Årsberättelse 2013 /2014



Relevanta dokument
Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Årsberättelse. Läsåret 14/15. Nordöstra förskoleområdet. Agneta Lindbergh. Ingeborg Bergvall Sofia Olsson Marie Hultin Jonsson Lena Hornéy

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013 /2014

Årsberättelse. Nordöstra förskoleområdet. Läsåret 15/16. Agneta Lindbergh. Förskolechef. Biträdande förskolechefer: Ingeborg Bergvall

Årsberättelse 2013/2014. Brynäs/Nynäs förskoleområde Brynäsgårdens förskola. Karin Sundell/ Biträdande förskolechef Annette Larsson

2.1 Normer och värden

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Årsberättelse. Norra förskoleområdet. Solkattens förskola. Ingeborg Bergvall, biträdande förskolechef N O R R A F Ö R S K O L E E N H E T E N

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan för förskolan

Årsberättelse 2016/2017. Sätra förskoleområde. Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechefer. Eva Levin Eva Lundahl Anita Kiuttu

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Välkommen till Lyngfjälls förskola

Kvalitetsredovisning 2010/2011. Ickorrbackens förskola

Årsberättelse Ht -13 Vt -14. Sörby förskoleområde Förskolan Orion

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Å rsberä ttelse 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan för Violen

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Arbetsplan för Östra förskolan

Årsberättelse 2013/2014

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Lokal Verksamhetsplan. Läsåret Soltunets förskola. Nora kommun

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Årsberättelse 2013 /2014

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Årsberättelse. Norra förskoleområdet. Bergbackagården. Agneta Lindbergh, förskolechef N O R R A F Ö R S K O L E E N H E T E N

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Lokal arbetsplan för förskolan

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Rosen

VÄLKOMMEN BJÖRKHAGENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Verksamhetsplan Förskolechefsområde 5. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Kvalitetsuppföljning läsår Benjamins förskoleenhet

Verksamhetsplan Förskolechefsområde 2. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsplan Förskolechefsområde 1. Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2018/2019

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan. Bonobos förskola

Kvalitetsarbete i förskolan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola Ängens förskola!

Transkript:

Sid 1 (8) Årsberättelse 2013 /2014 Norra förskoleområdet Förskolechef Agneta Lindbergh Biträdande förskolechef Ingeborg Bergvall N O R R A F Ö R S K O L E O M R Å D E T Utbildning Gävle Tfn 026/178000 (vx), 026/179368 (dir) Mobil Mobil anknytning agneta.lindbergh@gavle.se www.gavle.se

Sid 2 (8) Norra förskoleområdet ht 2013/ vt 2014 Norra förskoleområdet består av 6 förskolor fram till 1/8 2014 då området slås ihop med Stigslund/Strömsbro. Förskolorna på Norra är Bergbackagården, Solkatten, Trödje, Björke, Varvaterassen och Milbogården, ett geografiskt vidstäckt område i kommunen. De båda förskoleområdena Norra och Stigslund/Strömsbro har haft ett nära samarbete med gemensamma utvecklingsinsatser. Under året har vi haft ca 330 barn inskrivna i våra förskolor. Vi har utbildad personal, ca 65 pedagoger samt kock eller ekonomibiträden Specialpedagog, tal & språkpedagog och uppdragspedagog finns även som stöd. Dessa arbetar handledande och fortbildande i området. Vi utgår från olika styrdokument: Skollagen Läroplanen Utbildning Gävles verksamhetsplan Handlingsplaner för det systematiska kvalitetsarbetet Uppföljningsdokument Likabehandlingsplan Samtliga förskoleområden i Gävle kommun arbetar för en likvärdig förskola med hög kvalité och har haft regelbundna möten under året. Vårt område bildar ett ledningsteam tillsammans med Stigslund/Strömsbro och består av två förskolechefer och två biträdande samt till en del med uppdragspedagog. Vi utgår från en barnsyn som bygger på det kompetenta barnet som med glädje och nyfikenhet ska få utveckla sitt lärande i gemenskap med utbildade pedagoger. Miljön ska utformas på ett lustfyllt och utmanade sätt som stimulerar till lek och lärande. Personalens förhållningsätt betyder mycket för förskolornas kvalité och vi följer alltid upp resultat av föräldraenkäter och liknande för att utveckla verksamheten på bästa sätt. Under det här året har vi utvecklat en form för föräldrasamverkan som bygger på Läroplanen innehåll att: Föräldrar ska inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten på förskolan. Förskolechefens ansvar är att formerna för samarbete mellan förskola och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta.

Sid 3 (8) Vår modell bygger på att ha gruppsamtal med föräldrar på höstterminen där pedagoger presenterar vår handlingsplan med prioriterade mål och hur förskolans arbetsprocesser är tänkta att se ut. Det genomförs i dialogform. På vårterminen genomför vi individuella utvecklingssamtal för att följa upp varje barns utveckling och lärande samt trygghet. Undervisning i förskolan är ett nytt begrepp även om förskolor alltid arbetat med barns lärande och utveckling. Förskolans Läroplan reviderades 2010 i tydligare syfte att bidra med att utveckla barns kunnande om olika innehåll. Förskollärarna har fått det övergripande ansvaret för att barn lär sig och utvecklas. Det finns inga uppnåendemål i förskolan utan enbart mål att sträva mot för barnens del. Det varje enskild förskolas kvalité som följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Föräldraenkäternas resultat kan du läsa om på varje förskolas hemsida. En enkät skickas ut varje år och resultaten analyseras i syfte att förbättra vår verksamhet. Vi har under det här året haft prioriterade områden kring språk & kommunikation och barns inflytande. Under språk & kommunikation har arbetet med X5000 fortsatt. X5000 står för att det behövs 5000 timmars lästräning för att bli en fullgod läsare enligt professor Ingvar Lundberg. Det innebär att samtliga förskolor på området har utgått från en och samma bok i sitt temaarbete. God natt alla djur var den bok som röstades fram av pedagogerna det här året och den har används i likabehandlingsarbete samt de övriga olika målområdena från Läroplanen. Att utgå från en sagobok har varit uppskattat, utvecklande och roligt på många förskolor. Vi har också introducerat Babblarna som metod och arbetssätt för de yngsta barnen. Det arbetet har skett med stöd av specialpedagog och tal & språkpedagog. Babblarna är ett material som riktar sig till barn i tidig språkutveckling. Babblarna pratar sitt eget språk och bygger helt på ljudet i deras namn; Bibi, Dada, Dodo osv. Genom att lyssna på Babblarna och härma deras sätt att prata så tränas effektivt förmågan att använda betoning och melodi i språket. Babblarna består av sex olika figurer i olika former och färger. Att använda tecken ( TAKK = tecken som alternativ kompletterande kommunikation) så kan det underlätta kommunikation och självständighet hos alla barn. Att dagligen, om och om igen, samlas kring och känna igen skapar trygghet. Trygghet är en förutsättning för barns lärande och utveckling. Babblarna utvecklar barns språkliga medvetenhet och begreppsbildning och är ett material som många barn tycker är roligt och som de ofta känner igen.

Sid 4 (8) Ett axplock av insatser under 13/14: Startat språkprojekt Babblarna ( se ovan) Fortbildning i likabehandlingsarbetet kring barnkonventionen Fortbildningsinsats både för förskollärare och barnskötare Fortbildning för de pedagogiska utvecklingsledarna Fortbildning för vår lokala elevhälsa Insatser för barn i behov av särskilt stöd IKT- satsning med inköp av lärplattor och kompetensutveckling via Hållplats IKT (information och kommunikationsteknik) för all personal under en hel planeringsdag som sen har följts upp på varje förskola Likabehandlingsarbete med olika former av kompetenshöjande insatser Uppdragspedagog har arbetat nära förskolornas utvecklingsledare, följt upp resultat och handlett pedagoger med mera Möte med förskolans pedagoger och pedagoger i förskoleklass på Norra för att säkerställa tydliga och bra övergångar med mera Fortbildning för kockar och ekonomibiträdande kring allergi, hygien o dyl Inskolningssystemet har setts i syfte likvärdig förskola, bland annat har inskolningsträff för nya föräldrar införts på samtliga förskolor juni augusti. Vårt föräldrasamarbete har genomförts på olika sätt; via det dagliga mötet vid lämning/hämtning via föräldraträffar och möten via information på hemsidor, informationsbroschyrer med mera via enkäter med uppföljning inskolningssamtal gruppsamtal och individuella utvecklingssamtal andra möten, telefonsamtal, mail Innan barnet slutar sin förskoletid lämnas alltid en avslutningsenkät ut. Den visade på ett gott resultat och i de fall det kommit synpunkter tas det upp av förskolechef eller biträdande och vidare ut till personal för förbättringsåtgärder. Vi försöker tillmötesgå föräldrars synpunkter och önskningar så långt det är möjligt med hänsyn till styrdokumenten samt andra regler och lagar. Avslutningsvis har förskolorna på Norra förskoleområdet arbetat med mål och arbetsprocesser med stort engagemang och ambition att hela tiden sträva framåt under läsåret. Dels fortsätta med de saker som har varit framgångsrika på den enskilda förskolan men också i syfte att hitta förbättringsområden för kvalitetshöjning.

Bj.nk Sid 5 (8) Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter; citat Läroplanen. Som förskolechef på Norra förskoleområdet så är det viktigt att alla känner glädje och trygghet på våra förskolor, det gäller alla som vistas där. Vi ska ha förskolor som känns välkomnande och vi tar gärna emot synpunkter, tankar eller frågor om vår verksamhet. Information finns också på våra hemsidor på www.gavle.se.

Sid 6 (8) Bergbackagården Årsberättelse 2014-05-26 Ännu ett händelserikt år har gått. Vi har skaffat oss mer erfarenhet vad gäller att ta emot nyanlända till vår förskola. Med tanke på det har vi varit på studiebesök till Skräddargården och läst om förskolans betydelse för barns språkutveckling. Vi har på vårterminen haft en resurs på förskolan för att på ett bättre sätt kunna möta dessa barn. I slutet på mars anställdes en flerspråkig personal som bidragit med sin kompetens på ett positivt sätt. I höstas bjöd vi in till gruppsamtal, där vi med Ingeborgs hjälp visade hur verksamheten hos oss ser ut. Vi hade varit osäkra hur vi skulle nå alla vårdnadshavare på ett likvärdigt sätt. Men när det var dags fanns flera tolkar på plats, och med Ingeborgs proffsiga bildspel blev det hela tydligt. Vi passade på att berätta om tema arbetet som vi hade på börjat och hur vi introducerade god natt alla djur i tältet för barnen. Trots en snöfattig vinter, fick de äldre barnen chans att åka skridskor ett antal gånger på Lindövallen. Det fanns låne skridskor för de som inte hade tillgång till egna. Vi har vid ett par tillfällen varit på teater på Folketshus, väldigt uppskattat. Vi hade enligt tradition hos oss Lucia morgon, vi introducerade Lucia med hjälp av Youtube. Det blev en rolig upplevelse för alla barn och vårdnadshavare, inte minst för alla som upplevde lucia för första

Sid 7 (8) gången. Det fanns möjlighet att låna både tomteluvor och lucialinnen, för de som ville. På julgransplundringen dansade vi ringdans och tomten kom med glass till barnen. Tema arbetet har funnits som en röd tråd genom hela året. Arbetet har funnits med i pysselrummen, där alla möjliga djur har fått liv, och i den spontana leken har vi sett att temat fått utrymme. Förskolans dag uppmärksammade vi ordentligt. Vi bjöd in till drop-in på eftermiddagen. Vi hade utställning i matsalen och Uttrarna visade filmen de gjort om Bubblan och Pärlan. Ute bjöd vi på fika och hade lite olika NTA experiment. Det avslutades med traktor färd, sång och picnic på Salthars badplats. Efter förskolans dag flyttades utställningen ner till knuffs fönster, så att även allmänheten kan ta del av vår verksamhet. För att avsluta tema arbetet gjorde uttrarna en utflykt till en gård i Hamrångefjärden. På gården finns

Sid 8 (8) hästar, får, höns, katt och hund. Mysteriet med Bubblan och Pärlan fick ett lyckligt slut då de återfanns på gården tillsammans med djuren. De prioriterade målen Inom språk och kommunikation kan vi se i utvärderingen att vi har väckt lust och intresse för böcker, bokstäver och bilder. Vi har medvetet jobbat med att främja läslusten, genom samarbete med bibliotikarie har vi haft tillgång till ett stort utbud barnböcker. Vi har även lånat ut tvillingböcker på arabiska, engelska och somaliska. Inflytande var även det ett prioriterat mål. På Sälen gjorde vi det möjligt för barnen att på egen hand duka undan tallrik, mugg och bestick efter lunch. Vi filmade detta och visade både för barn och vårdnadshavare. Hur snabbt de lärde sig detta och vad de växer när vi ger dem möjlighet att klara av saker på egen hand. Det tar vi med oss till nästa termin.