Ny, öppen modell för prioriteringar. Prioriteringsprocess 2010 2011

Relevanta dokument
Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

Prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Etikseminarium

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Prevention och folkhälsoarbete

Tillgänglighet för alla! Vårdens nya "etiska" princip?

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Elize Leto och Mattias Taflin.

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: Upprättad

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Ett gott liv för alla invånare

Svensk hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Patientavgifter

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Frågor och svar om NT-rådet

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Interprofessionell samverkan astma och kol

Bilaga Återkoppling RD-uppdrag till RS för att uppnå budgeterat resultat

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Prioriteringar inom hälso och sjukvården. Bakgrund och förutsättningar

Vård i livets slut, uppföljning

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Interprofessionell samverkan astma och KOL

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Styrkortens relationer 2006

En god vård? SoS 2018

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Mobila Geriatriska Teamet

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Förstärkning äldrepsykiatri

Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009

Kommentar efter remiss Stockholm geriatriker 0 geriatriker**

DIVISION Landstingsdirektörens stab


Palliativ vård uppdragsbeskrivning

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

LANDSTINGSPLAN KORTVERSION

Ledningsrapport december 2018

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Hälsoval Jämtlands län

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Malin Åberg, Kommunikationsstaben. Utgångsläget

Stockholmsvården i korthet

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Astma hos barn och unga

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Uppsala. Värdegrund. Bra

14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt Västra Götaland Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Samverkansmöte 27/9. Agenda

Transkript:

1 Ny, öppen modell för prioriteringar Prioriteringsprocess 2010 2011

2 Bakgrund Växande medicinska möjligheter och förväntningar. Allt kan inte finansieras med skatter. Landstingets ekonomi måste rymma utveckling. Ändra strukturer, effektivisera och rationalisera räcker inte. 2008 började vi prioritera öppet och strukturerat. 2010-11 genomfördes en andra, reviderad prioriteringsomgång.

3 Värdegrund och långsiktighet Den etiska plattformen ska styra. Prioriteringarna baseras på nytta eller hälsovinst i förhållande till svårighetsgrad och kostnad. Ömsesidigt förtroende - alla måste hjälpas åt. Långsiktigt arbete. Lärande process. Respekt för svårigheterna.

4 Syften politiskt formulerade Skapa utvecklingsutrymme via omfördelning av befintliga resurser (2-årsperspektiv) Komplettera ekonomiska strategier Involvera intressenterna politik, ledning, profession Skapa dialog mellan intressenterna Vila på den etiska plattformen Lärande process

5 Syften - metodorienterade Skapa finansieringsbas: identifiera och kostnadssätt det lägst prioriterade Identifiera nog för kvalitetsgranskning, kalibrering och politiska överväganden Politiskt beslut byggs på professionernas kunnande Alla verksamheter ska delta Adressera intern resursfördelning (horisontell prio) Skapa legitimitet via medveten kommunikation Skapa systemförståelse och bygg förtroende

6 Trestegsprocess 1. Vertikal prioritering alla enheter Alla identifierar botten, 10% av nettobudgeten 2. Horisontell prioritering - verksamhetsföreträdare Granskar varandras underlag Kalibrerar rang Väljer ut 5% tillsammans 3. Prioforum politik, ledning + verksamhet Information Politisk beslutsprocess bara politiken

Trestegsmodell med två spår 7

8 Organisation processledning Politisk styrgrupp (LTSAU + övriga p) Administrativ styrgrupp (LLG) Processledningsgrupp (stabsnivå) Referensgrupp (vetenskap + metod) Metodstödjare Granskningsledare Administratörer

Organisation genomförande 2010-11 Vertikal prioritering: Linjeorganisationen Metodstödjare Horisontell prioritering: Arbetsgrupper Representanter ur länsperspektiv Grupperna representerar hsjv, tandvård, handikapp Granskningsledare + administratörer Granskning/prioritering av intern o medicinsk service: Arbetsgrupper Representanter för service + nyttjare Granskningsledare + administratörer Prioriteringsforum: Ny mötesform; VC, pol, ledn Politisk beslutsprocess: Nya arbetsformer + ordinarie beslutssystem 9

10 Prioriteringsanalys i hälso- och sjukvård (Moderering av SoS priomodell, hela etiska plattformen) Modell Exempel från 2008

11 Prioriteringsanalys i övrig verksamhet (endast kostnadseffektivitet) Modell

12 Rangordningen 1 är högst, 10 är lägst. Icke-göra (IG) = åtgärder som inte gör nytta eller skadar. Åtgärder som behöver utvärderas rangordnas som FoU. 1-3 Skall göra Absoluta kärnan i verksamhetens uppdrag. 4-6 Bör göra Förväntas ingå i utbudet. 7-10 Kan göra Erbjuds bara i specifika fall.

13 Metodutveckling och lärande Vi följer upp och utvärderar 2008: 2 rapporter PrioCentrum (2009:1/2) Vetenskapliga artiklar + avhandling 2010-11: Ej publicerat än - Enkäter till deltagarna efter varje steg (VLL genomför) - Intervjuer med politiker (PrioriteringsCentrum genomför) - Intervjuer om verksamheternas inre arbete (Masteruppsats UmU)

14 Förbättrad process Mer tid för vertikala prioriteringar Bättre förutsättningar för samordning Uppmaning att fler yrkesgrupper ska bidra till kunskapsunderlaget Större delaktighet i inprioritering Anpassad för både kärn- och serviceverksamhet Förlängd tidplan 2 terminer Baseras på erfarenheter från förra omgången

15 Bortprioritering, delresultat steg 1 Identifieringskrav ca Inlämnat underlag från verksamheten ca 530 mkr 480 mkr Ej möjligt att hantera - privata vårdgivare - sjukresor 50 mkr - kollektivtrafik - media och hyreskostnader

16 Bortprioritering, delresultat steg 2 Från kärnverksamheten efter horisontell prioritering, motsvarande 5% 165 mkr Efter ömsesidig granskning av serviceverksamheten, motsvarande ca 8% 125 mkr Summa att hantera i LLG 290 mkr

17 Bortprioritering, delresultat inför steg 3 Hantering i LLG - översyn av rang - rang 1-5 undantas - åtgärder som effektivisering, struktur, höjda avgifter undantas Kvar till Prioriteringsforum 127 mkr

18 Inprioritering Inlämnat från verksamheten ca 320 mkr Hantering av LLG - Endast rang 1-3 förs vidare - Särskild hantering av primärvård och tandvård Kvar till Prioriteringsforum 134 mkr

19 Ekonomiskt resultat, avrundat Verksamhetsområde Identifiering 10%, mkr Summa bortprio mkr Andel av nettobudget, % Bortprio per rangsteg, mkr In-prio mkr Diff bort- /inprio mkr IG 10 9 8 7 Primärvård 73 11 1,5 0 3 3 3 2 ssk hantering -11 Närsjukvård 88 7 0,8 0 2 2 0 3 7 0 Spec sjukhusvård 193 19 1,1 1 5 5 8 3 33 13 Diagnostik o med serv 44 3 0,6 0 0 1 1 0 10 8 Tandvård 8 3 4,1 0 1 0 2 1 ssk hantering -3 Handikapp 13 2 1,1 0 0 0 2 0 1-1 Intern service 63 8 1,3 0 3 2 2 1 2-6 Totalt VLL 482 52 1,1 1 14 13 17 9 52 0

20 Hur har processen gått? Intensivt arbete. Varierande engagemang, alla enheter har bidragit Svårare än förra gången - svårt hitta lågt prioriterade åtgärder nu. Svårt hitta lågt prioriterade åtgärder inom området service. Frustration över att behöva beskriva åtgärder som rör kärnan i verksamheten. Något större delaktighet i inprioriteringsprocessen.

21 Utbudsbegränsningar 2012 Cirka 52 miljoner kronor frigörs. Vi upphör eller begränsar icke-göra och rang 10 7. Utbudsförändringen rör inte kärnan i verksamheten. Påverkan på invånarnas vård och behandling bedöms begränsad.

22 Begränsningarna i huvudsak 1. Egenvård eller sjuksköterskebesök vid enklare åkommor färre läkarbesök i primärvård. Exempel: Avstå från blodtryckskontroll på hälsocentral för vissa patienter. Patienten mäter blodtryck med egen utrustning. Årliga läkarbesök för uppföljning och kontroll av KOL överförs till sjuksköterskebesök för vissa patienter. Skärpt indikationsgräns för läkarbesök samma dag för barn med misstänkt hals- eller öroninfektion. Telefonbedömning av distriktssköterska eller 1177 istället.

23 Begränsningar i huvudsak, forts. 2. Kortare vårdtider, glesa ut läkarbesök, avstå från inläggning eller mottagning i slutenvård. Exempel: Upphöra med läkarbesök vid hemorrojder med lindriga besvär (egenvård). Glesa ut återbesök till läkare för vissa hörselpatienter med godartade tillstånd. Sluta ta emot akuta besök vid akutmottagningen av oroliga patienter som redan utreds av hälsocentralen. Övergång från dagvård till bedömningsteam för en del patienter med vissa reumatiska sjukdomar.

24 Begränsningar i huvudsak, forts. 3. Skärpta indikationsgränser baserat på nya riktlinjer eller klinisk erfarenhet. Exempel: Skärpta indikationsgränser för MR-undersökning vid lindrigare tillstånd. Avstå från pricktest i slutenvården vid födoämnesöverkänslighet, endast särskilda fall. Avstå från fjärde linjens cytostatikabehandling vid lungcancer görs i sällsynta fall.

25 Konsekvenser av begränsningarna Åtgärden erbjuds inte av landstinget eller utförs med full kostnadstäckning (av patienten eller annan part). Vissa åtgärder begränsas. Individuella bedömningar i särskilt trängande fall. Vård på rätt vårdnivå och med rätt kompetens (tydligare uppdrag för primärvården). Större egenansvar för västerbottningarna.

26 Åtgärder som kan erbjudas istället Nya läkemedel, t.ex. inom cancer, infektion, reumatologi, hud, MS. 25 mkr Fortsatt utbyggnad av vuxenhabilitering och neuropsykiatriska utredningar för vuxna och barn. 2,5 mkr Personal för fler Lucentisbehandlingar. 1 mkr Kateterburen insättning av hjärtklaff. 1 mkr Förstärkning Operationscentrum. 3,5 mkr

27 Fler åtgärder som kan erbjudas istället Utökning med en ambulans med bemanning, Umeå-området. 3,6 mkr Byte av stimulatorer hos patienter med implantat, t.ex. Parkinson. 2 mkr Intensifierad insulinbehandling hos barn med diabetes. 0,5 mkr Upprättande av TBC-poliklinik för barn med tuberkulos. 0,4 mkr Utrymme för nya medicinska metoder. 5 mkr

28 Fler åtgärder som kan erbjudas istället Ökade resurser till förebyggande underhåll av medicinskt teknisk utrustning. 0,8 mkr Resurser för uppgradering av IT-programvaror. 4,3 mkr Utbildningsbidrag för vidareutbildning av sjuksköterskor. 2,0 mkr

29 Övriga resultat Vikten av samordning av verksamheter och inom länet. Vikten av att vård och behandling bedrivs på rätt vårdnivå. Översyn av avgifter. Gå vidare med förslag till effektivisering.

30 Utbudsförändringen i förhållande till den etiska plattformen Vi tillgodoser i högre utsträckning behoven hos svårt sjuka och människor med nedsatt autonomi människovärdesprincipen. Vi stärker vården för de svårast sjuka genom att friska och lindrigt sjuka står tillbaka behovs/solidaritetsprincipen. Vi skapar mer hälsa och nytta med givna resurser kostnadseffektivitetsprincipen.