Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion strålningsbiologi och dosimetri."

Transkript

1 Introduktion strålningsbiologi och dosimetri. Strålslag som kan användas Elektromagnetisk strålning Gamma (strålning från kärnan) Röntgen (bromsstrålning) Annihilationstrålning Partikelstrålning Alfa (heliumkärnor) Positroner (positiva elektroner) Beta (elektroner från kärnan) Elektroner (linjäraccelerator) Protoner, tunga joner, Neutroner (fission, spallation) Bild från Marie Curies doktorsavhandling Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 2 1

2 Användande av strålning Energiavgivare Radioaktivt ämne Röntgenstrålkälla Accelerator Energimottagare Människans vävnad Enskilda celler Mätinstrument Strålskärm Strålning är bärare av energi - Elektromagnetisk vågrörelse (fotonkvanta) - Partiklar i rörelse Absorberad dos Gy = Absorberad energi massenhet J kg Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 3 Joniserande strålning Elektroner slås ut från sina atomer Kemiska bindningar kan förstöras Skador på celler i vävnad Vid en excitation lyfts en elektron upp i utanförliggande skal Elektrisk signal i mottagare Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 4 2

3 Absorption av strålning All infallande strålning som inte tränger igenom ett objekt kommer att absorberas i detsamma. Delar av den absorberade strålningsenergin kommer att orsaka jonisationer och excitationer. Om objektet utgörs av kroppens vävnader: hög grad av absorption mycket energi per massenhet många jonisationer per massenhet ökad risk för skador Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 5 Absorberad dos Det vore således värdefullt om man kan definiera och mäta den absorberade strålningsenergin per massenhet. Denna storhet borde då kunna relateras till den biologiska effekten av strålningen. Man definierar storheten absorberad dos som anger den absorberade energin per massenhet betecknas med D enhet: 1 J/kg = 1 Gy (gray) Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 6 3

4 Absorberad dos (forts) Exempel: letal dos naturlig bakgrund röntgen, nuklearmedicin 6 Gy (till hela kroppen) 1 mgy/år 1-50 mgy per us Om all strålningsenergi omvandlas till värme. Hur mycket höjs kroppstemperaturen vid en helkroppsbestrålning till en absorberad dos på 6 Gy? Svar: o C Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 7 Louis Harold Gray Den brittiske fysikern och strålningsbiologen Louis Harold Gray har fått ge namn åt enheten för storheten absorberad dos. Louis Harold Gray Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 8 4

5 DNA-molekylen Man är numera ganska övertygad om att den primära targeten i en bestrålad cell är DNA-molekylen. En skada på DNA-molekylen kan leda till en irreversibel skada på cellen som innebär att den förlorar förmågan att dela sig eller att det uppkommer strukturella förändringar som gör att cellens funktion ändras. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 9 Direkt- och indirekt effekt Direkt effekt: DNA skadas genom en direkt energideponering i molekylen vilket leder till att kemiska bindningar bryts upp. Indirekt effekt: Energideponeringen sker i DNA-molekylens omgivning. Detta leder till produktion av fria radikaler och andra kemiskt mycket reaktiva substanser, vilka sedan kemiskt attackerar DNA-molekylen. FoF, 1987:1 Vid gamma- och röntgenstrålning orsakar den indirekta effekten ca 75% av skadorna. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 10 5

6 Strålningsinducerade cell-skador DNA molekylär skada Reparation Mutation Kromosomskador Biologiska konsekvenser: Cell död Bestående kromosomskador Nedsatt Funktion Sjukdom, cancer Fel i tillväxt (unga) Genetiska skador Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 11 Reparationsmekanismer Olika typer av skador på DNA-molekylen förekommer: enkelsträngsbrott dubbelsträngsbrott, basförändringar brott på vätebindningar m.fl. Cellen är mest känslig för strålningsinducerade skador under själva delningsfasen (Mitosen) Alla typer av skador på DNA-molekylen leder inte till en irreversibel skada på cellen. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 12 FoF, 1982:4 Ett biologiskt system har en reparationskapacitet som är mycket effektiv. 6

7 Reparationsmekanismer - ett räkneexempel människokroppen består av ca celler. en absorberad dos av 1 mgy per år (jfr naturlig bakgrund) kommer att producera ca jonpar d.v.s. 100 jonpar per cell i kroppen. om vi antar att DNA utgör 1% av cellens massa resulterar detta i 1 jonpar i DNA i varje cell i kroppen varje år. Schematiskt tidsförlopp: Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 13 Tätheten i energiöverföringen beror på strålslag Gamma Röntgen (fotoner) DNA Glesjoniserande Betastrålning Elektroner Alfa Protoner Neutroner Jonfragment Tätjoniserande Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 14 7

8 DNA-Reparationen Reparationsenzymer känner igen basparen Glesjoniserande Tätjoniserande Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 15 Biologisk effekt Processer Fysikaliska processer Jonisationer och excitationer Tidsförlopp s Kemiska reaktioner Fria radikaler s Biologiska effekter Akuta skador Sena skador Veckor, månader, år Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 16 8

9 Cellöverlevnad Överlevnadsfraktion I laboratoriet brukar man beskriva strålkänsligheten hos celler i form av cellöverlevnadskurvor. Kurvan bestämmer den överlevande fraktionen i en cellpopulation vid olika absorberad dos Absorberad dos Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 17 Cellöverlevnad - strålkvalitet Strålkvaliteten bestäms av: typ av strålning (elektromagnetisk- eller olika slag av partikelstrålning) strålningens energi Överlevnadsfraktion Låg LET Allmänt gäller att den överlevande fraktionen celler vid en viss absorberad dos kommer att minska med ökad LET hos strålningen 0.01 Hög LET LET: Linear Energy Transfer enhet: kev/ m Absorberad dos Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 18 9

10 Cellöverlevnad - strålkvalitet (forts) Orsaken till denna effekt är att sannolikheten för att orsaka en irreversibel skada hos DNAmolekylen är mycket högre om den absorberade dosen levereras längs ett tätt spår av jonisationer än i fallet med ett antal jonisations-händelser som är mera jämnt, glesare, fördelade. ICRP Publication 60, 1991 Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 19 Ekvivalent dos Vid en viss absorberad dos ger olika strålkvaliteter olika biologisk effekt. En storhet som är närmare relaterad till strålningens biologiska effekt är den ekvivalenta dosen H = w R D enhet: 1 J/kg =1 Sv (sievert) Den absorberade dosen multipliceras med en strålviktningsfaktor, w R, som är relaterad till strålningens biologiska effekt (se nästa sida). Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 20 10

11 Ekvivalent dos - strålviktningsfaktorer Strålslag w R Fotoner 1 Elektroner 1 Neutroner 5-20 beroende på neutronens energi Protoner 5 Alfapartiklar 20 ICRP Publication 60, 1991 Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 21 Ekvivalent dos - ett räkneexempel Vid en lungröntgenundersökning erhåller en patient en absorberad dos på 0.2 mgy till lungorna ekvivalenta dosen till lungorna: H= w R D = = 0.2 msv En gruvarbetare inandas radongas (alfa-strålning) och erhåller en lika stor absorberad dos på 0.2 mgy till lungorna ekvivalenta dosen till lungorna: H= w R D = = 4 msv Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 22 11

12 Cellöverlevnad - typ av celler Mest strålkänslig Minst strålkänslig Spermatogoner Lymfocyter Erytroblaster Epitelceller, tunntarm magsäck tjocktarm Hårfolliklar Epidermis CNS Muskelceller Ben Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 23 Deterministiska- och stokastiska effekter Om reparationsmekanismen misslyckas kommer vi att få biokemiska förändringar i cellen vilket leder till cellförändringar eller celldöd. Direkt effekt Celldöd Primär skada Nej Rep.? Ja Indirekt effekt Modifierad Cell En cellförändringsprocess kan leda till att cellen transformeras till en tumörcell och om förändringarna har skett i en könscell till mutationer som kan observeras först hos kommande generationer. Skada på organ Död Deterministiska Effekter Kroppscell Cancer Leukemi Könscell Ärftliga skador Stokastiska Effekter Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 24 12

13 Deterministiska effekter Allvarlighetsgrad Mest strålkänslig individ Minst strålkänslig individ Tröskel Frekvens Absorberad dos Tröskel dos Absorberad dos Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 25 Deterministiska effekter (forts) Deterministiska effekter har en tröskeldos under vilken förlusten av celler i ett organ kompenseras och ej blir kliniskt detekterbar. Över denna tröskeldos kommer skadans allvarlighetsgrad att öka med ökad stråldos. Vävnad Effekt Tröskeldos (Gy) Testiklar temporär sterilitet permanent sterilitet Ovarier sterilitet Linsen Huden linsgrumling katarakt erytem nekros De i tabellen angivna tröskeldoserna gäller vid en kortvarig exponering. Om stråldosen fraktioneras kommer tröskeldosen att öka. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 26 13

14 Stokastiska effekter Man talar i allmänhet om två typer av stokastiska effekter: de som uppträder i könsceller och kan ge upphov till ärftliga effekter de som uppträder i kroppsceller och kan resultera i cancer Ärftliga effekter: Det råder inget tvivel om att joniserande strålning ger upphov till ärftliga effekter. Detta har visats i omfattande djurexperimentella studier. Data från djurförsök utgör basen för kvantitativa uppskattningar av risker för ärftliga effekter eftersom humana data saknas. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 27 Stokastiska effekter (forts) Cancer: När det gäller uppskattningar av risken för cancerinduktion grundas dessa på noggranna observationer och uppföljningar av humana populationer som utsatts för en högre bestrålning än vad som är relevant ur strålskyddssynpunkt. Hiroshima, Nagasaki personer som arbetat med radiumfärg gruvarbetare personer bosatta i områden med hög naturlig bakgrundsbestrålning populationer som blivit bestrålade i terapeutiskt eller diagnostiskt syfte Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 28 14

15 Dos-responssamband Dos-responssamband för leukemi hos överlevande atombombsoffer i Japan. strålning kan orsaka leukemi sannolikheten för induktion av leukemi ökar med stråldosen Den absorberade dosen var hög Gy till flera Gy momentant. Kan då dessa data användas för att uppskatta strålriskerna vid mycket lägre stråldoser (<50 mgy) och doshastighet? Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 29 Dos-responssamband (forts) Flera observationer indikerar att sannolikheten för induktion av cancer är ca 2 gånger så stor vid höga doser och dos-hastigheter jämfört med låga doser och doshastigheter. I en situation där individer erhåller en låg stråldos är sannolikheten för cancer hälften av vad som observerats bland atombombsoffren (gäller låg-let strålning; fotoner, elektroner) KSU, 1992 Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 30 15

16 Effektiv dos Sannolikheten för stokastiska effekter varierar mellan olika organ och vävnader. De olika organdoserna, ekvivalenta doserna, bör därför kombineras till ett enda mått som kan ge en uppfattning om den totala stokastiska effekten. Man har infört storheten effektiv dos E = w T H =w T w R D enhet: 1 Sv (sievert) Den ekvivalenta dosen till ett visst organ multipliceras med en organviktingsfaktor, w T, som är relaterad till sannolikheten för stokastiska effekter i detta organ. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 31 Organviktningsfaktorer Organviktningsfaktorer som skall användas vid beräkning av effektiv dos (enligt ICRP) Subtotal: Total: benytor huden blåsan bröst lever esofagus thyreoidea övriga organ colon lungor röd benmärg magsäck gonader Observera att summan av alla organviktningsfaktorerna är 1.00 Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 32 16

17 Effektiv dos (forts) Begreppet effektiv dos möjliggör bl.a. jämförelser, ur risksynpunkt, mellan bestrålning av enskilda organ och jämn helkroppsbestrålning. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 33 Effektiv dos - ett räkneexempel En person inandas radon (-strålning) så att den medelabsorberade dosen till lungorna blir 10 mgy D lunga =10 mgy, w R =20 (-strålning), w T = 0.12 (lunga) E = w T w R D lunga =24 msv Sannolikheten för stokastiska effekter kommer i detta fall att bli densamma som om personen utsatts för en jämn helkroppsbestrålning med fotoner till en absorberad dos av 24 mgy D hela kroppen=24 mgy, w R =1 (fotoner), wt=1.00 (alla organ) E = w T w R D lunga =24 msv Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 34 17

18 Strålningsrisker Sannolikhet för strålningsinducerad fatal cancer och ärftliga effekter enligt ICRP Tabellen visar livstidsrisken uttryckt i % per sievert effektiv dos. Livstidsrisken är sannolikheten att någon gång under den återstående livstiden drabbas av fatal cancersjukdom p.g.a. exponeringen för joniserande strålning Organ/Vävnad Fatal cancer (%/Sv) Blåsa 0.30 Benytor 0.05 Bröst 0.20 Hud 0.02 Lever 0.15 Lunga 0.85 Magsäck 1.10 Matstrupe 0.30 Ovarier 0.10 Röd benmärg 0.50 Sköldkörtel 0.08 Tjocktarm 0.85 Övrigt 0.50 Subtotal 5.0 Ärftliga effekter 1.0 Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 35 Strålningsriskens åldersberoende Livstidsrisk (%/Sv) Ålder vid bestrålning Medelvärde för hela befolkningen Den högre risken för barn bör medföra speciella strålskyddsinsatser Det finns inget som tyder på att fostret är mindre strålkänsligt än det nyfödda barnet Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 36 18

19 Risk för allvarlig mental retardation (ICRP) ICRP har ägnat särskild uppmärksamhet åt risken för allvarlig mental retardation vid prenatal bestrålning,ffa 8-15 veckan Man har noterat att IQ minskar med 30 enheter per Sv motsvarande en ökad andel observerbara fall av mental retardation med 40% per Sv Effekten är deterministisk med en tröskeldos av storleks-ordningen 100 mgy Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 37 Bestrålning av hela kroppen Energi-överföring som förmår bryta kemiska bindningar genom jonisation. Hela kroppen klarar ca 4 Joule/kg = 4 Gy Benmärgen är det känsligaste organet. Samma energimängd överförd som värme motsvarar temperatur-ökning på ca grader. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 38 19

20 Vår strålningsmiljö Strålning finns överallt! Naturlig strålning Solen Kosmisk strålning Vår egen kropp Mark och vatten Byggnadsmaterial Mänsklig strålning medicinsk strålning kärnvapenssprängning satelliter industri och kärnkraft konsumentartiklar Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 39 Svårighet med riskuppskattning vid låga doser... Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 40 20

21 Riskjämförelse En stråldos på 1 msv till hela kroppen är förenad med en risk att avlida som är 5 på Samma risk att avlida förekommer om man: 1. röker 3 paket cigaretter 2. bor ihop med en rökare i 5 år 3. kör bil 500 mil 4. flyger 5000 mil 5. paddlar kanot i 5 timmar 6. utövar bergsbestigning i 1 timme 7. dricker 50 burkar dietläsk Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 41 Strålning används för diagnostik och behandling Bildgivande undersökningar medicinsk imaging Cancer Hjärt-/kärlsjukdomar Reumatism (ledsjukdomar) Neurologiska sjukdomar (hjärnan) Risker på populationsnivå Sv, msv Behandling Tumörbehandling (cancer) Struma (sköldkörtelsjukdomar) Hudsjukdomar Risk för individen Gy Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 42 21

22 Höga och låga stråldoser 0,005 msv extra årsdos nära kärnkraftverk 0,01 msv stråldosen vid en tandröntgen 0,5 msv årsdosen för vissa sjukvårdsanställda 1 msv naturlig bakgrundsstrålning i Sverige 4 msv årsdosen för boende i Sverige 50 msv max tillåtlig årsdos för vissa anställda 5000 msv svår industriolycka (hälften dör) msv dödlig stråldos 1 msv = 0,001 Sv (sievert) Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 43 Onkologi är läran om tumörsjukdomar onkos (grek.) tumor (latin) = svullnad benign = godartad malign = elakartad Onkologiska kliniker tar hand om patienter med cancer. Cancer är ett samlingsnamn för ca 200 sjukdomstyper. Gemensamt för alla typer av cancersjukdomar är att celler i kroppen växer och delar sig ohämmat och utan kontroll. Behandling är kirurgi, cytostatika, hormoner och strålbehandling % av alla cancerpatienter får strålbehandling. Bildgivande tekniker är viktiga både för diagnostik och planering av strålbehandling. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 44 22

23 Cirka 100 svenskar per dag får cancer Livsstilsfaktorer om vi röker, vad vi äter, hur vi solar, osv. Miljöföroreningar / miljögifter Ärftliga faktorer Virus (humant papillom virus, HPA) Joniserande strålning Prostatacancer 37 % Bröstcancer 30 % Tjocktarm 15 % Lungcancer 13 %? Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 45 Cancer är en ålderssjukdom (2009) Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 46 23

24 Hur botas cancer med strålbehandling? Strålning ger skador på arvsmassan (DNA) Normala celler reparerar en DNA-skada i hög grad Tumörceller reparerar en DNA-skada i låg grad Dosering med en daglig stråldos under 5-7 veckor är effektivast för att slå ut tumören och skonsammast för den friska vävnaden fraktionerad strålterapi. Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 47 Från Gray (Gy) till Sievert (Sv) Risk för individen Gy, Sv Risker på populationsnivå Sv, msv Gy Sv Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 48 24

25 Stråldosnivåer vid kurativ behandling Stråldos per fraktion (dag) Vanligen 2 Gy Total stråldos 1Gy 1 J kg Strålkänslig tumör: Gy Måttligt strålkänslig tumör: Gy Strålresistent tumör: Gy 49 Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 49 Behandlingsfönstret balans mellan bot och skada 82% sannolikhet för bot 6% risk för skada Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 50 25

26 PET Positron Emission Tomography Två fotoner 180 o motriktade 511 kev 511 kev Annihilationstrålning Funktionella undersökningar i 2 och 3D Joniserande Icke-joniserande Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 51 Tumörceller gillar socker mage rygg Radioaktivt märkt glukoshö V ä Bild framifån Bild från vänster sida Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 52 26

27 Behandlingsuppföljning Cancer i lymfsystemet (Hodgkins lymfom) Cytostatikabehandling Före behandling 3 veckor efter behandling 6 veckor efter behandling Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 53 27

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning Introduktion till strålningens växelverkan. tomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall auger elektroner Röntgen strålning Radioaktiv strålning Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences

Läs mer

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika

Läs mer

Fysiologiska effekter av joniserande strålning

Fysiologiska effekter av joniserande strålning Fysiologiska effekter av joniserande strålning Föreläsning vid Intensivkurs i Medicin teknisk säkerhet 2013-03-14 Gudrun Alm Carlsson Vad är joniserande strålning? Joniserande strålning består av laddade

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II Riskhantering - radiologi Strålrisker inom diagnostisk radiologi Huvudkurs i diagnostisk radiologi VT 2010 Charlotta Lundh, sjukhusfysiker Diagnostisk strålningsfysik Alla röntgenundersökningar innebär

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Röntgen (Från Oral Radiology Principles and Interpretation med mera, se länkar längst ner på sidan.)

Röntgen (Från Oral Radiology Principles and Interpretation med mera, se länkar längst ner på sidan.) Röntgen (Från Oral Radiology Principles and Interpretation med mera, se länkar längst ner på sidan.) Repetition av grundläggande fysik och kemi Materia är något som upptar plats och har massa. Materia

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning

Läs mer

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Stråldoser vid neuroimaging

Stråldoser vid neuroimaging Stråldoser vid neuroimaging Martin Andersson Forskarstuderande vid Medicinsk Strålningsfysik LU, Malmö Diagnostik vs. Terapi Diagnostik: Tracers Följer fysikaliska processer Studerar kroppen Terapi: Target

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker Fysiologiska effekter av joniserande strålning Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker 2 Innehåll Vad är joniserande strålning Röntgenstrålning inom sjukvården Stråldoser Strålningsskador deterministiska (helkropp,

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 April 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Dosgränser för ögats lins

Dosgränser för ögats lins Dosgränser för ögats lins - Bakgrund till sänkningen Röntgenveckan Karlstad 2014 Innehåll Introduktion Studier som de nya rekommendationerna grundar sig på. Nyare studier Diskussion / Frågor Introduktion

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt?? Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt?? Jan Persliden professor, sjukhusfysiker Universitetssjukhuset Örebro Storheter och enheter Vem var Sievert? Rolf Maximillian Sievert

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2

Läs mer

Absorberad dos. Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December Absorberad strålningsenergi

Absorberad dos. Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December Absorberad strålningsenergi Dosimetri vid röntgendiagnostik Hur mäter man stråldoser vid röntgenundersökningar? SK kurs 7 December 2015 Gudrun Alm Carlsson Radiofysik, IMH Hälsouniversitetet, Linköping tel: 013-286855 e-mail: Gudrun.Alm.Carlsson@liu.se

Läs mer

Introduktion till Strålskyddsläran

Introduktion till Strålskyddsläran Introduktion till Strålskyddsläran Komplement till laborationshandledningarna i Kärnfysik Under laborationerna i kärnfysik kommer du att handskas med ett antal radioaktiva preparat. För att detta skall

Läs mer

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd En mycket kortfattad introduktion Mats Nilsson Odontologisk röntgendiagnostik Odontologiska fakulteten Malmö högskola The Stenbeck Röntgen-Institute in

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74 SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN IF. Gamar Bengtsson STATESS Peck, 104 01 S10CKBOIH novtmbir 1t74 BIOLOGISKA STRÅUTIKGSRISKER SVENSK AHVÄHUm» AV flftracanxaghoshk DKH Underlag för

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN DIREKTIV ST 7.2 / 8.8.2014 TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN 1 Allmänt 3 2 Dosgränserna stadgas skilt för arbetstagare och befolkning 3 2.1 Allmänt

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Strålbehandling PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Jan Degerfält.

Strålbehandling PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Jan Degerfält. Strålbehandling PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Författare: Jan Degerfält. Annan Information Denna typ av dosmodulering möjliggör olika områden av en tumör eller närliggande vävnader för att få

Läs mer

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Aggressiva lymfom = högmaligna lymfom Cellerna delar sig snabbt och det betyder att lymfomet växer snabbt. Obehandlat leder ett aggressivt lymfom till döden.

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 8 Strålskydd Reviderad: 20050816 Joniserande strålning Övrig naturlig bakgrundsstrålning 20% Medicinska strålkällor 15% Radon i bostäder 64% Övriga strålkällor 1%

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Historik

Läs mer

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Botanik läran om växter Zoologi läran om djur Medicin läran om människan och hennes sjukdomar Genetik läran om arvsanlag

Läs mer

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Strålningsriskerna för slutförvar för använt kärnbränsle. Vad blir konsekvensen för människor och biota om dosgränsen överskrids? Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Sören Mattsson Medicinsk strålningsfysik

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa He s grown a foot since I saw him last Håkan Pettersson 2013 10 07 Lärandemål Ha kännedom om vilka strålningsrisker som finns och hur de

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgenstrålning används för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

Hur kan kunskapsluckorna överbryggas?

Hur kan kunskapsluckorna överbryggas? Hur kan kunskapsluckorna överbryggas? Kungliga Vetenskapsakademien 3 november 2015 Mats Harms-Ringdahl Centrum för Strålskyddsforskning Stockholm Universitet Strålskyddsforskning i ett Europeiskt perspektiv

Läs mer

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall

Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Forskningsuppgift 2010-11-02 First Lego League NXTeam, Sundsvall Isak Ågren, 12 Ludvig Björk Förare, 12 Emil Pettersson, 11 Gabriel Ågren, 10 Martin Storkamp, 12 Daniel Wiman, 12 Nils Eriksson, 12 Alfred

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse

Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse Påverkan på människan vid en RN- händelse Leg. Sjukhusfysiker Strålskyddsexpert o Tillståndshavarens expert rörande strålsäkerhet inom verksamheten Remissinstans o Vid införande av nya metoder, upphandling

Läs mer

Den strålbehandlade patienten. Seminarie Christian Hermansson Orofacial Medicin Vrinnevisjukhuset Norrköping

Den strålbehandlade patienten. Seminarie Christian Hermansson Orofacial Medicin Vrinnevisjukhuset Norrköping Den strålbehandlade patienten Seminarie 2017-09-20 Christian Hermansson Orofacial Medicin Vrinnevisjukhuset Norrköping HH cancer Som all cancer ökar antalet. HH cancer utgjorde 2010 2,3 % av samtliga cancerfall

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips

Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips Lärarhandledning del 3 - Fakta - Tips Uppdrag och tävling för skolklasser i åk 7-9 1 Fakta Strålning typer och uppkomst Strålning kan komma från många olika källor. Den fråga som oftast dyker upp är Hur

Läs mer

Fördjupning medicinska konsekvenser

Fördjupning medicinska konsekvenser Fördjupning medicinska konsekvenser Strålningsskador En av de stora skillnaderna mellan kärnvapen och konventionella vapen är att de förra dödar och skadar genom strålning. Strålningsskador orsakas av

Läs mer

Detektorer för strålningsmätning

Detektorer för strålningsmätning Detektorer för strålningsmätning Vad mäter man? Strålningsfysikaliska mått Aktivitet (Bq) Aktivitet per areaenhet (Bq/cm 2 ) Absorberad dos ( Gy) Effektiv dos ( Sv) Dosrat ( Sv/h) Aktivitetsmätare Används

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.

4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg energi:

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Strålskyddsfysiker Annhild Larsson Göteborgs universitet Telefon 031-786 11 36 Mobiltelefon 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Health Physics Poster from Oak Ridge National Laboratory

Läs mer

KOSMISK STRÅLNING OCH FLYGNING

KOSMISK STRÅLNING OCH FLYGNING Ljungbyhed 2005-03-11 KOSMISK STRÅLNING OCH FLYGNING Finns skäl att oroa sig för den ökade dosen av joniserande strålning man utsätts för under flygning? Författare: Jennie Meijer Kurs: Handledare: Christian

Läs mer

Strålskyddsreglering

Strålskyddsreglering NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-09-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 659 Strålskyddsreglering Anders Wiebert Utredare Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM Strålskyddets tre hörnstenar Utgångspunkter

Läs mer

WntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017

WntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017 WntResearch Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning Extra Bolagsstämma, Malmö 20 september, 2017 Tf VD Ulf Björklund Vad har en cancercell för egenskaper som bidrar till sjukdomens allvar? Ökad celldelning

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa He s grown a foot since I saw him last Håkan Pettersson 2015 12 09 Lärandemål Ha kännedom om vilka strålningsrisker som finns och hur de

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence

Läs mer

Strålningsdosimetri med radioaktiva nuklider i människa

Strålningsdosimetri med radioaktiva nuklider i människa Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Strålningsdosimetri med radioaktiva nuklider i människa Carl Carlsson Department of Medicine and Care Radio Physics Faculty

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8 Kärnfysik 0-0. Se lärobokens facit. c 3,0 08 03. a) f Hz 4,6 0 4 Hz 6500 9 b) E hf 6,630 34 4,6 0 4 J 3, 0 9 J 3,0 9 J 3,09 ev,9 ev,6 09 Svar: a) 4,6 0 4 Hz b) 3, 0 9 J (,9 ev) 04. a) Kol är nr 6 i det

Läs mer

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021 Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november 2018 Tammerfors 8 10 september 2021 Kyrkogården som kulturbärare och dess betydelse för miljön Strålsäkerhet inom många områden 2018-10-26

Läs mer

Strålskyddskommittén Region Östergötland

Strålskyddskommittén Region Östergötland Strålskyddskommittén Region Östergötland Diarienummer: Ansökan om strålskyddskommitténs godkännande att bedriva forskningsprojekt som innefattar bestrålning av forskningspersoner, enligt SSMFS 2008:3.

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av , 2014 10 01 Sid 1(9) Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite

Läs mer

Medicinsk strålningsfysik KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET

Medicinsk strålningsfysik KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET Medicinsk strålningsfysik KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET TENTAMEN I RADIOFYSIK, KURS RF 2030. Dosimetri 5 p 2006-01-20 9.00-14.00 A. Problemdel. Helt korrekt lösning ger 10 p. Använda ekvationer

Läs mer

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet

Läs mer

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk

Läs mer

EXAMENSARBETE. Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen

EXAMENSARBETE. Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen EXAMENSARBETE 2010:005 HV Konversionsfaktorer för barn i åldrar 0-15 år för konventionell röntgen Christina Weidmann Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen

Läs mer