Psykisk (O)Hälsa, Samhällets barn & unga, Folkets hus, Stockholm, 29 jan 2015 Barndom Tidig skolålder Tonår Vuxen ålder Hjärna, anknytning, sårbarhet och stress - vägar 7ll ohälsa Åke Pålshammar Uppsala universitet Beteendeproblem Familjeproblem Låg skolmokvakon Dåliga skolprestakoner Familjeproblem Dåliga kamratrelakoner Kriminalitet Alkohol- och narkokkamissbruk Låg skolmokvakon Skolk Familjeproblem Tidig sexualitet Kriminalitet Alkohol- och narkokkamissbruk Låg utbildningsnivå Osäker arbetssituakon Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Dödlighet Bristande socialt nätverk The Big Five Brukar användas som beteckning på fem stora kluster av personlighetsegenskaper, som förblir relakvt stabila över Kd hos den vuxna människan. Extroversion (utåtvändhet): Utåtriktad, självsäker, entusiasksk, sällskaplig, bestämd, akkv, spänningssökande och posikv. Agreeableness (vänlighet, behaglighet): vänlig, hjälpsam, läu i siu säu, tar livet läu (ingen dysterkvist ). Openness (öppenhet för nya erfarenheter): öppen för nya intryck, fantasifull, känslomässig, idérik och värderingsliberal. Neuro7cism (emo7onell instabilitet): orolig, stressad, ilsken, reserverad, depressiv, impulsiv och sårbar. Conscien7ousness (målmedvetenhet, ansvarskänsla): samvetsgrann, organiserad, noga, försikkg, foglig. Det feta myelinet får nervimpulser au gå mycket snabbare Myelinisering är eu index på hjärnans mognad EU nätverk av nervceller Dopamin, Serotonin Man kan t ex ärva en benägenhet au läu utveckla många eller få nervceller och synapser inom vissa delar av nervsystemet eller eu visst antal mouagare/receptorer för något eller några av hjärnans signalämnen. Hur effekkvt serotoninet i synapskly\an återförs Kll sändarnerven e\er fullgjord uppgi\ (nämligen au påverka mouagarnerven) är föremål för intensiv forskning. Det finns belägg för au deua transportarbete kan u^öras bäure eller sämre av mer eller mindre dukkga s.k. transportörer eller återtransportörer. Skillnaden ger utslag i upplevelser. 1
Det verkar finnas en kort variant av en viss kod på en gen, som ger mindre dukkga transportörer och därmed sämre funkkon i serotonerga synapser och i förlängningen medför ökad risk för psykiska problem hos bäraren än en längre sådan geneksk kodsnuu. Effekter av modersseparakon och rh5- HTT genotyp för psykosocial utveckling, inklusive hjärnans serotoninfunkkon, känsloreglering, social kompetens, stressreakkvitet, beteende och psykopatologi. I sin doktorsavhandling visar Göteborgsforskaren Susanne Henningsson (2008) au hjärnans rädslokärna, amygdala, akkveras mer hos bärare av just vissa serotoninrelaterade genvarianter när de får se eu argt ansikte. Avhandlingen ger en liten inblick i hur genekska aspekter slingrar sig in i vardagen och även hur denna kunskap bidrag Kll förståelsen av olikheter i mänskligt beteende. Den kan ses som ännu eu bidrag Kll förståelsen av arv och miljö-- problemakken inom sin nisch. InternaKonella forskningsprojekt som förenar genekk, neurovetenskap och psykologi växer snabbt i antal. Henningsson, S. (2008). On the influence of serotonin- and steroid- related genekc variakon on mood, anxiety, personality, auksm and transsexualism. Doktorsavhandling vid Göteborgs universitet, Ins7tu7onen för farmakologi, Ins7tutet för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin. ISBN- 978-91- 628-7617- 3. Psykobiologiska konsekvenser av 7diga separa7oner från mamman Doktorsavhandling i psykologi 2005 av Maarit Marmendal (Göteborgs universitet): Den första Kden i livet genomgår hjärnan en antal betydande utvecklingsfaser, vilket innebär au individen under denna period är extra påverkbar. Såväl arv som uppväxtmiljö påverkar hjärnan, och därmed individens fortsaua utveckling. Existerande studier på människor antyder au det finns en koppling mellan,dig stress och senare psykisk sjukdom. Exempel på 7dig stress i det här sammanhanget kan vara psykisk och fysisk försummelse, fysiska och sexuella övergrepp eller drogmissbruk hos föräldrarna. Den är\liga komponentens betydelse för utvecklande av psykisk sjukdom är i dagsläget inte helt klarlagd, men den antas förklara någonstans mellan 20 och 70 % av de psykiska sjukdomskllstånden. Barn och unga, som växer upp under stark belastning utvecklar en anpassning som tjänar dem på kort sikt, men som kan vara långsik,gt förödande: ex de utvecklar läuare social isolering, fientlighet, depression, missbruk, extrem övervikt och hjärt- kärlsjukdom. Sårbarhet (vulnerability) och samsjuklighet (co- morbidity) vid depression: varken gener eller miljö agerar ensamma 2
EpigeneKk Influence of the interackon between the 5- HTT gene and the environment on neural networks of social cognikon and emokon regulakon. Uppväxtmiljön påverkar hjärnans utveckling Nervceller kopplas samman och bildar nätverk i hjärnan Enriched environment Berikad (uppväxt)miljö KogniKv utveckling KogniKv neurovetenskap Känslo- utveckling SocioemoKonell utveckling Den sociala hjärnan AffekKv neurovetenskap 3
Vad betyder de nya medierna som stormar in även i små barns liv? På kort sikt? På lång sikt? För kärleken? Barn behöver skmulans, vägledning, kärlek och någon som har Kd, bryr sig och engagerar sig! = belöningskärna (nucleus accumbens) Exekutiva funktioner kontrollera initiera kreera planera programmera övervaka korrigera utvärdera empati omdöme Kognitiva funktioner ta emot information koda analysera lagra plocka fram känna igen Fundamentala funktioner uppmärksamhet aktivering/hämning av högre processer drivkrafter affekt/emotion Belöningsområden i hjärnan, Striatum 1) Under människans första et och et halvt år: bygga upp en uppfauning om andra människor Tillit - Misstro Posi7vt resultat: Barnet får Kllit både Kll sig själv och Kll omgivningen. Skapar en inre trygghet, Kllförsikt och känsla av de också har något au ge Kll andra människor. Det finns en mycket högre känslighet för dopamin under tonåren än både,digare och senare i livet. Nega7vt resultat: Misstänksamhet, avvisande, resignakon, Kllbakadragande. 4
Svåra hemförhållanden med eu bemötande som inte består av Kllräckliga nivåer av konknuitet, kärlek, responsivitet och lyhördhet innebär au barnets upplevelse blir osäkerhet och otrygghet. Otrygg anknytning kan bli resultatet. Den stressade miljö barnet lever i blir den miljö som både barnets beteenden ( strategier ) och de biologiska systemen anpassas,ll. En Kllvaro med stress i. Barnets anpassning består av au det utvecklar olika strategier i siu beteende, för au opkmera närheten Kll en vuxen. Undviker sina föräldrar: undviker au störa, döljer sina känslor och behov för au inte utlösa föräldrarnas avvisande. Eller skriker för au öka kontakten Därav s k otrygg anknytning av den ena eller andra sorten Vari består barnets biologiska anpassning? Biologiskt: Anpassningen grundar sig i Kllfälliga eller mer varakkga förändringar i nivåer av och balansen mellan olika hormoner och signalämnen, t ex oxytocin, serotonin, korksol, dopamin, vasopressin. Har barnet drabbats av skrämmande upplevelser i Kdig ålder leder det Kll en otrygghet som är så djup au den fakkskt dagligen påverkar deras liv också som vuxen. Hjärnans utveckling: Exempel på forskning om effekter av fysisk och psykisk barnmisshandel Onormal corkkal utveckling (Perry & Pollard, 1997) Ökad mängd EEG abnormiteter (Ito m fl, 1993) Minskad hippocampusvolym (vänster) och utveckling (Brambilla m fl, 2004) Minskad Corpus callosum (Teicher m fl, 2004) Minskad vänster hemisfärutveckling (Ito m fl, 1998) Minskad höger- vänster korkkal integrakon (Teicher m fl, 2002) 2) Mellan 1 1/2-3 år: Bygga upp en Kllit Kll sig själv, bli självständig, få självförtroende Autonomi - Tvivel Posi7vt resultat: Vilja, självkontroll, posikv självkänsla; lär sig vara självständig i sina dagliga akkviteter, vågar lita på sin egen förmåga. Nega7vt resultat: Tvångsmässighet, dålig impulskontroll, ambivalens, överdrivet beroende; blyghet, skam och tvivel på den egna förmågan. 5
3) Mellan 3 6 år: Vill kunna göra som vuxna, men går då ibland över gränsen för vad de klarar eller får lov au göra. Ini7a7v - Skuld Posi7vt resultat: PrestaKonsglädje, nyfikenhet EU bra samspel mellan vuxna och barn skapar en stark känsla av au kunna ta inikakv, vilket ger apkt och nyfikenhet på livet. Införliva den egna könsrollen plus au pröva olika sociala roller och förstå andras. Nega7vt resultat: Hämning, inikakvlöshet, passivitet. Barnet upplever au det inte rikkgt duger något är fel och känner skuld. Kan känna au de tänker, känner och handlar fel, vilket leder Kll passivitet och brist på inikakv i både handling och känsla. 4) Mellan 6 12 år: Vill känna au de kan, är kompetenta, duger och kan söka kunskap Ak7vitet - Underlägsenhet Posi7vt resultat: Kompetens, känsla av au duga som människa, duga för det barnet gör och au det därmed klarar av au själv söka kunskap och inräua siu liv även Kllsammans med andra. Nega7vt resultat: OKllräcklighet. Barnet får en gnagande känsla av underlägsenhet, au det inte klarar av saker och Kng och au det inte duger som det är eller för det det gör. 5) Mellan 12 20 år: Iden7tet - Iden7tetsförvirring Posi7vt resultat: Integrerad jagbild, framkdstro. Integrerar erfarenheter från Kdigare faser Kll en stabil helhetsbild, som i stort seu ska utgöra grunden för hela den vuxna idenkteten. Tonåren var som eu Kllstånd bara, tonlöst och livlöst, jag var o\a melankolisk. Sen tyckte jag som de flesta tonåringar au jag var så ful, och aldrig var jag förälskad heller. Nega7vt resultat: SpliUrad jagbild, trots, negakv idenktet. Blir rädd för sig själv och andra. Försvårar möjligheterna au komma andra människor nära. Kan resultera i revolt, överdriven anpassning eller Kll au konflikten vänds inåt (depression). Tonårstidens kaos: Högstadiet är hårt. Ett jävla kaos, skiftande sociala kontexter, personliga kriser, osäkra identiteter, förhoppningar och förväntningar - externa såväl som interna - ett överhängande hot om våld, utestängning, misslyckande. Och till råka på allt, sexuellt uppvaknande: alla låter erfarna, snackar om det. Kärlek, impulser, oro. Martin Jern: Så värt Förändringar i ungdomsåren (exempel) * Puberteten, fysisk-hormonella förändringar: - t ex motoriken i obalans pga snabb utveckling: slängig, slarvig, klumpig - yrvaket och kraftfullt driftliv med åtföljande känslosvall * Nytt tänkande mot mer abstrakt förmåga: Enligt kognitiv utvecklingsteori (Piaget) börjar barnet i 11-12-årsålder på allvar kunna tänka abstrakt och fritt * Bilda kärleksförhållanden * Ökat ansvar (ex. utbildning, hushåll), men också ökade rättigheter! * Ökat oberoende från föräldrar * Identitetsutveckling * Hjärnans delar mognar långsamt, men i olika takt 6
Prefrontala cortex mognar långsammast av alla hjärnans delar! Den har inte myeliniserats och organiserats färdigt förrän vid 25 års ålder (i genomsnit)! Sjukliga tillstånds- och dödlighetstal ökar med 200% - inte pga cancer, hjärtsjukdom eller underliga infektioner. Nej, det har att göra med svårigheter att kontrollera beteende och känslor. Risktagning, sensationssökeri och vårdslöshet, obetänksamhet, lättsinnighet Svårigheten ac kontrollera känslor och beteenden är ec dominant inslag under tonårsperioden. Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober (för kontroll, planering m m) ligger också bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning De har också lättare att fastna för snabba belöningar, snarare än för sådant som kan ge njutning på längre sikt Som förälder måste man försöka se till att ens ungdomar undviker oåterkalleliga misstag som svåra trafikolyckor, självmord, och inte minst, missbruk Dopamine- driven accelera7on of incen7ve mo7va7on from childhood to adolescence and subsequent decline from adolescence to adulthood. 7
http://www.drugsmart.com/fakta Två områden är speciellt känsliga för droger hos den unga hjärnan under utveckling Prefrontal cortex sårbar! Hippocampus, sårbar! Träning under dagen NaTen eber träningen Pojkar har tre gånger så hög risk som flickor au dö pga riskbeteenden. SamKdigt prövar ungdomarna sina vingar och får nya erfarenheter: droger, alkohol och sex. Dataspel: köra bil på bana De flesta upplever riskbeteenden upphetsande och behagliga. 8
Ra7onellt tänkande tycks nå vuxenmognad vid ca 16 års ålder Ref. LäkarKdningen, nr 6, 2010 medan psykosocial mognad såsom impulskontroll, framkdsorientering, förmågan au vara oberoende, typ stå emot kamraters inflytande, inte nåu samma nivå i 16- årsåldern. Kanske uppnås den inte förrän vid 25 års ålder. Ungdomsåren utmärks av en relativ omogenhet i prefrontala hjärnbarken och dithörande kontrollfunktioner, något som vi tror vara en viktigt bidrag till tonåringens benägenhet att ta stora risker. Tonårshjärnan är i obalans. Det är som au en stark högpotent motor skulle samspela med riskabelt svaga bromsar och styrsystem. Ref.: Neurosci Lett. 2010 Feb 1. Developmental and genetic influences on prefrontal function in adolescents: a longitudinal twin study of WCST performance. Anokhin AP, Golosheykin S, Grant J, Heath AC. Washington University School of Medicine, St.Louis MO, U.S.A. Stressorer Organism Stressreaktioner Stressor Individ Stressreaktion Tidsbrist Resursbrist Överstimulering Somatiska Psykiska: kognitiva emotionella Beteende Riskfaktorer otrygg anknytning sårbarhet dålig självkänsla dålig coping dåliga kognitiva, sociala och ekonomiska resurser Skyddsfaktorer trygg anknytning robusthet bra självkänsla bra coping bra kognitiva, sociala och ekonomiska resurser 9
Intensiv och långvarig stress ger bland annat: Sänkt immunförsvar Svårigheter at fokusera Försämrat minne Ökad känslighet för ny stress Stress kan skada hjärnan! Hjärnförändringar vid stress Binjurarna Ökad stress medför ökad risk för att nervceller tillbakabildas och dör i hippocampus Hjärnan krymper och man beter sig som en urkdsmänniska. * Hippocampus krymper: ger försämrad inlärningsförmåga pga av au informakon från kortdsminnet inte överförs Kll långkdsminnet. * Sänkt blodgenomströmning i frontalloberna: ger allvarliga bedömnings-, kontroll-, organisakons- och planeringsproblem, men även minskad empak och ökat svart- viu- tänkande. * Hjärnans stamceller påverkas: Stopp i eller reducerad nybildning av hjärnans stamceller i hippocampus Om pannloben ännu inte är fullt utmognad förklarar det en hel del av varför ungdomar gör dumma saker *) *) Ref: Hjärnan, kap 10: Fostrets och barnets hjärna. Hugo Lagercrantz och Lars Olson. Hjärnfondens styrelse i samarbete med Karolinska Institutet University Press SAMMANFATTNINGSVIS: Tre faktorer som bidrar 7ll riskbeteenden och ökad ohälsa En omogen hjärna, som särskilt mycket styrs av dri\er och känslor pga au känslohjärnan är mer mogen än kontrollerande hjärndelar (frontalloberna) En stress, som ger en sämre blodgenomströmning Kll de kontrollerande delarna och därmed mindre effekkvitet En alkohol/drog- påverkan som minskar förnu\ och kontroll i frontalloberna 10
Kontaktuppgi\er: Åke Pålshammar ake.palshammar@psyk.uu.se 070-246 72 68 InsKtuKonen för psykologi Uppsala universitet 11