2005-10-07 Dnr: LiÖ 2005-708 Uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort - oktober 2005 Rapportering av nyckelindikatorer och fördjupad uppföljning samt delårsbokslut och helårsbedömning augusti 2005
1
Innehållsförteckning INLEDNING... 4 NYCKELINDIKATORERNA... 5 MEDBORGARPERSPEKTIVET... 5 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 9 PROCESSPERSPEKTIVET... 11 EKONOMIPERSPEKTIVET... 12 FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING... 16 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 24 Bilaga 1: Delårsrapport- Resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning Bilaga 2: Helårsbedömning- Läkemedelskostnader i öppenvård 2
3
INLEDNING Redovisning av utfallet för styrkortets nyckelindikatorer och referat av fördjupad uppföljning sker vid två tillfällen under året; i juni och oktober. Därutöver kommer viss summering att göras i landstingets årsredovisning 2005. Uppföljningsrapporten har två delar. Nyckelindikatorerna har oftast funktionen att driva på så att beskrivna strategiska insatser vidtas i syfte understödja framgångsfaktorer och strategier i styrkortets olika perspektiv. Fördjupad uppföljning sker i utifrån HSN:s uppföljningsplan och ska bygga upp en kunskap under året om tillståndet och utvecklingen inom nämndens ansvarsområde. Informationen ska helst vara värderingsbar med egenskapen att - Indikera att utvecklingen är i samstämmighet med strategierna. - Fungera som signal- förvarningsfunktion - Bidra med behovsanalys Uppföljningslogiken är att lättrörliga resultat (t.ex. ekonomi, tillgänglighet) följs upp tätare än resultat med mer långsamma förändringar (t.ex. östgötens hälsa) På HSN:s hemsida (http://www.lio.se/politiker/halso%2dochsjukvardsnamnden/styrkort) på Internet går att finna följande material med anknytning till HSN:s planering och uppföljning: HSN:s styrkort 2005 Uppföljningsrapporter 4
NYCKELINDIKATORERNA Medborgarperspektivet Strategi 1 - Landstinget medverkar till att utveckla välfärdssamhället där skillnaderna i hälsa utjämnas och östgötarnas hälsa förbättras Framgångsfaktorer 1. Utvecklade processer och metoder för kunskapsspridning (M1) 2. Strategiskt förändringsarbete i samverkan med försäkringskassan.(m2) 3. Tydligt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdrag.(m3) 4. Uppdrag som förbättrar hälsan (M4) Nyckelindikatorer Tillsammans med några intresserade kommuner utarbeta förslag på hur kunskapsöverföring ska ske och inom vilka områden. M1 Påbörjas 2005-06-30 FHVC Introduktion för övriga intresserade kommuner Påbörjas 2006-06-30 De kontakter som Folkhälsovetenskapligt centrum (FHVC) haft med enskilda kommuner visar att kommunernas förutsättningar ser väldigt olika ut för hur och inom vilka folkhälsoområden man har möjlighet att arbeta. I dagsläget diskuteras barns hälsa och miljö, livsstilsrelaterat förändringsarbete samt skadeförebyggande arbete med några kommuner och strategier för ett folkhälsopolitiskt program med en kommun. Konkret har länsskademöte hållits med representanter för kommunerna i Norrköping, Linköping, Finspång, Motala och Vadstena. FHVC har deltagit i möte med Miljö- och folkhälsokommittén i Linköping och där informerat om verksamheten. En diskussion pågår mellan FHVC och ledningsstaben i syfte att utveckla och förtydliga FHVC s uppdrag bl.a. i rollen som kunskapsutvecklare/ överförare. Milstolpar under det strategiska förändringsarbetet i samverkan med M2 Färdigdatum Ledningsstaben försäkringskassan Projektplan Genombrottsprojekt Psykisk ohälsa Genombrottsprojekt Besvär från rörelseapparaten 2005-02-28 2006-06-30 2006-06-30 Ett förberedelsearbete genomfördes under hösten 2004 och var underlag vid en stor workshop som genomfördes 2005-04-12. Syftet med workshopen var att ge ett vetenskapligt och erfarenhetsbaserat kunskapsunderlag för ett fortsatt utvecklingsarbete som ska leda till ett samlat grepp för omhändertagande av psykisk ohälsa i primärvården. Nu pågår arbetet i nästa steg, att praktiskt pröva nya sätt att arbeta. Fem team har anmält sig för fortsatt arbete med genombrottsmetodiken för psykisk ohälsa. Arbetet har startat i september med ett lärandeseminarium. Det finns en tanke i nuläget att dessa team framöver även ska kunna pröva strategier för förbättrat omhändertagande av patienter med besvär från rörelseapparaten eftersom psykisk 5
ohälsa och långvarig smärtproblematik är tätt kopplade till varandra. Arbetet följer fastlagd tidplan. Uppdrag som förtydligar hälso- och M3 Andel nya uppdrag År 2005- Ledningsstaben sjukvårdens uppgifter vad gäller som innehåller 100% av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom resp. uppdrag. målsättningar för hälsofrämjande åtgärder. uppdragen I det generella uppdraget inför 2006 finns indikator som strävar mot att utveckla samverkan med kommunerna i det hälsofrämjande arbetet. Det är framförallt närsjukvården som är landstingets aktör i denna samverkan. Ett exempel är bildandet av s.k. Familjecentraler. I det generella uppdraget finns också en indikator som ställer krav på att verksamheten ska kunna redovisa riktlinjer för preventivt arbete riktat mot identifierade riskgrupper. De allra flesta uppdrag (ca 80 %) innehåller också målsättningar som ska initiera sjukdomsförebyggande insatser för specifika sjukdomsgrupper. Uppdragsbeskrivningar som innehåller hälsorelaterade M4 Andel nya uppdrag som innehåller År 2005-100% av Ledningsstaben målsättningar. hälsorelaterade målsättningar. uppdragen Det generella uppdraget inför 2006 formulerar krav på uppföljning av patient/ anhörigupplevd kvalitet per sjukdomsgrupp. Därutöver finns endast i något enstaka uppdrag specificerad målsättning som förutsätter uppföljning av hälsoeffekter. Det är naturligt att formulera målsättningar kopplade till hälsoeffekter men det är svårt att göra skarpa uppföljningar på denna nivå. Detta är ett utvecklingsområde. Endast ett fåtal medicinska kvalitetsregister gör denna typ av uppföljning. De patientenkäter som genomförs ger denna typ av information på en generell nivå men sjukdomsgrupper kan endast i undantagsfall urskiljas med viss träffsäkerhet, vilket kan finnas skäl att förändra. Det saknas idag med andra ord bra uppföljningssystem men utvecklingen av vårdprocessprogram kan vara en pådrivande faktor. Det är inte självklart att denna typ av komplexa uppföljning ska hanteras årligen inom ramen för avtalsuppföljningen. Kanske ska den hanteras i den mer fördjupade behovsanalys/ uppföljning som planeras per sjukdomsgrupp ca vart tredje år. Strategi 2 - Östgötarna känner delaktighet, har kunskap och kan påverka sin hälsa och sina liv Framgångsfaktorer 1. En förtroendefull och respektfull dialog med medborgarna (M5) 2. En uppdrags- och prioriteringsprocess som betraktas som legitim och rättvis av såväl medborgare som vårdpersonal.(m6) 6
Nyckelindikatorer En projektplan har tagits fram. En styrgrupp finns med landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör m.fl. I enlighet med den s. k. Skånemodellen har nu en enkät skickats ut till ett slumpmässigt urval av länets befolkning. Denna enkät kommer under vecka 43 och under februari 2006, att följas upp med dialogträffar mellan grupper av medborgare och förtroendevalda. En hel del andra utåtriktade aktiviteter planeras också i detta sammanhang. Landstingsfullmäktige kommer att fatta beslut om en landstingsövergripande M5 Handlingsplan klar Våren 2006 Ledningsstaben policy för medborgardialogen. HSN ska med denna som utgångspunkt ta fram en handlingsplan utifrån sitt ansvarsområde. Landstingsfullmäktige har enligt Demokratiberedningens förslag givit HSN uppdraget att hantera medborgardialogen inom fokusområdet svåra etiska frågor och värderingsfrågor kopplade till resurser inom sjukvården. De fyra villkoren för att stärka prioriteringsprocessens legitimitet etc. ska årligen följas upp. M6 Uppdrag 2005-03-31 Prioriteringscentrum Rapport Rapport Uppdrag givet till Prioriteringscentrum 2005-04-08. Strategi 3 2005-12-31 2006-12-31 Östgötarna känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov och är effektiv under hela vårdprocessen. Framgångsfaktorer 1. Realisera Socialstyrelsens nationella medicinska riktlinjer.(m7) 2. Funktionell behovsanalys (M8) 3. Funktionell uppdrags- och prioriteringsprocess (M9) 4. Funktionell avtalsprocess (M10) 5. Funktionell uppföljningsprocess (M11) Nyckelindikatorer Genomförande av de M7 Handlingsplan 2005-05-31 Ledningsstaben nationella riktlinjerna. klar 7
Handlingsplan finns som en del i uppdraget 2006-2008. En pilotverksamhet sker i liten skala inom område Astma/KOL för att testa vilka erfarenheter som det ger att tillämpa de nationella riktlinjerna inom ett begränsat medicinskt område. Hälso- och sjukvårdsdirektören har tagit initiativ till en översyn av kunskapsprocessen för att säkerställa en evidensbaserad, aktualiserad kunskap och vård i länet (se F1). De nationella riktlinjerna är ett inslag i detta kunskapsflöde. Ett förslag ska presenteras för HSN i oktober. Kvalitetskriterier för M8 Kriterier 2005-03-31 Ledningsstaben behovsanalysen som följs upp via intern granskning. utarbetade Första rapport 2005-05-31 En processkartläggning har genomförts av behovs- och uppdragsprocessen vilket bl.a. resulterat i att politikens och tjänstemännens roller har förtydligats och vissa beslutspunkter har klarlagts. Motsvarande kartläggning har även påbörjats av avtalsprocessen. En produkt av arbetet kommer att vara fastställande av kvalitetskriterier kopplade till strategiskt viktiga moment/inslag i processerna. Arbetet har också accentuerat behovet att processorientera behovsstyrningen på tjänstemannnivå. Här pågår ett arbete att förtydliga begrepp, roller och arbetsmetoder varefter processteam etc ska få sin bemanning. De förbättringsbehov som har utkristalliserats under resans gång har orsakat viss tidsfördröjning jämfört målsättning vilket inte minst beror på att det kräver ett förankringsarbete. Kvalitetskriterier för M9 Kriterier 2005-03-31 Ledningsstaben uppdrags- och prioriteringsprocessen som följs upp via intern granskning. utarbetade Första rapport 2005-05-31 Se M8 ovan Kvalitetskriterier för M10 Kriterier 2005-03-31 Ledningsstaben avtalsprocessen som följs upp via intern granskning. utarbetade Rapport 2005-05-31 Se M8 ovan 8
Förnyelseperspektivet Strategi 1 - Hälso- och sjukvården ska känna till och möta dagens livsmönster och behov Framgångsfaktorer 1. Systematisk omvärldsanalys (F1)(F2)(F3) Nyckelindikatorer Säkerställa plan och F1 Förslag Juni 2005 Ledningsstaben genomförande av funktionell omvärldsbevakning (innehåll,form) Aktivitet (framtidsseminarium) April 2006 Hälso- och sjukvårdsdirektören har tagit initiativ till en översyn av kunskapsprocessen för att säkerställa en evidensbaserad, aktualiserad kunskap och vård i länet. Innehållet i och, ansvaret och formerna för denna kunskapsöverföring ska göras tydligare. Det kan handla om vårdprogram, vårdprocessprogram, nationella riktlinjer, rangordningslistor m.m. En information har lämnats till HSN:s presidium 7 september och förslag ska presenteras för HSN i oktober. Introduktion och F2 Första program klart 2005-06-30 VPC uppdatering av medicinska program i Webb-version på LISA/LIO Samtliga program 2006-12-31 Arbetet med webb-presentation av information för sjukdomsgrupp inklusive medicinskt program pågår. Viss fördröjning för publicering av första program eftersom ett generellt byte av verktyg/miljö för hela LISA/LIO pågår vilket beräknas färdigt november/december. När nya LISA/LIO är etablerad beräknas den första sjukdomsgruppen/programmet kunna presenteras inom två veckor. Inriktningen är att denna webb-baserade informationsplats framdeles ska hantera en samlad information om resp. sjukdomsgrupp; även behovsanalys och sjukdomsgruppsuppföljning. Samtliga program beräknas vara publicerade 2006-12-31. Utveckling av medicinskt F3 Färdigt 2006-12-15 Ledningsstaben program Barn och ungdomars hälsa Projektplan har tagits fram. Projekttiden är 050101 061215. Länsövergripande arbetsgrupper startade i april 2005. Grupperna ska vara tvärprofessionellt sammansatta. Syftet med programmet är att det ska vara ett kunskapsunderlag och att det ska leda till verksamhetsutveckling. Projektledare och medicinskt ansvarig har träffat samordnare för diagnosgrupperna neonatologi, diabetes, onkologi, allergi, akut pediatrik, urinvägar, intoxicationer, gastroenterologi, kardiologi, neurologi/ habilitering, reumatologi, cystisk fibros och endokrinologi. Träffar har också genomförts med samordnare för de olika tvärsgrupperna: barnhälsovård, ungdomsmedicin, smärta och etik. Arbetsgrupperna ska vara klara med sitt 9
arbetsmaterial till sommaren 2006. En förtroendemannagrupp ska kopplas till programmet. Strategi 2 - Gränsöverskridande utvecklingsarbete ska stimuleras Framgångsfaktorer 1. Gemensamma behovsanalyser (F4) Nyckelindikatorer Initiativ till dialog med några intresserade aktörer med i syfte att utveckla gemensamma behovsanalyser. F4 Påbörjat Under 2005 Ledningsstaben /FHVC Behov av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är ett område för behovsanalys under 2005. I en första fas sammanställs ett kunskapsunderlag vad avser hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser kopplat till alkohol, tobak, kost, fysisk aktivitet. Samtidigt sker en inventering av befintliga insatser ute i verksamheten. Därefter kommer en behovsanalys att göras som presenteras för HSN i december. Behovsanalysen får värdera i vad mån gemensamma behovsanalyser kan vara ett bra verktyg. Kommunerna är här en naturlig aktör. Detta kommer att fungera som något av ett pilotprojekt för att utveckla gemensamma behovsanalyser t.ex. för sjukdoms- /behovsgrupper t.ex. psykisk ohälsa, barn- och ungdomars hälsa. (Se även nyckelindikator M1). Strategi 3 - Forskning och utbildning ska utnyttjas som stöd för verksamhetsutveckling Framgångsfaktorer 1. Offensiv bevakning av forsknings- och utvecklings (FoU) behov (F5) Nyckelindikatorer Uppmärksamma huvudmannen på FoU-behov för grupper som inte är tillgodosedda. Årlig inventeringsinsats i samband med behovsanalys. F5 Genomförd 100 % av behovsanalyserna Ledningsstaben Det finns inte något sådant FoU behov som är tydligt uttryckt i de behovsanalyser som presenterats hittills under 2005. Detta kan vara ett kvalitetskriterium vid behovsanalys att pröva i vad mån något identifierat behov bör lyftas som en tänkbar FoU satsning. 10
Processperspektivet Strategi 1 - Hälso- och sjukvårdens processer ska vara effektiva Strategi 2 - Patienten ska ges möjlighet att påverka sin vård Strategi 3 - Patientens vård ska vara säker Framgångsfaktorer 1. Målsatt kvalitet (M9)(M10) 2. Samverkan kring gemensamma patientgrupper (M9) 3. Utvecklad effektivitetsuppföljning (M9)(M10) Nyckelindikatorer Uppdragsbeskrivningar som definierar P1 Ledningsstaben behovet av patient-, process- och resultatkvalitet. Detta avses att hanteras i form av kvalitetskriterier i samband med pågående processkartläggning (Se M8) Avtal som ställer krav på redovisning av P2 Ledningsstaben målsatt patient-, process- och resultatkvalitet Se P1 ovan Krav på åtagandebeskrivningar som P3 Ledningsstaben redovisar utveckling av metoder för effektivitetsutveckling. De åtagandebeskrivningar som produktionsenheterna tagit fram 2005 med utgångspunkt i beslutade uppdrag har innehållit en beskrivning av bedömd möjlighet till effektivitetsutveckling. 11
Ekonomiperspektivet Strategi 1 - Ekonomin ska ge handlingsfrihet Strategi 2 - Ekonomin ska inte belasta kommande generationer Framgångsfaktorer 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ha en ekonomi i balans.(e1)(e2) 2. Uppdrag och avtal med vårdgivare anpassade efter ekonomiskt utrymme (E1) Nyckelindikatorer HSN:s avtal- ekonomiskt utfall E1 Resultat Resultat Ekonomigruppen >0 Resultat - Delårsbokslut 08/2005 - Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN:s helårsbedömning 2005-08 (milj kr) jan - augusti 2005 HSN:s resultat (milj kr) jan - augusti 2004 HSN:s resultat (milj kr) jan - juli 2005 HSN:s resultat (milj kr) Regionsjukvård -5,0-3,0 0,6-0,6 Närsjukvård 0,0 3,6 2,5 1,9 Länsövergripande sjukvård 0,0 24,6 0,0 8,3 Utomlänsvård -6,0 13,2 2,6 7,0 Läkemedel 26,0 25,4 18,4 22,7 Privata vårdgivare 0,0 12,2 9,5 5,0 Tandvård 0,0 1,8 4,8 1,7 Övrigt -15,0-29,8 11,5-5,0 Totalt 0,0 48,0 49,9 41,0 Tabell 1 Ekonomiskt resultat augusti 2005 med helårsbedömning Kommentar delårsbokslut Regionsjukvård (till östgötar) Avtalen för högspecialiserad sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2005. Den enda del som är rörlig är den s.k. 100 %-listan och den är kraftigt reducerad jämfört med 2004, endast 2,5 mkr finns budgeterad för sådana kostnader. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger ca 3 mkr över 8/12-delar av den budgeterade, vilket till största delen kan härledas till Barn och kvinnocentrums rörliga kostnader inom barnmedicin samt Heart-mateverksamheten på Hjärtcentrum. Närsjukvård Kostnaderna för närsjukvård ligger ca 3,6 mkr under 8/12-delar av den budgeterade nivån. Ersättningen till närsjukvården betalas till största delen ut som en fast 12
ersättning, vilket medför att endast mindre avvikelser förekommer. Anledningen till överskottet är bland annat outbetald Mål och Mått ersättning. Länsövergripande sjukvård Avtalen för länsövergripande sjukvård betalas till största delen ut som en fast ersättning under 2005, endast 23 mkr av 3 676 mkr är rörliga. Dessa ersättningar betalas ut efter uppnådda mål som mäts under året. Endast ett fåtal av de rörliga ersättningarna har börjat betalas ut och därför understiger kostnaden den budgeterade med 10,5 mkr. 14,9 mkr, av de totalt 24,6 mkr som kostnaden tom augusti understiger budgeten, beror på det utökade landstingsbidraget till HSN som Landstingsstyrelsen tog beslut om i augusti. 22,4 mkr, på helåret, ska gå till anpassningar på akutmottagningarna i de tre länsdelarna samt gällande ortopedi på LiM. Dessa medel har ännu inte överförts till HSN eller betalats ut till verksamheten. Utomlänsvård Kostnadsansvaret för det mesta av utomlänsvården är överflyttat till centrumnivå. Det som ligger kvar på nämnden är den akuta vården utan remiss och primärvården. Kostnaderna avseende utomlänsvård ligger mycket lågt i förhållande till den beräknade nivån. Totalt ligger nämndens kostnad för utomlänsvård ca 13,2 mkr lägre än 8/12-delar av den budgeterade. Vi vet erfarenhetsmässigt att kostnaderna för utomlänsvården ökar kraftigt i slutet av året. 6,7 mkr av de 13,2 mkr kan direkt härledas till det utökade landstingsbidraget till HSN som Landstingsstyrelsen tog beslut om i augusti. 10 mkr, på helåret, ska gå till utomlänsvård med specialistremiss, medel som inte ännu överförts till HSN eller betalats ut till verksamheten. Läkemedel Nämndens läkemedelskostnader ligger ca 25,4 mkr lägre än 8/12-delar av de budgeterade. De poster där minskningen är störst är solidariskt finansierade preparat samt läkemedel ospec som betyder oläsbara recept. Jämfört med samma period 2004 är kostnaderna för läkemedel ca 1,0 mkr lägre. Privata vårdgivare Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger ca 12,2 mkr lägre än den beräknade nivån för perioden januari t o m augusti, vilket är 8/12-delar av budget. Tandvård Utfallet för tandvården för perioden blev 145 mkr, vilket är ca 1,8 mkr under det beräknade för perioden. Övrigt I övrigt kan nämnas bland annat ambulanssjukvården där nämnden har haft ökade kostnader i samband med asienkatastrofen med 1,3 mkr. Kostnaderna för asylsjukvården ligger ca 3,8 mkr över de beräknade för perioden och beror på att ersättningen från Migrationsverket släpar efter. Även kostnaderna för smittskyddsverksamhetens provtagning ökar och ligger ca 0,7 mkr över budgeterad nivå. Den främsta orsaken till det stora underskottet på övrigt är det ökade landstingsbidraget, som Landstingsstyrelsen tog beslut om i augusti. Då beslutet är taget är resurserna budgeterade för i HSN. Medlen är dock inte överförda från LS och har ännu inte nått verksamheten. 13
Kommentar helårsbedömning Regionsjukvård (till östgötar) Kostnaderna för regionsjukvården beräknas i bokslut 2005 överstiga de budgeterade med 5 mkr. Det är de rörliga ersättningarna på den s.k. 100%-listan som beräknas överstiga budgeterade volymer och därmed ersättning, eftersom ingen taknivå är satt. Med 100%-listan menas vissa åtgärder som är sällan förekommande samt resurskrävande och som debiteras löpande, t.ex hjärtsjukvårdens heartmateverksamhet. Närsjukvård & länsövergripande sjukvård Kostnaderna för närsjukvård och länsövergripande sjukvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Utomlänsvård Kostnaderna avseende utomlänsvård beräknas överstiga de budgeterade med ca 6 mkr. Under flera år har kostnaderna för akut vård utan remiss och primärvård utomläns ökat och ökningen ser ut att hålla i sig även under 2005. Läkemedel De ospecificerade läkemedelskostnaderna ser ut att komma att understiga de budgeterade med 26 mkr. Detta beror bland annat på att kostnaderna för de solidariskt finansierade preparaten minskar samt aktiva insatser att minska antal recept med oläsliga koder. Privata vårdgivare Kostnaderna för de privata vårdgivarna beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Tandvård Kostnaderna för tandvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Övrigt Kostnaderna för smittskyddsverksamhetens provtagning beräknas överstiga de budgeterade med 5 mkr. Utvecklingen av volym och kostnad gällande MRSAprovtagningen följs aktivt upp. Då kostnaderna och intäkterna för asylsjukvården inte matchar varandra kan kostnaderna komma att överstiga de budgeterade med 10 mkr under 2005. HSN:s internbudget- ekonomiskt E2 Resultat Resultat Ekonomigruppen utfall >0 Resultat i förhållande till budget (tkr) Resultat jan-aug 2005 Kostnader tom aug Budget 2005 Andel av budget (%) HSN + 273 216 734 29% Västra +68 203 407 50% Centrala länsberedningen + 70 201 407 49% Östra + 78 193 407 47% Medicinsk +173 302 713 42% Totalt +662 1114 2668 42% Tabell 2 Resultat- Hälso- och sjukvårdsnämndens intern budget Positivt resultat. Målet att ha en ekonomi i balans är i dagsläget uppfyllt. 14
Strategi 3 - Verksamheten ska vara kostnadseffektiv Framgångsfaktorer 1. Studier av kostnadseffektivitet (E3) 2. Ersättningsmodeller/ersättningssystem som stimulerar till måluppfyllelse (E4) Nyckelindikatorer Kunskapsöversikt av ersättningsmodeller som stimulerar till kostnadseffektivitet 1 2005-03-31 2005-12-31 E3 Uppdrag formulerat Uppdrag slutfört CMT arbetar med detta. Preliminär rapport klar till 15 november. Ledningsstaben/ Centrum för medicinsk teknologi (CMT) Avtal som tillämpar ersättningsmodeller E4 Förekomst Avtal 2007 Ledningsstaben som stimulerar till uppfyllelse av effektrelaterade mål. i avtal Förekommer i dagsläget i form av s.k. Mål- och mått pengar kopplat till bl.a. tillgänglighet. Rapport (se E3) förväntas ge ytterligare inspiration. 1 Nyckelindikatorn modifierad jämfört styrkort 15
FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING HSN får under året en fördjupad uppföljning inom olika områden enligt uppföljningsplanen. Nedan framgår vilka uppföljningar som är inplanerade under år 2005 (kronologiskt ordnade). Uppföljningarna dokumenteras sammanfattande i uppföljningsrapporterna i juni och oktober med en ytterligare summering i årsredovisningen 2005. Utöver nedanstående uppföljningar redovisas ekonomiska delårsbokslut löpande under året. - Länsdelsprofiler - Östgötens psykiska hälsa - Andningsorganens sjukdomar - Hjärt- och kärlsjukdomar - Läkemedel - Årsredovisning 2004 Summerat i juni- rapporten - Mellanvård inom barnpsykiatrin - Barns hälsa och miljö - Tillgänglighet sjukhus/pv - Övervikt och fetma - Äldre multisjuka - Tandvård - Tillgänglighet sjukhus - Patientenkät sjukhus Summeras i denna rapport - Mag-och tarm sjukdomar - Samverkan försäkringskassan - Infektionssjukdomar - Behov av funktionsförbättrande insatser - Östgötens attityder - Hälsofrämjande- o sjukdomsförebyggande insatser - Tillgänglighet sjukhus/pv - Avtalsuppföljning I det följande refereras de uppföljningar som redovisats efter föregående rapport i juni 2005: Äldre multisjuka De tre länsdelsberedningarna har fått en gemensam uppgift från hälso- och sjukvårdsnämnden att fokusera på en första uppföljning av uppdraget avseende behovsgruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. Uppdraget är långsiktigt och relativt omfattande. I de nuvarande ettåriga avtalen med de tre närsjukvårdsorganisationerna har därför vissa av uppdragets delmål inte tagits med, utan kommer att läggas in i avtalen senare. Länsdelsberedningarna beslutade gemensamt att uppföljningen skulle göras genom att bjuda in verksamhetsföreträdare till ett seminarium. Seminariet hölls i mars. Chefer, verksamhetsutvecklare, distriktssköterskor, rehabiliteringspersonal m fl, som kunde representera sina respektive områden, från alla tre länsdelarna inbjöds att delta. Fyra frågor skickades till dem i förväg. Frågorna utgick från de delmål som årets avtal avseende äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov innehåller: - Hur planeras arbetet med att identifiera gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov? 16
- Hur når den enskilde sjukvården olika tider på dygnet? - Hur ser möjligheterna till rehabilitering ut för gruppen? - Hur planeras arbetet med att åstadkomma samordnade vårdplaneringar? Under seminariet gjordes en kort presentation från varje länsdel för samtliga länsdelsberedningar. Därefter genomfördes länsdelsvisa mer utförliga presentationer samt diskussioner med frågorna som utgångspunkt. Länsdelsberedningarna har därefter gemensamt analyserat hur man ska bedöma det arbete som pågår för att förbättra hälso- och sjukvården avseende äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. Arbetet med att förverkliga uppdraget angående äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov är igång. Arbetet med att identifiera gruppen och utveckla arbetet med samordnad vårdplanering bör fortsätta att utvecklas successivt. En viktig del i det fortsatta arbetet är att utveckla arbetet med informationsöverföring avseende enskilda patienter. Inom detta område finns mer att önska. En förutsättning för detta är också medverkan av länets kommuner. Det finns även svårigheter med gränser inom landstinget. Det är många olika processer som ska fungera samtidigt. Det diskuterades också ett behov av tillfälligt högre omhändertagande än man kan få i hemmet, utan att det behöver betyda att personen läggs in på akutsjukhus. Diskussion fanns också om den politiska styrningen av verksamheten. Hur ska den ske utan allt för mycket byråkratisering? Positivt med dialog som detta seminarietillfälle mellan politik och verksamhetsföreträdare. Sammantaget framkom i de olika rapporterna en optimism om att det pågår mycket utvecklingsarbete för gruppen äldre mellan kommuner och landsting. Det är viktigt att var uthållig och att detta måste få ta tid! Tandvård Presenterad definition av oral hälsa: Den orala hälsan är en nivå av hälsa avseende de orala och kringliggande vävnaderna, som medger att en individ kan äta, tala och umgås socialt utan aktiv sjukdom, obehag eller förlägenhet, och som bidrar till det generella välbefinnandet. (Konsensuskonferens 2002) Barn och ungdom Årliga uppföljningar av sjukdomsförekomsten hos barn och ungdomar visar att det är skillnader mellan kommunerna vad avser tandhälsan hos barn och ungdom. För att närmare kunna identifiera var inom kommunerna de största ohälsotalen finns har Folkhälsovetenskapligt centrum (FHVC) genomfört analyser. Dessa baseras på den socioekonomiska strukturen inom små administrativa områden, nyckelkodsområden. Länets ca 900 områden är sammanförda till fem olika grupper, kluster. Inom varje kluster är tandohälsan likartad och klustren skiljer sig åt sinsemellan. De individriktade åtgärderna är möjligheten för vårdgivaren att identifiera riskindivider och få ökad ersättning för ett långsiktigt hälsobevarande och förebyggande program för enskilda individer. De gruppinriktade åtgärderna innebär en omfördelning av resurser från områden med bättre tandhälsa till områden med sämre. För områdena med sämst genomsnittlig 17
tandhälsa har inte tandvården ensam tillräcklig påverkansmöjlighet. Andra resurser utanför tandvården måste samarbeta med tandvården. Medel finns avsatta för sådana projekt som riktar sig till områden med sämst tandhälsa. Några exempel på sådana projekt: - Marielundsgymnasiet i Norrköping Gymnasiet ansvarar för svenskundervisningen för nyanlända invandrare i åldrarna 16-20 år, och man vill ge riktade tandhälsoinformationer i samband med undervisning av dessa ungdomar. - FTV Skäggetorp Linköping Ett projekt för att ändra måltidsvanor hos högstadieungdomar, som innebär frukostservering och förbättring av mellanmålsutbudet vid högstadiet i Skäggetorpsskolan. - FTV Druvan Norrköping Ett tvåårigt projekt som arbetar med en kontaktperson inom sociala myndigheterna, som har god knytning till en aktuell riskgrupp. - FTV Kyrkogatan Motala Ett projekt som innebär samverkan med sjukvården och skolhälsovården, kring överviktiga barn, genom fördjupad information kring områdets riskbarn i åldrarna 5-7 år. Äldre och funktionshindrade. De äldres munhälsa kan försämras snabbt vid yttre belastningar som ökad medicinering, nedsatt autonomi eller sjukdom. Sjukhustandvården har ett strukturerat sätt att rangordna dessa patienter beroende på alla de faktorer som kan påverka deras munhälsa. I en situation där vårdtrycket är stort och resurserna begränsade är det viktigt att dessa patienter kan prioriteras och ges den vård de har rätt till. 3000 pers inom kommunernas omvårdnadspersonal har också utbildats. 7000 personer är berättigade till det särskilda tandvårdsstödet till äldre och funktionshindrade i E-län vilket innebär en total kostnad på 26 miljoner kr. Några fakta kring denna grupp är: - Var tredje patient är helt tandlös - Vanligaste munproblemen är: - Dålig munhygien - Dålig tuggförmåga - Karies - Muntorrhet - Tandlossning - Var tredje patient har tandvårdsbehov - Vanligaste åtgärderna: - Fyllningar - Förebyggande vård - Undersökningar - Tandutdragningar 18
En utvärdering har gjorts av äldres upplevda (tand)hälsa via enkäter 2.Vanligaste munproblemen var funktionella: - Mat som fastnar i tänderna - Svårigheter att tugga viss mat - Dåligt passande proteser Det var mindre vanligt med smärta och sociala problem. Munhälsan mycket viktig för livskvaliteten. Tillgänglighet sjukhus Väntetider till mottagning sjukhus Antalet väntande remisspatienter var det lägsta hittills i april 2005 - cirka 12 000 patienter. Som jämförelse väntade vid årsskiftet 2003/2004 drygt 15 000 patienter på en första vårdkontakt på sjukhus efter remiss. Väntande patienter som ännu inte tagits emot på besök trots minst 12 månaders väntan (så kallade långväntare) har halverats under den senaste tvåårsperioden. Vid den senaste mätningen fanns totalt 338 långväntare jämfört med 667 för två år sedan. Två av tre långväntare återfanns inom kirurgin och urologin april 2005. Figur 1 Långväntare till besök och behandling vid sjukhus Landstinget i Östergötland Faktiska väntetider till besök (väntetider för patienter som har tagits emot på besök) uppvisade i stort sett samma resultat som ett år tidigare. Totalt togs 76 procent av patienterna emot inom 90 dagar under våren 2005 (77 % våren 2004). Figur 2 Väntetider till besök och behandling vid sjukhus Landstinget i Östergötland Den bästa tillgängligheten till besök under våren 2005 fanns inom psykiatriska specialiteter och den sämsta inom kirurgiska specialiteter. Stora förbättringar av tillgängligheten (minst 10 %-enheter) har skett inom neurokirurgi, rehabiliteringsmedicin och avancerad smärtverksamhet på Universitetssjukshuset. Motsvarande 2 157 personer på 12 boendeenheter besvarade enkäterna. Endast 3 % svarade helt själva. Var fjärde kunde inte kommunicera.övriga svarade själva med skrivhjälp. 19
stora försämringar kan avläsas inom reumatologi, allergologi, handkirurgi och hudsjukvård samtliga verksamheter på Universitetssjukshuset. Det finns en positiv trend inom 12 specialiteter i Östergötland där väntetiderna blir kortare samtidigt som långväntare minskar eller helt saknas. Detta gäller rehabiliteringsmedicin, öron-näsa-halssjukvård, gynekologi, kirurgi, barnmedicin och onkologi, vilka uppvisar kortare väntetider samtidigt som långväntarna minskar. Käkkirurgi, endokrinologi, medicin, infektionssjukvård, njurmedicin och geriatrik uppvisar kortare väntetider samtidigt som långväntare saknas. Negativ trend finns inom fyra specialiteter, där väntetiderna blivit längre samtidigt som antalet långväntare ökar. Detta gäller kardiologi, reumatologi urologi, och handkirurgi. Väntetider till behandling sjukhus Antalet patienter som väntar på behandling har minskat från cirka 5 300 till 3 700 under senaste tvåårsperioden. Minskningen var störst under hösten 2003 och våren 2004. Antalet patienter som fortfarande väntar trots minst 12 månaders väntan på behandling - så kallade långväntare - har mer än halverats under senaste tvåårsperiod från cirka 1 100 till cirka 550 patienter. Enligt den senaste mätningen har dock reduceringstrenden brutits. Antalet långväntare är i stort sett lika många i april 2005 som i december 2004. Flest långväntare till behandling fanns april 2005 inom gallstenskirurgi, bröstkirurgi, respektive anala sjukdomar. Antalet långväntare har ökat till handkirurgi, ljumskbråck, ryggkirurgi med mera. De faktiska behandlingsväntetiderna (väntetider för de som har behandlats) uppvisar samma resultat som ett år tidigare. Totalt behandlades 72 procent av patienterna inom 90 dagar under våren 2005, vilket också blev resultatet våren 2004. Andelen behandlade inom 90 dagar har ökat med minst tio procentenheter för sju olika behandlingar. Samtidigt har andelen behandlade inom 90 dagar minskat för sex behandlingar. Det finns en tendens till att väntetiderna blir kortare samtidigt som långväntare minskar eller saknas för åtta behandlingar. Fyra behandlingar uppvisar en negativ tendens, det vill säga väntetiderna blir längre samtidigt som antalet långväntare ökar. Detta gäller ryggoperation (diskbråck/dekompression), nervinklämning i handled (carpaltunnelsyndrom), primär höftledsplastik respektive borttagande av halsmandlar (tonsillektomi). *** Bedömningen är att det långsiktiga förbättringsarbetet på klinikerna ger resultat och att snabbare vård kan erbjudas. Även om de senaste resultaten totalt sett är goda, finns behov av ytterligare förbättringar inom flera områden som framgår ovan. Hälso- och sjukvårdsnämnden fick i augusti 60 miljoner kronor av landstingsstyrelsen för att kunna göra engångssatsningar för att förbättra tillgängligheten för östgötarna. Områden som nämnden har valt att satsa på är: rörelseorganen (nya höft- och knäleder), mag- och tarmsjukdomar (bland annat gallstenssjukdom och ljumskbråck), cancersjukdomars efterlopp (bröstrekonstruktion) samt kvinnosjukdomar (konstgjord befruktning). Pengarna ingår i avtalen som tecknas mellan vårdverksamheterna och hälso- och sjukvårdsnämnden för år 2006 men kommer att kunna börja användas redan under år 2005. 20
Patientenkät sjukhus I våras fick drygt 17 000 patienter svara på frågor om upplevelserna av mottagningarna på sjukhusen i Östergötland. Enkätundersökningen omfattade ett drygt 60-tal frågor om bland annat väntetider, vårdkvalitet, bemötande, delaktighet med mera. Undersökningen har genomförts för att ge svar på hur patienterna uppfattar sjukhusvården i Östergötland. Resultaten ska användas som ett underlag för förbättringsarbete på sjukhusmottagningarna. Sex av tio patienter besvarade enkäten, vilket är något lägre än vid motsvarande undersökning för tre år sedan. Åtta patienter av tio var nöjda med sjukhusbesöket som helhet. Vårdkvaliteten fick höga betyg av patienterna liksom förtroendet för undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Även bemötandet fick höga betyg. Mindre goda resultat gavs för delaktigheten i beslut om vård och behandling respektive information om olika behandlingsmetoder. Bland resultaten märks att: - Patienter som hade väntat mindre än tre månader på ett tidsbeställt besök var mer nöjda än de som hade väntat längre tid. - Patienter som fick information om väntetiden på akutmottagningarna var väsentligt mer nöjda än de som inte informerades. - Sju patienter av tio upplevde att möjligheterna att komma fram per telefon till sjukhusmottagningarna var goda. - Åtta patienter av tio hade stort förtroende för vård och behandling respektive fick den hjälp man hade förväntat sig. - Nio patienter av tio upplevde ett gott bemötande av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och receptionspersonal. - Sju patienter av tio kände sig delaktiga i besluten om vård och behandling. - Samarbetet mellan olika kliniker och primärvården upplevdes bra av cirka 60 procent av patienterna. Årets undersökning är svår att jämföra med den förra som genomfördes 2002 eftersom frågorna inte är riktigt desamma och svarsskalan har ändrats. Det går ändå att se att patienttillfredsställelsen totalt sett är densamma som gången innan till och med något bättre. Upplevelserna av väntetider från remiss till besök har tydligt förbättrats jämfört med 2002. Enda området som förändrats något negativt är upplevelsen av delaktighet i besluten om fortsatt vård och behandling. Resultat i patientenkäten har tagits upp som förbättringsområden med vissa enheter i samband med avtal 2006. I höst kommer cirka 7 000 patienter som legat inne på sjukhusen att tillfrågas om sina upplevelser. Mag- och tarm sjukdomar En behovsanalys har genomförts av förtroendemannagruppen inom området mag- och tarmsjukdomar. Förtroendemannagrupp består av fem förtroendevalda politiker och en samordnare. 21
Förtroendemannagruppen har träffat och samtalat med totalt 45 patienter. Av dessa är 9 barn och ungdomar i åldern 6 18 år och resterande vuxna är i åldern 30-65 år. Merparten av de vuxna patienterna är yrkesverksamma och några är förtidspensionerade. Gruppen har också samtalat med anhöriga och ett antal vårdgivare. De flesta av patienterna känner sig relativt nöjda med sjukvården, utifrån den behandling som finns att erbjuda idag. Det är dock oerhört viktigt hur doktorer och övrig sjukvårdspersonal bemöter patienterna och deras anhöriga. Många poängterar att förtroendet är stort för vissa och lägre för andra och att detta har avgörande betydelse för inställningen och följsamheten till behandlingen. De patientgrupper som förtroendemannagruppen intervjuat har varierande symtom. Det kan vara diarréer, förstoppning, gasbildning, sura uppstötningar och magsmärtor. En sak är dock gemensam; man vill inte prata om sin sjukdom och det är en sjukdom som många skäms för. Det kan kurra och låta från magen och man kan lukta illa. Detta gör att det ibland tar tid innan man söker hjälp. Flera av patienterna beskriver att det tagit lång tid att få sin diagnos. Det beror bland annat på att tiden för att genomgå vissa undersökningar t.ex. röntgen, kan vara mycket lång. Denna väntan skapar otrygghet och en stor oro. Ett antal patienter önskar större delaktighet i planering av utredningen. Flera av patienterna har vid ett tidigt skede velat bli remitterade till en mag- och tarmspecialist, men detta har skett först efter det att alla undersökningar varit gjorda. Det upplevs även viktigt med snabb återkoppling av undersökningsresultaten. Vid polikliniska undersökningar efterlyser man rutiner för att patienterna ska kunna få någon form av information om ingreppet, innan man lämnar sjukhuset. Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har behov av en hög tillgänglighet till specialistmottagningarna, vilket man upplever att man har på samtliga sjukhus. Ett bra exempel är det gula kort som finns på Vrinnevisjukhuset med direktnummer till magoch tarmspecialiserad personal under dagtid. Problem uppstår däremot när man drabbas av akuta tillstånd och måste söka via akutmottagningen. Det kan vara oerhört påfrestande med långa väntetider, när man har magsmärtor och diarréer. Patienterna upplever att det också kan vara svårt att möta läkare som inte är specialiserade på mag- och tarmsjukdomar och ibland gör onödiga och för patienten besvärliga undersökningar. Det ideala skulle vara att finna en väg för inläggning via specialistmottagningen direkt till vårdavdelningen. De patienter som under lång tid haft kontakt med slutenvården, beskriver att tillgängligheten är sämre nu jämfört med tidigare. Vårdtiderna har också förkortats efter olika typer av ingrepp, vilket ibland skapar oro hos patienterna som upplever att de får åka hem alltför tidigt. Flera av patienterna beskriver att de upplever en livskris vid beskedet om en kronisk sjukdom och efterlyser multiprofessionella team, med läkare, sjuksköterska, dietist, psykolog och kurator. Angående patienter med dyspepsi finns ett behov av, att se över patienternas hela livssituation. Patienterna önskar att bli lyssnade på och att deras symtom och besvär tas på allvar. Det finns ett behov av att någon följer upp behandlingen och efterfrågar hur patienterna mår. 22
Samverkan med Försäkringskassan Samarbetet utgår från principöverenskommelsen om samverkan som pågår 2002-07-01--2007-12-31. Arbetet bedrivs inom tre utvecklingsområden; 1. Kunskapsutveckling- där ett nära samarbete med universitet finns, - Läkarintygsstudie - Läkares arbete med sjukskrivning - Sjukskrivnas och förtidspensionerades uppfattningar om psykisk ohälsa - Stressrelaterade psykiska besvär en litteraturgenomgång - Workshop om psykisk ohälsa 2. Verksamhetsutveckling- där aktiviteter främst riktats mot närsjukvården. - Resursteam eller liknande på samtliga vårdcentraler - Genombrottsprojekt kring psykisk ohälsa - Samordningsförbund i Norrköping och Motala / Vadstena kommuner - Elektronisk överföring av information mellan landstinget och försäkringskassan 3. Sjukskrivningskommitten- utgör stöd till läkare i sjukskrivningsprocessen. - Utbildning i försäkringsmedicin (300 läkare, 200 sjuksköterskor, 30 rehabsamordnare) - Utbildning för närsjukvården väster (psykiatrin) - Uppföljning och stöd till läkare - Riktlinjer för arbetet med sjukskrivningar på vårdcentral I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdragsbeskrivning uttrycks att målet för samarbetet med försäkringskassan är att sjukskrivningar för kvinnor inte ska fortsätta att öka och att sjukskrivningar för män och kvinnor inte ska överstiga riksgenomsnittet. Sjuktalet 3 har under 2002 2005 minskat från 22,8 dagar till 17,4 dagar i Östergötland. Fortfarande ligger Östergötland högre än riket, men skillnaden har minskat under perioden. Kostnaderna för utbetald sjukpenning har hittills under samverkansperioden minskat med ca 500 miljoner kr i Östergötland. Sjuktal augusti 2003 - augusti 2005. 35 30 29,1 27,5 25 20 15 20,8 18,7 16,3 22,3 19,9 17,4 18,5 16 14,2 18,9 17,6 17,4 20,5 16,9 16,4 24,3 22,4 15,9 24,4 23,4 19,5 18,1 15,9 14,2 25,3 21,1 17,5 18,6 16,9 15,6 24,3 21,6 19,4 24 20 17,9 25 19 24,8 18,7 22,7 21,1 18,4 10 5 0 Riket Ydre Kinda Boxholm Valdemarsvik Motala Vadstena Figur 3. Sjuktal augusti 2003- augusti 2005 200308 200408 200508 3 Antal utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år. Sjuktalet redovisas för en tolvmånadersperiod. Alla dagar räknas som EN dag oavsett omfattningen är hel, halv osv. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i sjuktalet 23
Fortfarande är kvinnor tydligt överrepresenterade bland samtliga sjukfall i Östergötland (63,9 %; juni 2005) och där ligger länet på ungefär samma nivå som riket. Antalet sjukskrivna kvinnor har emellertid minskat. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Nyckelindikatorerna visar att planerade strategiska initiativ i de flesta fall har tagits inom målsatt tid. I de fall detta inte skett pågår ett arbete men med viss tidsfördröjning jämfört med ambitionen (t ex kartläggningen av HSN:s styrprocesser). Kvalitetskriterier har inte alltid uppnåtts (uppdragen) men arbete pågår för att förbättra resultaten. Det ekonomiska resultatet är gott och prognosen är måluppfyllelse vid årets slut. Några konstateranden som kan göras från den fördjupade uppföljningen i denna rapport är: Länsdelsberedningarnas uppföljning visar att arbetet med att förverkliga uppdraget angående äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov är igång. Arbetet med att identifiera gruppen och utveckla arbetet med samordnad vårdplanering bör fortsätta att utvecklas successivt. En viktig del i det fortsatta arbetet är att utveckla arbetet med informationsöverföring avseende enskilda patienter. En förutsättning för detta är medverkan av länets kommuner. Det finns även svårigheter med gränser inom landstinget. För att utjämna konstaterade skillnader mellan kommunerna vad avser tandhälsan hos barn och ungdom har särskilda individ- och gruppinriktade insatser gjorts. En utvärdering har gjorts av äldres upplevda (tand)hälsa. Vanligaste munproblemen var funktionella: Mat som fastnar i tänderna Svårigheter att tugga viss mat Dåligt passande proteser Det var mindre vanligt med smärta och sociala problem. Munhälsan är mycket viktig för livskvaliteten. Antalet patienter som fortfarande väntar på besök trots minst 12 månaders väntan - så kallade långväntare - har halverats under den senaste tvåårsperioden. Vid den senaste mätningen fanns totalt 338 långväntare jämfört med 667 för två år sedan. Två av tre långväntare återfanns inom kirurgin och urologin april 2005. Negativ trend finns inom fyra specialiteter, där väntetider till besök blivit längre samtidigt som antalet långväntare ökar. Detta gäller kardiologi, reumatologi urologi, och handkirurgi. Antalet patienter som fortfarande väntar på behandling trots minst 12 månaders väntan - så kallade långväntare - har mer än halverats under senaste tvåårsperiod från cirka 1 100 till cirka 550 patienter. Flest långväntare till behandling fanns april 2005 inom gallstenskirurgi, bröstkirurgi, respektive anala sjukdomar. Antalet långväntare har ökat till handkirurgi, ljumskbråck, ryggkirurgi med mera. Patientenkäten visar att åtta patienter av tio var nöjda med sjukhusbesöket som helhet. Vårdkvaliteten fick höga betyg av patienterna liksom förtroendet för undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Även bemötandet fick höga betyg. Mindre goda resultat gavs för delaktigheten i beslut om vård och behandling respektive information om olika behandlingsmetoder. 24
De flesta mag- och tarm patienter känner sig relativt nöjda med sjukvården visar förtroendemannagruppens behovsanalys. Det är dock oerhört viktigt hur doktorer och övrig sjukvårdspersonal bemöter patienterna och deras anhöriga. Trots varierande symptom inom sjukdomsgruppen är en gemensam bild att man inte vill prata om sin sjukdom och det är en sjukdom som många skäms för. Detta gör att det ibland tar tid innan man söker hjälp. Flera av patienterna beskriver att det tagit lång tid att få sin diagnos. Denna väntan skapar otrygghet och en stor oro. Under tiden för samverkan med Försäkringskassan har kostnaderna för utbetald sjukpenning minskat med ca 500 miljoner kr i Östergötland. Sjuktalet har minskat men ligger fortfarande högre än riket även om skillnaden minskat något. *** 25
Bilaga 1
Bilaga 2 Tjänsteställe Ledningsstaben Lena Alsén Melin Blankett 2B Rapportering av helårsbedömning läkemedelskostnader i öppen vård i syfte att ge god kännedom om kostnadsutvecklingen samt underlag till kvalitetsarbete rörande läkemedel Produktionsenhet (nr) 558 Bedömningen gjord av Linda Brobäck Utfall kostn per 04 Utfall kostn per 08 Utfall kostn per 10 (tkr) 1) (tkr) 1) (tkr) 1) Reglering av kostn Helårsbedömn av utifrån PV överkostn exkl regl PV /underskott över-/underskott (tkr) allmänläkemedel Helårsbedömning av kostn inkl regl PV över- /underskott (tkr) Allmänläkemedel 29 849 60 432 86 553 86 553 Klinikläkemedel 19 918 39 211 68 019 68 019 Solidariskt finansierade läkemedel 10 503 21 989 34 958 34 958 Hanteringskostnad Apodos 5 899 11 969 17 957 17 957 Fördeln överskott inom PE 541 1 308 1 600 1 600 PE totalt 66 710 134 909 0 207 487 1 600 209 087 Tidpunkt för rapportering: Rapporteringssätt: enligt fastställd tidplan som bilaga till förvaltningsberättelsen 1) Aktuell periods utfall och föregående perioders utfall anges i respektive kolumn 2