MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:



Relevanta dokument
Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Mentaliseringsbaserad terapi

MBT - evidensbaserad psykoanalytiskt orienterad terapi vid svår personlighetsstörning så kan man starta en ny verksamhet.

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

MBT. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen

Don t worry and don t know

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

ÖVM SOLHEM. Specialiserad öppenvårdsmottagning för personlighetsstörda patienter

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

MBT och gruppbehandling

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Emotionsregleringsterapi vid självskadebeteende. Johan Bjureberg Leg. psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning

Det var länge sedan du pratade om gruppen. Hur kan vi förstå det?

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Personlighetsstörningar 2012

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

MENTALISERINGS BASERAD TERAPI

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

DBT. Dialektisk Beteendeterapi.

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? Olika typer av självskadande

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

Om självskadebeteende och bemötande

Mentalisering Att leka med verkligheten

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget?

Utvärdering sedan Gun-Eva Andersson Långdahl/ PHUG AB/

Mentalisering och borderline

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

Gruppbehandling för personer med ASD Eva Björnstjerna Leg psykolog Neuropsykiatriska enheten S:t Görans sjukhus

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Borderline personlighetsstörning. BPS - diagnoskriterier. BPS och narkotikamissbruk. Psykoterapi vid BPS

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015


Psykologlinjen Presentation av egenterapi-momentet

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Information om gruppsykoterapi

Komplexa fall. Göran Rydén, verksamhetschef Norra Stockholms psykiatri Överläkare, psykoanaly?ker

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

AVENYMODELLEN. En presentation Södra Avenyn

Mentalisering och smärta

Mentalisering Utveckling och skador

Utbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: Telefon: 0046 (0)

det psykologiska perspektivet

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm

Psykoterapeutisk teknik 5

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Välkommen till avdelning 64

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

INFORMATION OCH KURSPLAN

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

Ångest/Oro Självskada

Dialektisk Beteendeterapi DBT

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning

Utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende

EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Rätten att uttrycka sig fritt

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Kurskrav Obligatorisk närvaro, aktivt deltagande på lektioner och i kontinuerliga mindre grupper, inlämnande av skriftlig examinationsuppgift.

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Psykoterapeutisk teknik 2. Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel

KURSPLAN Psykoterapeutprogrammet, Poäng: 90 hp Avancerad Nivå

DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Upplägg. Pretend mode Till att börja med. Varje gång

En introduktion till mentaliseringsbaserad familjeterapi, MBT-F

Transkript:

MBT i London Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Day-hospital programme: Gruppterapi i liten grupp, 3 timmar/vecka Gruppterapi i stor grupp, 2 timmar/vecka Expressiv terapi, 4 timmar/vecka Self harm group, 1 timme/vecka m.m. 2009-06-04 MBT-teamet 2 MONDAY 10.00-11.15 LARGE 11.30-12.30 SUPERVISIO N TUESDAY WEDNESDAY THURSDAY 9.00 AM - O P E N I N G - 9.00 AM 9.30-10.30 S 10.45-12.00 CASE CONFERENC E 12.00 1.00 STAFF 10.00-11.00 S L U N C H 9.30-10.30 S 10.30-11.30 SUPERVISIO N 11.30-12.30 12.30 POTTERY FRIDAY 9.10 10.00 POLICY 10.00-11.15 LARGE 11.30 12.45 DEPARTMEN TAL BUSINESS MBT i London Intensive out-patient programme: Gruppterapi i liten grupp, 1 timme/vecka 1.45 3.15 ART 1.30 3.00 DRAMA AND ACTIVITY 1.30 2.45 A.I.M.S. 1.30-3.00 WRITING 1.30-2.15 COMMUNITY 3.00 CLOSE 4.30 PM - C L O S E - 4.30 PM 3.30 4.30 SOCIAL 2009-06-04 MBT-teamet 3 2009-06-04 MBT-teamet 4 MBT i Huddinge Personlighetsstörningsprojekt 2001- Två (nästan) evidensbaserade behandlingar för svåra personlighetsstörningar: DBT och MBT. Studiebesök på Halliwick i London 2003. Lobbyarbete 2003- MBT-teamet startar våren 2005. Vi börjar behandlingen i augusti 2005. MBT i Huddinge MBT (1,5 år): Gruppterapi i liten grupp, 2 timmar/vecka Psykopedagogiskgrupp 12 gånger Ev. läkemedelsbehandling Regelbundna vårdplaneringsmöten Möjlighet till telefonkontakt Inläggning vid behov Uppföljning 2009-06-04 MBT-teamet 5 2009-06-04 MBT-teamet 6 1

Varför utredning? Innan behandlingen börjar utredning och bedömning Passar patienten hos oss? Ge patienten möjlighet att ta ställning till behandlingen. Hjälp i det kliniska arbetet Forskning Anknytning 2009-06-04 MBT-teamet 7 2009-06-04 MBT-teamet 8 Utredning Axel I-diagnostik med MINI m.m. Axel II-diagnostik med SCID-II m.m. Neuropsykiatrisk utredning med WAIS-III m.m. Personlighetskartläggning med NEO-PI och SASB Ca 15 formulär och skattningsskalor för kartläggning av ADHD, Asperger, missbruk, alexitymi, dissociation, självskadande m.m. Att ge terapeuterna möjlighet till mentalisering Hela teamet är engagerat i alla patienter och vet vad som händer med alla patienter. Täta teamdiskussioner, bl.a. efter alla grupptillfällen. Alla större behandlingsbeslut tas av hela teamet. Två terapeuter (minst) i grupperna. Mycket handledning. 2009-06-04 MBT-teamet 9 2009-06-04 MBT-teamet 10 Att ge patienterna möjlighet till mentalisering Tydliga, konsekventa och pålitliga ramar och regler. Flexibilitet och lyhördhet. Tydlighet och öppenhet med hur vi tänker om patienterna, borderline, behandlingen o.s.v. Tillgänglighet. Individualterapi Aktiv terapeut. Möjlighet att reflektera kring vad som händer i grupperna. Stöd att våga ta upp svåra saker i grupperna. 2009-06-04 MBT-teamet 11 2009-06-04 MBT-teamet 12 2

Gruppterapi 6-8 patienter + 2 terapeuter. Aktiva terapeuter. Att överleva i en grupp. Att se likheter och skillnader. Att få stöd från andra. Att stödja andra. 12 tillfällen. Inleds med föreläsningar om mentalisering och agentskap Praktiska övningar. Ett syfte är att träna sig i att vara i ett större socialt sammanhang och kunna smälta in och behålla sin integritet. 2009-06-04 MBT-teamet 13 Beskriv en situation Tänk på en situation i en relation, som du har eller har haft med någon. Beskriv denna situation till det yttre, vad som hände, vad du och han/hon sa. De andra ska sedan fundera på dels vad du kan ha upplevt för känslor som ledde till det du sa och gjorde, dels vad den andre kan ha upplevt. Som att sitta i en bekväm fåtölj, som ibland kan vara vinglig och ostadig. Som att vara i en trafikskola, med en trygg trafiklärare,som varnar innan man kraschar. Man lär sig hantera olika väglag, men man vet att körskolan tar slut. När man har körkort vet man att man måste öva själv för att ha kvar kunskaperna. Som att komma till ett varmt hem en kall vinterdag, till en välkomnande famn och en varm kopp te. Läkemedelsbehandling Minska onödig medicinering. Dessa patienter har prövat det mesta, mycket samtidigt. Pröva medicinering under pågående behandling. Antabus. Patienterna får sköta sin medicin själva i möjligaste mån. Uppföljande behandling Ca 6 mån Litet glesare kontakt med individualterapeuten PAL-skap 2009-06-04 MBT-teamet 17 2009-06-04 MBT-teamet 18 3

Initialfas Engagemang i terapin. Mellanfas Hårt arbete Upprätthålla den terapeutiska alliansen. Avslutningsfas Avslutning av den akuta behandlingen Uppföljning Upprätthålla mentaliseringsförmågan Stimulera ande rehabilitering Bedömning av mentaliseringsförmågn Diagnos. Psykoedukation. Genomgång av mediciner. Formulering Krisplan Upprätthålla teammoralen Individual-och gruppterapi Psykoterapeutiska tekniker Tolkande mentalisering Mentaliseraöverföringen Arbete med separation Planering Planering för evåterfall Formulering Mål kortsiktiga/långsiktiga Kort sammanfattning Riskbedömning Engagemang i terapin Aktuella bekymmer i relationella termer. Andra problemområden Positiva aspekter Självdestruktivt beteende Mentalisering Hur kan terapin påverkas 2009-06-04 Niki Sundström 19 2009-06-04 Niki Sundström 20 Grupp klarar jag inte av Gruppterapi - individualterapi Många patienter har en reducerad förmåga att ha kvar sig själv i tankarna och att förstå att andra har kvar dem i tankarna när de lyssnar på andras problem. Att utforska interpersonella relationer Att fördjupa arbetet Att arbeta med aktuellt material Att arbeta effektivt Hjälp att identifiera låtsasläge Det jag känner har inget med omvärlden att göra. 4

Agentskap Jag mådde så dåligt av att vara i gruppen. När jag kom hem hade jag så mycket ångest, så jag tog tabletter och skar mig Att som terapeut få växla fokus mellan individualterapi och grupp terapi Att arbeta i team Att få hjälp att hålla fokus på mentalisering Svårigheter Att som terapeut växla fokus mellan individualterapi och grupp terapi Att arbeta i team Under hela behandlingen är det viktigt med: Tydliga konsekventa ramar och regler. Flexibilitet och lyhördhet. Tydlighet och öppenhet med hur vi tänker om patienterna, borderline, behandlingen osv Tillgänglighet. Hela teamet är engagerat i alla patienter och vet vad som händer med alla patienter. Täta teamdiskussioner, bl.a. efter alla grupptillfällen. Alla större behandlingsbeslut tas av hela teamet. Två terapeuter i grupperna. Handledning. 5