nr 4/2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FGE 45 Mötes konstituering FGE 46 Delårsrapport för perioden januari-augusti (2/2015) FGE 47 Behandling av utvärderingsberättelse för år 2014 FGE 48 Planläggningsprogram för åren 2015 2021 FGE 49 FGE 50 FGE 51 FGE 52 FGE 53 FGE 54 FGE 55 FGE 56 FGE 57 FGE 58 FGE 59 Godkännande av markanvändningsavtalet för Karlsåker för den del det gäller markaffärer Försäljningsvillkoren för kommunens egnahemshustomter kommuns miljöskyddsföreskrifter Rätten att besluta om befrielse från kommunal- och fastighetsskatt samt ändring av instruktionen för kommunstyrelsen Avtal om gemensam avfallsnämnd Utredning om ett projekt som gäller att starta Nyckellinjer och om en arbetsbok Val av medlem till miljöhälsosektionen vid miljö- och byggnadsnämnden i Lojo stad Förlust av valbarhet till fullmäktige och fyllnadsval (Turunen) Förlust av valbarhet till fullmäktige för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och nämnden för Lojo sjukvårdsområde och fyllnadsval Val av medlem och vice ordförande till kommunfullmäktiges valnämnd Åtgärder för och motiveringar till att bibehålla persontrafiken
Sida 2 Nr 4/2015 Mötesplats- och tid Aleksis Kivi skolan kl. 18.30-20.23 Närvarande medlemmar Alho Arja, ordförande Dahlqvist Rabbe, medlem Forsblom Peppe, ersättare Gottberg Carl-Johan, medlem Haanpää Harri, medlem Holmlund Åke, medlem Honkasalo Antero, medlem Johansson Birgitta, medlem Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem, avlägsnade sig kl. 20.09 under 59 Kokkonen Yrjö, medlem Koroma-Hintikka Maria, ersättare Laaksonen Merja, medlem Louekoski Vesa-Matti, medlem Malmgren Mikko, ersättare Martin Kirsi, ersättare Mäenpää Mika, medlem Paajes Jan-Erik, medlem Paasikivi Tom, ersättare Parviainen Kristian, medlem Penttinen Arto, medlem Rosengren Heidi, medlem Sneck Minna, ersättare Tanskanen Veikko, medlem Valtavaara Heikki, medlem Vierinen Kari, medlem Vireä-Aihio Paula, ersättare Övriga närvarande Elo Tuula, kommunstyrelsemedlem Varpio Arto, kommunstyrelsemedlem Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Pietinen Jukka, bildningschef, avlägsnade sig under 59 kl. 20.16 Röntynen Antti-Pekka, tf förvaltningsdirektör Seppänen Henri, ekonomiplaneringschef, avlägsnade sig under 59 kl. 19.58 Skyttä Jorma, teknisk chef Öberg Benita, grundtrygghetschef, avlägsnade sig under 59 kl. 20.16 Ärenden 45-59 Underskrifter Arja Alho ordförande Antti-Pekka Röntynen protokollförare Vesa-Matti Louekoski protokolljusterare Kirsi Martin protokolljusterare Protokollet framlagts till Påseende, tid och plats Kommunhuset 5.10.2015 Intygar, underskrift Tjänsteställning Antti-Pekka Röntynen tf förvaltningsdirektör
Sida 3 FGE 45 MÖTES KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. I turen är medlemmarna Vesa-Matti Louekoski och Stefan Svanfeldt. beslöt 1. konstatera mötet lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja Vesa-Matti Louekoski och Kirsi Martin till protokolljusterare. beslöt dessutom behandla ett ärende som kommunstyrelsen 21.9.2015 behandlade och som gäller Åtgärder för och motiveringar till att bevara persontrafiken Fullmäktige beslöt att det ärende som hade tagits upp behandlas som sista ärende (59). Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 4 KH:299 /2015 FGE 46 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN JANUARI-AUGUSTI (2/2015) KST 21.9.2015 148 Bilaga 1 I stället för en normal ekonomisk uppföljning görs en delårsrapport enligt läget per januari-april och januari-augusti 2015. I samband med budgeten har överenskommits att delårsrapporten uppgörs två gånger om året. Delårsrapporten är ett verktyg för uppföljning av utfallet av ekonomin och verksamheten. Med hjälp av delårsrapporten strävar man efter att rapportera om utfallet av ekonomin på ett utförligare sätt jämfört med den uppföljning av ekonomin som görs månatligen. Dessutom innehåller delårsrapporten en rapport om utfallet av verksamheten och av verksamhetsmål under uppföljningsperioden. Kommunstyrelsen antecknar månadsuppföljningen av ekonomin för kännedom. Kommunstyrelsen godkänner delårsrapporten och delger den vidare kommunfullmäktige för kännedom. Bilagor och kompletterande material - delårsrapport 2/2015 finns som bilaga Behandling: FGE 46 Bilaga 1 Kommunstyrelsen beslutar 1. godkänna delårsrapporten enligt bilaga och anteckna den för kännedom, 2. föreslå att kommunfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom; 3. enhälligt befullmäktiga kommundirektören att göra tekniska ändringar i delårsrapporten. Bildningschef Pietinen, grundtrygghetschef Öberg och ekonomiplaneringschef Seppänen avlägsnade sig efter behandlingen av paragrafen kl. 20.03. Kommunstyrelsen beslöt 1. godkänna delårsrapporten enligt bilaga och anteckna den för kännedom, 2. föreslå att kommunfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom; 3. befullmäktiga kommundirektören att göra tekniska ändringar i delårsrapporten. antecknade delårsrapporten för kännedom. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 5 KH:346 /2015 FGE 47 BEHANDLING AV UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 MILJOBYGG 18.8.2015 59 Kompletterande material kommunfullmäktige godkände den 15.6.2015 32 revisionsnämndens bedömningsberättelse. Kommunstyrelsen skickade den 22.6.2015 128 bedömningsberättelsen till nämnderna för behandling. Kommunstyrelsen ber nämnderna avge sin förklaring om de i bedömningsberättelsen framförda observationerna senast 11.9.2015. Revisionsnämndens uppgift är att bedöma om de av fullmäktige uppställda verksamhetsmässiga och ekonomiska målen har uppnåtts. Dessutom har revisionsnämnden i uppdrag att följa upp hur revisorns revisionsplan har uppfyllts. I utvärderingsberättelsen för 2014 fäster man för miljö- och byggnadsnämndens del uppmärksamhet vid följande frågor: - Eftersom man inte har uppsatt verksamhetsmässiga eller kvalitativa mål för nämnden, förutom de lagstadgade kraven, kan man inte utvärdera verksamhetens verkningar och kvalitet. Man uppmanas att för nämnden skall uppsätta mål som utvecklar verksamheten. - nämnden borde fästa större uppmärksamhet vid budgeteringen och de sannolika överskridningarna, som man har kunnat märka vid uppföljningen av ekonomin, borde i god tid föras till fullmäktige för att godkännas som en tilläggsbudget - Byggnadstillsynen sköts av en enda inspektör, därför uppmanas man i utvärderingsberättelsen att garantera att tillsynsverksamheten kan fungera i tillräcklig utsträckning. - Under årets lopp behandlade nämnden inte miljöhälsovårdens övervakningsplan, inte heller övervakningsrapporten. För att nämnden skulle ha möjlighet att följa upp att tillsynen och servicen förverkligas, borde miljöhälsovårdens resultat behandlas i nämnden och vid behov i fullmäktige. Bilagor och kompletterande material: - Som kompletterande material: o revisionsnämndens bedömningsberättelse från år 2014 Föredragning: byggnadsinspektör Kenneth Flythström, tel. 050 386 0807, e-post: kenneth.flythstrom@siuntio.fi Miljö- och byggnadsnämnden besluter - att i fortsättningen sträva till att påverka följande frågor: - man uppsätter riktade verksamhetsmässiga mål för den verksamhet som lyder under nämnden Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 6 - man fäster större uppmärksamhet vid budgeteringen och man reagerar snabbare på eventuella överskridningar - man följer med hur byggnadstillsynens resurser räcker till och vid behov reagerar man på problemen - nämnden behandlar i fortsättningen årligen miljöhälsovårdens och veterinärservicens övervakningsplan och rapport och skickar den vid behov till kommunstyrelsen och fullmäktige för behandling. - att skicka ovan nämnda utredning över de iakttagelser som tagits upp i utvärderingsberättelsen till kommunstyrelsen. Enligt förslaget. Detta ärende behandlades efter 62. GRTRN 26.8.2015 37 Kompletterande material beslöt anteckna utvärderingsberättelsen för år 2014 för kännedom den 15.6.2015 32, samt skicka den vidare för uppgörande av en redogörelse till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslöt på sitt möte 22.6.2015 128 att skicka utvärderingsberättelsen till nämnderna för behandling och begär nämnderna ge till kommunstyrelsen sina utredningar om iakttagelserna så att kommunstyrelsen kan behandla dem före 11.9.2015. År 2014 har revisionsnämnden haft grundtrygghetsavdelningen som tyngdpunktsområde. Förverkligandet av de verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna Ur revisionsnämndens utvärderingsberättelse framgår att grundtrygghetsavdelningen satsat på beskrivande av kärnprocesser och utvecklande av mätare. Grundtrygghetsavdelningen har beskrivit 36 kärnprocesser under verksamhetsåret. Revisionsnämnden fäster uppmärksamhet vid förändringen av antalet besök på hälsocentralens mottagningsverksamhet från år 2013 till år 2014 samt att detta inte har analyserats i verksamhetsberättelsen. Orsakerna till dessa stora variationer i besöksstatistiken är bl.a. på följande: - Serviceproducenten för hälsocentralens mottagningsverksamhet byttes 1.3.2014. Under årets två första månader var besöksantalet till läkarmot- Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 7 tagningen en aning mindre än jämförelse med år 2013. En annan orsak till den missvisande uppföljningen är skillnaderna i statistikförandet. - Orsaken till att sjukskötarbesöken, besöken till psykiatriska sjukskötaren samt skolhälsovårdaren har ökat beror främst på att man år 2013 inte statistikförde dessa besök rätt. Detta har korrigerats under år 2014. Revisionsnämnden konstaterar att det även i framtiden fästs uppmärksamhet vid tvåspråkig service i kommunen. Grundtrygghetsavdelningen har kontinuerligt följt med att servicen ges på klientens/patientens modersmål och i de fall det kommit anmärkning om detta har man bett om en utredning. Kommuninvånarnas belåtenhet gällande välfärdstjänsterna och det egna välbefinnandet har mätts med en enkät uppgjord av Socialkompetens. Svarsantalet var rätt litet, men en ny invånarförfrågan uppgjord av kommun görs under hösten 2015. Dessa resultat ska analyseras och även tas med i kommunens välfärdsberättelse. De av fullmäktige uppställda verksamhetsmålen för grundtrygghetsavdelningen har uppnåtts. - Kommunens serviceprocess utvecklas så att kommunen skall kunna följa de bestämmelser som äldreomsorgslagen förutsätter. Planen över utvecklandet av serviceprocessen har godkänts av kommunfullmäktige och synpunkter från dem som använder denna service, anhöriga och kommunens anställda har insamlats. Dessutom har man följt de redan uppgjorda vårdkedjorna och kriterierna för verksamhetsenheterna samt tillgång till personal som till antal, utbildning och uppgiftsstruktur motsvarar den äldre personens servicebehov. - Minska på köptjänster och producera verksamheten så långt som möjligt inom primärhälso- och socialvården. Man har satsat på förebyggande och uppsökande verksamhet och effektiverat användandet av egna resurser. Man följer aktivt upp hur specialsjukvårdskostnaderna utvecklas och rapporterar kommunstyrelsen om kostnaderna i samband med delårsrapporterna. Utvärdering av den interna övervakningen Enligt bedömningarna är den interna övervakningen nästan på god nivå inom kommunen som helhet. Riskbedömningen har varit ett av tyngdpunktsområdena och kartlagts på olika nivåer både inom kommunen som helhet och inom respektive avdelning. Kommunens ekonomiska balansering Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 8 kommun godkände i samband med budgeten för år 2014 ett skilt uppdaterat balanseringsprogram enligt vilket kommer det kumulativa underskottet i balansen att täckas under ekonomiplaneringsperioden 2014-2017. Revisionsnämnden anser det viktigt att utvecklingen av kommunens ekonomi följs upp uppmärksamt så att man vid behov i rätt tid kan reagera på eventuella avvikelser från balanseringsprogrammet. Trots att grundtrygghetsavdelningen kontinuerligt följer upp den ekonomiska situationen är det ändå svårt att estimera den totala situationen. Detta beror främst på uppföljningen av specialsjukvårdsanvändningen. Kommunerna debiteras för den verkliga användningen i efterskott då vårdperioden avslutas och kostnaderna för extra dyr vård är beaktade. Grundtrygghetsavdelningen har kunnat genomföra de planer som upptagits i balanseringsprogrammet. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material kommun, Utvärderingsberättelse för år 2014 Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn 044 386 1240, e-post: benita.oberg@siuntio.fi Nämnden beslutar - anteckna kommun, Utvärderingsberättelse för år 2014 för kännedom och - som sitt utlåtande till kommunstyrelsen konstatera att grundtrygghetsnämnden och de tjänsteinnehavare som lyder under nämnden i sin verksamhet kommer att ta i beaktande de iakttagelser som revisionsnämnden framfört i sin utvärderingsberättelse BILDN 2.9.2015 49 Kompletterande material Enligt förslaget. har på sitt möte 15.6.2015 32 behandlat utvärderingsberättelsen för år 2014. I samband med behandlingen beslöt kommunfullmäktige att av kommunstyrelsen be om en utredning över de iakttagelser som framförts i utvärderingsberättelsen så att dessa kan behandlas på kommunfullmäktiges möte. Kommunstyrelsen beslöt på sitt möte den 22.6.2015 128 att skicka utvärderingsberättelsen till nämnderna för behandling och ber nämnderna att till Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 9 kommunstyrelsen ge sina utredningar om iakttagelserna så att kommunstyrelsen kan behandla dem före 11.9.2015. Enligt 71 i kommunallagen ska revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om samt bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Som tyngdpunktsområden för utvärderingen av år 2014 har revisionsnämnden haft grundtrygghetsnämnden, den ekonomiska balanseringen och utrymmes- och behovsuppskattningen. I sin utvärderingsberättelse har revisionsnämnden inte separat lyft fram utvecklingsbehov gällande verksamhet som lyder under bildningsnämnden. Förverkligandet av de verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna I sin utvärderingsberättelse konstaterar revisionsnämnden att bildningsavdelningen har hållit sig inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt och verksamhetsbidraget var 253 114 bättre än i budgeten. Den mest betydelsefulla orsaken till detta var att verksamhetsinkomsterna överskreds med 284 199. Alla verksamhetsmål för bildningsavdelningen har uppnåtts. Bildningsnämndens verksamhetsmål för år 2014 var: 1.2 Utvecklande av upphandling av trafiktjänster och förminskning av kolspåret. Utvärderingskriterium: De nya avtalen om trafiktjänster träder i kraft på hösten 2014. Verksamhetsmålet har uppnåtts. 2.4. Ibruktagande av verksamhetsmodellerna för samarbetet mellan bildningsavdelningen och grundtrygghetsavdelningen och informering av kommuninvånarna om dessa Utvärderingskriterium: Personalen på bildningsavdelningen och grundtrygghetsavdelningen verkar enligt de skapade verksamhetsmodellerna för samarbetet. Kommuninvånarna informeras om verksamhetsmodellerna t.ex. genom att publicera en processbeskrivning på kommunens nätsidor. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 10 Nyckellinjer inledde sin verksamhet 1.8.2014. Bildningsavdelningen har lyckats förträffligt med att omorganisera utbudet av interna trafiktjänster i hela kommunen. Revisionsnämnden fäster dock uppmärksamhet vid att informationen om Nyckellinjernas verksamhet och dess tidtabeller har fått för litet uppmärksamhet. För att alla invånare skulle få nytta av trafiktjänsterna borde informationen effektiveras och på kommunens webbplats borde finnas tydliga tidtabeller. Bedömning av hur den interna övervakningen fungerar Kommunstyrelsen redogör i balansboken för hur den interna övervakningen ordnas. Förvaltningsorganen har ombetts att utvärdera hur den interna övervakningen fungerar inom varje delområde. Enligt bedömningarna är den interna övervakningen i det stora hela på en god nivå. Riskhanteringen bedöms vara endast på en tillfredsställande nivå. Revisionsnämnden konstaterar med tillfredsställelse att i och med att arbetet med riskhanteringsplanen har inletts har man delvis kunnat förbereda sig för risker som har kommit fram under arbetet. Personal Revisionsnämnden fäster uppmärksamhet vid stegringen av kommunens hälsovårdskostnader. År 2014 har de totala kostnaderna för företagshälsovården fortsättningsvis stigit med 9 %, kostnaderna för upprätthållande av arbetsförmågan har stigit 19 % och sjukvårdskostnaderna har sjunkit 6 %. Antalet sjukfrånvarodagar har sjunkit. Sjukfrånvaroprocenten sjönk från 3,94 % till 3,70 %. Enligt den välfärdsenkät som utfördes år 2014 mår kommuns personal och arbetsgemenskap bra. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material kommuns utvärderingsberättelse för år 2014. Beredning: bildningschef Jukka Pietinen, tfn 050 386 0826, e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi TEKN 1.9.2015 67 Nämnden beslutar - anteckna kommuns utvärderingsberättelse för år 2014 för kännedom. Enligt förslaget. Detta ärende behandlades efter 54. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 11 Kompletterande material kommunfullmäktige beslöt den 15.6.2015 32 att revisionsnämnden skulle uppgöra utvärderingsrapporten. Kommunstyrelsen beslöt den 22.6.2015 128 att skicka utvärderingsrapporten till nämnderna för behandling. Kommunstyrelsen ber att nämnderna avger en redogörelse för de i utvärderingsrapporten presenterade iakttagelserna före den 11.9.2015. Enligt kommunallagen 71 bör revisionsnämnden bereda de ärenden, som gäller förvaltning och ekonomi, som kommunfullmäktige skall fatta beslut om samt bedöma huruvida de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen, som kommunfullmäktige har uppställt, har förverkligats i kommunkoncernen. Revisionsnämndens tyngdpunktsområden vid bedömningen av året 2014 var grundtrygghetsnämnden, balanseringen av ekonomin och en bedömning av verksamhetsutrymmen och behovet av dem. Hur de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen har uppnåtts I utvärderingsrapporten för år 2014 fäster man för tekniska nämndens del uppmärksamhet vid följande frågor: I investeringarna år 2014 skedde avvikelser. Investeringsanslaget överskreds vid nio projekt och ett projekt blev helt utan anslag. Överskridningarna har sedermera godkänts i kommunfullmäktige. För att undvika investeringsprojektens överskridningar borde sektorns ansvarspersoner under processernas gång genomföra uppdateringar, där man går igenom det man fått. Anslagen i kommunens investeringsprogram är bindande per projekt. Tekniska nämnden konstaterar att man börjat fästa allt mer uppmärksamhet vid planeringen och uppföljningen av investeringsprojekten. Investeringsprojektens ekonomi följs månatligen upp i samband med den övriga ekonomiuppföljningen. Investeringarnas tidtabell har uppskrivits i årskalendern för att få i gång investeringarnas beredning på ett precisare sätt. Till de verksamhetsmässiga målen hörde att spara i energikostnaderna. Man kunde inte helt uppnå målen. Det finns fortsättningsvis stora skillnader mellan de olika fastigheterna. En noggrannare åtskillnad mellan förbrukning av fjärrvärme, brännolja och elektricitet fattas. Tekniska nämnden konstaterar att skillnaderna mellan fastigheterna beror i huvudsak på att byggnaderna är av olika ålder och de har byggts enligt olika bestämmelser. Från Ryhti-programmet som används i kommunen fås fastighetsvis rapporter över värme-, el- och vattenförbrukningar. Det mest effektiva är att förbättra de sämsta byggnadernas värmetekniska skick. Av uppföljningssystemet får man förbrukningsuppgifterna per byggnad. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 12 Det uppdaterade markpolitiska programmet förverkligades delvis. Processarbetet bör fortsätta under följande verksamhetsår. Tekniska nämnden konstaterar att man fortsätter processarbetet, så snart man har kunnat rekrytera en ny markanvändningsingenjör. Tekniska sektorns olika resultatenheters egna verksamhetsmässiga mål och bedömningskriterier skulle ge mera genomskinlighet och de skulle förenkla uppföljningen och dirigerandet av ekonomin. Den nuvarande praxisen ger inte en tillräckligt noggrann bild av delområdenas resultat. Tekniska nämnden konstaterar att den nuvarande ekonomiuppföljningen ger delvis svar på den ställda frågan. Man kan följa upp ekonomin per resultatenhet. Via nyckeltalen får man en bättre bild av resultaten och nämnden kommer att utveckla användningen av nyckeltal. Utvärdering av hur den interna övervakningen fungerar Revisionsnämnden bedömer att kommunstyrelsen i balansboken för 2014 har bedömt att nivån på den interna övervakningen är god. Utvärderingen baserar sig på förvaltningsnämndernas bedömning av hur den interna övervakningens delområden fungerar. Revisionsnämnden noterar med tillfredsställelse att man i och med uppgörandet av riskhanteringsplanen delvis redan har kunnat gardera sig inför uppdagade risker. Personalen Revisionsnämnden fäster uppmärksamhet vid upprätthållandet av kommunens arbetstagares arbetsförmåga och mängden sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro timmarna har kunnat minskas. Sjukfrånvaroprocenten sjönk från 3,94 % till 3,70 %. Tekniska avdelningens sjukfrånvarotimmar har emellertid stigit från år 2013. Enligt personalrapporten har tekniska avdelningens sjukfrånvarotimmar år 2014 ökat inom alla tidskategorier, förutom de sjukfrånvaron som varar 61-180 dagar. Förmännen för de enheter som fungerar underställda tekniska avdelningen har arbetsplatshälsovårdens mångsidiga stödfunktioner till sitt förfogande, liksom också kommunens modell för det tidiga ingripandet. Förmännen har informerats om olika stödformer och de har understötts/uppmanats att fungera enligt de givna åtgärdsmodellerna. Bilagor och kompletterande material: - Som kompletterande material: o revisionsnämndens utvärderingsrapport för år 2014 Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 13 Föredragning: tekniska väsendets chef Jorma Skyttä t. 040 713 0662, e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Behandling: Tekniska nämnden besluter - att skicka ovanstående redogörelse för de i utvärderingsrapporten framförda iakttagelserna till kommunstyrelsen. Ändringar gjorda i föredragningslistan är beaktade i protokollet. Tekniska nämnden besluter - att skicka ovanstående redogörelse för de i utvärderingsrapporten framförda iakttagelserna till kommunstyrelsen. Tekniska nämnden justerade paragrafen på mötet. ==== KST 21.9.2015 147 Kommunstyrelsen har den 22 juni 2015 128 skickat revisionsnämndens utvärderingsberättelse till nämnderna och bett nämnderna ge sina förklaringar till de iakttagelser som revisionsnämnden har framfört i utvärderingsberättelsen. Det kan konstateras att alla nämnder har gett sina förklaringar inom utsatt tid. Förvaltningsavdelningens verksamhetsmål för år 2014 har förverkligats. Ekonomi- och löneadministrationens processer har utvecklats tillsammans med Kunnan Taitoa Oy. De åtgärder som ingår i kommunens näringspolitiska program har förverkligats och chefernas ledarskapsfärdigheter har utvecklats på chefsmöten som har ordnats under året. I utvärderingsberättelsen framförs att med tanke på revisionsnämndens arbete då den bedömer hur effektiva åtgärderna är och med tanke på det arbete som görs i kommunen då man styr processerna borde nämnderna ha en mätare för bedömning av dess olika processer, målsättningar och deras utveckling. Målsättningen borde enligt revisionsnämnden vara att ha mätare för bedömning av effekterna också ur kommuninvånarens synvinkel. Att skapa en mätare för verksamhetsmål är utmanande på grund av deras natur. Det är speciellt utmanande att bedöma kommuninvånarnas synvinkel och målsättningarnas effekt och bedömningen av dessa lyckas enbart med hjälp av kvalitativa metoder som i kommunen kan förverkligas med hjälp av olika enkäter. Nämnderna borde i enlighet med den representativa demokratin ställa verkningsfulla verksamhetsmål med beaktande av invånarsynvinkel. Att skapa mätare är en uppgift som man kan understöda men man måste samtidigt ta i beaktande att man mäter rätta saker. Då verksamhetsmål för år 2016 fastställs beaktar kommunen så långt detta är möjligt skapandet av mätaren. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 14 Läsbarheten av personalrapporten och bokslutet har utvecklats årligen och revisionsnämnden anser att man har lyckats med detta. Orsaken till att företagshälsovårdens helhetskostnader har stigit är att man har strävat efter att ingripa i de problem som avdelningarna har mött i ett tidigt skede. Detta har på motsvarande sätt kommit fram som en minskad sjukfrånvaroprocent vilket har lett till minskade lönekostnader (t.ex. anställande av vikarier) och höjd servicekvalitet. Vidare kommer övervakningen av företagshälsovårdens serviceavtal effektiveras och chefer har fått anvisningar med tanke på beställning av företagshälsovårdens tjänster. Revisionsnämnden har behandlat det ekonomiska balanseringsprogrammet och anser det vara viktigt att utvecklingen av kommunens ekonomi uppföljs vaksamt för att eventuella avvikelser från balanseringsprogrammet kan åtgärdas i rätt tid. Kommunen har haft i bruk ekonomisk månadsrapportering från år 2009 och den kommer att vidareutvecklas så att den kan ännu bättre beskriva och styra verksamheten. Dessutom kommer den ekonomiska utvecklingen att sätta tryck på kommunens ekonomiska balanseringsprogram inom ramen för den nya kommunallagen. Enligt revisionsnämndens utvärderingsberättelse är kommunens riskhantering bara på nöjaktig nivå. Arbetet med en plan för riskhantering har inletts redan år 2014 och kommer att slutföras under innevarande år. På detta sätt får man ett fungerande verktyg för riskhantering och nivån för riskhantering kan höjas. Revisionsnämnden konstaterar i sin utvärderingsberättelse att det kommunen har i den rådande ekonomiska situationen svårigheter att uppfylla sina skyldigheter med nuvarande skatteprocent så att betalningsbördan inte skulle överflyttas till framtiden på ett orimligt sätt. Enligt den gällande kommunallagen skall underskottet som har ackumulerats i bokslutet för år 2015 täckas före slutet av år 2020. Detta är utmanande för och förutsätter utöver balanseringsåtgärder också att hela samhällsekonomin utvecklas positivt. Enligt balanseringsprogrammet för år 2010 ändrades skatterna för att bättre motsvara den servicenivå som lagstiftningen kräver och å andra sidan se kommunens kostnader och intäkter med hjälp av planenlig markanvändning som strävar efter att underlätta skattetrycket. Revisionsnämnden tar i utvärderingsberättelsen upp även utvärdering av det mervärde som det regionala samarbetet för med sig och vikten av att i tillräcklig mån informera fullmäktige om samarbetet. En central utvecklingspunkt i alla kommuner är att utveckla utvärderingen av regionalt samarbete och detta kommer att tas upp och utveckla rapporteringen om det regionala samarbetet till fullmäktige under 2016. Bilagor och kompletterande material: Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 15 - utvärderingsberättelsen för år 2014 finns som kompletterande material (utvärderingsberättelsen har skickats i samband med den tidigare behandlingen av ärendet och den finns i elektronisk form i extranät och kan fås vid behov från kommunhuset) FGE 47 Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige 1. antecknar för kännedom kommunstyrelsens och nämndernas ovan framförda förklaringar till de iakttagelser som har framförts i utvärderingsberättelsen och; 2. skickar förklaringarna vidare till revisionsnämnden som svar till de iakttagelser som den har framfört i utvärderingsberättelsen. Kommunstyrelsen beslöt föreslå att kommunfullmäktige 1. antecknar för kännedom kommunstyrelsens och nämndernas ovan framförda förklaringar till de iakttagelser som har framförts i utvärderingsberättelsen och 2. skickar förklaringarna vidare till revisionsnämnden som svar till de iakttagelser som den har framfört i utvärderingsberättelsen. godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 16 TEKNLTK:279 /2015 FGE 48 PLANLÄGGNINGSPROGRAM FÖR ÅREN 2015 2021 TEKN 26.5.2015 50 Bilaga 5 Kompletterande material I budgeten för år 2014 hade uppdaterandet av planläggningsprogrammet uppställts som en av tekniska avdelningens verksamhetsmål. Uppdateringen kunde inte göras under år 2014, men det är fortfarande aktuellt att få det uppdaterat. Kommunens kraftiga befolkningstillväxt har stagnerat under de senaste åren. Förändringen torde i huvudsak bero på den osäkra ekonomiska situationen. Detta har tydligt kunnat ses i antalet tomter som kommunen sålt. År 2013 såldes 4 Våningshustomterna räcker till för 7-10 år, radhustomterna för 6-8 år och egnahemshustomterna för 7-10 år. På de gällande detaljplaneområdena möjliggör de obebyggda tomterna (kommunens och privatägda) bostadsbyggande för över 2000 invånare. Generalplanering Tidpunkten är läglig med tanke på justering av generalplanerna. Justeringen har inletts i södra. I det första skedet består området som justeras av delgeneralplanen för sydöstra, delgeneralplanen för Störsvik samt delgeneralplanen för en del av delgeneralplanen för Stationen, Kyrkbyn och Sunnanvik. På basen av en strategisk granskning preciseras de områden, där dirigeringsbehovet har ändrats och områden, där det finns ändringsbehov. Sålunda preciseras planeområdets avgränsning då man framskrider till planeutkastet. Målet är att få planeutkastet färdigt och framlagt till allmänt påseende under innevarande år. Delgeneralplanen för Stationen, Kyrkbyn och Sunnanvik borde revideras till följande. Redan nu strider en del av detaljplanerna i bostadsområdena i kommuncentrum mot generalplanen. En tillräcklig allmän helhetsbild av områdets framtidsutsikter, som skulle stöda kommunens markanskaffning och detaljplaneringen, fattas för tillfället. Ändringsbehoven för norra och västra ter sig mycket små. Områdena torde utvecklas som glesbygdsområden långt fram i framtiden. I de gällande delgeneralplanerna finns ännu en stor mängd obebyggda byggnadsplatser. Såvida generalplanen revideras även för dessa områden, skulle projektet förverkligas tidigast under åren 2019-2020. Man kunde tänka sig en lätt uppdatering, där man konstaterar områdets nuvarande läge och strävar till att tydliggöra de gällande planetolkningarna. Man kunde flytta byggnadsplatser på ett samlat sätt i samband med uppdateringen. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 17 Tekniska nämnden beslöt att anhängiggöra Lappers generalplaneändring den 30.8.2011. Efter det har projektet inte framskridit. Hur projektet framskrider beror på markägarnas intressen och mål. Det viktiga är att en koncentrering av byastrukturen inte får överskrida tröskeln för detaljplanering. Det är i dagens läge inte ekonomiskt motiverat att bygga ut kommunalteknik på området. Ändringen finns inte medtagen i planprogrammets projekt, men man kan överväga det då markägarnas mål har blivit klara. Detaljplanering Följande detaljplaneprojekt är anhängiggjorda med beslut av kommunala organ (kommunstyrelsen, tekniska nämnden). - Haga II - Ändringen av detaljplanen för järnvägsområdet - Karlsåker - Virkkulan seniorikylä - Slussen - Kasaberget - Detaljplanen för Störsvik infartsväg - Detaljplanen för området väster om Störsvikvägen De anhängiggjorda detaljplaneprojekten möjliggör, då de blir färdiga, bostadsbyggande för ungefär 1000 invånare. Därför finns det inte behov att inleda nya projekt inom de närmaste åren. Av de anhängiggjorda detaljplanerna torde Slussen och Karlsåker bli färdiga under innevarande år. Enligt de senaste uppgifterna torde det finnas realistiska förutsättningar att Virkkulan Seniorikylä skall kunna förverkligas och målet är att godkänna planen i början av år 2016. Ändringen av detaljplanen för järnvägsområdet befinner sig i slutet av processen och man kan fortsätta projektet, såvida man med markägaren kan komma överens om markanvändningsavtalet på ett sätt som tillfredsställer kommunen. Dess förverkligande kräver av kommunen inga nämnvärda investeringar, men i ljuset av marknadsläget verkar det osäkert att den skulle förverkligas inom en nära framtid. För de i planprogrammets utkast framförda andra projektens del borde man se tidtabellen endast som riktgivande. Detaljplanerna för Kasaberget, Störsviks infartsväg, området väster om Störsviksvägen och Haga II borde fortsättas först vid behov. I kommuncentrum borde man inte inleda nya detaljplaneprojekt förrän områdets generalplan har förnyats. Man kan emellertid göra detaljplaneändringar efter övervägande, såvida det uppkommer behov Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 18 och om det finns sakliga ekonomiska och andra motiveringar för en ändring. De gällande detaljplanerna i Sunnanvik möjliggör en ansenlig mängd företags- och småindustribyggande. Man har investerat ansenliga mängder pengar i byggandet av infrastrukturen, men områdets utbyggnad har inte satt i gång på önskat sätt. Planestrukturerna och bestämmelserna bromsar knappast upp byggandet. Områdesreservationerna och planebestämmelserna möjliggör på ett mångsidigt sätt byggande för olika typer av företagande och småindustri. För Sunnanviks del borde kommunen emellertid ha beredskap och vilja att undersöka möjliga planändringar om det dyker upp lämpliga projekt, såvida man sålunda kan främja områdets utbyggnad. I det bifogade förslaget till planprogram för åren 2015-2021 har man uppräknat de aktuella planeprojekten. För varje projekt har man framlagt den riktgivande tidtabellen samt en grov uppskattning av kostnaderna för planläggningen och byggandet. Dessutom har man för varje projekt presenterat tomtproduktionen i form av antalet byggnadsplatser och/eller våningskvadratmeter enligt dagens uppgifter eller uppskattning. Avsikten med programmet är att fungera som stöd för det beslutsfattande som gäller markanvändningen, att skissa upp viktighetsordningen bland de närmaste årens betydande planläggnignsprojekt samt projektens ekonomiska konsekvenser, att stöda uppgörandet av budgeter under de närmaste åren och att fungera riktgivande då man planerar tjänstemannaberedningsarbetet. Bilagor och kompletterande material: Som bilaga: - Förslaget till planläggningsprogram för åren 2015-2021 Som kompletterande material: - En tabell över bostadsbyggandets tomtreserv och de anhängiggjorda detaljplaneprojekten (kommunens och privatägda) - Karta över Brännmalmens byggnads- och försäljningssituation - Karta över byggnads- och försäljningssituationen i Siuntion Sydän - Karta över byggnads- och försäljningssituationen invid Sjundbyvägens och Banvägens vånings- och småhuskvarter - Karta över byggnadssituationen i Sunnanvik - Karta över byggnadssituationen i Störsvik - Karta över byggnadssituationen i kyrkobyn Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel. 044 386 1286, e-post: taneli.kiljunen@siuntio.fi Tekniska nämnden besluter att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det bifogade förslaget till kommunens planläggningsprogram för åren 2015-2021. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 19 KST 22.6.2015 118 Bilaga 1 FGE 48 Bilaga 2 Enligt förslaget. ==== Bilagor och kompletterande material: Som bilaga: - Förslaget till planläggningsprogram för åren 2015-2021 Som kompletterande material: - En tabell över bostadsbyggandets tomtreserv och de anhängiggjorda detaljplaneprojekten (kommunens och privatägda) - Karta över Brännmalmens byggnads- och försäljningssituation - Karta över byggnads- och försäljningssituationen i Siuntion Sydän - Karta över byggnads- och försäljningssituationen invid Sjundbyvägens och Banvägens vånings- och småhuskvarter - Karta över byggnadssituationen i Sunnanvik - Karta över byggnadssituationen i Störsvik - Karta över byggnadssituationen i kyrkobyn Kommunstyrelsen beslutar föreslå att kommunfullmäktige godkänner det i bilagan presenterade förslaget till kommunens planläggningsprogram för åren 2015-2021. Kommunstyrelsen beslöt föreslå att kommunfullmäktige godkänner det i bilagan presenterade förslaget till kommunens planläggningsprogram för åren 2015-2021. godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 20 TEKNLTK:120 /2012 FGE 49 TEKN 24.3.2015 24 Bilaga 1 GODKÄNNANDE AV MARKANVÄNDNINGSAVTALET FÖR KARLSÅKER FÖR DEN DEL DET GÄLLER MARKAFFÄRER Man har fortsatt att underhandla om markanvändningsavtalet med detaljplaneområdets markägare på basen av det avtalsutkast som behandlats i närings- och markpolitiska kommittén. Markägaren har muntligen meddelat att han är beredd att ingå avtal med kommunen enligt bilagan. De viktigaste frågorna i markanvändningsavtalet är: 1. Markägaren överlåter utan ersättning de gatuområden som föreslås I detaljplaneförslaget. 2. Kommunen ansvarar på sin bekostnad för planeringen och anläggandet av gatuområdena och vattenförsörjningen. 3. Markägaren ansvarar på sin bekostnad för uppgörandet av instruktionerna för byggnadssätt och för dem för godkännande till miljö- och byggnadsnämnden. 4. Anläggandet av infrastrukturen är förbundet till tidpunkten för då detaljplanen vinner laga kraft: arbetet påbörjas inom tre månader från det att planen vunnit laga kraft och skall vara i sådant skick att tomterna kan börja bebyggas, inom fem månader från det att detaljplanen vunnit laga kraft (oasfalterad körförbindelse och anslutningsmöjlighet till vattenförsörjningen för varje tomt). 5. Som avtalsersättning överlåter markägaren följande i detaljplaneförslaget befintliga tomter till kommunen: a. Tomt 20 1924 m 2 e=0,20 b. Tomt 22 1691 m 2 e=0,20 c. Tomt 24 1873 m 2 e=0,20 d. Tomt 25 1805 m 2 e=0,20 e. Tomt 26 1529 m 2 e=0,20 Markanvändningsavtalet innehåller ett föravtal för fastighetsköp, som gäller de områden som skall överlåtas. Föravtalet undertecknas samtidigt med markanvändningsavtalet. Bilagor och kompletterande material: - Som bilaga: o förslaget till markanvändningsavtal gällande Karlsbergs detaljplaneområde Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel. 044 386 1286, e-post: taneli.kiljunen@siuntio.fi Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 21 Behandling: KST 27.4.2015 77 Bilaga 2 Behandling: KST 21.9.2015 150 Bilaga 3 Tekniska nämnden besluter att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det i bilagan presenterade förslaget till markanvändningsavtal mellan kommunen och markägaren till Karlsåkers detaljplaneområde. Föredraganden gjorde korrigering i bilaga 1. I Föravtalet stycke 5.4, är datumet fel 31.12.2014 rätta datum 30.9.2015. Tekniska nämnden beslöt att föreslå för kommunstyrelsen att den godkänner det i den korrigerade bilagan presenterade förslaget till markanvändningsavtal mellan kommunen och markägaren till Karlsåkers detaljplaneområde. ==== Bilagor och kompletterande material - som bilaga förslaget till markanvändningsavtal gällande Karlsåkers detaljplaneområde Kommunstyrelsen beslutar godkänna förslaget till markanvändningsavtal mellan markägaren till Karlsåkers detaljplaneområde och kommunen. Föredraganden gjorde ett ändrat förslag för den delen att följande mening läggs till i slutet av andra meningen av det bilagda markanvändninsavtalets punkt 8 "8. Byggandet av kvarteret, byggnadssätt : Infrastrukturen är färdigbyggd då gatorna asfalteras och gatubelysningen installeras vilket görs då för minst tio tomter med byggnadsplatser har ordnats en ibruktagningsgranskning. Kommunstyrelsen godkände beslutsförslaget. === Bilagor och kompletterande material: - Som bilaga: - Markanvändningsavtal gällande Karlsåkers detaljplaneområde Kommunstyrelsen har på sitt möte 27.4.2015 77 godkänt markanvändningsavtal som gäller Karlsåkerområdet. Enligt 3 punkt 28 i instruktionen för kommunstyrelsen i kommun besluter kommunstyrelsen godkänna markanvändningsavtal. har däremot inte delegerat beslutandemakten till kommunstyrelsen enligt instruktionen då det gäller fastighetsköp behandlas ärendet av kommunfullmäktige på samma Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 22 FGE 49 Bilaga 3 sätt som på kommunfullmäktiges möte 15.6.2015 39 så Slussens markanvändningsavtal behandlades Kommunstyrelsen beslutar föreslå för kommunfullmäktige att den godkänner fastighetsaffärer som ingår i Karlsåkers markanvändningsavtal. I och med dessa fastighetsköp äger kommunen gatu- och övriga allmänna områden enligt detaljplanen och som en del av avtalsersättning följande tomter enligt Karlsåkers detaljplan: - som avtalsersättning överlåter markägaren följande i detaljplaneförslaget befintliga tomter till kommunen: 1. Tomt 20 1924 m² e=0,20 2. Tomt 22 1691 m² e=0,20 3. Tomt 24 1873 m² e=0,20 4. Tomt 25 1805 m² e=0,20 5. Tomt 26 1529 m² e=0,20 Kommunstyrelsen beslöt föreslå för kommunfullmäktige att den godkänner de fastighetsaffärer som ingår i Karlsåkers markanvändningsavtal. I och med dessa fastighetsköp äger kommunen gatu- och övriga allmänna områden enligt detaljplanen och som en del av avtalsersättning följande tomter enligt Karlsåkers detaljplan: - som avtalsersättning överlåter markägaren följande i detaljplaneförslaget befintliga tomter till kommunen: 1. Tomt 20 1924 m² e=0,20 2. Tomt 22 1691 m² e=0,20 3. Tomt 24 1873 m² e=0,20 4. Tomt 25 1805 m² e=0,20 5. Tomt 26 1529 m² e=0,20 godkände enhälligt kommunstyrelsens förslag. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 23 TEKNLTK:231 /2015 FGE 50 FÖRSÄLJNINGSVILLKOREN FÖR KOMMUNENS EGNAHEMSHUSTOMTER TEKN 28.4.2015 35 Bilaga 7 Kompletterande material Kommunen har 20 egnahemshustomter till salu. Av tomterna befinner sig 17 st. på Brännmalmens område (Brännmalmen I 10 st. och Brännmalmen II 7 st.) och 3 i Sunnanvik. Under flera års tid har man upprepade gånger fattat beslut om att sälja tomterna, försäljningsvillkoren och försäljningspriserna. Då man kartlagt besluten har det framgått att det inte föreligger klarhet i huruvida man beslutat om försäljningsvillkoren för alla tomter och om man delegerat beslutet om försäljning. För att undvika oklarheter för de tomter som är till salu, borde man fatta ett nytt beslut för dem. Den etablerade praxisen i kommunen har varit att kommundirektören fattar beslutet om försäljning av en egnahemshustomt, såvida det offererade priset följer det av kommunfullmäktige fastställda priset och såvida offerten inte innehåller särskilda villkor. Förutom försäljningspriset har följande försäljningsvillkor tillkommit: - Köparen ansvarar för vatten- och avloppsanslutningsavgifterna och kostnaderna för anslutning till regnvattenledningar samt för styckningskostnaderna. - Personer som hör till samma hushåll får inlämna en ansökan - Köpebrevet bör undertecknas inom två månader från det att försäljningsbeslutet har fattats. - I köpebrevet medtas ett villkor, enligt vilket köparna förbinder sig med hot om vite att inleda byggandet av bostadsbyggnaden inom tre år från det att köpebrevet har undertecknats. Vitet uppgår till 10 000 euro. Säljaren kan av vägande orsaker förlänga denna byggnadstid. - Köparen förbinder sig med hot om vite att låta bli att sälja en obebyggd tomt till annan än av kommunen godkänd köpare. Vitet uppgår till 10 000 euro. Den ovannämnda praxisen och försäljningsvillkoren är i nuläget i huvudsak motiverade. Försäljningsvillkoren följer också det uppdaterade markpolitiska programmet. De till salu varande tomterna har emellertid redan styckats på kommunens försorg, därför har det för köparna inte uppstått några kostnader för styckning. Efterfrågan på egnahemshustomter är fortsättningsvis obetydlig. Det har dock under början av året förekommit klart flera förfrågningar än i fjol, vilket tyder på svagt positiva signaler. Det skulle vara viktigt att kommunens tomtutbud är konkurrenskraftigt då byggandet av egnahemshus tar fart. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 24 Kommunen har goda erfarenheter av tomternas reakampanjer. Den senaste reakampanjen om 20 % pågick vid årsskiftet 2013-2014. Under två månader under kampanjen såldes tre tomter, vilket kan anses vara ett gott resultat med tanke på att kampanjens tidpunkt inte är den typiskt mest livliga tiden för tomtförsäljning. Som jämförelse kan man nämna att det genomsnittliga priset för en egnahemshustomt i t.ex. Routio i Lojo uppgår till ungefär 45 000 euro och i Immula till ungefär 48 000 euro. På Brännmalmens område i är det genomsnittliga priset för närvarande ungefär 58 000 euro. En sänkning av priset med 20 % skulle innebära att det genomsnittliga priset för tomterna på Brännmalmens område skulle uppgå till ungefär 46 000 euro. Med nuvarande prisnivå torde den budgeterade inkomstmålsättningen vara onåbar. Bilagor och kompletterande material: - Som bilaga: o Förslag till nya försäljningspriser för kommunens tomter som är till salu - Som kompletterande material: o Förteckning över de till salu varande tomterna, med tidpunkterna och paragraferna för besluten att sälja dem, försäljningsvillkoren, delegeringen av försäljningsbesluten och försäljningspriserna Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel. 044 386 1286, e-post: taneli.kiljunen@siuntio.fi Tekniska nämnden besluter: - att föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att man för kommunens till salu varande egnahemshustomter (de i bilagan uppräknade tomterna) tillsätter följande försäljningsvillkor: o Köpebrevet bör undertecknas inom två månader från det att försäljningsbeslutet har fattats. o Köparen förbinder sig att ansluta sin fastighet till kommunens vattenförsörjningsnät samt omedelbart efter anslutningen mot faktura erlägga avgiften i en rat. o Köparen förbinder sig att följa instruktionerna om byggnadssätt. o Köparen förbinder sig vid vite att inleda byggandet av en bostadsbyggnad inom tre år från det att köpebrevet har undertecknats. Vitet uppgår till 10 000 euro. Säljaren kan av vägande skäl förlänga denna byggnadstid. o Köparen förbinder sig vid vite att inte sälja en obebyggd tomt till annan än av kommunen godkänd köpare. Vitet uppgår till 10 000 euro. Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 25 - att föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att man fastställer nya försäljningspriser enligt bilagan, för de till salu varande tomterna - Att föreslå för kommunstyrelsen att den befullmäktigar kommundirektören att besluta om försäljningen av till salu varande tomter då det offererade priset följer det av fullmäktige fastställda försäljningspriset och då offerten inte inbegriper några särskilda villkor. Behandling: Ändrat förslag: TEKN 1.9.2015 75 Under behandlingen ändrade föredraganden sitt förslag enligt följande: Tekniska nämnden beslutar - att föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att man för de egnahemshustomter som kommunen för närvarande har till salu (tomterna i bilagan) tillsätter följande försäljningsvillkor: o Köpebrevet bör undertecknas inom två månader från det att försäljningsbeslutet har fattats. o Köparna förbinder sig att ansluta sin fastighet till kommunens vattenförsörjningsnät samt att direkt efter anslutningen mot faktura erlägga avgiften i en rat. o Köparna förbinder sig att följa instruktionerna om byggnadssätt. o Köparna förbinder sig att inleda byggandet av bostadsbyggnaden inom tre år från det att köpebrevet har undertecknats. Såvida köparna underlåter sig att uppfylla denna byggnadsförpliktelse, förbinder de sig till att till säljaren erlägga en bötessumma om 10 000 euro. Säljaren kan av goda skäl förlänga denna byggnadstid. o Köparna förbinder sig att inte sälja en obebyggd tomt till annan än av kommunen godkänd köpare. Såvida köparna underlåter sig att uppfylla detta villkor, förbinder de sig att till säljaren betala en bötessumma om 10 000 euro. - att föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att man för de till salu varande tomterna fastställer nya försäljningspriser enligt bilagan - att föreslå för kommunstyrelsen att den befullmäktigar kommundirektören att fatta beslut om försäljning av de till salu varande tomterna, då den avgivna offerten följer försäljningspriset, som fastställdes av kommunfullmäktige och då offerten inte innehåller särskilda villkor. Enligt ändrat förslag. ==== Tekniska nämnden beslöt den 28.4.2015 35 att föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att man för kommunens egnahemshustomter, som för närvarande är till salu *) (tomterna som nämns i bilagan) uppställer följande försäljningsvillkor: Nämnd Kommunstyrelsen
Sida 26 - Köpebrevet bör undertecknas inom två månader efter att försäljningsbeslutet har fattats. - Köparna förbinder sig att ansluta sina fastigheter till kommunens vattenförsörjningsnät samt att omedelbart efter anslutning, mot faktura erlägga avgiften i en rat. - Köparna förbinder sig att följa byggnadssättsinstruktionerna. - Köparna förbinder sig att inleda byggandet av bostadsbyggnaden inom tre år från det att köpebrevet har undertecknats. Såvida köparna underlåter sig att uppfylla detta byggnadskrav, förbinder de sig att till säljaren erlägga en bötessumma om 10 000 euro. - Köparna förbinder sig att inte sälja en obebyggd tomt till annan än av kommunen godkänd köpare. Såvida köparna underlåter sig att uppfylla detta krav, förbinder de sig att till säljaren erlägga en bötessumma om 10 000 euro. Dessutom föreslogs för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att man fastställer nya försäljningspriser enligt bilagan för de till salu varande tomterna samt att kommunfullmäktige befullmäktigar kommundirektören att besluta om de till salu varande tomternas försäljning, då en inlämnad offert följer det av fullmäktige fastställda försäljningspriset och då offerten inte innehåller särskilda villkor. Ärendet fördes inte till kommunstyrelsen Ärendet har fortsättningsvis varit aktuellt. Det har uppstått behov att ta ställning till vem som i köparens namn får fatta beslut om beviljandet av en fortsättning av den byggnadstid, som ingår i villkoren. Likaså bör man fatta beslut om vem som i kommunens namn får bevilja tillstånd att sälja vidare en av kommunen inhandlad tomt i obebyggt tillstånd. Ifrågavarande frågor är inte särskilt betydelsefulla. För att frågorna skall kunna behandlas smidigt är det till fördel om kommunens beslutanderätt i dessa frågor kan delegeras till tjänsteinnehavarna. Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä t. 040 713 0662, e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Tekniska nämnden besluter: - att föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att man för kommunens egnahemshustomter som säljs, uppställer följande försäljningsvillkor: o Köpebrevet bör undertecknas inom två månader från det att försäljningsbeslutet har fattats. o Köparna förbinder sig att ansluta sina fastigheter till kommunens vattenförsörjningsnät, samt att omedelbart efter anslutningen, mot faktura erlägga avgiften i en rat. o Köparna förbinder sig att följa byggnadssättsinstruktionerna. Nämnd Kommunstyrelsen