KLINISKA STUDIER MED LACTOBACILLUS REUTERI PROTECTIS (DSM 17938) TILL BARN.

KLINISKA STUDIER MED LACTOBACILLUS REUTERI PROTECTIS (DSM 17938) TILL BARN.

Probiotika är mikroorganismer eller levande nyttiga bakterier. De vanligaste bakterierna som används som probiotika är olika stammar av laktobaciller och bifidobakterier, i vanligt tal kallade mjölksyrabakterier. Laktobaciller är magens bästa vän, vänliga bakterier som håller magen i balans, de bidrar till en god tarmflora som i sin tur kan ge en bättre och mer välfungerande tarmfunktion. Lactobacillus (L. reuteri) är en välstuderad probiotika som i ett stort antal studier visat sig ha effekt och är säker att ge till barn. I denna broschyr kan du läsa mer om studier som är gjorda på L. reuteri. Mer information om L. reuteri hittar du även på www.semperbarnmat.se/nutrition samt på www.biogaia.se. Kolonisering med Lactobacillus reuteri Minskad infektionsrisk Probiotic lactobacilli in breast milk and infant stool in relation to oral intake during the first year of life. Abrahamsson TR, Sinkiewicz G, Jakobsson T, Fredriksson M, Bjorksten B (2009) J Pediatr Gastroenterol Nutr 49:349-354 Som del av en prospektiv studie i syfte att undersöka minskad risk för allergi under det första levnadsåret, studerades också koloniseringsfrekvensen för Lactobacillus reuteri hos spädbarnen ifråga. Till huvudstudien rekryte rades 232 mödrar och deras spädbarn. Mödrarna randomiserades till två grupper som fick antingen Lactobacillus reuteri eller placebo under de sista fyra veckorna innan förlossningen. Efter förlossningen fick spädbarnen tillskott, med samma preparat och dos som modern fått, fram till 12 månaders ålder. Vid levnadsdag 5 6 var 82 % av spädbarnen i L. reuteri-gruppen koloniserade, jämfört med 20 % i placebogruppen. Koloniseringen mättes som antalet levande L. reuteri-celler i avföringen. Vid 12 månaders ålder var 63 % av spädbarnen i L. reuteri-gruppen koloniserade medan motsvarande siffra för placebogruppen var 23 %. I prov från kolostrum (den första bröstmjölken) påvisades L. reuteri hos 12 % av mammorna i L. reuteri-gruppen och hos 2 % i placebogruppen. Slutsats: Dagligt tillskott av L. reuteri under första levnadsåret resulterade i en hög grad av kolonisering i magtarmkanalen av denna probiotika. Probiotics in the prevention of bacterial and Candida infections in newborns submitted to greater surgical interventions and admitted in NICUretrospective group controlled study. Betta P, Sciacca P, Trovato L, Vilardi L, Scuderi MG, Di Benedetto V, Oliveri S, Romeo MG (2007) J Pediatr Gastroenterol Nutr. 44:e127, abstract PG4-13. En öppen, prospektiv och randomiserad studie, som undersökte vilka effekter ett dagligt oralt probiotikatillskott har på incidensen av bakterie- och svampinfektioner samt magoch tarmsymtom hos opererade nyfödda barn på neonatal intensivvårdsavdelning (NIVA). Man undersökte även tiden till dess barnen tolererade enteral näring efter operationen. I studien ingick 24 nyfödda med gestationsåldern 36,4 ± 2,7 veckor och en födelsevikt på 2 568,3 ± 644 g som var inlagda på NIVA p.g.a större kirurgiska ingrepp. Grupp I (n=8) fick tillskott av Lactobacillus reuteri, grupp II (n=8) fick tillskott av Lactobacillus rhamnosus LGG och grupp III (n=8) fick inget probiotikum. Båda probiotika gavs från det att spädbarnen lades in på NIVA. Följande kliniska parametrar utvärderades: antal bakterie- och candidainfektioner, antal dagar med antimykotikabehandling, antal dagar med parenteral nutrition, tid till tolerans av enteralt/oralt födointag, viktökning, gastrointestinala symtom och längd på sjukhusvistelsen. Resultat: signifikant färre infektionsepisoder observerades i grupp I och grupp II jämfört med kontrollgruppen, 0 %, 12 % respektive 37,5 % för bakterieinfektioner och 12,5 %, 25 % respektive 37,5 % för candidainfektioner. Grupp III behövde antimykotikabehandling under en signifikant längre period, behandling mot svamp gavs i genomsnitt under 19 dagar i grupp I, 29 dagar i grupp II och 41 dagar i grupp III. Genomsnittlig tid med parenteral nutrition var 18 dagar i grupp I, 34 dagar i grupp II och 42 dagar i grupp III (p<0,05). Slutsats: Tillskott av probiotika till denna högriskgrupp av nyfödda prematura barn kan minska risken för bakteriellsepsis och candida-sepsis, förkorta perioden med parenteral nutrition, minska förekomsten av gastrointestinala symtom och därmed öka toleransen för oralt födointag, samt förkorta vårdtiden på sjukhus. 2

Role of probiotics in the prevention of the enteric colonization by Candida in preterm newborns: incidence of late-onset sepsis and neurological outcome. Romeo MG, Romeo DM, Trovato L, Oliveri S, Palermo F, Cota F, Betta P. J Perinatol. 2011;31:63-69. Denna öppna, prospektiva, randomiserade studie undersökte om två olika probiotikum kunde minska koloniseringen av Candida i mag- tarmkanalen, sent debuterande sepsis och neurologiska effekter hos prematura spädbarn på en intensivvårdsavdelning. 249 spädbarn (varav 56 hade en födelsevikt <1 500 g) blev utvalda till att aningen bli behandlade med Lactobacillus reuteri ATCC 55730 (10 8 cfu/dag, grupp I), Lactobacillus rhamnosus ATCC 53103 (=LGG, 6x10 9 cfu/dag, grupp II) eller ingen behandling (placebo). Behandlingen varade i sex veckor eller tills de blivit utskrivna från sjukhuset. Båda probiotikagrupperna minskade signifikant mängden Candida i faeces (>10 4 cfu/g faeces, p<0,01) och man såg även färre svamp- och bakterieinfektioner (dock inte signifikant) jämfört med kontrollgruppen. Antalet spädbarn med gastrointestinala besvär var signifikant färre i Lactobacillus reuteri-gruppen (3/83) jämfört med grupp II (29/83) och III (36/83), p<0,05. Detta resulterade i att spädbarnen som fått Lactobacillus reuteri avvänjdes från parental nutrition snabbare och tiden att komma upp i fullt energiintag var också kortare. Antalet dagar med antibiotikabehandling minskade hos L. reuterigruppen; 3,4 dagar jämfört med 5,8 dagar i grupp II och 6,9 dagar i grupp III, (p<0,05). Sjukhusvistelsen var också signifikant kortare i L. reuteri-gruppen: 18 dagar jämfört med 27 dagar i grupp II och 31 dagar i grupp III, (p<0,0001). Vid uppföljningen efter 12 månader tittade man på neurologiska effekter och såg att det var signifikant färre barn med suboptimala symptom i båda probiotikagrupperna jämfört med kontrollgruppen. Slutsats: Båda probiotikagrupperna hade färre Candida bakterier i faeces och inga biverkningar av probiotikabehandlingen rapporterades. De spädbarn som fått L. reuteri behövde inte antibiotikabehandling i lika stor utsträckning, de hade färre gastrointestinala problem och var inte inskrivna lika länge på sjukhuset som de spädbarn som fått LGG och placebo. De som fått probiotika hade minskad förekomst av suboptimala neurologiska symptom vid ett års ålder jämfört med kontrollgruppen. Alla skillnader var statistiskt signifikanta. Effect of a probiotic infant formula on infections in child care centers: Comparison of two probiotic agents. Weizman Z, Asli G, Alsheikh A (2005) Pediatrics 115:5-9. Kostnadsfritt tillgänglig på: http://pediatrics.aappublications.org/cgi/content/full/115/1/5 Detta var en prospektiv, randomiserad, dubbelblind placebokontrollerad studie som undersökte om probiotika påverkar förekomsten av infektioner hos spädbarn på förskola. 201 friska barn i åldrarna 4 10 månader studerades i 12 veckor i tre olika grupper: De fick en modersmjölksersättning med antingen L. reuteri eller Bifidobacterium lactis eller en modersmjölksersättning utan probiotikum (kontroll). Antalet feberepisoder och episoder med mag- tarminfektion var under studieperioden signifikant färre i de båda probiotikagrupperna jämfört med placebo. L. reuteri-gruppen visade en signifikant effekt jämfört med de övriga grupperna vad gäller minskat behov av läkarbesök, mindre antibiotikaförbrukning och färre frånvarodagar från förskolan. Slutsats: Tillsats av probiotika till modersmjölksersättning hade en signifikant positiv effekt på incidensen av vanliga infektioner hos barn på förskola, och L. reuteri visade en överlägsen effekt på övriga parametrar. Inga säkerhetsproblem förekom under den tre månader långa studien. Feeding of a probiotic for the prevention of community-acquired diarrhoea in young Mexican children. Ruiz-Palacios G, Guerrero ML, Hilty M (1996) Pediatr Res 39(4) part 2:184A, abstract 1089. En prospektiv, randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie där 258 barn i åldern 12 36 månader deltog. Syftet var att studera probiotikas förebyggande effekt på diarrésjukdom av olika orsaker. I fyra månader intog barnen en dryck med 5 x 10 7 cfu L. reuteri per dag eller en placebodryck. I L. reuteri-gruppen blev 76 % (90 av 119 barn) helt fria från diarrésjukdom vilket kan jämföras med 64 % (77/120) i kontrollgruppen. Slutsats: Intag av dryck innehållande L. reuteri, som en del av det dagliga intaget, minskade risken för diarré hos barnen. Effect of probiotic-containing beverages on incidence of diarrhoea. Guerrero M, Dohnalek M, Newton P, Kuznetsova O, Ruiz-Palacios G, Murphy T, Calva J, Hilty M, Costigan T. 1st World Congress of Pediatric Infectious Diseases, dec. 1996, abstract nr 610:45-2. En prospektiv, dubbelblind, randomiserad, placebokontrolle rad studie som undersökte effekten av probiotika på incidensen av diarré hos friska barn i åldern 12 32 månader, bosatta i Mexico City. Två drycker med en blandning av probiotiska stammar, varav endast den ena innehöll L. reuteri, intogs dagligen i 16 veckor och jämfördes mot en placebodryck. I L. reuteri-gruppen var 92 av 129 barn (71 %) helt fria från diarré, i gruppen som fick den andra probiotiska drycken var 88 av 129 (68 %) fria från diarré medan andelen i kontrollgruppen var 80 av 130 barn (61 %). Antalet episoder med diarré var signifikant mindre i L. reuteri-gruppen (44 episoder, p=0,04 jämfört med placebo) jämfört med både gruppen som fick den andra probiotiska drycken (47 episoder, p=0,135 jämfört med placebo) och placebogruppen, som hade 62 episoder. Slutsats: Endast barnen som drack L. reuteri-innehållande dryck hade en signifikant lägre incidens av diarré. 3

4 Gastrointestinala tillstånd The effects of probiotics on feeding tolerance, bowel habits, and gastrointestinal motility in preterm newborns. Indrio F, Riezzo G, Raimondi F, Bisceglia M, Cavallo L, Francavilla R (2008) J Pediatrics. 152:801-806. En dubbelblind, placebokontrollerad pilotstudie i syfte att undersöka vilka effekter ett dagligt tillskott av probiotika har på födoämnestolerans och gastrointestinal motilitet hos friska, prematura spädbarn som fick modersmjölksersättning. 30 spädbarn med en genomsnittlig gestationsålder på 34 veckor och en genomsnittlig födelsevikt på 1 890 gram enrollerades. 10 spädbarn ammades uteslutande och 20 randomiserades till att få antingen 1 x 10 8 cfu (kolonibildande enheter) av Lactobacillus reuteri/ dag eller placebo i 30 dagar och en modersmjölksersättning av standardtyp. Enligt mätning med ultraljud i början och slutet av studieperioden förbättrades magsäckstömningen och tömningshastigheten signifikant hos spädbarnen som fick modersmjölksersättning med L. reuteri jämfört med placebogruppen (p<0,001). Antalet dagliga regurgitationer minskade till 2,1 jämfört med 4,2 (p<0,01) och antalet dagliga tarmtömningar ökade till 3,7 jämfört med 2,1 (p<0,05). Daglig tid med gråt minskade signifikant till 32 minuter i L. reuteri-gruppen jämfört med 88 minuter/dag i placebogruppen (p<0,01). Spädbarnen som ammades grät i genomsnitt 66 minuter per dag. Viktökningen per dag var likartad i de tre grupperna och inga ogynnsamma händelser inträffade. Slutsats: Dagligt tillskott av L. reuteri till prematura nyfödda som fick modersmjölksersättning förbättrade toleransen för denna typ av kost. Detta visade sig i form av en signifikant minskning av regurgitationer och den genomsnittliga gråttiden per dag samt ett ökat antal tarmtömningar jämfört med de barn som fick placebo. Även magsäckstömningen förbättrades signifikant. Lactobacillus reuteri accelerates gastric emptying and improves regurgitation in infants. Indrio F, Riezzo G, Raimondi F, Bisceglia M, Filannino A, Cavallo L, Francavilla R. Eur J Clin Invest. 2011;41:417-422 Syftet med denna dubbelblinda, randomiserade studie var att se vilken effekt L. reuteri DSM 17938 har på uppstötningar och tarmtömning hos 42 flaskmatade spädbarn med gastroesofagal reflux. Spädbarnen var i genomsnitt 40 dagar gamla vid studiens början och hade minst 4 uppstötningar per dag i veckan. Studien pågick i 30 dagar och 34 av spädbarnen slutförde studien; 19 i probiotikagruppen och 15 i placebogruppen. De barn som fått tillskott med L.reuteri (10 8 cfu/dag) hade signifikant färre uppstötningar (1 episod/ dag jämfört med 4 episoder/dag hos placebo; p=0,001), en signifikant högre magsäckstömningshastighet jämfört med studiens signifkant snabbare (+11,7 % vs. +8,4 %; p=0,01) och en signifikant studiens sista vecka jämfört med de spädbarn som fått placebo (en minskning med 4,0 jämfört med 3,0 i placebogruppen). Slutsats: Minskning av antalet uppstötningar och förbättrad magsäckstömningshastighet hos spädbarn som fått behandling med L. reuteri visar att behandlingen förbättrar tarmfunktionen hos flaskmatade spädbarn Lactobacillus reuteri (American Type Culture Collection strain ATCC 55730) versus Simethicone in the treatment of infantile colic: a prospective randomized study. Savino F, Pelle E, Palumeri E, Oggero R, Miniero R (2007) Pediatrics 119:124-130. PDF-fil kostnadsfritt tillgänglig på: www.pediatrics.org/cgi/content/full/119/1/e124 En prospektiv, randomiserad studie i syfte att undersöka om den probiotiska bakterien Lactobacillus reuteri kan minska symtom hos spädbarn med kolik. 90 ammade spädbarn i åldern 11 80 dagar med bekräftad spädbarnskolik randomiserades till två behandlingar: antingen Lactobacillus reuteri, 10 8 cfu/dag, som gavs i form av en oljesuspension, eller simetikon, 60 mg/dag. 83 spädbarn slutförde studien. Vid studiens start var medianvärdet för gråttid 197 minuter/ dag i båda grupperna. Efter 7 dagar hade gråttiden i gruppen som fick probiotika minskat signifikant till 159 min/dag jämfört med 177 min/dag i gruppen som fick simetikon (p=0,005). Dag 28 hade gråttiden i L. reuteri-gruppen minskat till 51 min/dag, jämfört med 145 min/dag i simetikongruppen (p<0,001). Dag 28 hade 95 % (39 av 41) i probiotikagruppen svarat på behandlingen genom att minska gråttiden med 50 % eller mer, mot 7 % (3 av 42) i simetikongruppen. Inga biverkningar observerades i någon av grupperna. Slutsats: Intag av L. reuteri resulterade inom en vecka i signifikant kortare gråttid jämfört med standardbehandlingen för spädbarn med kolik. Denna effekt var ännu mer uttalad i slutet av den 4 veckor långa studien. Lactobacillus reuteri (DSM 17938) in Infantile Colic: A Randomized Double-Blind, Placebo-Controlled Trial Savino F, Cordisco L, Tarasco V, Palumeri E, Calabrese R, Oggero R, Roos S, Matteuzzi D (2010) Pediatrics e526-e533. En randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med syfte att undersöka om den probiotiska bakterien Lactobacillus reuteri DSM kan minska symtom hos spädbarn med kolik. 50 exklusivt ammade spädbarn med bekräftad spädbarnskolik randomiserades till att antingen få L. reuteri DSM 10 8 cfu/dag eller placebo i 21 dagar. 46 spädbarn slutförde studien. Vid studiens start var medianvärdet för gråttid 370 min/dag i gruppen som fick L. reuteri och 300 min i gruppen som fick placebo. Efter 21 dagar hade gråttiden för de spädbarn som fått Lactobacillus reuteri minskat signifikant till 35 min/dag jämfört med 90 min/dag i gruppen som fått placebo. Inga biverkningar observerades i någon av grupperna. Slutsats: Intag av L. reuteri DSM 10 8 cfu/dag resulterade i signifikant kortare gråttid hos spädbarn med kolik efter tre veckors behandling jämfört med placebo.

Lactobacillus reuteri in children with functional abdominal pain (FAP) Romano C, Ferraru V, Cavataio F, Iacono G, Spina M, Lionetti E, Comisi F, Famiani A, Comito D (2010) Peadiatr Child Health, publicerad online 1 juli, DOI: 10.1111/j. 1440-1754.2010.01797.x I denna prospektiva, randomiserade, dubbelblindstudie undersökte man om tillskott av Lactobacillus reuteri kunde ha effekt på funktionella buksmärtor. Barn i åldern 6 16 år screenades för funktionella buksmärtor enligt Rome IIIkriterierna och av de 60 patienter som antogs slutförde 56 av dem studien. Barnen randomiserades till att antingen få L. reuteri 2 x 10 8 cfu/dag i en oljesuspension eller placebo i fyra veckor som följdes av en fyra veckors period utan supplementering. Barnen rapporterade själva smärta och smärtintensitet under studieperioden. Smärtintensiteten minskade signifikant hos de barn som fick L. reuteri (P<0,001) men inte hos de barn som fick placebo (P>0,05) och var signifikant lägre än placebo vid både 4 och 8 veckor (P<0,05). Smärtfrekvensen minskade signifikant i båda grupperna (P<0,05). Slutsats: Supplementering med L. reuteri minskade upplevd smärtintensitet, och effekten kvarstod även under uppföljningsperioden då probiotika inte gavs. Lactobacillus reuteri (DSM 17938) in infants with functional chronic constipation: a double-blind, randomized, placebo-controlled study Coccorullo P, Strisciuglio C, Martinelli M, Miele E, Greco L, Staiano A (2010) J Pediatrics 157(4):598-602 I denna kontrollerade randomiserade dubbelblindstudie utvärderade man supplementering med Lactobacillus reuteri DSM 17938 till spädbarn med kronisk förstoppning. 44 barn, i åldern 6 12 månader, alla ammade med bröstmjölk, deltog i studien. L. reuteri gavs en gång per dag, 30 minuter efter att barnet ätit, under 8 veckor (dos 10 8 cfu/dag). Barnen som fick L. reuteri hade en signifikant ökad frekvens av tarmrörelser jämfört med placebo vid 2, 4 och 8 veckors behandling. Det var en signifikant skillnad i avföringskonsistens mellan vecka 4 och 8 i gruppen som fått L. reuteri (P=0,01). Det var dock ingen signifikant skillnad i avföringskonsistens mellan grupperna. Slutsats: Förstoppade spädbarn som supplementerades med L. reuteri fick signifikant fler tarmrörelser jämfört med placebo. Avföringskonsistensen förbättrades signifikant vid tillförsel av L. reuteri, men det var ingen signifikant skillnad jämfört med placebo. Lactobacillus reuteri therapy to reduce side-effects during anti-helicobacter pylori treatment in children: a randomised placebo controlled trial. Lionetti E, Miniello VL, Castellaneta SP, Magistà AM, De Canio A, Giovanni M, Ierardi E, Cavallo L, Francavilla R (2006) Aliment Pharmocol Ther 24:1461-1468 En dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie som undersökte effekten av Lactobacillus reuteri på gastrointestinala biverkningar under och efter behandling mot Helicobacter pylori. 40 dyspeptiska barn i åldern 3 18 år med bekräftad H. pylori-infektion ingick i studien. Barnen behandlades med 10 dagars sekventiell antibiotikabehandling och randomiserades till att få antingen L. reuteri (10 8 cfu/ dag, n=20) eller placebo (n=20) i 20 dagar fr.o.m. den första behandlingsdagen. Biverkningarnas svårighetsgrad mättes med användning av ett validerat poängsystem (skalan GSRS=Gastrointestinal Symptom Rating Scale). Vid enrolleringen hade barnen i båda grupperna likartade poäng på GSRS (6,9 i L. reuteri-gruppen och 7,1 i placebogruppen) men under eradikeringsbehandling och uppföljning förbättrades den gastrointestinala hälsan signifikant hos barnen som fick tillskott av L. reuteri jämfört med barnen i placebogruppen: Dag 10 var poängen 4,1 i L. reuteri-gruppen jämfört med 6,2 i placebogruppen (p<0,01) och dag 20 var poängen 3,2 respektive 5,8 (p<0,009). Eradikeringsfrekvensen av H. pylori var densamma i båda grupperna. Slutsats: Tillskott av L. reuteri under och efter eradikeringsbehandling för H. pylori minskade frekvensen och intensiteten av antibiotikarelaterade biverkningar från magtarmkanalen. The therapeutic effect of Lactobacillus reuteri in acute diarrhea in infants and toddlers. Eom T-H, Oh E-Y, Kim Y-H, Lee H-S, Yang PS, Kim D-U, Kim J-T, Lee B-C (2005) Korean J Ped 48:986-989 En prospektiv, randomiserad, placebokontrollerad studie som undersökte effekten av Lactobacillus reuteri på barn som lagts in på sjukhus för akut diarré (rotavirus hos 40 %). 50 barn i åldern 6 36 månader randomiserades till att få antingen L. reuteri två gånger om dagen i en dos om 10 8 cfu så länge de var inlagda på sjukhus eller i upp till 5 dagar, eller matchande placebo. Medeldurationen av vattnig diarré efter insättande av behandlingen var 2,3 dagar i L. reuterigruppen jämfört med 2,9 dagar i placebogruppen. Behandlingsdag 2 observerades signifikanta skillnader för: vattnig diarré (kvarstod hos 64 % i L. reuteri-gruppen jämfört med 84 % i placebogruppen), genomsnittlig frekvens av diarré (1,9 i L. reuteri-gruppen jämfört med 3,4 i placebogruppen) och kräkningar (kvarstod hos 16 % i L. reuteri-gruppen jämfört med 40 % i placebogruppen). Slutsats: Lactobacillus reuteri var effektivt som terapeutiskt medel hos barn som var inlagda på sjukhus med akut diarré. Lactobacillus reuteri as a therapeutic agent in acute diarrhea in young children. Shornikova AV, Casas IA, Isolauri E, Mykkänen N, Vesikari T (1997) J Pediatr Gastroenterol Nutr 24:399-404 En prospektiv, randomiserad, placebokontrollerad studie på 40 barn i åldern 6 36 månader som lagts in på sjukhus för akut diarré (orsakad av rotavirus hos 75 %). Barnen som fick aktiv behandling gavs L. reuteri i en daglig dos om 10 10 10 11 cfu i upp till 5 dagar (n=19). Både L. reuteri-gruppen och placebogruppen (n=21) fick rehydreringsterapi enligt standard. En signifikant effekt observerades fr.o.m. behandlingsdag 2, då 74 % av barnen i gruppen som fick aktiv 5

6 behandling var fria från vattnig diarré, jämfört med 19 % av barnen i kontrollgruppen. Slutsats: Tillförseln av L. reuteri förkortade tiden med vattnig diarré hos barn som lagts in på sjukhus för behandling av akut diarré. Bacteriotherapy with Lactobacillus reuteri in rotavirus gastroenteritis. Shornikova AV, Casas IA, Mykkänen N, Salo E, Vesikari T (1997) Pediatr Infect Dis J 16:1103-1107 En prospektiv, randomiserad, placebokontrollerad studie på 66 barn i åldern 6 36 månader som lagts in på sjukhus för akut diarré orsakad av rotavirus. Barnen randomiserades till tre grupper: placebo (n=25) eller L. reuteri i en daglig dos om 10 7 cfu (n=20) respektive 10 10 cfu (n=21), i upp till 5 dagar. Alla tre grupperna fick rehydreringsterapi enligt standard. Från och med behandlingsdag 2 var 30 % av de barn som fick den lägre dosen L. reuteri fria från vattnig diarré jämfört med 52 % av dem som fick den högre dosen. Skillnaden var signifikant för gruppen som fick hög dos L. reuteri jämfört med kontrollgruppen, där 20 % av barnen inte längre hade vattnig diarré. Högdosgruppen hade också en signifikant kortare period med vattnig diarré: 1,5 dagar i genomsnitt jämfört med 2,5 dagar i kontrollgruppen. I gruppen som fick låg dos L. reuteri var genomsnittstiden med vattnig diarré 1,9 dagar. Slutsats: Tillförseln av L. reuteri i dosen 10 10 cfu förkortade durationen av vattnig diarré signifikant hos barn som lagts in på sjukhus för behandling av akut diarré. Den lägre dosen om 10 7 cfu resulterade i en närapå signifikant effekt på durationen av vattnig diarré. Lactobacillus reuteri (DSM 17938) for the Management of Infantile Colic in Breastfed Infants: A Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled Trial. Szajewska H, Gyrczuk E, Horvath A. J Pediatr. 2013:162 (2); 257-262 Åttio ammande spädbarn (<5 månader) med kolik ingick i en dubbelblind studie där de slumpmässigt blev utvalda till att behandlas med L.reuteri (10 8 cfu/dos) eller placebo. Det man huvudsakligen studerade var hur väl spädbarnen svarade på sin behandling (procentantal barn som gråter 50 % mindre efter behandlingen) och hur länge barnen gråter (gråttid/dag) efter 7, 14, 21 och 28 dagar efter behandlingen. Antalet barn som har fått effekt av behandlingen var signifikant högre i probiotikagruppen vid dag 7, 14, 21 och 28. Gråttiden per dag (medianvärde) hade minskat signifikant i probiotikagruppen jämfört med kontrollgruppen. Föräldrarna till spädbarnen fick uppskatta ett värde enligt en tiogradig skala hur deras livskvalitet förbättrats vid dag 7, 21 och 28. Vid alla tillfällen som rapporterades hade de som fått probiotika en signifikant bättre livskvalitet än de om fått placebo. Slutsats: Tillskott av L. reuteri har en positiv effekt på kolik hos spädbarn som ammas. Gråttiden var signifikant kortare och därmed förbättrades också familjernas livskvalitet hos de barn som fått L.reuteri jämfört med placebo. Randomised clinical trial: Lactobacillus reuteri (DSM 17938) vs. placebo in children with acute diarrhoea a double-blind study. Francavilla R, Lionetti E, Castellaneta S, Ciruzzi F, Indrio F, Masciale A, Fontana C, La Rosa MM, Cavallo L, Francavilla A. Aliment Pharmacol Ther. 2012; 36(4):363-9 En randomiserad dubbelblind studie utvärderade effektiviteten och säkerheten av probiotikan Lactobacillus reuteri DSM 17938 (L. ), härstammad fån Lactobacillus reuteri ATCC 55730 hos barn med akut diarré. Det man huvudsakligen undersökte var faeceskonsistens och varaktighet efter 3 dagars probiotikabehandling. Barn (3 36 mån) som var inlagda på sjukhus för akut diarré och uttorkning blev slumpmässigt utvalda att få antingen Lactobacillus reuteri, 4 x 10 8 cfu/dos (n= 35) eller placebo (n= 34). Lactobacillus reuteri minskade signifikant tiden med vattning diarré (2.1 ± 1.7 dagar vs. 3,3 ± 2,1 dagar; p<0,03). På andra och tredje behandlingsdagen hade 82 % respektive 74 % av placebogruppen fortfarande vattning diarré jämfört med L. reuteri-gruppen där det endast var 55 % och 45 % för respektive dag. Det barn som fått behandling hade signifikant lägre återfallsfrekvens för diarré (15 % vs. 42; p<0,03). Det var ingen signifikant skillnad på längden av sjukhusvistelsen mellan de barn som fått L. reuteri och placebo. Slutsats: Denna studie visar att Lactobacillus reuteri har positiva effekter på uttorkning och akut diarré med avseende på frekvens, varaktighet och återfall. Lactobacillus reuteri (DSM 17938) in infants with functional chronic constipation: a double-blind, randomized, placebo-controlled study. Coccorullo P, Strisciuglio C, Martinelli M, Miele E, Greco L, Staiano A. J Pediatrics 2010;157:598-602 Detta var en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie med syfte att utvärdera säkerheten och effektiviten av Lactobacillus reuteri DSM 17938 hos kronisk förstoppade spädbarn. 44 barn i åldern 6 12 mån som slutat att amma rekryterade till studien. Behandlingen med probiotika pågick i 8 veckor med en daglig dos på 10 8 cfu som intogs 30 min efter måltid. Frekvensen av tarmrörelse i probiotikagruppen var 2,82 i början på studien (vecka 0) jämfört med 4,77 vecka 8. (p=0,0001). Till skillnad från placebogruppen ökade tarmrörelsefrekvensen signifikant hos L.reuteri-gruppen vid vecka 2, 4 och 8 av behandlingen. I samma grupp rapporterades en hård faeceskonsistens hos 19 av 22 barn (86 %) i början på studien. Efter vecka 2 var det 11 av 22 (50 %) och vecka 4 och 8 var det 4 av 22 (18 %). Skillnaden var signifikant vecka fyra och åtta (p=0,01). Det var inga signifikant skillnad i faeceskonsistens mellan L.reuteri-gruppen och placebo vid någon tidpunkt. Slutsats: Förstoppade barn som behandlas med Lacto bacillus reuteri hade en signifikant ökad frekvens av tarmrörelser under studiens gång jämfört med placebogruppen. Även faeceskonsistensen förbättrades signifikant i L.reuterigruppen, men det var ingen signifikant skillnad jämfört med placebo.

Effekter på immunsystemet Low breast milk TGF-ß2 is induced by Lactobacillus reuteri supplementation and associates with reduced risk of sensitization during infancy. Böttcher MF, Abrahamsson TR, Fredriksson M, Jakobsson T, Björkstén B (2008) Pediatr Allergy Immunol. Publicerad online den 24 jan. Doi: 10.1111/1399-3038.2007.00687.x En prospektiv, dubbelblind, placebokontrollerad studie i syfte att utvärdera vilken effekt tillskott av Lactobacillus reuteri har på bröstmjölkens immunologiska sammansättning och relationen till sensibilisering och eksem hos barnen. Studien omfattade gravida kvinnor som antingen fick tillskott av L. reuteri 1 x 10 8 cfu (kolonibildande enheter) dagligen (n=54) eller placebo (n=55) från gestationsvecka 36 fram till förlossningen, och deras nyfödda barn. Kolostrum (den första bröstmjölken) och mogen mjölk analyserades för antikroppar (totalt IgA och sekretoriskt IgA), pro- och antiinflammatoriska cytokiner (TNF, TGF-ß1, TGF-ß2, IL-10) och faktorer som kan modifiera immunsvaret för bakterier (lösligt CD14). Fecesprov från mödrarna analyserades för förekomsten av levande L. reuteri-celler. Spädbarnen fick tillskott av L. reuteri (samma dos som mödrarna) från födelsen och fram till 12 månaders ålder. De följdes med avseende på utveckling av eksem och sensibilisering, som definierades som ett positivt pricktest och/eller cirkulerande födoämnesallergen-specifika IgE-antikroppar, vid 6, 12 och 24 månaders ålder. Tillskott av L. reuteri under graviditeten var förenat med låga halter av TGF-ß2 och något förhöjda halter av IL-10 i kolostrum. Det var mindre sannolikt att spädbarn som hade fått kolostrum med låga halter av TGF-ß2 skulle bli sensibiliserade under sina första 2 levnadsår (p=0,01). En liknande trend observerades för utveckling av IgE-associerat eksem. Slutsats: Tillskott av L. reuteri under den sena graviditeten sänkte halterna av TGF-ß2 i bröstmjölken, och låg halt av denna immunologiska faktor var förenad med minskad risk för sensibilisering för allergener och möjligen minskad risk för IgE-associerat eksem (eksem med hyperreaktivitet mot allergiframkallande substanser som ägg och mjölk) hos ammade barn. Probiotics in prevention of IgE-associated eczema: a double blind randomised placebo-controlled trial. Abrahamsson TR, Jakobsson T, Böttcher MF, Fredrikson M, Jenmalm MC, Björkstén B, Oldaeus G (2007) J Allergy Clin Immunol. 119:1174-1180 En prospektiv, dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie i syfte att genom oralt tillskott av den probiotiska bakterien Lactobacillus reuteri förebygga eksem och sensibilisering hos spädbarn födda i familjer med allergisk sjukdom. Studien omfattade 232 familjer, varav 188 slutförde studien. Mödrarna fick Lactobacillus reuteri (1x10 8 cfu) dagligen från gestationsvecka 36 och fram till förlossningen. De nyfödda barnen fick sedan samma produkt och dos från födelsen och till 12 månaders ålder, varefter de följdes upp i ytterligare ett år. Det primära resultatmåttet var allergisk sjukdom, med eller utan positivt hudpricktest eller cirkulerande IgE mot födoämnesallergener (test som indikerar att sensibilisering har skett). Vid 2 års ålder var incidensen av eksem lika, nämligen 36 % i den behandlade gruppen och 34 % i placebogruppen. L. reuteri-gruppen hade emellertid färre barn med IgE-associerat eksem under det andra året, 8 % jämfört med 20 % (p=0,02). Reaktivitet på hudpricktest var också mindre vanligt i L. reuteri-gruppen jämfört med placebogruppen, och var signifikant mindre vanligt hos spädbarn till mödrar med allergier, 14 % jämfört med 31 % (p=0,02). Väsande andning och andra potentiellt allergiska sjukdomar påverkades inte. Slutsats: L. reuteri hade ingen förebyggande effekt på den totala incidensen av spädbarnseksem. Vid 2 års ålder var det emellertid färre spädbarn i gruppen som fått tillskott av L. reuteri som utvecklat IgE-associerat eksem (dvs. eksem med hyperreaktvitet mot allergiframkallande substanser som ägg och mjölk). Dessa löper därför möjligen mindre risk att senare utveckla allergisk luftvägssjukdom. Effectiveness of L. reuteri in patients with atopic dermatitis and cow milk intolerance. Preliminary study. Cirillo Al., Boccia E, Cirillo Ar., Scotto G, Maiella D, De Crescenzo G, Leone G, Grimaldi S, Cirillo Ag. (2005) Presenterad vid Italian Society for Clinical Allergy and Immunology (SIAIC) Congress, Rom, Italien den 4 7 maj 2005. Abstract P-08. En prospektiv, öppen studie på barn med lindrig atopisk dermatit som förvärras vid intag av komjölk. 15 barn i åldern 3 5 år inkluderades. Alla barn hade en klinisk historia med atopisk dermatit som förbättrades när komjölk uteslöts från kosten. Allergi mot komjölksproteiner förelåg inte, vilket verifierades genom analyser av specifikt IgE mot mjölkproteiner och hudprickstest. Både de barn som fick L. reuteri (2 tabletter dagligen = 2x10 8 cfu, n=8) och de som inte fick något probiotikum (n=7) provocerades på nytt med komjölk under 3 månader. Under de första 10 dagarna efter introduktionen av komjölk ordinerades antihistamin för båda grupperna, och lokalt applicerade steroider och mjukgörande medel användes vid behov. Under de första två veckorna uppvisade alla patienter förbättring av eksem och klåda, och under resten av studieperioden bibehöll barnen i L. reuteri-gruppen sitt status vad gäller eksem eller klåda, trots fortsatt intag av mjölk. Alla barn i kontrollgruppen försämrades i sitt eksem och var tvungna att fortsätta att använda antihistaminer och lokala steroider. Slutsats: Det dagliga intaget av L. reuteri under samtidigt intag av komjölk i 3 månader kunde förebygga försämring av atopisk dermatit och klåda hos barn vars eksem tidigare hade försämrats av komjölk. 7

Magdroppar Från födseln Magtabletter Från 3 år D-vitamin droppar Från födseln Vätskeersättning Från 2 månader Fullkornsvälling Banan plommon Från 1 1/2 år Fullkornsvälling Frukt & yoghurt Från 2 år Fullkornsvälling Frukt & Dinkel Från 3 år HEEDÅHEED. TRYCK: LJUNGBERGS TRYCKERI, KLIPPAN. UPPLAGA: 3 000 EX. APRIL 2013. Semper AB, Löfströms Allé 5, Box 1101, 172 22 Sundbyberg Telefon 08-505 931 00 www.semper.se