Systematiskt kvalitetsarbete 2011-2012 Tranängskolan 7-9 Rektor Gunilla Sjödahl, Leif Karlsson, Per Ambjörnssson
2
Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. 4 2 Förutsättningar 5 2.1 Elever... 5 2.2 Personal... 5 2.3 Ekonomiska resurser... 6 2.4 Materiella resurser... 6 3 Resultat 7 3.1 Normer och värden... 7 3.2 Kunskaper - Utbildningsresultat... 11 3.2.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet i åk 7 och 8... 11 3.2.2 Skriftliga omdömen årskurs 7-8... 11 3.2.3 Resultat nationella ämnesprov i årskurs 9... 12 3.2.4 Slutbetyg åk 9.... 15 4 Resultat attitydundersökning 16 5 Resursskolan 216 5.1 Resurser...27 5.2 Organisering av stödet och lärandet...27 5.3 Personalens kompetens och tillgänglighet.27 5.4 Sammanfattande resultat..27 6 Rektors helhetsbedömning 268 3
1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. Under året har det varit små klasser i åk 9, i genomsnitt 18 elever. I åk 7 och 8 har det varit stora klasser med 27 29 i varje klass. Delningar av klasser har inte gjorts i åk 9 vilket inneburit att det ibland varit fler elever än platser i No-salar, hemkunskap och slöjd. I åk 7 och 8 har delningar gjorts hemkunskap, slöjd och teknik samt delvis i No-ämnen. I övrigt har undervisning skett i helklasser. Istället för delning av klasser har resursen använts till att hjälpa elever genom att de flesta lärare fått resurstid i sin tjänst. Resultatet av denna organisation har inte varit helt positivt vilket avspeglas av elevernas resultat i rapporten. För läsåret 2012/13 har därför en annan organisation sjösatts med en klasstorlek mellan 25 29 i genomsnitt och där i stort alla ämnen fått delning av klass. Det innebär att resursen är mindre och fördelad på ett färre antal lärare. Under året har ett arbete skett med att tydliggöra lärarnas uppdrag och att göra en jämnare arbetsbelastning mellan lärare. Även arbetsbelastningen under läsåret har belysts så att tid för utvecklingssamtal och IUP inplaneras på lämpligt sätt. Tid har avsatts för rättning av nationella prov i syfte att få ett noggrannare resultat och hjälpmedel i samband med betygssättning. Fyra kommuner däribland Tranemo har under året i samverkan med Högskolan bedrivit projektet Bedömning för lärande. Efter genomförd medarbetarenkät har en handlingsplan upprättats enligt rubrikerna Jämställdhet och mångfald, Samverkan och organisationens effektivitet, Arbetsbelastning och Arbetsledning. En kulturanalys har gemomförts av en grupp lärare tillsammans med högskolan, där olika problem i organisationen belysts. Detta arbete fortsätter under nästa läsår med ledning av Högskolan i Borås under rubriken Implementering av utvecklingsarbeten vid Tranängsskolan. Det är således ett omfattande utvecklingsarbete som pågått och som pågår vid Tranängsskolan. Detta arbete kommer att fortsätta under ledning av ny rektor som tillträder i september 2012. 4
2 Förutsättningar 2.1 Elever Avstämningsdatum 15/10 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 Antalet elever totalt 560 520 465 418 410 Antal elever med annat modersmål än svenska Antal elever med annat modersmål än svenska som får modersmålstöd i skolan 72 75 100 71 78 2 34 25 31 24 Kommentar/analys: Elevunderlaget har sjunkit något men inte i samma takt som tidigare. 2.2 Personal Avstämningsdatum 15/10 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 Antalet pedagogisk personal (heltidstjänster) per 100 elever 8,5 8,1 8,1 8,.1 8,4 Totala antalet pedagogisk personal (heltidstjänster) per 100 elever Antalet i skolan verksam personal (heltidstjänster) per 100 elever Andel lärare med lärarbehörighet för den undervisning de bedriver Antal lärare med specialpedagogisk utbildning omfattande minst 90 p Antal anställda per skolledare i rektorsområdet 10,7 10,4 10,7 11,0 11,3 96% 97% 97% 97,5% 87,4% 1 1 1 1 1 33 31,5 29 26 25,5 5
Antal elever per studie- och yrkesvägledare 560 520 465 418 410 Kommentar/analys: Lärartätheten har stigit genom att elevantalet minskat. Lärartätheten är låg för att på ett bra sätt kunna ge eleverna en varierad undervisning kompletterad med stödresurser på en 7-9 skola. 2.3 Ekonomiska resurser Kostnad per elev (exkl. lokalkostnader) 2007 2008 2009 2010 2011 7-9 67032 75102 81394 54990 Undervisningskostnad/undervisningstimma 41533 836 Teknisk gruppstorlek 15,7 19,9 Resultat: Kostnaden per elev kan ej jämföras med tidigare år eftersom beloppet måste vara felredovisat (förmodligen har även lokalkostnaden medtagits). Den framräknade kostnaden understiger rikets medeltal för samtliga grundskolor. För en 7-9 skola är denna kostnad låg. Analys: Åtgärder för fortsatt utveckling: Det är viktigt att statistik ifylls på rätt sätt i fortsättningen för att kunna göra rätt analys. Nuvarande undervisningsresurser per elev måste bibehållas för att kunna uppfylla kravet på att alla elever ska uppnå målen. Anskaffning av bärbara datorer. 2.4 Materiella resurser Undervisningsdatorer 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2010/2011 2011/2012 Antalet datorer för elevbruk (exkl. Tragetondatorer ) 78 73 65 55 56 Antalet elever per undervisningsdator 7,5 7,1 7,1 7,4 7,3 Kommentar/analys: Datortätheten är låg och ligger under rikets statistik (6 elever per dator). Dessutom är många datorer gamla. Organisationen av datorstöd behöver ses över och förbättras så att elever har bättre tillgång till datorer i alla ämnen. 6
3 Resultat 3.1 Normer och värden Trivsel och trygghet Jag trivs i skolan 1 Stämmer helt och hållet 2 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 4 Stämmer inte alls Elever TR_1997_A TR_1997_B TR_1997_C TR_1997_D TR_1997_E Vet ej 0% 50% 100% Måluppfyllelse: Stor variation på svaren från olika klasser. De flesta eleverna trivs på skolan. Något bättre resultat än läsåret innan. Analys: Det finns ett antal elever som inte trivs. Skolans uppfattning är att ingen elev ska vantrivas på skolan. Av erfarenhet vet vi att elever i åttan befinner sig i en tuff period, så resultatet tycker vi, trots brister är bra. Åtgärder för utveckling: Utbyte av möbler i elevernas uppehållsrum. Anskaffande av aktivitetsskapande utrustning i cafeterians biutrymme. Utökning av tid för skolvärd i cafeterian. Anordnande av friluftsdagar samt arbetslagsvisa aktiviteter för elever. 7
Mitt barn trivs i skolan Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Tranängskolan_7-9 F_TR_1997_A F_TR_1997_B F_TR_1997_C F_TR_1997_D F_TR_1997_E Stämmer inte alls Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: Föräldrar har samma måluppfyllelse som barnen i denna fråga Analys: Se elevsvar Åtgärder för utveckling: Se elevsvar 8
Jag känner mig trygg i skolan Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Elever TR_1997_A TR_1997_B TR_1997_C TR_1997_D TR_1997_E Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: En måluppfyllelse som bör vara 100% Analys: Vissa elever skolkar från lektioner och drar runt i skolan vilket innebär otrygghet för andra elever. Åtgärder för utveckling: Tas upp av klassföreståndarna i klassråd. Varje arbetslag har en repr i trygghetsrådet där frågan tas upp. Personal vistas mer i uppehållsrum och på skolgårdar. Aktiviteter i cafeterian med skolvärd. Särskilda insatser med resurs för vissa elever. 9
Mitt barn känner sig trygg i skolan Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Tranängskolan_7-9 F_TR_1997_A F_TR_1997_B F_TR_1997_C F_TR_1997_D F_TR_1997_E Stämmer inte alls Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: God måluppfyllelse. Analys: Alla elever berättar inte hemma att de är otrygga i skolan. Åtgärder för utveckling: Se elevsvar 10
3.2 Kunskaper - Utbildningsresultat 3.2.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet i åk 7 och 8 Andel och antal elever som har förväntade kunskaper för kunskapskravet Ämne Klass 7 Klass 8 Bild 95/132 95/124 Engelska 85/118 86/113 Hem och konsumentkunskap 95/125 Idrott och hälsa 88/122 92/121 Matematik 83/115 89/117 Moderna språk 88/106 94/102 Modersmål 100/5 Musik 97/135 Biologi 81/113 89/117 Fysik 83/116 86/113 Kemi 86/120 87/114 Geografi 83/115 92/121 Historia 88/123 92/120 Religionskunskap 91/126 90/118 Samhällskunskap 91/126 91/119 Sv/SvA 90/125 90/118 Slöjd 93/129 92/121 Teknik 88/115 Måluppfyllelse (sammanfattande): Genomgående svaga resultat. I åk 7 är det lägst resultat i Biologi, Fysik, Geografi och Matematik. Bäst resultat i Bild, Musik och Slöjd. I åk 8 är det lägst resultat i Engelska, Fysik och Kemi. Bäst resultat i Bild, Hemkunskap och Moderna språk. Analys av resultatet (se analysmall!) Bättre resultat i åk 8 än i åk 7. Kan bero på att lärarna haft eleverna ett läsår längre. 3.2.2 Skriftliga omdömen årskurs 7-8 Antal och andel elever som ännu inte har de förväntade kunskaperna för årskursen utifrån kunskapskraven i årskurs 9 11
Läsåret 2011/2012 Årskurs/antal elever Ett ämne Två ämnen Tre ämnen eller flera Årskurs 7 Årskurs 8 3.2.3 Resultat nationella ämnesprov i årskurs 9 Matematik Antal och andel elever som uppnår kravnivån i de nationella ämnesproven per delmoment i årskurs 9 Läsåret 2011/2012 Delprov Totalt flickor och pojkar Flickor Pojkar A. B1. Tal och symboluppfattning B2 C. Problemlösningsförmåga Måluppfyllelse (sammanfattande): 99 elever av 135 = 73,3% uppnår kravnivån. Analys av resultatet (se analysmall!) Resultatet är alldeles för lågt särskilt med tanke på att eleverna hela tiden har undervisats i 18-grupper. Den särskilda resursanvändningen har inte alltid fungerat organisatoriskt. Åtgärder för utveckling: Organisation med delning av klass en lektion per vecka i samtliga årskurser med möjlighet till parallelläggning. Anpassad schemaläggning. Särskilda resurser för elever som inte når målen. Besök och utvärdering av varandras lektioner. Biologi/fysik/kemi Antal och andel elever som uppnår kravnivån i de nationella ämnesproven per delmoment i årskurs 9 Läsåret 2011/2012 12
Delprov Totalt flickor och pojkar Flickor Pojkar Naturvetenskaplig förståelse av omvärlden Naturvetenskapens karaktär Naturvetenskapen som mänsklig och social aktivitet Måluppfyllelse (sammanfattande): 107 elever av 122 = 87,7% uppnår kravnivån Analys av resultatet (se analysmall!) 14 elever deltog ej i något delprov. Resultatet är i nivå med det förväntade. Åtgärder för utveckling: Parallelläggningar i schemat för att kunna göra förändringar i gruppsammansättningar. Anställning av fler behöriga lärare i No/Teknik Engelska Antal och andel elever som uppnår kravnivån i de nationella ämnesproven per delmoment i årskurs 9 Läsåret 2011/2012 Delprov Totalt flickor och pojkar Flickor Pojkar A. Tala/samtal 126 94,0 67 98,5 59 89,4 B1. Läsa/förstå 128 95,5 67 98,5 61 92,4 B2. Lyssna och förstå 128 95,5 67 98,5 61 92,4 C. Skriva 125 93,3 66 97,1 59 89,4 Måluppfyllelse (sammanfattande): Bäst resultat i Läsa/förstå och Lyssna och förstå. Pojkar har lågt resultat i Tala/samtal och Skriva. Analys av resultatet (se analysmall!) Pojkar tycks ovilligare till att läsa vilket gör att de får dåliga förutsättningar. Normalt brukar pojkar klara engelskan bättre. Åtgärder för utveckling: Försöka bygga upp en god skolkultur hos alla elever genom studieteknik. Svenska Antal och andel elever som uppnår kravnivån i de nationella ämnesproven per delmoment i årskurs 9 Läsåret 2011/2012 13
Delprov Totalt flickor och pojkar Flickor Pojkar A. Läsa och förstå 109 87,9 56 90,3 53 85,5 B. Muntlig förmåga 121 99,2 61 100,0 60 98,4 C. Skriva 104 84,6 51 83,6 53 85,5 Måluppfyllelse (sammanfattande): Bäst resultat i muntlig förmåga. Analys av resultatet (se analysmall!) Läsförmåga och intresse skiljer sig mellan pojkar och flickor. Intresset av att sköta inlämningsuppgifter skiljer sig mellan pojkar och flickor. Åtgärder för utveckling: Inventering av uppgifter som tilldelas eleverna under läsåret. Arbeta med läsning och läsförståelse som en naturlig del i arbetet i olika ämnen. Försöka få en närvaro i klassrummet där eleverna är deltagande. Verklighetsanknuten undervisning. Svenska som andraspråk Antal och andel elever som uppnår kravnivån i de nationella ämnesproven per delmoment i årskurs 9 Läsåret 2011/2012 Delprov Totalt flickor och pojkar Flickor Pojkar A. Läsa och förstå 10 66,7 4 66,7 6 66,7 B. Muntlig förmåga 14 93,3 6 100,0 8 88,9 C. Skriva 13 86,7 6 100,0 7 77,8 Måluppfyllelse (sammanfattande): Bäst måluppfyllelse i Muntlig förmåga. Analys av resultatet (se analysmall!) Liten grupp ger stora procentuella utslag för enstaka elev. Åtgärder för utveckling: Särskild genomgång av hur undervisningen ska organiseras med stöd av experter utifrån. 14
3.2.4 Slutbetyg åk 9. Antal elever och andel med minst betyget godkänt i Tranemo kommun. 2009/2010 2010/2011 2011/2012 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Bild 96% 98% 94% 134/96 70/97 64/94 131/95 73/97 58/92 Engelska 92% 93% 90% 129/92 65/90 64/94 123/89 71/95 52/83 Hem och 95% 95% 94% 140/96 70/97 65/96 135/98 74/99 61/97 Konsumentkunskap Idrott och hälsa 93% 93% 93% 126/90 64/89 62/91 128/93 70/93 58/92 Matematik 92% 89% 94% 108/77 52/72 56/85 108/78 65/87 43/68 Moderna språk 98% 97% 100% 78/93 42/95 36/90 90/96 61/98 29/91 Modersmål 91% 83% 100% 6/100 4/100 2/100 7/100 3/100 4/100 Musik 94% 96% 91% 131/94 72/96 62/91 133/96 75/100 58/92 Biologi 87% 89% 85% 119/88 62/89 57/86 114/83 68/91 46/73 Fysik 83% 81% 84% 108/84 54/83 54/84 116/84 69/92 47/75 Kemi 86% 86% 85% 112/85 57/85 55/85 110/80 65/87 45/71 Slöjd 97% 96% 98% 133/95 71/99 62/91 122/88 73/97 49/78 Geografi 92% 90% 94% 129/92 67/93 62/91 132/96 72/96 60/95 Historia 88% 89% 86% 129/92 66/92 63/94 128/93 72/96 56/75 Religion 91% 92% 90% 132/94 68/94 64/94 129/93 74/99 55/87 Samhällskunskap 88% 91% 85% 130/94 68/94 62/93 128/93 72/96 56/89 Svenska 94% 96% 92% 131/94 69/96 62/91 113/93 69/97 44/86 Svenska som andraspråk 50% 75% 0% 3/50 1/50 2/50 13/81 4/100 9/75 Teknik 92% 90% 94% 125/90 67/93 58/87 114/83 66/88 48/76 Måluppfyllelse (sammanfattande): Låga resultat i Matematik, Kemi,Teknik, Biologi och Fysik. Hög måluppfyllelse i Hemkunskap, Moderna språk, Musik och Geografi. Analys av resultatet (se analysmall!) Pojkar har lägre måluppfyllelse. Särskilt lågt i Matematik, Kemi och Biologi. Lägre betyg än nationella prov i matematik, fysik, engelska och Sv2. Högre betyg än nationella prov i svenska. Åtgärder för utveckling: Anpassning av betygssättning till nationella prov. 15
2009/2010 2010/2011 2011/2012 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Antal och andel elever som når minst godkänt i 16 ämnen 78% 79% 78% 106 76% 51 71% 55 81% 107 77,5% 66 88% 41 65% Andel elever som nått målen i alla ämnen man fått undervisning i 71% 72% 71% 92 66% 46 64% 46 68% Antal och andel elever med betyg i färre än 16 ämnen 22% 22% 21% 34 24% 19 26% 15 22% 31 22,5% 9 12% 22 35% Antal och andel elever som är behöriga till gymnasieskolan 78% 79% 78% 106 76% 51 71% 55 81% 107 77,5% 66 88% 41 65,1% Genomsnittligt meritvärde i elevernas slutbetyg 191 200 178 189 193 185 191 219,7 155,2 Måluppfyllelse (sammanfattande): Måluppfyllelsen är bra för flickor men sämre för pojkar. Alldeles för stor skillnad mellan pojkar och flickor både vad gäller behörighet som meritvärde. Analys av resultatet Under senaste året har måluppfyllelsen kraftigt förbättrats för flickor och kraftigt försämrats för pojkar. Åtgärder för utveckling: Fortsatt gruppindelning utöver resurs så att alla elever får bättre förutsättningar att höja betygsnivån. Särskilda satsningar på att pojkar ska förbättra måluppfyllelsen. 4 Resultat attitydundersökning 16
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Elever TR_1997_A TR_1997_B TR_1997_C TR_1997_D TR_1997_E Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: Låg måluppfyllelse. Analys: Elever har olika förutsättningar och inställningar till skolarbetet. För en del är skolarbetet inte tillräckligt för att väcka deras nyfikenhet. Svårt att tävla mot dator- och TV-spelens bekräftelsetendens. Åtgärder för utveckling: Ämnesövergripande områden, men även ämnesdjup. Digitala läromedel. 17
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Elever TR_1997_A TR_1997_B TR_1997_C TR_1997_D TR_1997_E Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: Låg måluppfyllelse. Analys: Hur tolkar eleverna frågan? Vad är hänsyn till åsikter? Åtgärder för utveckling: Be eleverna precisera vilka slags åsikter lärarna inte tar hänsyn till för att kunna bemöta dem på ett bättre sätt. 18
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Elever TR_1997_A TR_1997_B TR_1997_C TR_1997_D TR_1997_E Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: En måluppfyllelse som kan förbättras. Analys: Ny läroplan med nya kunskapskrav gör att det kan finnas osäkerhet. Åtgärder för utveckling: Tydliggöra kunskapskraven för eleverna för de olika betygsnivåerna och därefter implementera dessa i respektive ämnen. 19
Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Elever TR_1997_A TR_1997_B TR_1997_C TR_1997_D TR_1997_E Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: En bit kvar till 100% måluppfyllelse som är kravet. Analys: Kan bero på organisation med helklasser. Resurslärarna har ej hunnit med alla elever. Åtgärder för utveckling: Ändrad organisation med halvklass en lektion i veckan i alla ämnen. 20
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Elever TR_1997_A TR_1997_B TR_1997_C TR_1997_D TR_1997_E Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: En måluppfyllelse som behöver öka. Analys: När eleverna inte får betyg på sina prov/arbeten utan en formativ bedömning så upplever de att de inte fått tillräcklig information. Åtgärder för utveckling: Förklara betydelsen av den formativa bedömningen för eleverna. Följa upp i medarbetarsamtal att alla lärare ger eleverna tillräcklig information. 21
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Elever TR_1997_A TR_1997_B TR_1997_C TR_1997_D TR_1997_E Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: Hög måluppfyllelse. Analys: Bra att eleverna känner att lärarna har höga förväntningar. Åtgärder för utveckling: Fortsatt information till eleverna om kunskapskraven. 22
Jag känner förtroende för personalen Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Tranängskolan_7-9 F_TR_1997_A F_TR_1997_B F_TR_1997_C F_TR_1997_D F_TR_1997_E Stämmer inte alls Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: Måluppfyllelsen kan förbättras. Analys: Turbulent under året med skolledning. Personalomsättning. Åtgärder för utveckling: Undersöka vad det är som gör att förtroendet inte är på topp. 23
Personalen har höga förväntningar på mitt barn Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Tranängskolan_7-9 F_TR_1997_A F_TR_1997_B F_TR_1997_C F_TR_1997_D F_TR_1997_E Stämmer inte alls Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: Något lägre måluppfyllelse hos föräldrar än hos barnen. Analys: Kan ha att göra med förtroendet i förra frågan. Åtgärder för utveckling: Riktad föräldrainformation om målen i skolan och vad som förväntas av eleverna. 24
Jag får god information om mitt barns utveckling och lärande Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Tranängskolan_7-9 F_TR_1997_A F_TR_1997_B F_TR_1997_C F_TR_1997_D F_TR_1997_E Stämmer inte alls Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: Ett mål som måste uppfyllas bättre. Analys: Kan också bero på hur arbetet planerats under läsåret. Åtgärder för utveckling: Införande av familjewebben. Bättre planering av utvecklingssamtal. 25
Mitt barn får den hjälp i skolan det behöver i skolarbetet Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Tranängskolan_7-9 F_TR_1997_A F_TR_1997_B F_TR_1997_C F_TR_1997_D F_TR_1997_E Stämmer inte alls Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Måluppfyllelse: För låg. Analys: Samma måluppfyllelse som eleverna vilket innebär att här kommunicerar barnen och föräldrarna bättre än i trygghetsfrågan. Åtgärder för utveckling: Samma svar som i elevenkäten. 5 Resursskolan Redovisning av arbetet för elever i behov av särskilt stöd 26
Under innevarande läsår har Lärandesektionen tillsammans med Omsorgssektionen gemensamt beslutat att föreslå kommunen att inrätta en resursskola. Utbildningen ska följa gällande läroplan och syftet är att dessa elever ska få en utbildning eftersom den vanliga skolan inte kan möte elevernas komplicerade inlärningssituationer. Skolan vänder sig till elever i åldrarna 11-16 år. Verksamheten kan ta 4-6 elever. 5.1 Resurser: I samband med att verksamheten startades upp höstterminen 2011 så köptes det in datorer till samtliga elever (4st) samt till lärare och behandlingspersonal (4st). Vidare köptes dataprogram som ytterligare stöd för att bättre kunna individualisera och entusiasmera undervisningen. Datorerna kom sedermera också att användas som ett sätt att koppla av för eleverna. Under hela läsåret så fick personalen handledning var fjortonde dag av en psykolog som jobbat länge med barn/ungdomar som har en neuropsykiatrisk diagnos. Cirka en gång per vecka så stöttade rektorn för verksamheten med handledning. Resursskolan hade under läsåret fyra personal anställda, två lärare och två behandlingspersonal. 5.2 Organisering av stödet och lärandet: Under läsåret var fyra personer anställda. En av dem fick annat jobb och ersattes av annan personal. Undervisningen organiserades utifrån att varje elev (4st) skulle ha en egen mentor. Denna person skulle möta upp eleven i skolan och knyta en nära relation till denne men även till föräldrar, externa stödpersoner mfl. Undervisningen var individ anpassad. Detta kunde ex vis innebära att en lektion kunde vara kortare tidsmässigt för eleven A än för eleven B. Lärarna försökte även att lägga in de praktisk-estetiska ämnen. Detta visade sig svårare att genomföra eftersom lokalerna inte var anpassade för dessa ämnen samt att det var svårt för lärarna att kvacka i dessa ämnen. Måluppfyllelsen varierade. 5.3 Personalens kompetens och tillgänglighet: Båda lärarna hade för tjänsten behörig utbildning Ma/No och So-ämnena. Övrig personal hade för tjänsterna efterfrågade utbildningar såsom ex vis fritidspedagog och arbetsterapeut. Personalen fanns alltid tillgänglig i verksamheten. 5.4 Sammanfattande resultat (starka och svaga sidor): Starka sidor: Mycket god ämneskompetens hos lärarna. Behandlingspersonalen motsvarade väl efterfrågad kompetens. Inom gruppen fanns en entusiasm inför arbetsuppgifterna. Svaga sidor: Framförhållningen och förberedelserna inför de elever som skulle gå i Resursskolan var på tok för summariska. Personalen fick inga möjligheter att träffa aktuella elever eftersom de ännu inte var anställda. Otydlighet karakteriserade hela verksamheten i början ex vis två chefer som ansvarade för olika personalgrupper, otydlig rollfördelning mellan olika personalkategorier mm. Stor brist på handlingsplaner för de situationer som uppkom. Otydlighet en drabbade även föräldrarna som hade höga förväntningar på den helt nya verksamheten. Tillgången till egna datorer för eleverna var på sitt sätt positivt men på ett annat sätt negativt. Då inga pedagogiska program var installerade så användes inte datorerna på ett adekvat sätt. Sist men inte minst så hade rektor väldigt liten tid till den nystartade verksamheten. Åtgärder för fortsatt utveckling: Skrivna handlingsplaner inför övergången till Resursskolan. En ökad tydlighet gentemot föräldrarna. En gemensam pedagogisk grund att stå på. Fortsatt fördjupning angående neuropsykiatriska funktionshinder (handledning av externa psykolog). Utbildning i att använda sociala berättelser-ritserier som ett verktyg vid t ex konflikter. Strukturerade scheman över användandet av datorer. Mer närvarande rektor i verksamheten. 27
6 Rektors helhetsbedömning I vilken utsträckning har de nationella målen avseende kunskaper och övriga läroplansmål, uppnåtts. Resultat: Resultat Normer och värden visar att de flesta eleverna trivs i skolan. Måluppfyllelsen för trygghet är hög men bör vara 100% Måluppfyllelsen betr Kunskaper Utbildningsresultat är ej bra. Alldeles för stor skillnad mellan pojkar och flickor både vad gäller behörighet som meritvärde. Resultat i attitydundersökning sidan17, visar att eleverna inte är tillräckligt nyfikna vilket minskar lusten att lära. Information om måluppfyllelse till elever och föräldrar behöver förbättras. Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Se ovan Åtgärder för fortsatt utveckling: Fortsatt arbete med att effektivisera organisationen med grupper och stödundervisning. Schemaanpasningar. God lärartäthet. Insatser för att fler, särskilt pojkar, ska nå målen. Anskaffning av fler datorer samt digitala läromedel Införande av olika trivselåtgärder. Utveckling av arbetsledning enl. upprättad handlingsplan Förbättrade informationsinsatser genom familjewebben. Ökad dialog mellan lärare och elever kring trygghetsfrågor samt kunskapskraven 28
29