med 2013 för att möjliggöra uppföljning av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. När det gäller primärvården rekommenderar Socialstyrelsen landstingen att använda koderna för att underlätta rapporteringen till myndigheten vid uppföljningen av dessa riktlinjer. Socialstyrelsen utvecklar för närvarande en plan för insamling av data från landstingen. Planen har utarbetats i dialog med företrädare för hälsooch sjukvården. Sveriges kommuner och landsting bedriver inom ramen för Nationella cancerstrategin ett arbete för att stödja tobaksavvänjning. Bland annat har man genomfört ett projekt för att underlätta registrering och uppföljning av tobaksslutarstöd genom att ta fram en s.k. RIV-struktur. Socialstyrelsen har gett bidrag till Region Skåne för ett arbete med att ta fram en RIV-struktur för dokumentation av övriga levnadsvanor i enlighet med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Det arbete som Region Skåne genomför kommer övriga landsting att kunna ta del av. I november 2012 anordnade Socialstyrelsen och SKL ett seminarium för att tillsammans med representanter från alla landsting diskutera uppföljningen av sjukdomsförebyggande insatser. Det förslag som Socialstyrelsen arbetar fram avser insamling av aggregerad journaldata bygger på den modell SKL och tio landsting har tagit fram för att kunna samla data och följa upp cancerstrategin. 21

22 Attitydmätningav sjukdomsförebyggandemetoder En basmätning av attityder till sjukdomsförebyggande arbete genomfördes hösten Mätningen omfattade attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal, chefer och befolkningen. Resultatet av mätningen redovisas på Socialstyrelsens hemsida. I korthet visade undersökningen att det finns ett starkt stöd för det sjukdomsförebyggande arbetet bland chefer och anställda i vården. Alla tillfrågade professionsgrupper vill arbeta mer sjukdomsförebyggande men man saknar rutiner för arbetet. Personalen vill också ha bättre förutsättningar för kompetensutveckling om alla fyra levnadsvanor och om samtalsmetoder. En uppföljning av mätningen kommer att ske under hösten 2014 för att följa upp om det har skett några förändringar av attityder och erfarenheter av att arbeta sjukdomsförebyggande under projektperioden. Oppnajämförelser Socialstyrelsen fortsätter att utveckla öppna jämförelser för sjukdomsförebyggande metoder. Målet är att göra återkommande jämförelser av genomförda åtgärder på landstingsnivå. Förslag på utvecklingsindikatorer finns redovisade i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Ett syfte är att skapa öppenhet och insyn i hur landstingen arbetar med sjukdomsförebyggande metoder. Ett annat syfte är att ge underlag för utveckling, förbättring, uppföljning, analys och lärande i verksamheterna. Utvärderingav de nationellariktlinjernaom sjukdomsförebyggandemetoder Socialstyrelsen kommer att utvärdera införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Utvärderingen kommer bland annat att belysa i vilken utsträckning hälso- och sjukvården tillämpar riktlinjerna, om patienterna får det stöd som de bör ha i enlighet med rekommendationerna och vilka förbättringsområden som är mest angelägna. Utvärderingen kommer att publiceras hösten

23 Avslutandekommentarer Projektets arbete med att stödja införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder genomförs i enlighet med projektplanen. Landsting och regioner har påbörjat arbetet med att integrera riktfinjerna i hälso- och sjukvården men det återstår utvecklingsarbete innan det blir tydligt för all personal hur arbetet med sjukdomsförebyggande metoder ska gå till och hur man ska ta hand om patienter med ohälsosamma levnadsvanor i den egna verksamheten. Det finns exempel på att landsting och regioner har tagit fram vårdplaner och handledningar för personalen om det sjukdomsförebyggande arbetet. Matvanorna är den levnadsvana som innebär störst utmaningar för hälso- och sjukvården. Frågor om samtalsmetoder och hur arbetet ska organiseras återstår att lösas i de flesta landsting och regioner. Former för teamsamverkan behöver förankras i personalgrupperna. Professionsorganisationerna har engagerat sig aktivt i att informera om riktlinjerna. Inom alla berörda organisationer finns det ambassadörer för det sjukdomsförebyggande arbetet. Attityderna till det sjukdomsförebyggande arbetet är positiva. Både chefer och övrig personal vill att den egna organisationen ska arbeta mer med sjukdomsförebyggande metoder. Satsningen "Rökfri operation" som drivs inom Patientförsäkringen LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) har fått starkt stöd hos de opererande specialiteterna inom Svenska läkaresällskapet. Kunskapen om att riktfinjerna om sjukdomsförebyggande metoder handlar både om primärprevention och om sekundärprevention behöver bli mer spridd. Rekommendationerna innebär att patienter med angivna diagnoser ska prioriteras. Det bör vara naturligt att koppla samtalet om levnadsvanor till det hälsoproblem som patienten söker hjälp för. Implementeringen av riktfinjerna riskerar att försvåras beroende på hur landsting och regioner valt att utforma avtals- och ersättningssystem. Det finns kritik inom delar av allmänläkarkåren mot avtalsoch ersättningssystem för primärvården. Kritiken är generell men exempel har ibland hämtats från hur landsting och regioner har valt att utforma systemen för att stimulera utvecklingen av arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Det sjukdomsförebyggande arbetet bygger på teamsamverkan och projektet har bidragit till att stärka samverkan mellan professionsorganisationerna. Projektet har dragit igång metodstudier som syftar till att ge värdefull till hälso- och sjukvården. 23

24 I år intensifieras arbetet med uppföljning och utvärdering av riktlinjerna, inklusive frågor om dokumentationshantering. Uppföljningen av riktlinjerna kommer också fokusera på frågor om jämlik vård. Projektets utgifter har varit lägre än tilldelade anslag för de första två åren men för irmevarande år räknar Socialstyrelsen med större utgifter än årets tilldelade medel. Kostnader för metodutveckling, webbutbildning, och uppföljning blir större i år än för tidigare år. Kostnader för metodutveckling och uppföljning kommer att ligga på en högre nivå i år än tidigare och kommer ligga ännu högre nästa år. För att möjliggöra fortsatt stöd till professionsorganisationerna under hela år 2014 gör Socialstyrelsen nu bedömningen att vi kommer att behöva ett något större anslag för 2014 än myndigheten har fått för tidigare år. 24