DelSam och diskussion kring aktiveringspolitik. Forum FSKC 16.4.2015



Relevanta dokument
Teman i presentationen

Metoden Arbete med stöd i korthet

Longitudinell forskning

Ann Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad

Översikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012

Basinkomst som stöd och möjlighet för unga att skapa sig en framtid

One-stop shops i Europa

Raija Koskinen och Annika Puustinen. På spaning efter självförtroendet som flytt personalen och unga på ungdomsverkstäder

Raija Koskinen och Annika Puustinen. På spaning efter självförtroendet som flytt personalen och unga på ungdomsverkstäder

PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND

MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET - KARTLÄGGNING OCH ANALYS STEFFEN OVDAHL

Infobrev 9/2014 den 1 oktober 2014

Mia Montonen. DelSam Delaktig i samhället III

Ungas agentskap - Inblick i en pilotstudie om bemötandet av unga arbetslösa Matilda Wrede-Jäntti DELSAM seminarium 30 januari 2013

Examensfordringar Magisterexamen i teaterkonst, ljud (120 sp)

Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki. Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen

VERKSTÄLLIGHETSPLAN FÖR DELSAM III

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

INTEGRERAD SERVICE FÖR LÅNGTIDSARBETSLÖSA. Servicecenter för arbetskraft (LAFOS) Vappu Karjalainen & Peppi Saikku

Mångprofessionella nätverk som förebygger utslagning bland unga svenskspråkiga i Helsingfors. Be$na von Kraemer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

EU-projekt: Combating Poverty in Europe (COPE ) Europa 2020-strategin: bl a fattigdomsbekämpning

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Delaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer

SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS?

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

DelSam IV resultat i Österbotten

ARVO-PROJEKTETS BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA 2/2008

LOs yttrande över promemorian Kommunernas medverkan i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Utsatthet, makt och mentorskap ett forskarperspektiv

Raija Koskinen. Ungas erfarenheter av vuxna i skolvärlden Crossroads-modellen, våra liv möts i vägskälen

The road to Recovery in a difficult Environment

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

Internationell praktik. Bli internationell. anställ en utländsk. praktikant

UNG, KLIENT, AKTÖR. Carolina Silin YH Novia

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Kommunal arbetsmarknadspolitik vad säger forskningen och hur ska det tolkas i praktiken?

Revisionsverkets ställningstaganden och viktigaste observationer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

PROJEKTET UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND LEDNINGSGRUPPENS MÖTE

Inledningsanförande av Ylva Johansson, Arbetsmarknadsoch etableringsminister

Suomen Kuntaliitto ry Protokoll 2/ (17) Finlands Kommunförbund rf

Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning

Cirkulärnr: 1997:210 Diarienr: 1997/3382 Nyckelord: Arbetsmarknadspolitik Utvecklingsgaranti Handläggare: Håkan Hellstrand Sektion/Enhet:

Bibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering

Projektplan för Samverkstan

Rätt och fel om ungdomsarbetslösheten

Vad hände med den aktiva arbetsmarknadspolitiken?


Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

En systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Ann Backman och Hanna Nyman. Utvidgad handledning vägen till sysselsättning för unga vuxna

ATT FRÄMJA DE UNGAS FÖRMÅGOR INOM VÄLFÄRDSTJÄNSTER HUR GÖR VI DET?

Det råder nu bred enighet om texten bland samtliga delegationer, med undantag av Storbritannien som vidhåller en granskningsreservation mot texten.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Den stora omvandlingen Svensk arbetsmarknadspolitik under tre decennier

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå januari 2015

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

Facklig rekrytering i Finland - med focus på universitetssektorn * Nordiskt möte , Nyborg Danmark

STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykoterapeutprogrammet, 90 hp

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Verksamhetsplan 2015

FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

till finansutskottet.

Kursplan. Det sociala arbetets praktik II, 30 hp Social Work Practice II, 30 ECTS SOC7. Ladokkod, ämnesområde, hp. Kursens hp 30. Nivåklassificering

Daglig verksamhet i framtiden?

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Litteratursökning och referenser. Agenda. Vetenskapliga artiklar (granskade) Ej vetenskapligt granskade källor.

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Helle Ambrén. External Relations and Communications Office

Socialt arbete GR (B), Handledd fältförlagd utbildning 2, 22,5 hp

Hälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral

Socialpolitik och välfärd

Riktlinjer för. klagomålshantering

PROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun

NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER

Aktivering och medikalisering i sjukförsäkringens tillämpning

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Måste man först tappa bort dem? Matti Rimpelä, docent Tamperen Yliopisto Resurscentret Föregångarna

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Marknaden....och det gamla

Infobrev 11/2014 den 26 november 2014

Tel Fax Tölögatan 55, Helsingfors. info@partio.fi

MARTIN LUNDIN. March 30, 2017

Ung, kaxig och tillgänglig men hur länge?

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

RP 126/2007 rd 2008.

Vetenskapligt skrivande Ann-Charlotte Smedler 2009

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII /

framgångsfaktorn på det sociala området

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Cirkulärnr: 1996:38 Diarienr: 1996/0370 Nyckelord: Arbetsmarknadspolitik, Arbetslöshetsersättning Handläggare: Lars-Gösta Andréen Vivi

Transkript:

DelSam och diskussion kring aktiveringspolitik Forum FSKC 16.4.2015 Raija Koskinen Projektkoordinator, DelSam-projektet, FSKC doktorand, Helsingfors universitet 2015-04-15 1

Om aktiveringspolitik (Aho,2014; Koistinen, 2014; Sihto, 1994) Aktiv arbetsmarknadspolitik är och har i decennier varit ett betydande sätt att hantera arbetslöshet i utvecklade industriländer v 1972 Start för den moderna aktiveringspolitiken i Finland v Införandet av bl.a. Arbetslöshetsförsäkring v Sedan dess arbetsmarknadsutbildning och stödsysselsättning varit i repertoaren av åtgärder, vilka har kontinuerligt utvecklats v Från och med 1994 v En tydlig vändning i arbetsmarknadspolitiken, aktivering och incitament att arbeta som nyckelord. Villkor för sociala förmåner skärptes v Aktiva arbetsmarknadsåtgärder används nuförtiden ofta med socialpolitiska syften. 2015-04-15 2

Blygsamma resultat med aktivering? (Aho, 2014) v Genomsnittlig effekt av aktiva arbetsmarknadsåtgärder för senare anställning av deltagarna vanligtvis har varit ganska blygsam eller ibland till och med negativ v Resultatet inte beror på en allmänt dålig kvalitet på aktiveringsprogram v Avgörande faktorn för effekterna är att aktiveringsåtgärderna inte riktas rätt enligt behov v Med andra ord, för att få arbete, många av deltagarna inte behöver vad det är försedd med åtgärden, eller behöver något annat 2015-04-15 3

Aktuell konkreti med aktiveringspolitik gällande unga v Samhällsgarantin för ungdomar, ungdomsgarantin trädde i kraft den 1.1.2013 som en spjutspets projekt enligt regeringsprogrammet (nuorisotakuu.fi) v Även tidigare ett liknande program använts för att hantera ungdomsarbetslösheten från år 2005 (Nuorten yhteiskuntatakuu). v Utvärderingen om effekterna av denna aktiveringspolitik för ungdomar visar att deltagande i verksamheten ökade tillfälligt dagarna av att vara på jobbet, men resulterade inte till riktiga anställningar. (Nuorisotakuu.fi; även Lähteenmaa, 2014; Gretschel et.al. 2014) v Ungdomsverkstäder som en central aktör v Ohjaamo från och med 2015? 2015-04-15 4

Tillbakablick till egna erfarenheter - perspektiv v Aktivering; kontroll och stöd i arbetsförvaltning v Kervo arbetskraftsbyrå 1999 2000 v Organisering av jobbsökargrupper; obligatoriska för alla v Arbete med stöd (supported employment) v Kårkulla samkommun 2000 2004 v Equal Response projekt för att utbilda personal; arbetskonsulent / jobb coach / työvalmentaja v Handboken i metoden Arbete med stöd 2005; andra upplagan 2006 (Londen & Grönroos & Koskinen) v DelSam II & DelSam III 2013-2015 2015-04-15 5

När lyckas det med aktiveringsåtgärder för unga? v Iakttagelser bl.a. utgående från Bikva-processer förverkligade i projekthelheten DelSam v Kritiska element: v Möjlighet att skapa en betydelsefull relation till någon som har tid att hjälpa till och har tillräckligt bredd kunskap om samhällets serviceformer v Stöd av gruppen v Personal som central resurs 2015-04-15 6

Personalen och unga i kläm (Närhi et.al. 2014) Intervjubaserad analys på hurdana alternativ personal som jobbar med unga har använt sig då delaktighetspolitiken implementeras 1) Personalen ger upp som professionella och använder sin rätt till prövning (harkintavalta) för att kontrollera klienten, inte för att professionellt och etiskt stöda klienten; ungas delaktighet möjlig inom strikta ramar på systemets villkor 2) Personalen protesterar kollektivt och radikaliseras 3) Personalens handlar kreativt inom sitt trånga handlingsutrymme => söker fram tillsammans med klienter fungerande lösningar oberoende av systemet och genom att använda dess resurser 2015-04-15 7

Referens Aho, Simo (2014) Activation in Finland: why good measures seem to have low employment impact? Or what can be achieved with active labour market policy. Oral presentation based on French article in 27th Conference of the Nordic Sociological Association Exploring Blind Spots in Lund University, 14. -16.8.2014. Gretschel, Anu & Paakkunainen, Kari & Souto, Anne-Mari & Suurpää, Leena Red. (2014) Nuorisotakuun arki ja politiikka. Nuorisotutkimusverkosto/ Nuorisotutkimusseura Julkaisuja 150 Verkkojulkaisuja 76. Koistinen, Pertti (2014) Työ, työvoima ja politiikka. Vastapaino: Tampere. Londen, Sonja (2006) Handbok i metoden arbete med stöd. Loviisa: Oy Print Mill Ab. Lähteenmaa, Jaana (2014) Liata kätensä vaan ei sydäntään? Tutkijan ristiriitaisia tunnustuksia aktivointia koskevista ajatuksistaan in Gretschel, Anu & Paakkunainen, Kari & Souto, Anne-Mari & Suurpää, Leena (Red.) Nuorisotakuun arki ja politiikka. Nuorisotutkimusverkosto/ Nuorisotutkimusseura Julkaisuja 150 Verkkojulkaisuja 76. 69 73. 207-212 Närhi, Kati & Kokkonen, Tuomo & Mathies, Aila-Leena (2014) Asiakkaiden osallisuus ja työntekijöiden harkintavalta palvelujärjestelmässä. Janus vol. 22 (3) 2014 227-244 Sihto, Matti (1994) Aktiivinen työvoimapolitiikka Kehitys Rehnin Meidnerin mallista OECD:n strategiaksi. Tampere: Tampere University Press. DelSam = http://www.fskompetenscentret.fi/vart_jobb/projekt/projektet_delsam/ (15.4.2015) www.nuorisotakuu.fi = http://www.nuorisotakuu.fi/en/youth_guarantee (25.8.2014) 2015-04-15 8