Hur påverkar strålning celler och organismer?



Relevanta dokument
Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Kärnenergi. Kärnkraft

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Sammanfattning Arv och Evolution

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

Kärnenergi. Kärnkraft

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Betygskriterier DNA/Genetik

Joniserande strålning

Mutationer. Typer av mutationer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Fördjupning medicinska konsekvenser

Hur kan kunskapsluckorna överbryggas?

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Genetisk testning av medicinska skäl

STOCKHOLMS UNIVERSITET bil 1

Säkerheten vid kärnkraftverket

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Molekylärbiologi: Betygskriterier

GENETIK - Läran om arvet

Licht des Lebens - Information om Biofotoner

Fysiologiska effekter av joniserande strålning

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

IDENTITETSBLAD Dugga

SSI : BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS S10CKBOIH. novtmbir 1t74

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Forskningsuppgift First Lego League NXTeam, Sundsvall

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Carl von Linné, CARPAs årsmöte Eva Tiensuu Janson, Professor Onkologisk endokrinologi Uppsala

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Information för patienter och föräldrar

Kurs Experimentell kvantfysik. Stockholms Universitet HT 2014

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Röntgen och nuklearmedicin

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?

Radon. Vad är radon? Hälsorisker Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Detektorer för strålningsmätning

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Du hittar en knöl vad händer sen?

Gäller fr.o.m Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

CRISPR - revolutionerande genteknik. Magnus Lundgren Uppsala Universitet

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

RADON - ett inomhusmiljöproblem

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Säkra dosgränser, finns det?

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Strålning. Av Erik Lundblad och Stellan E Löfdahl

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Kancera AB 8 November 2011

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Joniserande strålning

Vi kan förebygga cancer

Kromosom translokationer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Atom- och kärnfysik! Sid i fysikboken

Fågel, fisk eller mitt emellan

Kromosomer, celldelning och förökning

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Från gen till protein. Niklas Dahrén

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

Transkript:

Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se

Joniserande strålning Dos: Gray (Gy = 1J/kg) Effektiv dos: Sievert (Sv) (viktad dos: 1 Sv = viktfaktor x Gy) Övrigt; 0,1 Sjukvård; 0,6 Rymden; 0,3 Marken; 0,5 Egna kroppen; 0,2 Radon; 2 Genomsnittlig årlig effektiv dos (msv)

Olika typer av joniserande strålning: a, b, g -naturligt från sönderfallande atomkärnor olika räckvidd olika biologisk risk (Källa: http://www.ne.se/joniserande-strålning)

Vi börjar i det enkla systemet : cellen 10 mm

Vi börjar i det enkla systemet : cellen 10 mm > 50.000 miljarder celler i en människa

Vi vet också att DNA är den mest känsliga molekylen för strålskador Kromosom Cellkärna Cell DNA Gen Modifierad från National Institute of General Medical Sciences, NIH

Vi vet också att DNA är den mest känsliga molekylen för strålskador Kromosom Cellkärna DNA Cell DNA A C T G Gen Modifierad från National Institute of General Medical Sciences, NIH 2m DNA i varje cell!

Gen protein

Varför skadas celler och DNA av joniserande strålning? 4 Gy = 4 J/kg + 0.001 C 4 Gy motsvarar en mycket liten energimängd!

Varför skadas celler och DNA av joniserande strålning? 4 Gy = 4 J/kg + 0.001 C 4 Gy motsvarar en mycket liten energimängd! MEN: 4 Gy är en dödlig stråldos!

Varför skadas celler och DNA av joniserande strålning? 4 Gy motsvarar en mycket liten energimängd! MEN: 4 Gy är en dödlig stråldos! Joniserande strålning avger energi i stora energipaket som kan jonisera molekyler = jonisation DNA

DNA-skador orsakade av joniserande strålning DNA Enkla strängbrott DNA-skada Antal/cell vid 2 Gy (γ- el. X-ray) Basskador Dubbelsträngsbrott (DSB) (DSB) Basskador 2000 Enkla strängbrott 2000 DSB 50 2 nm

Enkla strängsbrott och basskador orsakar normalt inga problem för cellen. Dessa repareras snabbt och noggrant. > 50.000 enkla skador bildas normalt per dag i varje cell

Enkla strängsbrott och basskador orsakar normalt inga problem för cellen. Dessa repareras snabbt och noggrant. -BER (base excision repair) -NER (nucleotide excision repair) -Mismatch repair > 50.000 enkla skador bildas normalt per dag i varje cell

Dubbelsträngsbrott (DSB) kan däremot orsaka stora problem för cellen! Även olika typer av kemikalier kan orsaka DSB

De flesta dubbelsträngsbrotten (DSB) repareras av cellen DNA-fragment DSB DSB detection DNA-PKcs, KU80, KU70 Reparation Modifying DNA ends MRE11-RAD50-NBS1 complex Reparation DNA ligation DNA ligase IV, XRCC4 DNA Dubbelsträngsbrott

Oreparerade eller felreparerade DSB leder till bestående DNA-skador: Kromosomskada: kromosomskador dicentrisk kromosom Dubbelsträngsbrott på DNA Reparation Cell Cellen klarar inte att dela sig (akut celldöd) X

Oreparerade eller felreparerade DSB leder till kromosomskador Reparation Dubbelsträngsbrott på DNA Kromosomskada: Translokation Deletion Cellen överlever och kan dela sig

Oreparerade eller felreparerade DSB leder till kromosomskador Reparation Dubbelsträngsbrott på DNA Kromosomskada: Translokation Deletion Cellen överlever och kan dela sig Långsiktiga risker: cancer?

Olika typer av joniserande strålning: a, b, g -naturligt från sönderfallande atomkärnor olika räckvidd olika biologisk risk Tätjoniserande DNA Dubbelsträngsbrott Glesjoniserande

Joniserande strålning kan leda till akuta effekter på celler och vävnad: -celldöd -tumörterapi Dubbelsträngsbrott på DNA är orsaken

Joniserande strålning kan leda till sena effekter på vävnad: -cancerrisk -långsiktiga effekter (ej cancer) hjärta-kärl hjärnan Dubbelsträngsbrott på DNA är orsaken (?)

Canceruppkomst kräver många genetiska förändringar Normal cell gen 1 gen 2 gen 3 gen 4 gen 5 Cancercell

Canceruppkomst kräver många genetiska förändringar Normal cell gen 1 gen 2 gen 3 gen 4 gen 5 Cancercell P cancer T

Canceruppkomst kräver många genetiska förändringar Normal cell gen 1 gen 2 gen 3 gen 4 gen 5 Cancercell P cancer Strålrelaterad cancer T

Joniserande strålning kan leda till sena effekter på vävnad: -cancerrisk -långsiktiga effekter (ej cancer) hjärta-kärl hjärnan Dubbelsträngsbrott på DNA är orsaken (?)

Effekter på hjärnan -kognitiva störningar

Effekter på hjärnan -kognitiva störningar Hjärnans utvecklingsfas särskilt känslig Samverkan strålning och kemikalier/läkemedel?

Summering DNA är den mest känsliga molekylen för strålskador Dubbelsträngsbrott på DNA är den mest kritiska skadan: celldöd DNA-skador kan också ge ökad cancerrisk Långsiktiga effekter på vitala organ

Summering DNA är den mest känsliga molekylen för strålskador Dubbelsträngsbrott på DNA är den mest kritiska skadan: celldöd DNA-skador kan också ge ökad cancerrisk Långsiktiga effekter på vitala organ Joniserande strålning ett fantastiskt hjälpmedel i diagnostik och terapi!