Lärdomar från projektet Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödravården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne Av: Caroline Wigren-Kristoferson, forskare vid CIRCLE Lunds Universitet och Urbana Studier Malmö Högskola Den här rapporten diskuterar införandet av hälsoval inom mödrahälsovården i Region Skåne. 2008-2010 drev Näringsliv Skåne projektet Ökad kunskap och mångfald inom vård och omsorg. Under arbetet med projektet drogs en hel del lärdomar. Vissa av dessa finns nedtecknade i rapporten Hinder, utmaningar och möjligheter för företagande inom vård- och omsorgssektorn som finns tillgänglig via Region Skånes hemsida. När det blev bestämt att införa eget val för mödrahälsovården i Skåne inom ramen för Hälsoval Skåne, bestämde Region Skåne sig för att arbeta med projektet Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av möravården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne som drevs av Näringsliv Skåne. Jag blev tillfrågad att följa projektet som följeforskare, då jag hade erfarenhet av det första projektet som drevs. I denna rapport presenterar jag kortfattat bakgrunden till att införa hälsoval inom mödrahälsovård, jag ger en bild av vilka mödrahälsovårdsenheter som finns. Detta gör jag genom att presentera en sammanställning som visar att det finns fyra typer av aktörer: (1) de som driver vårdenhet och utvecklar med mödrahälsovård; (2) de som drev mödrahälsovård innan hälsovalet infördes; (3) de som är del av en företagsgrupp; (4) de som är helt nystartade. Jag presenterar ett fall per grupp för att ge en bild av de olika typerna av entreprenörskap. Slutligen redogör jag kort för slutsatser som kan dras från de fyra fallen. Bakgrund Region Skåne anger fyra bakgrundsfaktorer som var drivkraften till införandet av mödrahälsovård som ett eget val inom ramen för Hälsoval Skåne: (1) det stora behovet av mödrahälsovård i Region Skåne på grund av det ökande antalet gravida i Skåne; (2) den mödrahälsovård som fanns före hälsovalet byggde på olika basprogram och hade olika ersättningssystem; (3) det fanns geografiska skillnader i tillgänglighet till preventivmedel och i det utbud som erbjöds gravida kvinnor; (4) i jämförelse med andra landsting hade Region Skåne haft låg hörsamhet i gynekologisk cellprovtagning enligt den organiserade screeningen för livmoderhalscancer. Genom införandet av hälsoval i mödrahälsovården ville Region Skåne säkerställa jämlik vård med hög kvalitet, god tillgänglighet, god kontinuitet samt stimulera till mångfald i utförarledet och att medborgarnas valfrihet skulle öka. Detta skulle uppnås genom att man i ackrediteringsvillkoren ställde gemensamma krav, alla vårdgivare som sökte om ackreditering och uppfyllde kraven skulle få teckna avtal, alla vårdtagare som sökte vård skulle tas emot. Genom hälsoval kom resurserna att tilldelas de mödrahälsovårdsenheter som kvinnorna valde. Vårdgivarna får bedriva vård så länge de uppfyller ackrediteringskraven, vilket främjar kontinuiteten. Den nya kundvalsmodellen omfattar samtliga tre områden: Mödrahälsovård, dvs. graviditetsövervakning inklusive föräldrastöd och eftervård. Detta erbjuds alla gravida kvinnor och syftar till att upptäcka riskfaktorer som kan leda till graviditetskomplikationer samt till att ge råd och stöd till familjer. Upplysning och rådgivning kring preventivmed och sexuell hälsa. Syftet är att förebygga oönskade graviditeter och smittsamma sexuellt överförbara sjukdomar. Informationen sprids individuellt och genom utåtriktad information. Gynekologisk cellprovtagning enligt den organiserade screeningen för livmoderhalscancer. Detta erbjuds alla kvinnor mellan 23-65 år regelbundet. 1
Uppdraget omfattar inte specialiserad mödrahälsovård, övrig utredning, behandling och rådgivning inom specialiteten obstetrik och gynekologi utöver de begränsade arbetsuppgifter som hör till graviditetsövervakning, preventivmedelsrådgivning samt utredning och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar. Inte heller besök hos psykolog och kurator ingår i uppdraget, liksom inte heller amningsmottagning. Slutligen ingår inte den utåtriktade verksamhet som ingår i Ungdomsmottagningens uppdrag. Mödrahälsovårdsenheter i Skåne Nedan återfinns en sammanställning av aktörer som har avtal med Region Skåne att bedriva mödrahälsovård. När jag gjorde denna sammanställning fanns det totalt 52 enheter i Region Skåne som erbjöd mödrahälsovård. Totalt var 13 808 kvinnor listade. 68 % var listade på någon av de 16 offentliga enheterna och 32 % var listade på någon av de 36 privata enheterna. Tabellen nedan förändras efterhand som nya enheter ackrediteras, dock ger det en bild av vilka typer av aktörer som finns på marknaden. Enheter Antal listade kvinnor Har vårdenheter % av hela marknaden Capio (12 enheter) 1435 10 % 33 % Novakliniken (5 enheter) 187 1 % 4 % Carema 108 0,8 % 2 % Solklart vård (2 enheter) 27 0,2 % 0,6 % Hälsomedicinskt center 17 0,1 % 0,4 % 1774 12,1 % 40 % Drev verksamhet före införandet av Hälsoval inom mödrahälsovården Cura 549 4 % 12 % Mammakulan 200 1 % 5 % Praktikertjänst (4 enheter, en är ny) 684 5 % 16 % Del av företagsgrupp 1 433 10 % 33 % Crispa 98 0,7 % 2 % Admira (A global health partner) 38 0,3 % 0,7 % Nya privata aktörer Barnmorskegruppen Öresund (3 enheter) 136 1 % 2,7 % 583 4 % 13 % Barnmorskorna Malmö 134 1 % 3 % Freja kliniken 64 0,5 % 1,5 % Kvinnohälsan 142 1 % 3 % Livets barnmorskemottagning 138 1 % 3 % 1 061 7,5 % 23,5 % % av den privata marknaden Källa: Uppgifter från Region Skåne från februari 2012 Det finns ett antal intressanta fall som visar på olika sätt att etablera sig på marknaden. Här presenteras fyra olika fall: (1) Solklart vård som drev vårdenhet och som valde att starta mödrahälsovårdsenhet; (2) Mammakulan 2
som är ett exempel på en entreprenör som var verksam innan införandet av hälsovalet; (3) Crispa som är del av en företagsgrupp; (4) Barnmorskegruppen som är en ny aktör som startades i samband med hälsovalet. 1 Solklart Vård 2 Solklart Vård startades 2005 av distriktssköterska Marie-Christine Martinsson och sjuksköterska Annette Andersson. De hade tidigare arbetat tillsammans inom landstinget och kände varandra. Att starta eget var en dröm de båda hade. Genom tidigare anställningar hade de fått kunskap, erfarenhet och nätverk. De hade gemensamt byggt upp en verksamhet inom landstinget och hade fått fungera som intraprenörer, vilket gav värdefull kunskap inför starten av den egna verksamheten. De säger att personkemin funkar, och det visste de efter att ha arbetat tillsammans i åtta år. De säger att det inte hade varit lätt att göra resan ensam, som egenföretagare inom tjänstebranschen måste man ständigt vara tillgänglig för allt, att då vara ensam hade varit jobbigt. När de startade verksamheten 2005 tog de över två vårdhem. Idag driver de tre vårdhem, två är belägna i Skånes Fagerhult i Örkelljunga kommun och ett är beläget i Glimåkra i Östra Göinge kommun. I Glimåkra är inriktningen på somatisk korttidsvård, avlastning och kvarboende för personer med demenssjukdom samt boende för äldre. På den ena enheten i Skånes Fagerhult är inriktningen korttidsvård och boende för personer med psykiskt funktionshinder, den andra är inriktad på korttidsvård och kvarboende för personer med demens samt äldreboende. De ackrediterades som vårdenhet 2009 när hälsoval infördes. Då de båda är sjuksköterskor var de tvungna att anställa en läkare för att få sin ackreditering. De valde att anställa en läkare som är känd i Örkelljunga. Det är även en förutsättning att vårdenheten kan erbjuda till exempel sjukgymnastik. Solklart Vård valde att anställa en egen sjukgymnast, en egen arbetsterapeut och en egen kurator samt ett antal distriktsköterskor. Tillsammans bildar de ett team som kan möta patienten. För Solklart Vård var det viktigt att det är samlat under samma tak. Att ha verksamheten inom ramen för den egna verksamheten är något man ekonomiskt kan tjäna på. Solklart Vård kan utnyttja viss kompetens i de olika verksamheterna de bedriver, till exempel sjukgymnasten för boendena, vilket kan vara effektivt och resursbesparande. Solklart Vård arbetar även med företagshälsovård, en verksamhet som de bedömer kan växa. Solklart Vård hade som plan att öppna filial i Förslöv, men detta gick inte då avståndet var för långt för att betraktas som filial enligt Region Skåne. En filial måste ligga i samma kommun eller i närliggande kommun. Enligt Region Skåne finns det ingen regel som säger att så är det, men om Solklart Vård hade genomfört planen hade man från regionen sida reglerat det. 1 maj 2011 öppnade Solklart Vård en vårdenhet i Bjuv. Det är en huvudenhet med vårdenhet, BVC och MVC. Solklart Vård arbetar med enheter. De har valt att utveckla sina vårdenheter med BVC och MVC. För dessa verksamheter söker de speciella ackrediteringar. Dessa verksamheter ser de som naturliga delar av vårdenheterna. På vårdenheten finns alla yrkeskategorier, administrativt är det olika verksamheter men för invånarna och patienterna bildar vårdenheten en helhet. Att ha mödrahälsovård är strategiskt viktigt för Solklart Vård, det innebär att de får kontakt med friska personer, och målet är att få de som söker sig till BVC och MVC att lista sig på vårdenheten. Att samla hela familjerna där. Då får vårdenheten även en grupp friska listade personer, vilket ger intäkter men inga kostnader. Problemet, som är känt, är att det främst är sjuka personer som listar sig, dvs. de som drar 1 Det bör poängteras att när Barnmorskegruppen Öresund startade så hade de ett patientunderlag med sig, de startade inte helt från noll den 1/9 2011, vilket var fallet för vissa andra i gruppen. Patientunderlaget hade de med sig från lasarettet i Trelleborg. 2 Jag har följt Solklart Vård sedan 2008 och har återkommande besökt dem för intervjuer. I mars månad besökte jag vårdenheten i Örkelljunga och hade då möjlighet att intervjua Marie-Christine och Annette om företagets utveckling, utmaningar och deras arbete med MVC. 3
kostnader. De friska är kvar på den offentliga enheten och gör inget aktivt val förrän de blir sjuka, med konsekvensen att de som väljer drar kostnader. Marie-Christine och Annette tror inte att de kommer att kunna tjäna pengar på BVC och MVC, däremot kommer de att tjäna på att få fler friska listade på vårdenheten. Solklart Vård gör inga egna ultraljud. De har diskuterat möjligheten men valt att inte göra det. För att utföra ultraljudsundersökningar på foster så måste man ha rutin, man måste göra det regelbundet för att behålla sin kompetens. Mödrarna blir i stället remitterade till sjukhuset i Helsingborg. Ingen blivande mamma har frågat om det görs lokalt, alla förutsätter att det är på sjukhuset som ultraljuden utförs. Det har varit tillräckligt att komma igång med basutbudet, så än har man inte tänkt på möjliga tilläggstjänster. Konkurrensfördelar som man anser sig ha är att man har all kärnverksamhet under ett tak samt möjligheten att knyta ihop MVC med BVC. Att utveckla tilläggstjänster är dock möjligt, då en av deras anställda arbetar med pilates. Dessutom har de tillgång till en varmvattenbassäng i Klippan. Att utveckla tjänster inom mödrahälsovården är därför möjligt. Men, de ser inte idag att det är tilläggstjänster de primärt kommer att konkurrera med. Utmaningar som de ser är att få vårdenheterna att gå runt ekonomiskt, det tar ett par år att starta upp verksamheter. Det finns målrelaterade ersättningar som de inte har arbetat så aktivt med. Det innebär att man får extra pengar utöver patientavgiften, om man t ex förskriver mindre penicillin, är med i Diabetesregistret, om man går utbildningar, om man inte förskriver medicin till urinvägsinfektioner eller har rök- och hälsosamtal med patienter. De hoppas på bättring när det gäller ekonomisk redovisning. De menar att de måste sköta sig exemplariskt, medan Region Skåne kan agera lite hur som helst. För tillfället ligger de t ex ute med 1,1 miljon som de inte fått från Region Skåne på grund av eftersläpning. Känslan är att förståelsen för hur det är att vara företagare är låg från regionens sida. En förbättring när det gäller IT står också på önskelistan. De berättar även att samtliga kvinnor som kallades till cellprovning i Örkelljunga med omnejd blev kallade till Solklart Vård. Marie-Christine och Annette trodde att de skulle bli överösta med patienter. Så blev inte fallet, för många uteblev från provtagningen med konsekvensen att Solklart Vård stod med en för stor personalstyrka. Mammakulan 3 Mammakulan i Helsingborg startades av barnmorskan Margareta Widborg. Margareta har varit verksam som barnmorska sedan 1986. I början av sin karriär arbetade hon inom landstinget med förlossningsvård såväl som mödrahälsovård. Därefter öppnade hon en egen verksamhet. Önskan var att få arbeta friare än hon kunde inom landstinget samt att kunna påverka sin arbetssituation. I november 1995 startade hon Mammakulan. Mottagningen drevs från början helt privat och hon sålde därför mammakläder i anslutning till mottagningen för att ha två ben att stå på. År 2001 fick hon vårdavtal för mödrahälsovård och mottagningen blev en renodlad barnmorskemottagning. När hälsoval för mödrahälsovård infördes sökte hon och blev ackrediterad. När hälsovalet började hade hon 45 gravida listade hos sig. Under 2011 hade hon 80 inskrivna hos sig, men vissa av mammorna hade fått barn innan hälsovalet infördes. Margaretas filosofi är att se till så att varje gravid kvinna utvecklar en tillit till den egna kroppen och att kroppen kan hantera och klara av en graviditet och förlossning. På Mammakulan har hon valt att arbeta med klassisk pilates, då hon ser det som en uppbyggande träningsform som är bra under graviditeten såväl som under förlossningen. Med pilates tränas även andningen. Mammakulan arbetar tillsammans med Studiopilates i Helsingborg. När man listar sig på Mammakulan får man en värdecheck att använda hos Studiopilates. När Margareta får frågan vad som driver henne, så är det att ge gravida kvinnor det stöd som hon tror på, hon har upplevt en känsla av att man inte riktigt har trott på hennes koncept och tankar på kvinnokliniken i 3 Informationen om Mammakulan kommer från ett besök på företaget, där jag tillsammans med Anna Nilsson (projektledare för Starta eget) hade möjlighet att intervjua Margareta och hennes anställda. Vi var på företaget ungefär 1,5 timme. 4
Helsingborg. Genom att gravida kvinnor väljer Mammakulan så upplever hon en revansch att visa att det hon gör visst är bra och hjälper och stödjer gravida kvinnor. Margareta tror att det hade varit svårt att starta Mammakulan från början i samband med hälsovalets införande. Hon menar att det var värdefullt att successivt ha fått bygga verksamheten. Det innebar att när hälsoval infördes så hade hon dels upparbetade finansiella resurser och även mödrar som hon arbetade med. Hon menar att detta var en förutsättning för att lyckas ta sig in på marknaden. Mammakulan hade ett varumärke och det underlättade enormt. Idag har Margareta ett ökande tryck på mottagningen och hon säger att det är roligt, samtidigt som den ökade efterfrågan kräver "mer av allt". En stor utmaning som hon brottas med idag är att hitta rätt barnmorskor att rekrytera. De hon söker skall platsa på Mammakulan, vilket innebär att de skall vara duktiga och vana inom mödrahälsovården och inte ha stelnat i sin form. Inom ramen för uppdraget inom hälsovalet ligger även cellprovtagning. Mammakulan erbjuder sådan men har inte drop-in. Ett problem är dock den låga ersättningen som Region Skåne ger hon menar att i princip hela ersättningen äts upp av provkostnaden. Hon känner sig lurad och hoppas att Region Skåne kommer att uppgradera ersättningen. När det gäller utvecklingen av Mammakulan så hoppas Margareta att kvinnor i Helsingborgstrakten skall välja Mammakulan. Idag har hon inga planer på att starta verksamhet på någon annan ort. Skulle det en dag bli så, skulle det vara för att sprida budskapet att kvinnans kropp är gjord för att klara av en graviditet såväl som en förlossning att hjälpa kvinnor att tro på sina kroppar. Crispa AB 4 Crispa AB startades av Anna-Greta Sjöberg som har sin bakgrund inom finanssektorn. Att inte komma från branschen ser Anna-Greta som positivt, hon menar att hon inte ser alla hierarkier, hon tycker att hon arbetar bra med alla människor och har andra glasögon än de som kommer från branschen, jag tar inte saker för givet säger hon. Att hennes kompetens kan kombineras med branschkompetens är en stor tillgång, enligt henne. Anna-Greta menar att det är tungt och svårt att komma igång inom vård och omsorg. Hon visste dock att hon ville starta eget inom just denna sektor, eftersom det är en bransch under utveckling och det finns mycket att förbättra inom kvalitet, utbud och organisation. För att klara av att ta steget hade hon dels sparat och dels har hon säkerställt kreditlinor. Verksamheten sysslar dels med primärvård och dels med omsorg, den typ av omsorg som kommunerna upphandlar, dock endast omsorg som rör vuxna. Initialt var planen att syssla med äldreomsorg, men så blev det inte och det är hon idag tacksam för, hon menar att den inriktningen är svår att få ekonomi i och den har tagit mycket stryk på grund av de olika skandaler som har förekommit i media. Det första hon gjorde när hon tog steget från anställd till egen företagare var att köpa en befintlig fungerande enhet för missbruksvård. Detta blev plattformen att börja utveckla verksamheten ifrån. Företaget hade en fungerande personalstyrka, vilket hon såg som en styrka. Anna-Greta brinner för att utveckla koncept och att utveckla personalen, att arbeta med HRM (human resource management) är hennes styrka. Hennes företagsfilosofi är att växa både genom förvärv och genom nystart samt organisk tillväxt. Drivkraften är inte i första hand att tjäna pengar, det tror Anna-Greta är svårt, det är enligt henne bara riskkapitalbolagen som klarar det, genom den affärsmodell de arbetar med: tydlig exit-strategi, mycket kraftig tillväxt, stordrift, ränte-snurror och affärsstrukturer som minimerar skatteuttaget. Dock måste de egna verksamheterna generera en viss vinst enligt Anna-Greta, så att man får avkastning och kan investera. Målet är inte pengar, utan en lönsam 4 Informationen om Crispa AB bygger dels på sekundärdata som fanns tillgängliga om Crispa AB, dels på en telefonintervju som jag genomförde med Anna-Greta om hennes företagande. 5
verksamhet med hög kvalitet och tillgänglighet som patienterna uppskattar, vilket då också blir en trygg och uppskattad arbetsplats för personalen. Crispa Barnmorskorna som finns i Helsingborg, och som hon äger, startade hon med sin svägerska Maud som är barnmorska och som var verksam i Helsingborg. Anna-Greta menar att hennes svägerska inte hade startat själv, hon har inte kompetensen att driva företag och inte de finansiella resurser som krävs. Anna-Greta å andra sidan har inte kompetensen inom mödrahälsovård, så det var en bra lösning att starta tillsammans. Verksamheten i Helsingborg byggde Anna-Greta och Maud upp från början, de hyrde lokal och de anställde. Det är Maud som är ansvarig för verksamheten. Anna-Greta är involverad i att sätta ramarna för verksamheten, att ha koll på de ekonomiska, politiska och tillsynsfrågorna samt marknadsföring. Idag är de fem barnmorskor, en undersköterska och en läkare. De har även öppnat BVC och tanken är att brygga mellan MVC och BVC. De ekonomiska förutsättningarna är tuffa menar Anna-Greta, då Region Skåne har behållit all sin verksamhet i Helsingborg. Det innebär att det idag är en överetablering i Helsingborg på 35 %. När Region Skåne valde att införa Hälsoval inom mödrahälsovården, så trodde Anna-Greta att de hade som plan att minska ner på den egna verksamheten. Att så inte är fallet förvånar henne. Filosofin som Crispa bygger på är tillgänglighet de har gott om tid för varje blivande mamma och de har många tider. De återkommer snabbt när någon söker dem och de svarar på mail som skickas. Dessutom har de en väldigt kompetent personalgrupp. I övrigt arrangerar de vänta-barn-gympa, mammagympa, föreläsningar om amning, inkontinens och hälsoförebyggande arbete. Ledorden är: tillgänglighet, kompetens och trygghet. En tilläggstjänst man säljer är akupunktur. Dels för unga mammor, men även för medelålders kvinnor som har drabbats av problem. Man har valt att inte utföra egna ultraljud. För att kunna genomföra ultraljud är det viktigt att man gör många, och det finns en risk att en liten mottagning inte genomför så många som krävs för att kunna göra bra analyser och korrekta utlåtanden. Crispa Barnmorskorna arbetar därför med lasarettet vilka har det bästa inom teknisk utrustning och välutbildad personal som har erfarenhet och gör tillräckligt många bedömningar för att upprätthålla och utveckla sin kompetens. En av de stora utmaningarna som Anna-Greta ser är att det inte är konkurrens på lika villkor för privata och offentliga aktörer. Inom offentlig verksamhet kan man jämna ut kostnaderna, man kan ta över material gratis, och man har en helt annan prissättning på lokaler än privata aktörer har. Offentlig verksamhet arbetar helt enkelt med en helt annan budget. Den offentliga verksamheten har också ett informationsövertag, eftersom de har direkt och full tillgång till alla dataposter i resultat- och kvantitetsrapporter. De privata enheterna får tillgång endast i efterhand och då till en begränsad del av de data som entreprenörerna lägger in i systemet. Det är t ex inte möjligt för de privata entreprenörerna att följa upp och stämma av antalet besök mot erhållen ersättning, vilket är fullkomligt orimligt, eftersom informationen faktiskt finns och entreprenörerna matat in den. Både skattemyndigheter och revisorer kommer naturligtvis kunna ha invändningar mot detta. Fortfarande 8 månader efter start är resultatrapporterna som Regionen tar fram till de privata entreprenörerna inte heller korrekta. Barnmorskegruppen Öresund 5 Tina Zetterling är en av grundarna av Barnmorskegruppen Öresund. Dessförinnan var hon under fem år enhetschef för ett antal specialistmottagningar vid Trelleborgs lasarett, bland annat för barnmorskemottagningarna. Totalt hade hon femton års erfarenhet av att vara arbetsledare. I rollen som enhetschef för barnmorskemottagningarna vid Trelleborgs lasarett förberedde hon ackrediteringsunderlaget för mödra- 5 Informationen om Barnmorskegruppen Öresund bygger dels på sekundärdata, dvs. artiklar skrivna om företaget och dels på ett samtal jag har haft med Tina Zetterling. 6
hälsovård. När det blev känt att ansvaret för mödrahälsovården skulle flyttas från lasarettet och kvinnokliniken till primärvården, kunde hennes dåvarande arbetsgivare inte söka ackreditering. Idén att driva egen verksamhet föddes och Tina undersökte hur primärvården hade tänkt hantera mödrahälsovården. Då hade de inte hunnit färdigt och hade inte någon klar strategi, så hon och hennes kollegor bestämde sig för att starta eget. Idag har de verksamheter i Trelleborg, Svedala och Vellinge. Då Barnmorskegruppen Öresund finns så väl representerad i denna del av Skåne har primärvården valt att inte öppna egna MVC-enheter. Det var en viss resa att komma fram till hur många av de som lämnade lasarettet i Trelleborg och hoppade på tåget att arbeta med Barnmorskegruppen Öresund i stället som faktiskt skulle vara delägare i företaget. Slutligen blev de två, Tina och Petra Vigh. För Tina som är sjuksköterska kändes det värdefullt att ha med en barnmorska som delägare i företaget. Tina understryker att hon är imponerad av att de som nu är anställda i hennes företag faktiskt vågade ta steget att lämna en offentlig anställning för att börja arbeta i ett privat företag. De bestämde att lönen skulle vara densamma i det nya företaget som den hade varit på lasarettet. Att alla har arbetat tillsammans tidigare innebär att de känner varandra väl. De har även en bred kompetensbas, bland annat i att utföra ultraljud, akupunktur, vattengympa, profylaxandning, föräldrakurser, uroterapi och samtal vid förlossningsrädsla. Ett par av de anställda arbetade med att utföra ultraljud på lasarettet, den verksamheten fortsätter de med och den utförs på Trelleborgsmottagningen av barnmorskor som har stor vana och kompetens, detta är relativt unikt för en privat enhet då många valt att remittera till sjukhus. Barnmorskegruppen Öresund har gjort ställningstagandet att de kommer att erbjuda två ultraljud, även om Region Skåne endast kräver ett. Tina menar att vanligtvis behövs det andra ultraljudet (i vecka 32) av medicinska skäl. De kommer dock inte att genomföra ultraljud som inte är medicinskt motiverade. Många kvinnor känner stor oro och vill gärna få sin graviditet bekräftad via ultraljud innan de kan slappna av och njuta av sin graviditet. I sådana fall kommer Barnmorskegruppen Öresund i mån av utrymme att erbjuda detta andra ultraljud mot en mindre avgift. Barnmorskegruppen Öresund har knutit till sig specialistläkare inom gynekologi och obstetrik och de samarbetar nära med kuratorer, dietister, distriktsläkare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Förutom mödrahälsovård erbjuder Barnmorskegruppen Öresund preventivmedelsrådgivning, en drop-in-mottagning för p-pillerrecept, graviditetstester, spiraluttag, cellprover, dagen-efter-piller och provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar. I verksamheten satsar man enligt Tina på hög tillgänglighet, flexibla öppettider och korta väntetider, vi erbjuder mer. Man ska känna sig speciell hos oss och det är viktigt att vi kan skapa ett personligt möte med de som söker sig till oss, säger hon. Två områden är extra viktiga för Tina: medarbetarefokus och att få kunderna att känna sig trygga och säkra, sedda. När det gäller personalen ser Tina sitt företag som ett kunskapsföretag, därmed är det viktigt att investera i utbildning så att de anställda vidmakthåller och höjer sin kompetens. Därmed är och förblir Barnmorskegruppen Öresund förhoppningsvis en attraktiv arbetsplats. Barnmorskegruppen Öresund har utvecklat flera tilläggstjänster, bland annat vattengympa för gravida. De har till och med valt att erbjuda den första kursen i babysim så att mammorna kan träffas även efter förlossningen. Den främsta anledningen att de satsar på tilläggstjänster är att de vill erbjuda kvinnorna ett helhetskoncept under graviditeten. Tinas kollega Petra är instruktör och ger kurser i vattengympa såväl som babysim. Att driva verksamhet i privat regi innebär en större frihet, saker man ville göra inom den offentliga regin men inte kunde, eller fick, kan nu verkställas. De anställda ser att de kan få inflytande över verksamheten på ett annat sätt, vilket de ser som positivt säger Tina. Utmaningar för framtiden är bland annat ett nytt journalsystem som de nya mottagningarna ska använda, samt Region Skånes mindre väl fungerande IT-system för uppföljning mm. Tina säger att en utmaning i att starta eget 7
var att hon hade professionskunskap men inte kunskap i att driva företag. Tillsammans hade hon och hennes kollegor 220 års kunskap och erfarenhet i att vara barnmorskor men ringa i att driva företag. Många frågor dök upp bland annat följande: Vad är ett aktiebolag? Hur många skall äga företaget? Skall vi ha en styrelse, och i så fall vem skall vara med i den? Vad innebär det att driva ett privat bolag? En annan utmaning har varit att de som har funnits där för att stödja dem i företagsstarten har varit relativt ovana vid företagande inom vård- och omsorgssektorn. Vidare så är det frustererande att spelreglerna från Region Skåne inte var helt klara från början. Sent i processen ändrades vissa förutsättningar och så borde det enligt Tina inte få gå till. Hon ser ett behov att fortsätta utveckla sig själv och företaget. Hon önskar att det finns sammanhang där hon kan få stöd, support och kunskap även i framtiden. Att starta företag utanför den större staden innebär att det finns ett mer begränsat underlag av gravida kvinnor, därmed är företaget mer sårbart. Slutsatser, lärdomar De fyra fallen ovan visar att det finns olika sätt att etablera verksamhet som driver mödrahälsovård. Gruppen som hade vårdenhet och som utökade med mödrahälsovård är störst, därefter följer gruppen som var verksam redan innan införandet av Hälsoval. Gruppen som ovan kallas Del av företagsgrupp är den minsta, det är möjligt att vi kommer att se fler av denna typ av aktörer i framtiden. Slutligen, gruppen som startar upp i samband med införandet av Hälsoval är en intressant grupp. När ett Hälsoval införs, finns det sannolikt en outtalad förhoppning att personer som är verksamma inom den offentliga sektorn tar steget och startar eget. Denna grupp har dock ett antal utmaningar som övriga grupper inte har. De har till exempel inte en upparbetad resursbas, vilket de som driver vårdenhet alternativt var verksamma före införandet av Hälsoval har. Kommer de från den offentliga sektorn har de även mindre kunskap i att driva företag. 8