Till dig som vill veta mer om klimaträttvisa 2015 är ett avgörande år för klimatet. I december håller FN ett klimatmöte i Paris, COP21. Då träffas alla världens ledare för att försöka komma överens om ett nytt klimatavtal. Det är ett viktigt steg på vägen mot en klimatanpassad framtid med låga koldioxidutsläpp och mot ett rättvist avtal. Klimatfrågan är vår tids största rättvisefråga Historiskt sett står de rika länderna för de största utsläppen av växthusgaser. Men klimatförändringarna slår hårdast mot fattiga länder. Förskjutna och opålitligare odlingssäsonger, torka, ändrade fiskebestånd slår direkt mot människors överlevnad och försörjning. Stora klimatförändringar riskerar att förstöra insatser som tidigare gjorts för att skapa en rättvis och hållbar utveckling. I många fattiga länder kan utvecklingen i värsta fall gå bakåt till följd av förändringar i klimatet och omöjliggöra både fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Samtidigt som samhällen som utsätts för extremare väder och naturkatastrofer, ständigt måste återhämta sig och byggas upp på nytt. De rika ländernas ansvar Sverige och de andra rika länderna som bär det största ansvaret för växthuseffekten, har resurser att minska utsläppen av växthusgaser. Därför måste de rika länderna både kraftigt minska sina utsläpp och bidra både ekonomiskt och med teknisk kunskap så att fattiga länder kan minska sin klimatpåverkan och samtidigt anpassa sig till de klimatförändringar som sker. Ett rättvist klimatavtal Fortfarande har världens ledare inte lyckats komma överens om hur ett framtida klimatavtal ska se ut. Målet med kampanjen "Act now for climate justice" är att klimaträttvisa ska stå i centrum när avtalet förhandlas fram och antas. Bakom kampanjen står så gott som alla världens kyrkor genom Kyrkornas världsråd. I Sverige drivs kampanjen gemensamt av Diakonia och Svenska Kyrkan. Dessutom har Equmeniakyrkan, Equmenia, Svenska Kyrkans Unga, Sveriges Kristna Råd och Svenska Alliansmissionen ställt sig bakom kampanjen. Därmed har kampanjen stöd av i princip hela Kyrkosverige. Huvudmålet för kampanjen i Sverige är att samla in 20 000 namnunderskrifter inför toppmötet i Paris. De ska sedan läggas till den miljon underskrifter som samlas in globalt. Kampanjen syftar också till att väcka intresse för och öka kunskapen om klimaträttvisa och klimatfrågan.
Kampanjens krav: Den som skriver under på kampanjens namninsamling uppmanar våra politiker att: Genomföra rättvisa, ambitiösa och kraftfulla klimatåtgärder som hejdar klimatförändringarna och håller den globala uppvärmningen tydligt under 2 grader. Betala ut och öka pengarna som redan utlovats till klimatfinansiering. Pengarna ska göra det möjligt för de fattigaste att anpassa sig till klimatförändringarna och fortsätta en hållbar utveckling, med låga klimatutsläpp. Sveriges andel av den internationella klimatfinansieringen ska vara minst 2,7 miljarder kronor för 2016, men från och med 2020 måste den svenska andelen nå minst 4,2 miljarder kronor om året. Pengarna ska inte tas från det ordinarie biståndet. Minska Sveriges utsläpp jämfört med 1990 med minst 55 procent 2030 och minst 95 procent 2050. ( Förklaring: 1990 är ett indexår. Då släppte Sverige ut drygt 70 miljoner ton växthusgaser. 2013 hade utsläppen minskat till cirka 56 miljoner ton.) Kampanjens webbplats: www.actclimate.se På webbplatsen finns möjlighet att skriva under namninsamlingen och ställa sig bakom kampanjens budskap Kampanjen på Facebook: Den svenska Facebook-sidan heter Act now for climate justice. Direktlänken är: https://www.facebook.com/actclimate.se Kampanjen på Twitter: Twitter-kontot heter actclimate.se Kampanjen på Instagram: Instagram-kontot heter: actclimate.se De hashtags vi använder är: #actclimate och #ettsteg
Kontaktpersoner: Tinde Carlbrand, handläggare för mobilisering och engagemang, Svenska kyrkan Mejl: tinde.carlbrand@svenskakyrkan.se Telefon: 018-16 94 17 Sara Hugosson, mobiliseringshandläggare, Diakonia Mejl: sara.hugosson@diakonia.se Telefon: 08-453 69 08
Vanliga frågor och svar om klimat och klimaträttvisa: OM KLIMATRÄTTVISA: Vad förväntar vi oss av klimattoppmötet COP 21 i Paris? Att världens länder beslutar om ett ambitiöst och rättvist klimatavtal. Ambitiöst betyder att det ska leda till tillräckligt stora utsläppsminskningar (i linje med vad FNs klimatpanel IPCC säger) och rättvist betyder att de rika länderna ska minska sina utsläpp och samtidigt kompensera fattiga länder som drabbas av klimatförändringarnas effekter och göra en hållbar utveckling möjlig för alla. Varför ska de rika länderna betala pengar för klimatförändringarnas effekter i fattiga länder? Det är livsstilen i de rika länderna som har orsakat de klimatproblem vi lever med. Klimatförändringarna drabbar alla, men särskilt människor som lever i fattigdom och utsatthet. Nya väderförhållanden kan slå hårt mot möjligheterna till försörjning när till exempel åkermark översvämmas eller torkar ut. Dessutom saknar ofta fattiga länder resurser för klimatanpassning. Därför måste rika länder bidra till en hållbar utveckling. Vad menar ni med klimaträttvisa? Klimatfrågan är en rättvisefråga. I industriländerna bor knappt 16 procent av världens befolkning, men de står för drygt hälften av utsläppen av växthusgaser varje år. Fattiga människor i utvecklingsländer, som släpper ut minst växthusgaser, drabbas hårdast av växthuseffekten. De har dessutom sämst förutsättningar att anpassa sig. 98 procent av de som drabbas av naturkatastrofer och bor i utvecklingsländer. Där drabbas en av 19 personer medan endast en av 1 500 personer drabbas i industriländerna. Hur drabbas fattiga länder av klimatförändringarna? Klimatförändringarna drabbar fattiga människor extra hårt, genom exempelvis översvämningar och torka. Miljontals människor tvingas till flykt som en följd av naturkatastrofer i klimatförändringens spår. Världens bönder drabbas på så vis att de måste anpassa sig till att överleva under helt nya förutsättningar då uråldriga mönster och visdomar om hur man skall så, odla och skörda inte gäller längre.
Men hur ska klimatnotan betalas? Redan ansträngda biståndsanslag ska inte belastas och pengarna måste därför hittas på annat håll. Global koldioxidskatt, auktionering av utsläppsrätter, avgifter på flyg och fartygstransport och internationell finansiell transaktionsskatt är några av de förslag som diskuterats. OM KLIMATET: På vilket sätt förändras världens klimat? Allt varmare de senaste hundra åren Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Jämfört med klimatförändringar längre tillbaka i tiden har temperaturuppgången under de senaste hundra åren varit anmärkningsvärt snabb och kraftig. På norra halvklotet var senare delen av 1900-talet sannolikt den varmaste period som förekommit på åtminstone 1 300 år. Extremt väder Klimatförändringarna för med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden som torka och värmeböljor men också perioder av ovanlig kyla. Den förstärkta växthuseffekten var sannolikt en nyckelfaktor när Europa år 2003 drabbades av en värmebölja som kostade mer än 20 000 liv. Den europeiska miljöbyrån, EEA, förutspår att kraftiga värmeböljor kommer bli allt vanligare i Europa. Minskande mängder is Mängden is har minskat märkbart på jorden som följd av de senaste decenniernas globala uppvärmning. Glaciärer är på tillbakagång i de flesta av jordens bergstrakter. Den kvarvarande isen tycks dessutom ha blivit betydligt tunnare än den var för några årtionden sedan. Havsnivåer stiger Enligt SMHI kan havsnivåerna stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren. När vatten värms ökar volymen. Smältvatten från ismassor tillkommer också. Ö- nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan idag av höjda havsnivåer och några av öarna kan på sikt försvinna helt visar data från FN:s klimatpanel IPCC.
Förändrade nederbördsmönster Sedan början av 1900-talet har nederbördsmängderna i allmänhet ökat på de högre breddgraderna medan de har minskat i många tropiska och subtropiska områden. Ökade kostnader för katastrofer Enligt Swiss Re, försäkringsbolaget vars experter årligen sammanställt rapporter om katastrofkostnader på FNs initiativ, har kostnaderna för klimatrelaterade katastrofer ökat från 5 till 60 miljarder USD de senaste 40 åren. Likaså pekar en rapport från EUs miljöbyrå, EEA, på att nästan två tredjedelar av alla katastrofer i Europa sedan 1980 orsakats av stormar, översvämningar och extremt väder och de ekonomiska förlusterna har dubblats på 20 år. Bland annat flyttar fler människor till städer och vi bygger mer i utsatta områden. I kombination med allt fler naturkatastrofer ökar därför kostnaderna Det har sagts ganska länge att vi är mellan hot och hopp. NÄR är det då för sent? Och vad händer då? Egentligen finns det inte något för sent, inte i betydelsen game över. Det handlar mer om hur svåra umbäranden som vi människor i framtiden ska behöva leva med. Ekvationen är ganska enkel: Ju större temperaturhöjning, desto svårare blir människors liv att klara av. Problem med vatten och mat, klimatflyktingar och risk för mer våldsamma konflikter är bara några exempel på vad ett förändrat klimat medför. Och ju mer klimatet förändras desto större blir problemen. Det vi måste göra nu är att bromsa klimatförändringarna genom att bromsa utsläppen. Ju kortare bromssträcka desto mindre framtida problem. Vad är växthuseffekten? Benämningen växthuseffekten används för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Exempel på växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Växthusgaserna kan liknas vid en filt som lägger sig runt jorden och under filten blir det varmare. Ungefär 2/3 av solens strålar absorberas vid jordens yta och i atmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rymden. För att jordens medeltemperatur ska hålla sig på en bra nivå måste motsvarande mängd energi som kommer in skickas ut. Men den ökade mängden växthusgaser i atmosfären fångar upp och skickar tillbaka en del av den utgående värmestrålningen. Vi får då växthuseffekten till följd som förändrar jordens klimat på ett negativt sätt.
Klimatförändringar är väl naturligt? Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har dock ofta tagit många tusen år men nu håller medeltemperaturen på att öka snabbare än normalt på grund av växthuseffekten. Minskar eller ökar svenska utsläpp av växthusgaser? Naturvårdsverkets officiella statistik visar att de svenska utsläppen av växthusgaser minskade under 2011. Men en annan färsk rapport från Naturvårdsverket avslöjar att utsläppen är nästan dubbelt så stora när man i stället beräknar de utsläpp som vår livsstil och konsumtion leder till, genom import från bland annat Kina och andra utvecklingsländer. Då framgår att utsläppen och vår klimatpåverkan inte har minskat utan faktiskt ökat. OM KAMPANJEN: Vilka är kampanjens krav? Kampanjen vänder sig till politikerna och budskapet i namninsamlingen är: Leverera rättvisa, ambitiösa och kraftfulla klimatåtgärder, tillräckliga för att hejda klimatförändringarna och hålla den globala uppvärmningen tydligt under 2 grader. Betala ut och öka klimatfinansieringen med additionella offentliga medel som gör det möjligt för de fattigaste att anpassa sig till klimatförändringarna och fortsätta en hållbar utveckling, med låga klimatutsläpp. Sveriges andel av den internationella klimatfinansieringen uppgår till minst 2,7 miljarder kronor för 2016 och når minst 4,2 miljarder kronor årligen 2020 med pengar som inte tas från det ordinarie biståndet. Sveriges utsläppsminskningar uppgår till minst 55 procent 2030 och till minst 95 procent 2050.
På vilket sätt kan våra namnunderskrifter göra skillnad? Namnen kommer att lämnas över till regeringen innan klimattoppmötet. De många namnen sätter extra tryck på våra svenska politiker att arbeta för ett ambitiöst och rättvist klimatavtal. Våra namn kommer även att läggas till den 1 miljon namn som kommer att samlas in globalt och lämnas över till världens ledare vid klimatförhandlingarna i Paris i december. Hur gjordes uträkningen? Vi räknade fram kostnaden så här: EU:s andel av den totala summan på 100 miljarder dollar antas vara 30 procent, i enlighet med tidigare fördelning. Fördelningen mellan EU:s medlemsstater har gjorts med en beräkningsnyckel som även EU-kommissionen använder. Årliga belopp fram till 2020 beräknas med en linjär uppskalning från en nollnivå 2009. Sveriges andel blev 4,2 miljarder per år från 2020. Vad tillför ni klimatdebatten? Vad kan kyrkan göra som ingen annan gör? Klimatfrågan berör våra innersta värderingar och har därför en viktig existentiell och andlig dimension. Samhället kan dra nytta av det sociala och etiska kapital som finns i de religiösa traditionerna. Vi behöver se att klimatutmaningen kan bli en möjlighet att radikalt förbättra livskvaliteten, där relationer och personlig utveckling är viktigare än materiella ting och där vårt ekologiska fotavtryck minskar. Det innebär inte att avstå från alla goda delar av det moderna samhället, men vi får ett annat fokus. En omställning till ett klimatsmart samhälle kan också generera fler jobb och andra positiva konsekvenser.
Värderingsövningar: Värderingsövningar kan ibland ge underlag för diskussioner och en djupare förståelse för klimatförändringarnas konsekvenser. Som förberedelse för dig som är ledare finns generella tips för att leda värderingsövningar, på Diakonias hemsida www.diakonia.se/engagera/varderingsovningar Här är några förslag på övningar: Fyra hörnsövning Det här är en värderingsövning där deltagarna får ta ställning till olika frågor som rör klimat. Det är självklart möjligt att hitta på egna påståenden och använda dem. DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta LÄMPLIG ÅLDER: 16 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: 10-20 minuter Övningen går ut på att du som ledare läser upp ett påstående och ger fyra förslag på svar, ett för varje hörn i rummet. Deltagarna får antingen välja något av de tre färdiga förslagen eller det öppna hörnet och formulera ett eget alternativ. När du läst upp ett påstående och de tillhörande förslagen på svar får deltagarna placera sig utifrån vad de tycker. När alla bestämt sig kan du som ledare placera dig i hörnet med minst antal personer. Be deltagarna diskutera med dem som står i närheten hur de tänker. Öppna sedan upp diskussionen i helgrupp. FÖRSLAG TILL PÅSTÅENDEN: Alla borde få flyga på semester minst en gång per år Ja, turismen bidrar till att länder får in pengar som de kan göra bra saker för. Nej. Flygresor innebär onödiga utsläpp av koldioxid som i sin tur leder till global Uppvärmning som skadar jorden och oss som bor här. Ja, alla förtjänar vila och avkoppling. Dessutom kommer det snart finnas ny teknik som gör att flygresornas utsläpp kommer att minska. Eget alternativ
Det bästa sättet att hantera den globala uppvärmingen är Att FN:s säkerhetsråd bestämmer hur alla länder ska minska sina utsläpp Att människor minskar sin konsumtion Att vi satsar mer pengar och resurser på att ta fram mer klimatsmart teknik Eget alternativ De som har störst ansvar för den globala uppvärmningen är Människor i rika länder Stora företag Kina och USA Eget alternativ Som läget ser ut nu borde vi lägga pengar på Att anpassa oss till den globala uppvärmningen Att minska utsläppen av växthusgaser Dela lika mellan anpassning och utsläppsminskningar Eget alternativ Det viktigaste jag kan göra för att motarbeta den globala uppvärmingen är Att dra ner på konsumtionen Att delta i kampanjer som uppmärksammar klimatfrågorna Att skaffa mig kunskap och läsa på om klimatfrågorna Eget alternativ
Fånga koldioxiden Den här övningen är till för att illustrera hur mänskliga aktiviteter påverkar mängden koldioxid i atmosfären. Leken kan fungera som en introduktion till att prata mer om klimatfrågor. DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta ÅLDER: 8 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: 10-20 minuter Dela upp gruppen i två lag. Ett lag ska föreställa träd och det andra koldioxidmolekyler. Det ska vara fler koldioxidmolekyler än träd. Be träden att leta upp en plats att växa på där det finns gott om utrymme mellan varje träd (person). När ett träd har funnit sin plats kan det inte flytta på sig, bara röra sina grenar (armar). När de växer behöver träden fånga koldioxid. Det gör de med hjälp av sina grenar och löv. Be träden öva på att fånga koldioxid (de ska vifta med armarna). När träden har övat på att fånga koldioxid är det dags att börja leken. Alla koldioxidmolekyler får nu röra sig i området där träden står planterade. De ska försöka undvika att bli fångade men måste röra sig inom trädområdet. Fortsätt leken tills nästan alla koldioxidmolekyler är borta. Stanna upp och berätta att nu har människorna upptäckt den här skogen och vill hugga ner den så att de kan odla på marken. Träden huggs ner, blir till plankor och till slut frigörs koldioxiden (de som tidigare fångats in av träden). Välj ut tre fjärdedelar av de som tidigare var träd och gör om dem till koldioxidmolekyler. Nu ska de kvarvarande träden (en tredjedel jämfört med i början av leken) försöka fånga all koldioxid som har frigjorts. Efter ett tag beslutas att det ska byggas en stad på platsen i stället. I staden finns det massor av bilar och fabriker. De använder bränsle som släpper ut mera koldioxid i atmosfären. Fundera tillsammans med barnen vad som händer då. Prova att leka leken helt utan träd. Vad händer med koldioxiden? När staden funnits ett tag bestämmer sig människorna för att göra nya parker i staden och plantera träd längs vägarna. Fundera tillsammans med barnen vad som händer då. Prova att leka leken igen, den här gången med lite fler träd och färre koldioxidmolekyler. Samla ihop barnen efter sista lekomgången. Om ni är många kan ni dela upp er i flera grupper. Fundera tillsammans över vad som hände i leken och vilka kopplingar det kan ha till verkligheten. Tänk på att utgå från barnens frågor och funderingar, det gör inget om ni inte använder de föreslagna frågorna. Exempel på frågor: Vilken effekt har antalet träd i leken på antalet koldioxidmolekyler? Händer det här i verkliga livet också?
Halvvägs in i leken kom människor och högg ner en massa träd. Vad ledde det till? (Tänk både kortsiktigt och långsiktigt). Vad hände med koldioxidmolekylerna när människorna i staden planterade nya träd? Vad spelar det för roll hur mycket koldioxid det finns i atmosfären? (Här kan det behövas en kort förklaring av hur växthuseffekten fungerar). Hur kan vi minska mängden koldioxid i atmosfären?
Heta stolen I den här övningen får deltagarna markera sina åsikter genom att antingen byta plats med andra (om man håller med) eller sitta kvar på sin stol (om man inte håller med). DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta. Gärna stolar, en stol fler än antal deltagare ÅLDER: 14 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: 10-20 minuter Instruktion till gruppen: Placera stolarna i en ring på golvet. Se till att det är en stol fler än antal deltagare, det ska vara möjligt för en person att byta plats även om ingen annan gör det. Du som ledare läser upp ett påstående i taget. De deltagare som håller med om påståendet byter då plats med varandra, alternativt sätter sig på den tomma stolen. De som inte håller med sitter kvar på sin stol. Efter varje uppläst påstående kan du som ledare öppna upp diskussionen om det är någon som vill kommentera sitt val. Tydliggör att det går att ändra åsikt allt eftersom, det finns inga rätt eller fel. Förslag på påståenden (det går självklart att ändra, lägga till eller ta bort påståenden). Mina val i vardagen påverkar klimatet Det är länders regeringar som har störst ansvar för att minska koldioxidutsläppen i världen Det borde vara dyrare att flyga än att åka tåg Rika människor har större ansvar än fattiga för att skydda klimatet Det finns en motsättning mellan minskade koldioxidutsläpp och minskad fattigdom i världen Det borde kosta mer att köra bil Media rapporterar för mycket om klimatförändringarna
Oavslutade meningar I den här övningen får deltagarna själva formulera vad de tycker om olika frågor genom att avsluta meningar. DU BEHÖVER: Ev. stolar eller något annat att sitta på, en per deltagare ÅLDER: 14 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: 10-20 minuter Placera stolarna i en ring på golvet. Det går också bra att stå i en ring om ni exempelvis är utomhus. En oavslutad mening läses upp i taget. Sedan går ordet runt till alla i gruppen, en i taget. Det kan vara bra att ha en pinne eller något annat föremål som den som pratar håller i för att markera vems tur det är att prata. Varje deltagare får avsluta meningen precis som personen själv vill, det finns inga fel eller rätt svar. Förslag på meningar (det går självklart att lägga till, ändra och/eller ta bort meningar): Klimat är Miljöfrågorna är Klimaträttvisa betyder Det är de fattigaste länderna som Koldioxid borde Alla som åker bil ska... De rika länderna gör...
Termometern I den här värderingsövningen får deltagarna ta ställning till ett påstående genom att placera sig längs en imaginär linje på golvet. Det är självklart möjligt att hitta på egna påståenden och använda dem. DU BEHÖVER: En öppen plats utomhus alternativt ett rum med relativt stor golvyta ÅLDER: 14 år och uppåt TIDSÅTGÅNG: 10-20 minuter Du som ledare läser ett påstående högt för gruppen. Deltagarna får sedan ta ställning till påståendet genom att placera sig längs en imaginär linje på golvet. De olika ändarna av linjen representerar olika extremer, som en termometer. Om ena änden exempelvis representerar håller helt med så representerar den andra änden håller inte alls med. Utrymmet mellan dessa är en fallande skala mellan de två åsikterna. Ge instruktionerna till deltagarna. Påminn om att inget svar är rätt eller fel utan ska spegla deltagarnas åsikter. Läs ett påstående och ge deltagarna tid att placera sig längs termometern. När alla är klara kan du be dem vända sig mot den eller de som står närmast och diskutera varför de står där de gör. Efter några minuter kan du öppna upp diskussionen och låta de deltagare som vill berätta vad de tycker. Det är helt okej att ändra sig efterhand. Förslag på påståenden: Jag känner mig maktlös inför klimathotet Jag orkar inte bry mig om miljön Om 30 år har vi löst klimatkrisen Jag litar på det klimatforskarna säger Svenska politiker har ett ansvar även globalt Många vet inte vad som orsakar klimatförändringarna Jag är orolig för konsekvenserna av klimatförändringarna Vi kommer kunna hejda växthuseffekten
Vatten till vad? I den här övningen får deltagarna på ett kreativt sätt fundera över frågor som rör vattenanvändning. DU BEHÖVER: Vatten, stora glas/plastburkar i samma storlek, tejp, papper, pennor, blädderblock/tavla med tillhörande pennor ÅLDER: 8-10 år TIDSÅTGÅNG: 20 minuter och uppåt Många människor runt om i världen har inte tillgång till vatten på samma sätt som vi i Sverige. En stor del av världens befolkning har inte ens möjlighet att dricka rent vatten. På vissa platser kommer klimatförändringar att sätta ännu mer press på tillgängligt vatten och risken finns att de som redan nu har svårt att få tag på vatten i framtiden kommer få det ännu tuffare. I Bolivia märker befolkningen redan av klimatförändringarna, exempelvis i form av smältande glaciärer. Agua Sustentables, en organisation som arbetar med lokala bönder, arbetar för att bönder ska kunna bedriva jordbruk trots klimatförändringarna. Övningen går ut på att deltagarna, utifrån egna förslag, får diskutera sig fram till vad de tycker det är viktigast att använda vatten till. Tanken är att ge deltagarna en uppfattning om de prioriteringar många människor måste göra när det gäller vatten. Det gör inget om det inte är exakta mängder vatten, idén är att sätta igång tankar och funderingar, inte att lära sig precis hur mycket vatten det går åt till att göra olika saker. Deltagarna får tänka efter och nämna saker de gör av med vatten på under en dag. Det kan vara dusch, tandborstning, mat etc. Om de inte kommer på något själva kan det vara bra att ge en eller ett par förslag så de kommer igång. Lista ungefär tio olika vattenanvändningsområden på ett blädderblock eller en tavla. Läs igenom så att alla hänger med. Dela upp deltagarna i grupper med cirka fem personer i varje. Låt dem skriva upp de olika vattenanvändningsområdena på lappar och tejpa fast dessa på glasen/plastbehållarna. Det är viktigt att de är genomskinliga så att det går att se hur mycket vatten det finns i varje behållare. Grupperna får en mängd vatten var, lika mycket till varje grupp. Grupperna ska nu fördela sitt vatten utifrån vad de tycker är viktigast bland de tio kategorierna. Mycket vatten innebär att användningsområdet är väldigt viktigt och vice versa. Ge grupperna fem till tio minuter på sig att fördela vattnet. När alla är klara går ni en runda där deltagarna får berätta hur de tänkt och vilken fördelning de gjort. Sedan meddelar du att det tyvärr blivit torka i området och att grupperna nu bara har hälften så mycket vatten att göra av med. Be grupperna hälla tillbaka vattnet i den ursprungliga behållaren. Gå sedan runt och ta bort hälften av vattnet för alla grupper.
Utifrån de nya förutsättningarna ska grupperna återigen enas om hur de vill göra med det vatten de har att tillgå. Kanske är det vissa glas/burkar som blir helt tomma. Ge grupperna fem till tio minuter på sig även denna gång. När de är klara får de berätta vad de valde bort, vad de prioriterade och varför. Fortsätt samtalet och ta upp frågor som deltagarna funderar på. Ni kan också prata om olika sätt att spara vatten (och därmed även energi) i vardagen, om olika människor har olika behov av vatten och vem som har rätt till vatten.