Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med kronisk hjärtsvikt fysisk träning inom hjärtrehabilitering (prioritet 3) Socialstyrelsen 2015
Fysisk prestationsförmåga 30-40% lägre VO2max perifer skelettmuskelmassa skelettmuskelstyrka skelettmuskeluthållighet muskulär oxidativ kapacitet Kitzman Am J Physiol Heart Circ Physiol. 2014, Keteyian J Cardiopulm Rehabil. 1996, Izawa Int J Cardiol. 2014, Magnusson Am J Cardiol. 1994, Sunnerhagen J Card Fail. 1998, Schaufelberger Eur Heart J. 1999, Nicoletti Congest Heart Fail. 2003, Mancini Circ 1991.
29 RCTs, 1126 patienter: VO2 max+1.6 mlxkg-1xmin-1(95% CI 2.82 to 1.49) Arbetstid +2.38 minuter (95% CI 2.85 to 1.9) Arbetskapacitet +15.1 Watt (95% CI 17.7 to 12.6) Gångsträcka +40.9 meter (95% CI 64.7 to 17.1) sex minuters gångtest Förbättring av VO2max var större vid träningsprogram med högre intensitet och längre duration Hälsorelaterad livskvalitet ökade Rees Cochrane 2004
Verkningsmekanism Ökad slagvolym Förbättrat hjärtfrekvenssvar vid arbete Förbättring av perifer blodcirkulation Bättre oxidativ kapacitet van Tol Eur J Heart Fail 2006, Wisløff Circulation 2007, Sabelis Eur J Clin Invest. 2004, Shephard Circulation 1999
Fler träningseffekter Minskar antal sjukhusinläggningar med 28% Ökar hälsorelaterad livskvalitet Minskar symtom: andfåddhet, generell och muskulär trötthet Minskad dödlighet på lång sikt? Taylor Cochrane 2014, Piepoli BMJ 2004
Indikationer Stabil kronisk hjärtsvikt Systolisk eller diastolisk dysfunktion NYHA-klass II-III (IV?) Kontraindikation / risker: aortastenos, ventrikulära arytmier Fysisk aktivitet är inte farligt vid hjärtsvikt FYSS 2015, Taylor Cochrane 2014.
Inför träningsstart Cykeltest 6 min gångtest Muskelfunktionstest Träningen ska anpassas individuellt Stöd att våga påbörja, öka, vidmakthålla!
Borgs ansträngningsskala 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket ansträngande 18 19 Extremt ansträngande 20 Maximal ansträngning Gunnar Borg 1970, 1985, 1994, 1998, 2000 Borgs CR10-skala 0 Ingen 0,3 0,5 Mycket, mycket lätt 1 Mycket lätt 1,5 2 Lätt 2,5 3 Måttlig 4 5 Kraftig 6 7 Mycket kraftig 8 9 10 Mycket, mycket kraftig 11 Högsta möjliga Anpassad efter Borg 1998
Rekommenderad fysisk aktivitet vid hjärtsvikt Aerob fysisk aktivitet Evidens: +++ (aerob kapacitet) Muskelstärkande fysisk aktivitet Evidens: +++ (muskelstyrka) Intensitet Duration min/vecka Frekvens antal ggr/vecka Antal övningar Intensitet antal reps Antal set Frekvens antal ggr/vecka Måttlig till hög (RPE 12-16) Minst 90 min (30-60 min/tillfälle) 3-5 8-10 10-15 1-3 2-3 FYSS 2015
Klassificering av arbetsintensitet Relativ intensitet HFmax % VO2max % Borg RPE Klassificering av intensitet Relativ intensitet Muskulär motståndsträning % MVC <35% <20% <10 Mycket lätt <30 35-54% 20-39% 10-11 Lätt 30-49 55-69% 40-59% 12-13 Något ansträngande 50-69 70-89% 60-84 % 14-16 Ansträngande 70-84 >90% >85% 17-19 Mycket ansträngade >85 100% 100% 20 Maximal 100 HF max =Maximal hjärtfrekvens, MVC= maximal viljemässig kontraktion, VO2max =Maximal syreupptagning, RPE= Rate of percieved exertion, (Borgskalan), 6-20 skalan. Anpassad efter American College of Sports Medicine 1998
Fysisk träning = effektiv behandling Vo2max Gångsträcka Hälsorelaterad livskvalitet Sjukhusinläggning Mortalitet (?)
Referenser: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Stöd för stryning och ledning, remissversion. Artikelnummer 2015-1-12, www.socialstyrelsen.se van Tol BA, Huijsmans RJ, Kroon DW, et al. Effects of exercise training on cardiac performance, exercise capacity and quality of life in patients with heart failure: a metaanalysis. Eur J Heart Fail. 2006;8(8):841-50. Wisløff U, Støylen A, Loennechen JP, et al. Superior cardiovascular effect of aerobic interval training versus moderate continuous training in heart failure patients: a randomized study. Circulation. 2007;115(24):3086-94 Sabelis LW, Senden PJ, Fijnheer R, et al. Endothelial markers in chronic heart failure: training normalizes exercise-induced vwf release. Eur J Clin Invest. 2004;34(9):583-9. Shephard RJ, Balady GJ. Exercise as cardiovascular therapy. Circulation. 1999;99(7):963-72
Rees K, Taylor RS, Singh S, Coats AJ, Ebrahim S. Exercise based rehabilitation for heart failure. Cochrane Database Syst Rev 2004(3): CD003331. Wisløff U, Støylen A, Loennechen JP, et al. Superior cardiovascular effect of aerobic interval training versus moderate continuous training in heart failure patients: a randomized study. Circulation. 2007;115(24):3086-94 Sabelis LW, Senden PJ, Fijnheer R, et al. Endothelial markers in chronic heart failure: training normalizes exercise-induced vwf release. Eur J Clin Invest. 2004;34(9):583-9. Taylor RS, Sagar VA, Davies EJ, et al. Exercise-based rehabilitation for heart failure. Cochrane Database Syst Rev. 2014;(4):CD003331. Piepoli MF, Davos C, Francis DP, Coats AJ. Exercise training meta-analysis of trials in patients with chronic heart failure (ExTraMATCH). BMJ 2004;328: 189
Borland M, Schaufelberger M, Cider Å. Fysisk aktivitet vid kronisk hjärtsvikt. FYSS 2015. http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/fyss-kapitel_ Kronisk-hjärtsvikt. pdf Borg G. Borg s perceived exertion and pain scales. Champaign (IL): Human Kinetics; 1998.