Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt Elevantal 5 3 783 3 68 2 93 1 321 Antal svar 5 3 326 3 84 2 254 8 664 Svarsprocent 5 88 86 77 84 Elevantal 7 3 582 3 849 3 475 1 96 Antal svar 7 3 169 3 158 2 641 8 968 Svarsprocent 7 89 82 76 82 varav specialskolor för döva och hörselskadade elever 7 Elevantal 18 26 11 154 Antal svar 9 14 64 86 Svarsprocent 5 54 58 56 1
Andel (%) elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet med olika typer av funktionsnedsättningar/hinder 5 7 7 9 2 7 9 2 Läs- & skrivsvårigheter 6 7 7 5 7 7 Hörselnedsättning 4 5 7 4 5 7 Synnedsättning 3 3 3 2 4 3 Rörelsehinder 1 1 1 1 2 1 Annat funktionshinder 5 4 3 6 6 5 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 med hörselnedsättning 5 3 1 7 8 6 3 4 4 7 9 2 7 9 2 2
Antal svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet år 7 som har uppgett att de har en hörselnedsättning Antal elever som har hörselnedsättning Skolår Totalt 7 44 53 98 9 59 81 144 2 74 98 172 Totalt 177 232 414 Intersektionell påverkan av individen I livets prisma kan ljuset brytas på många olika sätt 3
Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som trivs mycket/ganska bra i skolan 1 8 6 78 81 7 66 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som brukar skolka minst två gånger i månaden 5 3 1 28 17 13 13 4
Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som blivit mobbade minst en gång under terminen 5 3 1 12 12 Andel elever år 7 i skolår 9 och gymnasiets år 2 som blivit kränkta av någon vuxen på skolan minst en gång under terminen 5 3 1 28 22 18 16 5
Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som röker dagligen 5 3 1 19 15 8 4 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som snusar dagligen 5 3 1 29 1 6 1 6
Andel elever år 7 i skolår 9 och gymnasiets år 2 som är riskkonsumenter av alkohol enligt AUDIT* 5 3 1 33 33 23 18 * beräknas utifrån tre frågor som ger ett index: hur ofta och hur mycket vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Indexet kan anta värde 12. Kvinnor som har 6 12 poäng och män som har 8 12 poäng klassas som riskkonsumenter. Andel elever år 7 i skolår 9 och gymnasiets år 2 som råkat illa ut minst en gång på grund av att de druckit alkohol 5 3 1 34 36 25 7
Andel elever år 7 i skolår 9 och gymnasiets år 2 som använt narkotika någon gång 5 3 1 25 18 8 1 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som tränar mer än 3 minuter på sin fritid minst två gånger i veckan 1 8 6 7 76 66 56 8
Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som kan simma meter 1 8 6 91 92 85 81 Andel bland elever med hörselnedsättning i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som under det senaste året blivit skadade eller varit med om en olycka som lett till att de uppsökt vårdcentral, tandläkare eller sjukhus, år 5 Hörselskadade flickor 22% 16% Ej olycksfall/skada 1 gång 2 eller fler gånger 62% Hörselskadade pojkar 25% % Ej olycksfall/skada 1 gång 2 eller fler gånger 55% 9
Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som har mycket bra/bra allmän hälsa 1 8 6 91 81 71 71 Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som känt sig nedstämda* 5 3 1 28 22 17 6 *ofta eller alltid de tre senaste månaderna 1
Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som känt sig stressade* 1 8 6 53 39 31 13 *ofta eller alltid de tre senaste månaderna Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som har haft värk i axlar, skuldror eller nacke * 5 3 1 32 21 21 8 *ofta eller alltid de tre senaste månaderna 11
Andel elever år 7 i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2 som ser mycket eller ganska ljust på framtiden för sin egen del 1 8 6 82 87 71 71 Statistiska samband* mellan livsvillkor, levnadsvanor och att vara hörselskadad för flickor Födelseland, Tillit till föräldrar, Boende, Föräldrars arbete, Ensam, Ute på stan, Skolk, Skoltrivsel, Trygg i skolan, Mobbning, Föreningsaktivitet, Datorvanor, Alkoholvanor, Rökvanor, Fysisk aktivitet Livsvillkor Skolår 9 (1,6) Ej kamrater i skolan (2,4) Bor ensam (4,3) Får inte vara med och påverka i skolan (,6) Utsatt för våld i skolan (2,1) Hörselskadad flicka Levnadsvanor Oregelbundna måltidsvanor (2,5) *Siffrorna inom parentes i ovalerna beskriver de statistiskt signifikanta sannolikheterna för flickor i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet år 5 att ha en hörselnedsättning i relation till dem som inte har någon nedsättning. Ett värde över 1 betyder högre sannolikhet och ett värde under 1 lägre. De faktorer som finns i bildens översta kant har inget statistiskt signifikant samband. 12
Statistiska samband* mellan livsvillkor, levnadsvanor och att vara hörselskadad för pojkar Födelseland, Boende, Skolk, Trygghet i skolan, Påverkan i skolan Föreningsaktivitet, Måltidsvanor Livsvillkor En förälder arbetar Utsatt för våld i skolan (1,4) (1,5) Trivs inte i skolan (1,8) Ej kamrater i skolan (2,) Låg tillit till föräldrar (2,2) Mobbad i skolan (1,5) Bor ensam (2,3) Gymnasiet år 2 (2,8) Levnadsvanor Dricker alkohol (1,5) Vara ensam ofta (2,1) Hörselskadad pojke Fysiskt inaktiv (1,9) Röker (1,5) Vara ute på stan ofta (2,3) *Siffrorna inom parentes i ovalerna beskriver de statistiskt signifikanta sannolikheterna för pojkar i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet år 5 att ha en hörselnedsättning i relation till dem som inte har någon nedsättning. Ett värde över 1 betyder högre sannolikhet och ett värde under 1 lägre. De faktorer som finns i bildens översta kant har inget statistiskt signifikant samband. Använder dator ofta (,3) Vi är en grupp fast två ändå 13
Tvåspråkig ungdomsstudie på riksgymnasiet Intervjuer med döva och hörselskadade ungdomar (25) Intervjuer/samtal med personal lärare, elevhälsoteam, tekniker, tolkar PI intervjuer dvs. fokusgruppsintervjuer (1) Tvåspråkig web enkät där både frågor och svar getts på teckenspråk eller svenska (95) Tvåspråkig enkät teckenspråk och svenska 14
Visioner Elever vill att handikapperspektivet skall tonas ner och det sociala och kommunikativa perspektivet istället får spela en större roll i utbildningens organisering Fritt språkligt val av kurser Även på RGD måste man kunna gå 3 år Språk och kunskapsbaserad skola istället för ålder och handikapporienterad 15
Huvuddrag och förslag Drygt fem procent av eleverna i den vanliga skolan rapporterar funktionshinder när det gäller hörseln De hörselskadade ungdomarna rapporterar fler hälsoproblem, sämre levnadsvanor, fler olyckor och är oftare utsatta för mobbning och kränkningar än hörande ungdomar De hörselskadade ungdomarna är en högriskgrupp som behöver uppmärksammas och få ett bättre anpassat stöd Det behövs: fördjupade studier på hur stödet kan utformas fördjupade studier på hur delaktigheten i skolan kan förbättras fördjupade studier om vad som orsakar stress, trötthet och olyckor åtgärder för att minska mobbning och kränkningar riktade insatser för att öka de hörselskadade ungdomarnas simkunnighet och fysiska aktivitet kompetent tvåspråkig personal på ungdomsmottagningar och barnahus 16