Regional bostadsmarknadsanalys Centrumutveckling Värmlands län 2015

Regional bostadsmarknadsanalys Centrumutveckling Värmlands län 2015 PUBLIKATIONSNUMMER 2015:26 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Publ nr 2015:26 ISSN 0284-6845 Foto framsida: Sunne kommun (fotograf Per Eriksson) Rapporten är sammanställd av Kester Gibson. Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 010-224 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Förord Bostadsfrågan blir allt mer aktuell i fler och fler kommuner oavsett storlek. Värmland är attraktivt och bostäder byggs, men marknadsförutsättningar ser olika ut i olika delar av länet. Kommunerna har en god planberedskap och arbetar mycket aktivt med bostadsförsörjningsfrågan. Nya stadsdelar håller på att växa fram i Karlstad och Kristinehamn, studentbostäder byggs vid universitet och nya äldreboenden har skapats på flera håll. Även i mindre orter som Charlottenberg och Säffle är bostadsbyggandet på gång. Att skapa lönsamhet i bostadsprojekt är en utmaning men i flera kommuner har centrumutveckling och övriga investeringar i lokal service lett till bättre marknadsförutsättningar och bidragit till ökad efterfrågan på bostäder i centralorten. Några värmländska exempel av centrumutveckling lyfts fram i denna bostadsmarknadsanalys. Att föra en dialog med invånare och vara lyhörd för det lokala behovet är gemensam för samtliga satsningar. Bostadsmarknadsanalysen beskriver läget på den värmländska bostadsmarknaden och bygger på uppgifter från den årliga bostadsmarknadsenkäten som kommunerna besvarar och som sammanställs av Länsstyrelsen och slutligen Boverket. Statistiska uppgifter hämtas från SCB och annan regionalt framtagen statistik. Rapporten vänder sig till kommuner, fastighetsägare, byggföretag och andra aktörer som är engagerade i bostadsmarknaden och dess utveckling i länet. Den utgör ett led i Boverkets nationella redovisning till regeringen över hur bostadsmarknadsläget i landet ser ut, men ger även ett underlag som kommunerna kan använda sig av i sitt strategiska arbete inom bostadsförsörjningen. Under temat Bostad i Värmland 2015 utökar Länsstyrelsen dialogen med berörda aktörer, inte minst kommuner, kommunala bostadsbolag, byggföretag, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Region Värmland. Utöver bostadsmarknadsanalysen kommer Länsstyrelsen också att kartlägga bostadsbolagens ägardirektiv och hålla ett antal workshops för politiker och tjänstemän under året. Tack till länets samtliga kommuner för era svar i bostadsmarknadsenkäten och övriga bidrag till bostadsmarknadsanalysen. Tack också till de branschföreträdare som har deltagit i arbetet. Jag hoppas att analysen är till stöd i ert arbete med att skapa en välfungerande och integrerande bostadsmarknad i Värmland. Kenneth Johansson Landshövding

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Sammanfattning Bostadsproduktionen i Värmland vände sakta uppåt under 2014 men ligger fortfarande under den nivå som behövs för att möta efterfrågan. Värmlands befolkning ökade för tredje året i rad och fler kommuner rapporterar bostadsbrist. Det är främst hyresrätter samt lägenheter i centralorter som efterfrågas. Svaga marknadsförutsättningar anses som den viktigaste begränsade faktorn för byggande av bostäder i Värmland. Flera kommuner i Värmland satsar på centrumutveckling för att skapar bättre villkor för bostadsmarknaden. En förbättring av kommunikationerna mellan Oslo och Stockholm kvarstår dock som den viktigaste förutsättningen för en fungerande och livskraftig bostadsmarknad i Värmland. Länsstyrelsen främjar samverkan och samordning mellan länets kommuner, myndigheter, organisationer och byggbranschen genom initiativet Bostad i Värmland 2015. Många kommuner har nu påbörjat arbetet med att ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning. Detta kommer vara ytterligare ett verktyg för att förstärka bostadsförsörjningen i länet. Några siffror: Värmlands befolkning ökade med 876 personer under 2014. Bostadsbeståndet i Värmland ökade med totalt 409 lägenheter under samma period. Antalet kommuner som rapporterar bostadsbrist i hela kommunen ökade från fyra till sex jämfört med förra året. Tolv av sexton kommuner anger att de behöver flera bostäder. Antalet outhyrda lägenheter den 1 januari 2015 var 180, en historisk låg siffra för Värmland.

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 Bostadsmarknaden i Värmland... 1 1.1 Brist, balans eller överskott?... 1 1.2 Bostadsprisutveckling... 3 1.3 Bostadsbyggandet och bostadsbeståndet... 5 1.4 Allmännyttan... 8 Befolkning och arbetsmarknad... 9 2.1 Befolkningsstatistik... 9 2.2 Tillväxt och arbetsmarknad... 11 Bostäder för alla... 13 3.1 Nyanlända flyktingar... 13 3.2 Hemlösa... 14 3.3 Ungdomar och studenter... 14 3.4 Äldre och funktionshindrade... 15 3.5 Modulhus som tillfällig lösning?... 15 Strategiskt arbete med bostadsförsörjning och bostadsmarknad... 17 4.1 Roller och ansvar... 17 4.2 Kommunen... 17 4.3 Länsstyrelsen... 17 4.4 Näringslivet och branschorganisationer... 18 Centrumutveckling... 20 5.1 Centrumutveckling handlar om mer än handel... 20 5.2 Centrumutveckling i Värmland några exempel... 21 Slutsatser... 25 Referenser... 27

1 Bostadsmarknaden i Värmland 1.1 Brist, balans eller överskott? 1.1.1 Fler kommuner i Värmland upplever bostadsbrist Antalet kommuner som rapporterar bostadsbrist i Värmland ökar. Sex kommuner upplever nu bostadsbrist i hela kommunen (se figur 1 och 2). 1 Bostadsbristen koncentreras främst kring Karlstads arbetsmarknadsregion. Trycket på bostadsmarknaden i och kring Karlstad kan delvis förklaras av ökad inflyttning till länet, men också den låga byggnadstakten som har präglat Värmland under senare år. Stadens tillväxt har dessutom lett till ökande priser som har gjort att bostäder i kringliggande kommuner har blivit mer attraktiva. Effekten som tidigare ha känts av i Kil och Hammarö sträcker sig nu även till Forshaga och Kristinehamn, som båda rapporterar bostadsbrist för första gången på ett decennium. Efter flera år av överskott anser även Munkfors kommun att bostadsmarknaden nu har nått balans. Torsby, Hagfors, Storfors och Grums rapporterar däremot att det fortfarande finns ett överskott av bostäder i kommunen som helhet. 2 1.1.2 Brist på lägenheter i centrala lägen - ett ökande problem Antalet kommuner som redovisar att de upplever brist på bostäder i centralorten eller innerstaden har ökat från nio till tio. 3 Grums kommun rapporterar att det numera råder balans på bostadsmarknaden i Grums tätort och att hus säljs inom rimlig tid. Enbart Storfors och Hagfors kommuner redovisar ett överskott av bostäder i centralorten. Flera kommuner uppger att de saknar lägenheter, och då främst hyresrätter och lägenheter med modern standard anpassade till en äldre målgrupp. För att möta efterfrågan behövs fler hyresrätter med 2-3 rum och kök (r.o.k.) samt nya bostadsrätter med 3-4 r.o.k. 4 Några kommuner, t ex Grums och Forshaga, anser att även ny villabebyggelse behövs för att möta efterfrågan. 1.1.3 Hur bedömer ni att kommunens bostadsmarknadsläge kommer att se ut om fem år? De flesta kommuner förutspår att den rådande marknadssituationen kommer att hålla i sig de kommande fem åren. Arvika, Eda och Forshaga kommuner ser dock att bostadsmarknaden kan nå balans inom överskådlig tid medan Munkfors ser en risk att ett överskott av bostäder i kommunen eventuellt kan återuppstå. 5 1 Bostadsmarknadsenkäten 2014 2 Bostadsmarknadsenkäten 2014 3 Bostadsmarknadsenkäten 2014 4 Bostadsmarknadsenkäten 2014 5 Bostadsmarknadsenkäten 2014 1

Figur 1: Brist, balans och överskott 2014 6 Figur 2: Brist, balans och överskott senaste fem åren 7 2010 2011 2012 2013 2014 Arvika brist brist brist brist brist Eda balans balans balans balans balans Filipstad balans balans balans balans balans Forshaga balans balans balans balans brist Grums överskott överskott överskott överskott överskott Hagfors överskott överskott överskott överskott överskott Hammarö brist brist brist brist brist Karlstad balans balans brist brist brist Kil balans balans balans brist brist Kristinehamn balans balans balans balans brist Munkfors överskott överskott överskott överskott balans Storfors balans balans överskott överskott överskott Sunne brist brist balans balans balans Säffle balans balans balans balans balans Torsby balans brist överskott överskott överskott Årjäng brist brist balans balans balans 6 Bostadsmarknadsenkäten 2014 7 Bostadsmarknadsenkäten 2014 2

1.2 Bostadsprisutveckling 1.2.1 Priserna på den värmlandska bostadsmarknaden stiger kraftigt. Under 2014 steg bostadsrättspriserna i Värmlands län med 17 procent. Det är nästan dubbelt mot genomsnittet för Sverige, som under året steg med 9 procent. I Karlstad, där priserna redan är relativt höga jämfört med resten av Värmland, ökade priserna för bostadsrätter med 14 procent. Mäklarbranschen bedömer att trenden kommer att fortsätta och förutspår en fortsatt hög efterfrågan på bostadsrätter och prisuppgång framöver. 8 Även villapriserna har haft en stabil utveckling. Under 2014 ökade villapriserna i Karlstad med 10 procent. 9 I Värmland som helhet steg villapriserna med 7 procent vilket är i linje med riksgenomsnittet (se figur 3). Antalet småhus som såldes under 2014 låg på ungefär samma nivå som 2013. 10 Utbudet av villor på bostadsmarknaden möter däremot inte efterfrågan och mäklarbranschen rapporterar brist på objekt till försäljning 11. Detta kan vara en förklaring till det ökade trycket på bostadsmarknaden som har upplevts i Forshaga, Kil och Kristinehamn. Antalet överlåtelser för samtliga fastighetstyper minskade något under 2014 (se figur 4) 1.2.2 Priser och prisutveckling ojämn över länet Det är betydligt svårare att sälja en bostad i vissa delar av länet än i andra, och priserna som köpare är beredda att betala varierar kraftigt. Kvadratmeterpriset i Karlstad och Hammarö kan vara tre gånger så högt som i andra kommuner och försäljningen brukar gå betydligt fortare. 12 Från år till år står nyproducerade bostäder för mellan fem och femton procent av det totala antalet sålda objekt på bostadsmarknaden. Priset för en nyproducerad bostad ligger som regel betydligt över genomsnittspriset och kan ha en stark påverkan på statistiken. I några mindre kommuner är antalet sålda objekt så få att det blir svårt att dra några konkreta slutsatser om trender gällande prisutveckling. 8 Svensk Mäklarstatistik AB 9 Svensk Mäklarstatistik AB 10 SCB 11 Svensk Mäklarstatistik AB 12 Svensk Mäklarstatistik AB 3

Figur 3: Fastighetsprisindex för permanenta småhus 13 Index 1990=100 350 300 250 200 Riket Värmlands län Stockholms län KPI 150 100 50 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Figur 4: Överlåtelser med lagfart och köpeskilling, Värmlands Län 14 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 Antal överlåtelser 3 500 3 000 2 500 Köpeskilling, mkr 2 000 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 13 SCB 14 SCB 4

1.3 Bostadsbyggandet och bostadsbeståndet 1.3.1 Bostadsproduktionen ökar måttlig Under 2014 blev 265 nya bostäder färdigställda i länet, 123 lägenheter i flerbostadshus och 142 lägenheter i småhus. För småhusbyggnationen representerar detta en ökning med 20 procent från förra året medan produktionsnivån för flerbostadshusen är ungefär densamma. Sammantaget innebär siffrorna en ökning på nio procent jämfört med 2013 (se figur 5). 15 Trots ökningen ligger nyproduktion av bostäder i länet på en mycket låg nivå. I Värmland byggdes en lägenhet per tusen invånare under 2014. Motsvarande siffra för hela riket är 3,0 lägenheter. Räknat per ny invånare byggdes det dock lika mycket i Värmland under 2014 som i Halland, och mer än i Västra Götaland eller Stockholm. Inklusive ombyggnation och ny fastighetsbildning ökade bostadsbeståndet i Värmland med totalt 409 lägenheter under 2014. Tillskottet består av l43 nya hyresrätter, 129 bostadsrätter och 137 småhus. Enligt kommunernas tidigare kalkyler behövs en årlig produktion av ungefär 700 bostäder per år i Värmland, en siffra som stämmer väl med den befolkningsökning som Värmland nu upplever. Av bostadsbyggandet behövs ungefär en tredjedel utgöras av hyresrätter, en tredjedel bostadsrätter och den resterande tredjedelen villabebyggelse. 1.3.2 Stort behov av nya hyresrätter Tolv av 16 kommuner anser att det behövs fler bostäder under de kommande åren. 16 Enligt kommunerna finns det störst behov av hyresrätter med två eller tre rum och kök, men även bostadsrätter av varierande storlek och villor med fyra till fem rum efterfrågas. Hagfors, Storfors, Munkfors och Säffle bedömer dock att fler bostäder inte behövs i deras kommun. 17 1.3.3 Bostadsproduktionen ökar takten i hälften av länets kommuner Under 2014 beviljades bygglov för över 400 lägenheter (se figur 6). Enligt kommunernas prognoser kommer byggandet av närmare 450 lägenheter i flerbostadshus och 200 småhus påbörjas under 2015. Strax under hälften av flerbostadshusen kommer att vara nya hyresrätter. Nyproduktionen kommer att ske främst i Karlstad och Hammarö kommuner. I Karlstad har bostadsproduktionen fått förnyad fart med flera stora bostadsbyggen nyligen avslutade eller på väg att avslutas. Större projekt är även igång i Eda, Arvika och Kristinehamn. Byggnadstakten förväntas att öka ytterligare under 2016 då, enligt kommunernas prognoser, spaden kommer att sättas i marken för ytterligare 900 nya bostäder (se figur 7). Regeringens förslag till ett stimulanspaket för anordnande av nya hyresbostäder kan leda till att ännu fler hyresbostäder byggs under 2016. Sju kommuner (Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Munkfors, Storfors, och Torsby) förutspår däremot mycket litet eller inget bostadsbyggande alls under de närmaste åren. 15 SCB 16 Bostadsmarknadsenkäten 2014 17 Bostadsmarknadsenkäten 2014 5

Figur 5: Förändring i bostadsbeståndet i Värmlands län 18 Antal lägenheter 3 000 2 500 2 000 1 500 Ombyggnad* Rivning* Nybyggnad Nettotillskott 1 000 500 0 500 1 000 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 *Rivning och ombyggnationer avser flerbostadshus Figur 6: Beviljade bygglov Värmland fördelat på hustyp 19 Antal lägenheter 1200 1000 800 Fritidshus Specialbostäder Flerbostadshus Småhus 600 400 200 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År Figur 7: Förväntad nyproduktion av bostäder 2015 & 2016 20 Årjäng Torsby Säffle Sunne Storfors Munkfors Kristinehamn Kil Karlstad Hammarö Hagfors Grums Forshaga Filipstad Eda Arvika Värmland 2015 642 45 69 2 1 3 0 156 267 10 49 0 0 0 22 4 14 2016 888 30 0 3 1 3 0 97 625 65 27 0 0 14 5 4 14 18 SCB 19 SCB 20 Bostadmarknadsenkäten 2014 6

1..3.4 Varför byggs det inte fler bostäder? Figur 6: De främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggande et 21 Svaga marknadsförutsättningar anses som den viktigaste begränsade b faktorn för byggande av fler bostäder i Värmland (se figur 8). Låg efterfrågan, höga produkt- ionskostnader, låga fastighetspriser,, en svag arbetsmarknad, och bristande betal-- till den rådande marknadssituationen. 22 ningsförmåga är enligt kommunern na några av de bakomliggande orsakerna Svaga marknadsförutsättningar gör det också svårt att finansiera byggprojekt och mer än hälften av kommunerna ser finansiella hinder, och i synnerhett möjligheten att få lån, som en stark begränsande e faktor för bostadsbyggandet i länet. En åsiktt som också delas av mäklarbranschen. 23 För några kommuner är avfolkning ett stort bekymmer somm slår hårt mot bo- kommu- ner, störst minskning hade Årjäng och Hagfors. Kommunerna i Värmland anser att de har en god planberedskap som ger goda möjligheter till bostadsbyggande. Karlstad, exempelvis, kan med godd marginal stadsmarknaden. Under 2014 minskade befolkningen i femm värmländska upprätthålla en bostadsproduktion om 500 lägenheter per år de kommande tre-fyra åren. Pågående detaljplanarbeten i kommunen skulle kunna skapa utrymme för ytterligare 4000 bostäder. Flera kommuner upplever att kapacitetsbrister i VA-infrastrukturen är begrän- sande för utbyggnaden av bostäder.. Ett antal kommuner anser att strandskydds- börjat ut- reglerna är ett hinder förr bostadsbyggande i länet, men flera har ocksåå nyttja möjligheten att peka ut områden för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (s.k. LIS-områden) i sina översiktplaner. 21 22 23 Bostadsmarknadsenkäten 2014 Bostadsmarknadsenkäten 2014 Mäklarinsikt Värmlands län 2015:2 7

1.4 Allmännyttan 1.4.1 Kommunala bolagen aktiva på bostadmarknaden De allmännyttiga bostadsbolagen är viktiga aktörer på den värmländska bostadsmarknaden, 52 procent av alla hyresrättslägenheter tillhör allmännyttan. 24 Alla 16 kommuner har aktiva bostadbolag eller stiftelser som tillsammans spelar stor roll för bostadsutbudet och bostadsmarknadens utveckling i länet. 12 av 16 bostadsbolag ökade eller minskade sitt bostadsbestånd under 2014 för att anpassa det till gällande marknad. 1.4.2 Flera bostadsbolag ökar sina bostadsbestånd I Filipstad, Karlstad, Kristinehamn, Torsby och Årjäng ökade bostadsbolagen sina bestånd genom ny- och ombyggnation. Totalt byggdes 73 nya lägenheter i länet och ytterligare 23 lägenheter skapades genom ombyggnation. KBAB står för länets största projekt med nybyggnation av 44 studentlägenheter vid Universitetets campus. 1.4.3 Försäljning och rivning gör att antalet bostäder i allmännyttan har minskat totalt För att ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning sålde Hammarö kommun 56 lägenheter under 2014. I Eda, Årjäng och Torsby såldes också ett fåtal lägenheter under året. Rivningen av sammanlagt 74 bostäder i Hagfors, Säffle och Hammarö har också minskat beståndet. Totalt blev det 73 färre lägenheter i allmännyttan vid slutet av 2014 än vid början av året. 25 I flera kommuner kommer det allmännyttiga bostadsbeståndet att minska ytterligare under 2015 då sammanlagt 169 lägenheter ska säljas i Kil, Eda, Hammarö och Säffle och rivningar förväntas att fortsätta i Hagfors kommun. 1.4.4 Rekordfå outhyrda lägenheter Antalet outhyrda lägenheter den 1 januari 2015 var 180, en historisk låg siffra för Värmland. I de flesta fall var lägenheterna föremål för pågående renovering annars hade de varit uthyrda. Figur 8: Andel bostäder i olika upplåtelseformer 2014 26 Sverige Värmland 24 SCB 25 SCB 26 SCB Bostads rätt 22% Hyres rätt 38% Ägande rätt 40% Bostadsrätt 15% Hyresrätt 35% Äganderätt 50% 8

2 Befolkning och arbetsmarknad 2.1 Befolkningsstatistik 2.1.1 Länet ökar i befolkning Värmlands befolkning ökade med 876 personer under 2014 till totalt 274 691 personer. 27 Karlstad med kringliggande kommuner ökade mest i befolkning och Kristinehamn hade också en positiv befolkningsutveckling. Fem av de värmlandska kommunerna upplevde ändå en minskning i befolkning, och i både Hagfors och Årjäng sjönk befolkningen med cirka 150 personer. 28 2.1.2 Fler flyttar till Värmland Flyttningsöverskotten gör att befolkningen i Värmland ökar. Invandringen ökade för tredje år i rad och över 9300 människor flyttade till Värmland under 2014, varav 3570 från utlandet (se figur 9). 29 Invandringen till Sverige under 2014 är den hittills högst uppmätta. Från 2013 till 2014 ökade den med närmare tio procent till rekordsiffran 126 966 personer och huvudorsaken är det fortsatta kriget i Syrien. Under senare år har den största invandrargruppen utgjorts av svenska medborgare som återvänt efter en tids vistelse utomlands, men under 2014 var de som hade syriskt medborgarskap fler. Var femte invandrad var Syrienfödd. 30 Figur 9: Flyttning till och från Värmland 31 10 000 9 000 Inflyttning Utflyttning 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 27 SCB 28 SCB 29 SCB 30 SCB 31 SCB 9

2.1.3 Nya prognoser visar på en åldrande befolkning. Prognoser som Region Värmland har tagit fram visar att länets befolkningsutveckling är relativt stabil, men att åldersfördelningen förväntas genomgå en del förändringar till år 2030. Den tydligaste trenden är en åldrande befolkning då åldersgruppen 65 år och äldre förväntas öka med nära en femtedel. Trenden motsvarar utvecklingen i övriga Sverige, men Värmland har redan idag en högre andel äldre jämförd med övriga delar av landet. Den bör understrykas att befolkningsutvecklingen inte är helt entydig i denna åldersgrupp, då det finns en betydande spännvidd i befolkningsförändringarna bland de som är 65 år och äldre. Även åldersgruppen 0-19 år förväntas öka något, medan åldersgruppen 20-64 år minskar under hela prognosperioden. Figur 10: Folkmängd i Värmlands län efter åldersklass 32 32 Värmlands framtida befolkning, Fakta i Korthet Nr 8:2015, Region Värmland 10

2.2 Tillväxt och arbetsmarknad 2.2.1 Företagare är optimistiska Företagen i länet fortsätter att vara försiktigt optimistiska i sin bedömning av framtiden. Arbetslösheten förutspås fortsätta minska under 2015 och beräknas vara 8,0 procent i slutet av året. Sysselsättningen kommer förmodligen att öka under året. Det är främst inom privata tjänster och i viss mån inom bygg och offentlig verksamhet som jobben bli fler. 33 Arbetslösheten är ojämnt fördelad, såväl geografiskt som mellan olika grupper i samhället. Mellan de kommuner i länet där skillnaden är som störst skiljer det cirka åtta procentenheter. Bland männen är arbetslösheten högre än bland kvinnorna och arbetslösheten bland ungdomarna är betydligt högre än bland äldre. Arbetslösheten är också högre bland dem som är födda utrikes än bland dem som är födda i Sverige. 34 2.2.2 Handelskammaren vill göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen. För att Värmland ska vara konkurrenskraftigt måste infrastrukturen underhållas och byggas ut, kompetensförsörjningen tryggas och de värmländska kommunerna bli färre och därmed större. Detta är huvudbudskapet i Handelskammaren Värmlands Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen som lanserades i oktober. Programmet presenterar 12 punkter som näringslivet anser behöva prioriteras för att säkra en värmländsk långsiktig konkurrenskraft i den globala världen. Snabba och pålitliga tåg mellan Stockholm och Oslo står först på listan och följs av förslag till ett antal övriga infrastruktursatsningar för vägar, järnvägar, flyg och sjöfart. Näringslivet anser även att Värmland har för många och för små kommuner. Handelskammaren menar att genom kommunsammanslagningar skulle Värmland bli mer konkurrenskraftigt vad gäller exempelvis kompetensförsörjning, infrastruktur och etableringar. 2.2.3 Regional satsning på järnvägsinfrastruktur. Under 2016 kommer Trafikverket att bygga om Värmlandsbanan för att tågtrafiken mellan Oslo och Stockholm ska bli punktligare och tätare. Ett nytt mötesspår i Väse och ett nytt resecentrum vid Karlstad C kommer att förbättra förutsättningarna för tågtrafiken i Värmland och samtidigt utveckla Karlstad centrum. Åtgärderna ingår i Tåg i tid ett samarbetsprojekt mellan Karlstads kommun, Region Värmland och Trafikverket. Det finns samstämmighet mellan regionen, kommunerna, näringslivet och övriga aktörer i Värmland och angränsande regioner, att transportstråket behöver prioriteras ytterligare. 33 Arbetsförmedlingen 34 Arbetsförmedlingen 11

12

3 Bostäder för alla 3.1 Nyanlända flyktingar 3.1.1 Flyktingsströmmen ökar kraftigt Flyktingmottagandet i Värmland ökade markant under 2014 (se figur 12). Läget i världen är instabilt och de många oroshärdar som finns just nu, inte minst i Syrien, genererar flyktingströmmar som vi känner av även i Sverige och Värmland. Enligt Migrationsverkets prognoser är den ökade strömmen inte tillfällig utan kommer sannolikt att prägla mottagandet under en längre tid. Förändringar i EU:s flyktingpolitik kan på sikt leda till en mer jämn fördelning mellan länder, men mottagande av flyktingar i Värmland kommer sannolikt att ligger på en hög nivå i flera år framöver. Detta ställer stora krav på hela samhället i fråga om beredskap och planering, inte minst vad gäller bostadsförsörjning. Kommunerna behöver rusta för en långsiktig bostadsförsörjning för flyktingar och ensamkommande barn. Figur 12: Flyktingmottagning i Värmlands län 35 År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal Flyktingar 299 622 384 372 352 337 327 509 817 1469 3.1.2 Nyanlända flyktingar av stor betydelse för befolkningsutveckling, kompetensförsörjning och tillväxt Den positiva befolkningsutveckling som Värmland har haft de senaste åren beror till stor del på nyanlända flyktingar. Det är därför viktigt att anpassa information och insatser för att attrahera kompetent arbetskraft och se till att fler nyanlända stannar kvar i länet. Gruppen är av stor betydelse för kompetensförsörjning och tillväxt i länet. 3.1.3 Mottagande fortsatt ojämnt fördelat över länet Det behövs ökad kapacitet i kommunerna att ta emot dem som får uppehållstillstånd. Brist på bostäder gör det svårt för Migrationsverket att frigöra plats åt nya asylsökande, men framför allt innebär det att det tar längre tid för människor att komma in i samhället med boende och goda förutsättningar för etablering. Mottagandet under 2014 var fortsatt ojämnt fördelat över länet. I tre av länets kommuner, Filipstad, Kristinehamn och Säffle är mottagandet bland de högsta i 35 Migrationsverket 13

landet, medan i Hammarö, Arvika och Karlstad är antalet nyanlända relativt lågt. Hälften av länets kommuner anser att brist på hyreslägenheter samt svårigheter att ta fram lägenheter av rätt storlek gör det svårt att ta emot nyanlända flyktingar. 3.1.4 Samverkan med kommunala och privata fastighetsbolag avgörande Mottagandet av flyktingar handlar om fler faktorer än tillgången till bostäder. Enligt Länsstyrelsens bedömning är samverkan mellan ansvariga för flyktingmottagande i kommun samt kommunala och privata fastighetsbolag en avgörande faktor för att kommuner ska kunna ligga på en nivå i flyktingmottagande som förväntas av dem i förhållande till storlek och övrigt ansvarstagande på integrationsområdet. 3.2 Hemlösa 3.2.1 Hemlöshet, en fråga om bostadsbrist. Hemlöshet har blivit en fråga om bostadsbrist och kan ta sig många olika uttryck och drabba olika grupper. Medvetenheten om detta är en grundförutsättning för att kunna hitta redskap i arbetet med hemlöshet. Det finns flera sätt att motverka hemlöshet och flera kommuner har under 2014 börjat använda en kombination av olika metoder för att uppnå resultat. Nio kommuner i Värmland använder sig av hyresgarantier för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Sex kommuner har uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, t.ex. med erbjudande om rådgivning, och ytterligare fem har överenskommelser med det allmännyttiga bostadsföretaget eller privata fastighetsägare gällande kraven på de bostadssökande. I Hammarö och Grums används även sociala kontrakt. Bostad först konceptet som har använts med god effekt i Karlstad tillämpas även av Hammarö kommun. Samordning och samarbete mellan kommunala förvaltningar, frivilliga organisationer och statliga myndigheter, som t.ex. Kronofogdemyndigheten, är viktiga faktorer för att nå framgång i arbetet mot hemlöshet. 3.3 Ungdomar och studenter 3.3.1 Karlstads kommun bygger nya bostäder för studenter. Nio kommuner rapporterar svårigheter med att ta fram bostäder för studenter eller ungdomar. I de flesta kommuner handlar det om en allmän brist på bostäder och att det finns för få små lägenheter. Studenter och ungdomar konkurrerar om samma typ av lägenheter som många andra grupper. I Filipstad och Torsby finns också problematiken att bostäderna för ungdomar inte ligger i rätt läge. På grund av bostadsbrist hade Karlstads kommun svårt att uppfylla bostadsgarantin för studenter under 2014. Kommunen kommer att bygga totalt 165 nya studentbostäder under 2015 och 2016. KBAB, i samarbete med Studentkåren, har också tagit fram ett koncept för att locka privatpersoner att hyra ut inackorderingsrum. Detta kommer att lanseras under 2015. 14

3.4 Äldre och funktionshindrade 3.4.1 Värmländska kommuner satsar på boende för de äldre. Andelen äldre människor i samhället fortsätter att öka (se figur 10.) samtidigt som flera kommuner i Värmland upplever brist på hyresrätter och boende med bra tillgänglighet. Åtta kommuner anger att det finns ett underskott av bostäder för äldre personer i behov av särskilt boende. Det sker mycket aktivitet vad gäller äldreboende. Hammarö kommun kommer att bygga 100 lägenheter i äldreboende under 2016. I Karlstad ska 44 lägenheter byggas och i Arvika 10. Storfors kommer att färdigställa 40 lägenheter för äldreboende men även 20 lägenheter för seniorboende under samma period. Totalt 33 nya trygghetsboende ska också komma till stånd i Grums, Eda och Arvika. Sex kommuner bedömer att det finns en underskott av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Fem kommuner anger att de har mindre byggprojekt på gång för denna gång. 3.5 Modulhus som tillfällig lösning? Boverket har i en rapport om nyanländas boendesituation konstaterat att temporära bostadslösningar måste tillföras som komplement till det ordinarie bostadsbeståndet. Boverket menar att en lösning av bostadsbristen är att använda olika typer av modulbyggnader. Byggnaderna skulle vara tillfälliga och kunna uppföras på redan planlagd mark i många fall. Modulhus har i delar av landet även använts för att tillfälligt lösa boendesituationen för studenter. Modulhusets lämplighet som en tillfällig lösning i Värmland kräver vidare analys. 15

16 Nya studentbostäder, Kronoparken

4 Strategiskt arbete med bostadsförsörjning och bostadsmarknad 4.1 Roller och ansvar Ansvaret för att skapa en fungerande bostadsmarknad delas mellan staten och kommunerna men också övriga delar av den offentliga sektorn samt den privata sektorn. Bostadsbyggandet idag sker huvudsakligen på marknadsmässiga villkor. För att alla skulle kunna få ett bra boende krävs det bra samverkan mellan kommunerna, bostadsbolagen, byggbranschen och mäklarna. 4.2 Kommunen 4.2.1 Fler och fler kommuner tar fram riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunerna ska, enligt bostadsförsörjningslagen, ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen en gång per mandatperiod. Fyra kommuner i Värmland har idag antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen, men den nya lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar har gjort att flera ha fått upp ögonen. Många kommuner har nu påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för den kommande mandatperioden. I de flesta kommuner samverkar flera förvaltningar i framtagandet av riktlinjerna. 4.2.2 Samarbete mellan kommunerna ökar runt Karlstad och i norra Värmland Kommunen bär huvudansvar för den fysiska planeringen inom kommunen och har som uppgift att reglera användningen av mark och vatten. Detta innebär att kommunen ska se till att detaljplaner tas fram och att det finns mark att bygga på. Planberedskapen i länet anses god. Torsby, Hagfors och Sunne driver dessutom ett gemensamt projekt för att upprätta rutiner för detaljplanering. Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil har ökat samarbetet inom etableringar, kommunikationer och marknadsföring för att Karlstadsregionen ska växa och utvecklas. Ett huvudsyfte är att locka fler etableringar till regionen. Samarbetet sker under namnet Karlstad Business Region eller KBR. 4.3 Länsstyrelsen 4.3.1 Länsstyrelsen tror på ökad samverkan Länsstyrelsen verkar för en god markanvändning och lämplig lokalisering av nya bostäder genom det kontinuerliga arbetet inom samhällsplaneringen. Vidare granskar Länsstyrelsen planerna som kommunerna tar fram och tillhandahåller och tillgängliggör regionalt planeringsunderlag. Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag till deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska också uppmärksamma kommunerna på behov av samordning mellan kommuner och verka för att samordning kommer till stånd. Varje år samlar Länsstyrelsen in uppgifter från samtliga kommuner om bostadsmarknaden via bostadsmarknadsenkäten. Resultaten sammanställs och används som underlag i bostadmarknadsanalysen. 17

Länsstyrelsen har också i uppdrag att stödja kommunerna i arbetet med att motverka hemlöshet, och arbetar också för att länet ska ha en god beredskap och kapacitet när det gäller att ta emot och introducera nyanlända flyktingar. Vidare handlägger Länsstyrelsen statliga stöd för byggande av äldrebostäder och trygghetsbostäder. 4.3.2 Bostad i Värmland 2015 Under temat Bostad i Värmland 2015 arbetar Länsstyrelsen med att utöka dialogen med kommuner, kommunala bostadsbolag, byggföretag, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Region Värmland. Utöver den årliga bostadsmarknadsanalysen ska Länsstyrelsen under 2015 hålla ett antal workshops för politiker och tjänstemän i länets 16 kommuner. Flyktingmottagning, hemlöshetsfrågan, energieffektivisering och centrumutveckling är några av huvudteman som lyfts fram. Ett annat fokusområde är framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjning. 4.3.3 Ägardirektiven ska kartläggas Som en del i arbetet med bostadsfrågor under 2015 sker en kartläggning av de allmännyttiga bostadsbolagens ägardirektiv. Detta görs av samtliga länsstyrelser med syfte att få en bild av hur kommunerna, genom sina direktiv, ger bolagen uppdrag för grupper utanför eller med svag förankring på bostadsmarknaden. 4.4 Näringslivet och branschorganisationer Engagemang från näringslivet är centralt i bostadsfrågor. Den överväldigande majoriteten av bostadsbeståndet finns i privat ägo och bygg- och bostadsbolagen är med i byggprocessens alla steg, från idéstadiet till inflyttningsmomenten. Branschorganisationer bidrar med viktig analys och kunskapsunderlag. 4.4.1 Hållbart nätverk ska bildas till förening Nätverket Hållbart byggande i Värmland är ett forum för kontakter och erfarenhetsutbyte som jobbar för att sprida information och visa på goda exempel inom hållbart byggande. Bland annat delar nätverket ut priset Grundstenen för hållbart byggande. 2014 gick priset till Hagaborgskolan i Karlstad. Nätverket vill nu växa och formalisera ambitionerna genom att bilda Föreningen Hållbart byggande i Värmland, där såväl privatpersoner som myndigheter, organisationer och företag kan ansluta sig. Föreningen kommer att tillsätta en styrelse och drar igång verksamheten under 2015. 18

Bild: Sunne kommun Slottet i Sunne Centrum har fått nya ägaren och ska renoveras under 2015 19

5 Centrumutveckling 5.1 Centrumutveckling handlar om mer än handel Stadskärnor är viktiga för samhällslivet. I stora och mindre orter är det centrum som ger plats för möten mellan människor. Det är här vi handlar, här företagen kan växa, och i allt större utsträckning är det här vi vill bo. Fler och fler kommuner i Värmland har börjat inse centrums betydelse som en arena för vardagslivet, en unik plats som är trivsam att vistas i och är till för alla. En positiv centrumutveckling skapar betydligt bättre förutsättningar för bostadsmarknaden. 5.1.1 Att tänka på Identitet och attraktivitet - Varje ort har särdrag som lockar. Centrumutveckling handlar om att ta till vara platsens särskilda karaktär och bygga på befintliga styrkor och fysiska tillgångar. Gestaltningen av offentliga rum och grönområden kan vara avgörande för attraktiviteten och därmed människors val att tillbringa en längre tid i centrum. Att området är tryggt och rent är också en grundförutsättning för att platsen ska upplevas som attraktiv att bo i och besöka. Liv och vitalitet - Ett levande centrum bjuder på många upplevelser. Här hålls evenemang såsom marknader, utställningar, festivaler och kulturevenemang som alla kan njuta av. Skolor, bibliotek och andra offentliga byggnader lockar folk till området och skapar rörelse i stadsrummet. Tomma lokaler fylls med nya användare och ett nytt budskap i skyltfönstren. Bostäder av olika typer och storlek skapar mångfald och gör att fler får bekvämligheten av att leva centralt. Tillgänglighet och rörelse Det ska vara lätt att ta sig till centrum, och när man väl är på plats ska det vara enkelt att ta sig runt. Bra biltillgänglighet är nödvändig för en fungerande handel i våra värmländska orter, men den har också haft stor inverkan på många centrummiljöer. Centrumutveckling kräver hänsyn till alla transportslag men också andra stadskvalitéer, inte minst ur ett boendeperspektiv. I de flesta orter finns det goda möjligheter att omdisponera parkeringar och se över trafiklösningar för att skapa en mer tilltalande centrummiljö med människan i fokus, utan att minska antalet p-platser eller påverka handelsomsättning. Dialog och samverkan Det finns många som ska umgås i centrums vardagsrum och alla har rätt att delta i och bidra till dess utveckling. Boende eller besökare, fastighetsägare, företagare eller föreningar, det är viktigt att ta del av lokala kunskaper och tillsammans hitta en gemensam inriktning framåt. I många orter bildas en centrumförening eller utvecklingsgrupp. Politiker och tjänstemän har en viktig roll i att främja och stödja utvecklingen så att ord blir till handling. I slutändan handlar centrumutveckling om hållbarhet. Att använda de fysiska, sociala och ekonomiska tillgångar som finns på orten för att främja utveckling precis där vi bor och verkar. Flera av ovanstående principer är lika tillämpliga på småorter och landsbygden som i Värmlands större tätorter. Läs mer om centrumutveckling Svenska stadskärnor www.svenskastadskarnor.se/ Centrumutvecklare www.centrumutvecklare.se/ Business Improvement Districts www.bidsweden.se 20

5.2 Centrumutveckling i Värmland några exempel 5.2.1 Tyck om! Kristinehamns kommun Kristinehamns kommun har under flera år arbetat med att öka inflytande för sina kommuninvånare. Flera dialogmöten kring centrumutveckling har hållits och idéerna som har kommit fram från näringsliv, handel och fastighetsägare har arbetats in i en handlingsplan. Kommunen har även en utsedd centrumutvecklare för att leda arbetet vidare. Kommunen anser att det är viktigt att det finns framtagna strukturer och form vad gäller olika mötesformer med invånarna. Under 2015 fortsätter kommunen med en inspirations- och kunskapskväll om centrumutveckling och samråd för översiktplanen, med ytterligare möjligheter för allmänheten att tycka till om Kristinehamn. Bild: Kristinehamns kommun Hanna Åsander och Joel Engström föra dialog med Kristinehamnsborna Läs mer på kommunens webbplats: http://www.kristinehamn.se/kommun-politik/dialogmoten 5.2.2 Samarbete i Sagolika Sunne Sunne kommun För att kunna jobba vidare med centrumutveckling i Sunne bildade näringsidkare, fastighetsägare och föreningar 2005 den ekonomiska föreningen SKUTT. Föreningen har sedan dess varit drivande i arbetet med att vidareutveckla Sunne tätort så att fler personer ska stanna, handla och trivas i Sunne Centrum. Föreningen har varit särskilt aktiv med att ordna olika evenemang som till exempel SunneTåget, Sagolika Jul och Sagolika Sommar. Föreningen har också haft ett lyckat samarbete med kommunen för att förbättra den fysiska miljön kring Teatertorget och framför det nya biblioteket. Läs mer på kommunens webbplats: http://sunne.se/sv/naringsliv-och-arbete/naringslivet-i-sunne/natverk-ochorganisationer/centrumutveckling/ 21

5.2.3 Vatten och rött tegel, en del av centrums själ Säffle kommun Säffle förvandlades kraftigt efter stadsbildningen 1951. Röda tegelbyggnader reste sig i centrumområdet kring älven och skapade en stadsmiljö med stark identitet och karaktär, som nu håller på att bli återupptäckt. Kommunen har under 2014 tagit fram två program med utgångspunkt i stadskärnans särskilda arkitektoniska värden och attraktionskraft. Kulturmiljöprogrammet är ett sätt att sprida kunskap om bebyggelsens kulturhistoriska värden bland fastighetsägare, och samtidigt belysa de möjligheter till utveckling och attraktivitet som en varsam bebyggelseförvaltning innebär. Gestaltningsprogrammet syftar till att säkerställa god kvalitet på utformningen av den offentliga miljön och presenterar råd och riktlinjer för hur den centrala stadsmiljön längs kanalen i Säffle ska utvecklas. Programmen har föregåtts av en gedigen inventering av stadskärnan och ett omfattande dialog med Säfflebor. Läs mer på kommunens webbplats: http://www.saffle.se/sv/stora-nyhetsarkivet/nytt-kulturmiljoprogram-for-safflesstadskarna/ http://www.saffle.se/sv/boende-miljo/aktuella-planer/centrum/ 5.2.4 Skolskjuts för bostadsmarknaden Hammarö kommun Vid slutet av 2012 klubbade byggnadsnämnden på Hammarö beslut om en ny detaljplan som skulle möjliggöra etablering av en ny skola för 500 elever i Östra Bärstad. Nyheten om den nya skolan spred sig snabbt med märkbar effekt på den lokala bostadsmarknaden. Intilliggande hustomter, som tidigare hade varit svårsålda, såldes och var nästan slut då Bärstadsskolan togs i drift i januari 2015. Den nya skolan präglas av ett genomgående miljötänk vad gäller byggnaden och arbetsmiljön för elever och personal. Skolan är certifierad för Miljöbyggnad Guld enligt Swedish Green Building Councils miljöcertifieringssystem. Läs mer på kommunens webbplats: https://www.hammaro.se/barstadsskolan Arkitekt: Sweco Architects i Karlstad. Fotograf: Felix Gerlach 22

5.2.5 Äntligen får Molkom ett torg! Karlstad kommun I september 2014 invigdes Molkoms nya torg. Här ska det finnas plats för torghandel, julgransplundring och fiskbilen. Genomtänkt gestaltning och inslag av offentlig konst gör även torget till en trivsam mötesplats. En av ledstjärnorna i projektet har varit förankringen med Molkomsborna. Från början har kommunen haft kontakt med representanter från bland andra Mera Molkom, PRO och Köpmannaföreningen. Molkoms torg är en av Karlstads satsningar på centrumlivet i kommunens olika orter. Liknande projekt är också på gång i Skattkärr, Skåre och Kronoparken Läs mer på kommunens webbplats: http://karlstad.se/bygga-och-bo/byggprojekt/molkoms-nya-torg/ Fröken onödig vilar på trapporna i Molkom Torgs Bild: Leif Gustavsson 5.2.6 Hamnen ger centrum en ny framtidsbild Arvika kommun Hamnen är en viktig del av stadskärnan i Arvika och ett område med stor potential. Därför kommer kommunen under 2015 att arbeta med en fördjupad översiktsplan (FÖP) för hur hamnområdet ska utvecklas. Ett program har tagits fram som anger förutsättningar och riktlinjer för arbetet med en ny framtidsbild. Programmet beskriver hur hamnen ska ha ett blandat bebyggelsemönster som innehåller boende, verksamheter och rekreation. Vatten och grönska ska användas för att skapa mervärde i stadslandskapet, kopplingar mellan hamn och stadskärna ska skapa en trygg och trivsam miljö, och området ska bjuda på nya aktiviteter och mötesplatser för alla. Kommunen vill se en hållbar utveckling där hamnområdet kompletterar den befintliga stadskärnan. Läs mer på kommunens webbplats: http://www.arvika.se/byggaboochmiljo/kommunensplanarbete/planprocessen/plan programochutredningar/hamnomradet.4.3278eb23144b2e75ebe34df.html 23

Bild: Arvika kommuns bildarkiv Arvika hamn 24

6 Slutsatser Bostadsproduktionen i Värmland vände sakta uppåt under 2014, men ligger fortfarande under den nivå som behövs för att möta efterfrågan av bostäder i länet. Inflyttning till länet och förändringar i befolkningsstrukturen har lett till ökad bostadsbrist i och kring Karlstad, med en åtföljande ökning av priserna. Även på mindre orter finns det ökande brist på lägenheter i centrala lägen. Det är främst hyresrätter som efterfrågas och flera projekt är på gång som kommer att ge ett välkommet tillskott till bostadsmarknaden under 2015. Regeringens förslag till ett stimulanspaket för anordnande av nya hyresbostäder kan leda till att ännu fler hyresbostäder byggs under 2016. Stigande priser och ökad efterfrågan har skapat bättre marknadsförutsättningar, men att hitta lönsamhet i bostadsprojekt är fortfarande en utmaning för privata exploatörer såväl som för de kommunala bostadsbolagen. Fler och fler kommuner i Värmland ser värdet av en positiv centrumutveckling som skapar bättre villkor för bostadsmarknaden. I dialog med invånare och näringsidkare satsar kommunerna på att öka attraktiviteten i flera av länets stadskärnor och mindre orter. En förbättring av kommunikationerna mellan Oslo och Stockholm kvarstår som den viktigaste förutsättningen för en fungerande och livskraftig bostadsmarknad i Värmland. Flera åtgärder ryms inom Tåg i tid projektet, men det finns samstämmighet mellan regionen, kommunerna, näringslivet och övriga aktörer i Värmland och angränsande regioner, att transportstråket behöver prioriteras ytterligare. Antalet nyanlända flyktingar ökade markant under 2014. Gruppen är av stor betydelse för kompetensförsörjning och framtida tillväxt i Värmland, och det är därför viktigt att anpassa information och insatser så att fler nyanlända stannar kvar i länet. Kommunerna behöver rusta för en långsiktig bostadsförsörjning för flyktingar och ensamkommande barn. Den nya lagen om bostadsförsörjning från januari 2014 betonar behovet av regional samverkan. Många kommuner har nu påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för den kommande mandatperioden. En god dialog mellan kommuner, och med näringslivet och branschorganisationer, är en grundförutsättning för att den värmländska bostadsmarknaden ska gå i rätt riktning. 25

26 Nybyggnation på Kronoparken

7 Referenser Litteratur Bostadsmarknadsenkäten 2015, Boverket (2015) Läget på bostadsmarknaden 2014-2015, Boverket (2014) Värmlandsstrategin 2014-2020, Region Värmland (2014) Värmlands framtida befolkning, Fakta i Korthet, Region Värmland (2015) Näringslivprognos för Värmlands Län 2005-2030, Region Värmland (2009) Nya Bostäder i Karlstad, Karlstads kommun (2014) Mäklarinsikt Värmlands län, Mäklarsamfundet (2015) Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 2014-2015, AMS (2014) Lag och förordning SFS 2000:1383. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. SFS 2011:1160 Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Internet Arbetsförmedlingen, www.ams.se Boverket, www.boverket.se Handelskammaren Värmland, www.handelskammarenvarmland.se/ Migrationsverket, www.migrationsverket.se Mäklarstatistik, www.maklarstatistik.se Region Värmland, www.regionvarmland.se Statistiska Centralbyrån, www.scb.se 27

Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 010-224 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland