KULTUREN OCH STADEN
Inledning I takt med en ökad insikt om att arbete och tillväxt idag följer människor har stadens förmåga att attrahera blivit allt viktigare. Idag bor femtio procent av världens befolkning i städerna och en mycket stor andel av världens ekonomiska resurser skapas där. Förväntningen inför framtiden är också att de kommer att fortsätta växa i hög takt de närmaste tjugo åren och att tre fjärdedelar av tillväxten då kommer att koncentreras till de tre storstadsregionerna. Detta innebär utmaningar både för större städer som fungerar som tillväxtcentrum i sina regioner såväl som för mindre städer som ser en negativ tillväxt och avfolkning som hot. Men det innebär också utmaningar för de största städerna där tillväxten skapar växtvärk i form av bostadsbrist, infrastrukturella infarkter, segregation och klassklyftor, brottslighet med mera. Stadens attraktionskraft är absolut avgörande för dess förutsättningar att konkurrera med andra städer om tillväxten, om den bästa kompetensen, om företag i framtidsbranscher och om de mest kreativa innovationerna. För att öka kunskapen om hur städers attraktionskraft fungerar och om hur viktiga olika egenskaper är för en positiv utveckling har ett forskningssamarbete inletts mellan Fastighetsägarna GFR och HUI Research. Som ett första led i detta arbete presenteras här den första delrapporten Kulturen och staden. I fokus för denna rapport står vilken roll kulturen spelar för stadens attraktivitet. Grundinställningen för denna studie är att ingenting säger så mycket om en stad som de människor som lever sina liv där. Vilka de är, deras vanor och attityder är det som utgör stadens själ och puls. Därför är det invånarna i 34 av Sveriges största städer som står i fokus i hela detta arbete. Hur de liknar varandra och där de skiljer sig åt kan ge en bild av hur städerna som helhet skiljer sig åt och vad som är deras specifika karaktärsdrag. Förhoppningen är att insikten om hur dessa städer förhåller sig till varandra i olika avseenden ska hjälpa deras respektive beslutsfattare att komma till insikt om den egna stadens styrkor och svagheter och därefter driva utvecklingen i en riktning som gynnar både invånare och det lokala näringslivet. Alla städer har ambitioner och samtidigt har alla städer både möjligheter och begränsningar. Det är endast genom kunskap om utvecklingens mekanismer och insikt om de egna förutsättningarna som du kan ta kommandot över din stad och ansvar för dess framtid. Rudolf Antoni Utredare och biträdande näringspolitisk chef, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Tel/mob: 031-755 33 13 E-post: rudolf.antoni@fastighetsagarna.se 2
Städers attraktivitet Morgondagens tillväxt formas i stor utsträckning av människors åsikter och attityder. Det är nämligen det som avgör var de i framtiden kommer att välja att bo och arbeta, var de kommer att tjäna sina pengar, konsumera sina varor och betala sin skatt. Det är även i stor utsträckning dessa åsikter som i förlängningen påverkar andra människors syn på vad staden har att erbjuda och hur attraktivt det är att flytta dit. Men på samma gång som man både inom forskningen såväl som i aktivt stadsutvecklingsarbete världen över lägger allt större vikt vid befolkningens betydelse för stadens framgång kan man också argumentera för platsens betydelse för hur vi lyckas som individer. Faktum är att beslutet om VAR vi väljer att leva kan vara livsavgörande på samma sätt som frågan om VAD vi gör med våra liv och VEM vi väljer att leva med. Detta beror på att platsen i stor utsträckning sätter gränserna för dina val- och utvecklingsmöjligheter. Platsen är den arena där ditt liv utspelar sig och en större stad erbjuder förstås fler valmöjligheter när det gäller utbildning, fler olika livsstilar, fler karriärmöjligheter och ett större utbud av potentiella partners. Och om det visar sig att du längs vägen har gjort ett val som visar sig vara felaktigt, då har du fler alternativa vägar tillbaka på rätt spår igen. (Florida 2005) Men storleken betyder långt ifrån allt. I den kreativa ekonomin konkurrerar städer också med sin öppenhet, sin kultur och sin mångsidighet. Grunden för stadens identitet ligger inte heller i gatubeläggning, byggnadernas karaktär eller handelns struktur även om dessa faktorer absolut spelar in. Viktigare är frågan om vem som bor där, vad de har för åsikter och hur de lever sina liv. Detta utgör fundamentet för den gemensamma identiteten för en stad och det är denna som utgör stadens attraktivitet. När man flyttar till en stad gör man det huvudsakligen för människorna som bor där, eller som Lucas uttryckte det What can people be paying Manhattan or downtown Chicago rents for, if not to be around other people" (Lucas 1988) Push and pull Det finns en rad egenskaper en stad kan ha som antingen kan räknas som frånstötande eller som tilldragande. Dessa brukar i migrationsforskningen kallas push- och pull-faktorer. Push-faktorerna är mer eller mindre tvingande och ofta kopplade till någon form av problem som exempelvis brist på arbetstillfällen, bostadsbrist eller dålig skola och barnomsorg. Det kan också handla om exempelvis miljöförstöring, otrygghet eller diskriminering. Detta är faktorer som kan förmå dig som individ att se dig om efter någon annanstans att leva. Pull-faktorerna är det som lockar med boendealternativ andra än det nuvarande och är ofta motpoler till push-faktorerna. Det handlar således om en välutvecklad arbetsmarknad, högre levnadsstandard, större nöjesutbud, fler utbildningsalternativ, bättre läkarvård eller bättre chanser att finna en partner. Det kan också bero på att du har familjeband av något slag som lockar. (Kumar & Sidhu 2005) Viktigast för stadens attraktion är inte vad den har utan att den saknar kraftfulla push-faktorer som exempelvis våld och otrygghet, dålig vård, undermålig skola och omsorg eller dåligt med arbetsmöjligheter. En utpräglad bostadsbrist är som sagt också en sådan faktor men den verkar annorlunda eftersom den inte gör platsen mindre attraktiv för besök eller arbete men däremot tvingar den människor att bosätta sig någon annanstans och istället resa längre. Saker som däremot lockar människor till en stad (pull-faktorer) är egentligen samma sak som stadens attraktivitet. Denna utgörs av en mängd olika faktorer som graden av urbanisering och modernt stadsliv, en spännande och estetiskt tilltalande stadsmiljö, stadens sociala nätverk, invånarnas engagemang, möjlighet till en hälsosam livsstil, mångfald och tolerans samt stadens och dess invånares kulturliv. 3
Kulturens betydelse Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på senare år har lyfts fram som en av de absolut viktigaste konkurrensfördelar en stad kan tillskansa sig. Med större utbud och fler skapande individer i befolkningen så ökar en stads möjlighet att växa och locka till sig kreativa och kunskapsintensiva människor och i deras spår investeringar och nya företag. Kultur har därför blivit hårdvaluta i städernas kamp om de skarpaste hjärnorna. (Florida 2002) Kulturen kan också fungera som marknadsförare. Se bara på den uppmärksamhet som Jim Dines jättelika Pinocchioskulptur skapade för Borås. Med sin placering i ena änden av paradgatan blev den oerhört omdiskuterad långt innan den kom på plats och boråsarna skrev spaltmeter med missnöjda insändare till Borås Tidning. Kulturredaktioner över hela landet kåserade över frågan om vad Pinocchio hade i Borås att göra. Alla protester var dock som bortblåsta den dag skulpturen avtäcktes. Folket i Borås tog den store lille pojken till sitt hjärta direkt och diskussionen har inte dykt upp någonstans sedan dess. Poängen är dock att oavsett om man gillar skulpturen eller ej så är det idag betydligt svårare att säga att Borås är en tråkig stad. Snarare är det en stad där det händer oväntade och kanske lite galna saker. Kulturen sprider ryktet och säger oss någonting om stadens karaktär och om vilka som bor där. En kreativ ung människa som idag ska välja stad att flytta till vill ha en spännande plats med intressanta människor och högt i tak för oliktänkande och olika livsstilar. Kulturen öppnar dörren för dessa människor. Det är precis det de vill se i en stad. Kultur föder mer kultur. Högt eller lågt och deltagande kultur eller bara mottagande är underordnat. Viktigast för staden är förstås den kultur som får ut människor på gatorna. Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra. Vi får inte heller glömma att den kulturella publiken också är bra kunder för handeln och restaurangnäringen och kan bidra starkt till att fylla gatorna med människor i blandade åldrar även kvällstid. En stad med ett intressant kulturutbud, en levande handel och välmående restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till och ingen stad kommer i förlängningen att kunna överleva utan ett grundläggande kulturutbud. Utöver hårda data som antal huvudkontor, investeringar, arbetsställen och humankapital så har staden sin attraktivitet. Denna kan brytas ner i en rad olika beståndsdelar. I studien Attraktiva städer (Antoni 2010) identifierades sex huvudsakliga egenskaper baserat på internationella studier av städer och tillväxtfaktorer. Det var graden av urbanisering, invånarnas engagemang, deras sociala nätverk, stadens hälsoprofil, graden av mångfald/tolerans och stadens kultur. Kulturen har dock en särställning bland dessa faktorer och orsaken är att kultur utöver att vara en positiv kraft i sig dessutom påverkar samtliga av de andra faktorerna i önskvärd riktning. Här nedan redovisas på vilket sätt ett aktivt kulturliv i staden bidrar till att förstärka övriga attraktivitetsfaktorer. Urbanisering Studier har visat att människor finner storstadslika miljöer mer spännande och mer tilldragande än den traditionella småstadsidyllen. (Florida 2005) Även om den romantiska bilden av Bullerbyn är djupt rotad i det svenska medvetandet är det de facto höga hus, liv och rörelse och känslan av puls dygnet runt som driver på tillväxten. Saker som indikerar stadsliv är exempelvis befolkningstäthet, uteliv och cafékultur. Ett aktivt kulturliv innebär mer liv och rörelse på stadens gator och torg, mer kvälls- och nattliv och ökat underlag för restaurangnäringen. Kulturyttringar tenderar också att flytta ut i offentliga gemensamma rum vilket ger en mer spännande stadsmiljö och puls. Sociala nätverk En mycket viktig faktor som definierar en stads karaktär är hur stor kontakt dess invånare har med varandra. Det kan indikera om staden är öppen och tillgänglig eller om den har kulturella och 4
sociala barriärer som är svåra för individen att överbrygga. Inte minst är detta en viktig indikator för invånarnas livskvalitet. Den som har ett utbrett och starkt socialt nätverk står sällan ensam och har någon att vända sig till om behov uppstår. Ur tillväxtperspektiv är en stad med stor kontaktyta mellan människor attraktiv att flytta till. Sociala och nätverksaktiva invånare underlättar inträdet för nykomlingar. Kulturen erbjuder en mötesplats och ett kontaktnät utöver de som familj och arbete kan erbjuda. Inte minst märks detta på landets bibliotek som ofta fyller en viktig social funktion för invånarna. Invånarnas engagemang Engagerade invånare är ett tecken på en befolkning som känner ett behov av att bevaka och påverka skeenden i sitt närsamhälle och dessutom upplever sig ha möjlighet att göra detta. Samhällen där det råder misstro mellan folket och de folkvalda, eller där klyftan mellan olika grupper är så stor att många helt enkelt struntar i vad som bestäms i kommunhuset, det är inga välmående samhällen. Därför är motsatsen viktig för attraktiviteten. Det handlar om deltagande och ansvarstagande i form av exempelvis röstning vid öppna val, att invånarna håller sig uppdaterade om den lokala politiken och att man är nöjd med hur demokratin fungerar. Kulturen kan bidra till ett ökat engagemang hos invånarna genom att den tar på sig rollen av samhällskritiker. Den ställer de svåra frågorna, lyfter fram svagare gruppers perspektiv och kan få människor att se bortom partiprogram och kommunala avsiktsförklaringar. Detta är bra för demokratin och ökar engagemanget. Hälsoprofil Jakten på den bästa kosten och mest hälsosamma livsstilen har intensifierats det senaste decenniet. Kostråden i media avlöser varandra och inte sällan motsäger de varandras budskap helt. Men hälsa har också blivit något av en klassfråga. En lång rad studier har de senaste åren visat att exempelvis fetma och rökning är starkt kopplat till klasstillhörighet och utbildningsnivå. Framgångsrika, välutbildade och företagsamma människor är idag allt mer måna om att vårda sin kropp och eftersom människor gärna efterliknar varandra söker de sig gärna till platser som kännetecknas av ett hälsosamt leverne. En stark hälsoprofil är med andra ord en nyckelfaktor för tillväxt som stadigt ökar i betydelse. Studier har visat att det finns ett tydligt samband mellan kulturaktivitet, lycka och fysiskt välbefinnande. Här är det dock svårt att särskilja hönan från ägget eftersom samtliga dessa faktorer tenderar att påverka varandra. Tidigare studier (exempelvis Antoni 2008) har kunnat påvisa samband som i princip innebär att ett plus ett plus ett blir mer än tre Mångfald och tolerans För att vara en attraktiv stad för kreativa individer måste staden vara öppen för oliktänkande. Hit räknas en rad faktorer som exempelvis människors livsstil, sexuella läggning eller etnicitet. Om mötet med nya kulturer och livsstilar som skiljer sig från den egna skrämmer snarare än berikar så leder det omöjligen till någonting nytt, spännande och positivt. Med andra ord kan en trångsynt inställning hos befolkningen vara en kraftfull push-faktor som håller oliktänkande människor borta. Samtidigt kan det också vara en hämsko för kreativiteten och företagsamheten hos befolkningen då de skräms av det okända istället för att tänka i nya banor och se möjligheterna. (Florida 2002) Kulturens påverkan på människors öppenhet är förhållandevis väldokumenterad och beror huvudsakligen på att de flesta kulturaktiviteter ger sina utövare övning i empati. Ett spännande och rikt kulturliv är dessutom en viktig faktor för att locka kreativa människor till staden och är på många sätt avgörande för boheme- och gaykulturen vilka är starkt förknippade med kreativa näringar. 5
Om undersökningen I denna studie är det människan och hennes vanor som står i fokus. Det spelar ingen roll om din stad har ett fantastiskt utbud om ingen nyttjar det. Därför utgår studien från SOM-institutets stora mätningar av människors vanor och attityder och kartlägger kulturvanor i 34 av Sveriges största städer. Urvalet av städer är baserat på SKLs kommungruppindelning där kommungrupperna Storstäder och Större städer ingår i urvalet. All data är insamlad av SOM-institutet vid Göteborgs universitet under perioden 2004-2008. Antalet svarande är 13 994. Att undersökningen sträcker sig över ett antal år ger ett gediget underlag för varje stad och kulturvanor är ingenting som ändras i en handvändning. Det handlar om långsamma processer. Genom ett urval livsstilsfrågor ställda inom ramen för SOM-undersökningen har ett index för kulturaktivitet byggts upp. Så som begreppet kultur används här inkluderas såväl ett biobesök som en klassisk Shakespearepjäs, en lugn stund med en novellsamling eller en konsert med hårdrockande Metallica. Mätpunkterna för människors kulturvanor är med andra ord andelen som går på teater minst två gånger om året, går på bio minst fyra gånger om året, besöker ett bibliotek minst fyra gånger om året, läser en bok minst någon gång i veckan och besöker pop/rockkonsert minst två gånger om året. Resultaten presenteras här först i form av totallistor för respektive kulturaktivitet kallade teaterligan Bioligan och så vidare. Procentsatsen anger andelen som regelbundet ägnar sig åt respektive aktivitet i kommunen. Därefter redovisas ett sammanräknat index för samtliga kulturvanor i respektive kommun. Detta baseras på ett system av inbördes ranking mellan de 34 kommunerna och säger således ingenting om hur dessa städer förhåller sig till andra som inte ingår i undersökningen. Kulturindex ger ett övergripande mått på hur kulturellt aktiv befolkningen är i respektive kommun. Efter tabellredovisningen följer en sammanfattning av huvudresultaten. 6
Resultat Teaterligan I vilken stad går invånarna mest på teater? Kommun Andel ofta 1 Stockholm 33% 2 Malmö 28% 3 Uppsala 24% 4 Göteborg 24% 5 Södertälje 22% 6 Nyköping 21% 7 Linköping 21% 8 Helsingborg 20% 9 Lund 20% 10 Skövde 19% 11 Växjö 19% 12 Gävle 19% 13 Norrköping 18% 14 Karlstad 18% 15 Halmstad 18% 16 Luleå 18% 17 Uddevalla 17% 18 Falun 17% 19 Västerås 16% 20 Trollhättan 16% 21 Örebro 16% 22 Varberg 16% 23 Jönköping 16% 24 Umeå 16% 25 Kalmar 15% 26 Karlskrona 15% 27 Skellefteå 15% 28 Kristianstad 15% 29 Borås 14% 30 Hässleholm 14% 31 Sundsvall 13% 32 Eskilstuna 12% 33 Örnsköldsvik 8% 34 Östersund 8% Kommentar: Med ofta menas minst två teaterbesök om året Källa: Riks-SOM 2004-2008 7
Bioligan I vilken stad går invånarna mest på bio? Kommun Andel ofta 1 Stockholm 61% 2 Lund 60% 3 Växjö 55% 4 Umeå 54% 5 Göteborg 52% 6 Uppsala 52% 7 Kalmar 51% 8 Linköping 49% 9 Malmö 49% 10 Halmstad 46% 11 Södertälje 46% 12 Örebro 46% 13 Skövde 45% 14 Norrköping 44% 15 Nyköping 44% 16 Västerås 43% 17 Karlstad 42% 18 Falun 42% 19 Sundsvall 42% 20 Helsingborg 42% 21 Gävle 41% 22 Kristianstad 41% 23 Trollhättan 40% 24 Jönköping 39% 25 Skellefteå 38% 26 Uddevalla 37% 27 Luleå 36% 28 Karlskrona 35% 29 Östersund 35% 30 Eskilstuna 34% 31 Hässleholm 34% 32 Varberg 33% 33 Örnsköldsvik 29% 34 Borås 28% Kommentar: Med ofta menas minst fyra biobesök om året. Källa: Riks-SOM 2004-2008 8
Bokläsningsligan I vilken stad läser invånarna mest böcker? Kommun Andel ofta 1 Stockholm 84% 2 Uppsala 83% 3 Lund 82% 4 Göteborg 80% 5 Karlstad 80% 6 Falun 79% 7 Malmö 78% 8 Jönköping 78% 9 Växjö 77% 10 Linköping 77% 11 Örebro 76% 12 Helsingborg 76% 13 Nyköping 76% 14 Östersund 76% 15 Kalmar 75% 16 Umeå 74% 17 Norrköping 74% 18 Trollhättan 73% 19 Luleå 73% 20 Gävle 73% 21 Västerås 73% 22 Uddevalla 72% 23 Södertälje 72% 24 Varberg 71% 25 Halmstad 71% 26 Sundsvall 70% 27 Skellefteå 69% 28 Kristianstad 69% 29 Karlskrona 69% 30 Eskilstuna 69% 31 Borås 69% 32 Skövde 67% 33 Örnsköldsvik 63% 34 Hässleholm 58% Kommentar: Med ofta menas att man har läst någon bok minst en gång i veckan det senaste året Källa: Riks-SOM 2004-2008 9
Biblioteksligan I vilken stad går invånarna mest på bibliotek? Kommun Andel ofta 1 Lund 39% 2 Kalmar 36% 3 Helsingborg 34% 4 Göteborg 32% 5 Umeå 32% 6 Gävle 31% 7 Linköping 31% 8 Södertälje 31% 9 Halmstad 30% 10 Västerås 30% 11 Falun 30% 12 Jönköping 29% 13 Uppsala 28% 14 Nyköping 28% 15 Karlskrona 28% 16 Östersund 28% 17 Malmö 28% 18 Borås 27% 19 Växjö 27% 20 Stockholm 27% 21 Varberg 26% 22 Sundsvall 26% 23 Skövde 26% 24 Kristianstad 25% 25 Örnsköldsvik 25% 26 Karlstad 24% 27 Skellefteå 24% 28 Trollhättan 24% 29 Luleå 24% 30 Örebro 23% 31 Norrköping 22% 32 Eskilstuna 21% 33 Hässleholm 20% 34 Uddevalla 19% Kommentar: Med ofta menas att man besöker bibliotek minst fyra gånger om året Källa: Riks-SOM 2004-2008 10
Pop/rockligan I vilken stad går invånarna mest på pop/rockkonserter? Kommun Andel ofta 1 Lund 13% 2 Stockholm 13% 3 Örebro 13% 4 Göteborg 13% 5 Helsingborg 12% 6 Malmö 12% 7 Linköping 12% 8 Halmstad 11% 9 Växjö 10% 10 Uppsala 10% 11 Uddevalla 10% 12 Eskilstuna 10% 13 Skövde 10% 14 Varberg 9% 15 Kalmar 9% 16 Karlstad 8% 17 Borås 8% 18 Jönköping 7% 19 Örnsköldsvik 7% 20 Hässleholm 7% 21 Södertälje 7% 22 Västerås 7% 23 Kristianstad 6% 24 Umeå 6% 25 Norrköping 6% 26 Trollhättan 6% 27 Falun 6% 28 Östersund 6% 29 Nyköping 6% 30 Karlskrona 5% 31 Gävle 5% 32 Sundsvall 4% 33 Luleå 3% 34 Skellefteå 2% Kommentar: Med ofta menas att man går på någon pop/rockkonsert minst två gånger om året Källa: Riks-SOM 2004-2008 11
Kulturindex Kommun Kulturindex 1 Lund 92,4 2 Göteborg 89,7 3 Stockholm 87,6 4 Uppsala 81,6 5 Malmö 77,8 6 Linköping 77,3 7 Helsingborg 72,4 8 Växjö 70,3 9 Kalmar 63,2 10 Halmstad 61,6 11 Södertälje 60,0 12 Umeå 57,8 13 Nyköping 55,7 14 Örebro 55,7 15 Falun 53,5 16 Karlstad 53,5 17 Jönköping 50,3 18 Västerås 48,1 19 Gävle 47,0 20 Skövde 46,5 21 Norrköping 41,1 22 Uddevalla 35,7 23 Varberg 33,5 24 Trollhättan 32,4 25 Östersund 30,3 26 Luleå 27,6 27 Kristianstad 27,0 28 Karlskrona 26,5 29 Borås 25,4 30 Sundsvall 24,3 31 Eskilstuna 21,6 32 Skellefteå 18,9 33 Örnsköldsvik 17,3 34 Hässleholm 14,6 Kommentar: Skalan går från 1-100 och baseras på inbördes rankning mellan de 34 kommunerna för var och en av de fem kulturvanorna som ingår i jämförelsen, det vill säga bokläsning, biobesök, teaterbesök, biblioteksbesök och besök på pop/rockkonsert. Källa: Riks-SOM 2004-2008 12
Sveriges mest kulturella stad Lund är Sveriges mest kulturellt aktiva stad eller har åtminstone landets mest kulturellt aktiva befolkning. Tätt därefter följer Göteborg och Stockholm. Även Uppsala, Malmö och Linköping hamnar i toppskiktet när landets större städer rankas mot varandra. Det dessa städer har gemensamt är en stor andel unga människor i befolkningen vilket banar för mer liv och rörelse i staden. Men de har också klart fler högutbildade invånare i befolkningen än många andra städer som befinner sig längre ner på rankinglistan. Det här är inget förvånansvärt resultat i sig. Möjligtvis kan man förvånas över att Stockholm får se sig som god trea i kulturligan efter Lund och Göteborg. Stockholm har ju med sitt överlägsna utbud, sin höga andel singelhushåll och akademiker egentligen helt andra förutsättningar än någon annan stad i landet. Förklaringen ligger i biblioteksbesöken. Mycket riktigt leder Stockholmarna teaterligan, bioligan och bokläsningsligan och i pop/rockligan ligger de tvåa efter Lund. Men när det gäller biblioteksbesök så är Stockholm inte ens med på topp tio listan. Vad detta beror på kan inte utläsas i denna studie. Mer intressant än att titta på de städer som ligger i topp på kulturindex och som borde ligga där är att titta på de städer som till synes inte borde befinna sig där de är på listan. Växjö, Kalmar och Halmstad är städer som är med i toppskiktet trots att de inte är lika stora och inte är lika utpräglade studentstäder. Vid närmare studie så visar det sig att Växjö helt enkelt rankas halvhögt på samtliga mätpunkter. När det gäller Kalmar så är befolkningen flitiga biobesökare och det är bara i Lund de nyttjar biblioteken mer. För Halmstads del så handlar det om att befolkningen är ganska så aktiva biobesökare och biblioteksbesökare men framförallt så går de ganska ofta på pop/rockkonserter. Hässleholm är den stad som i jämförelse med övriga större städer har den minst kulturellt aktiva befolkningen. Det är bara när det gäller andelen som regelbundet går på pop/rockkonsert som Hässleholm inte ligger bland de tio längst ner på listan. Även för Örnsköldsvik, Skellefteå och Eskilstuna är det en stor utmaning att få någon energi i stadens kulturliv. Att Borås hamnar så långt ner som på 29 plats beror på låg kulturaktivitet i allmänhet men kanske främst på att befolkningen inte går på bio. I Stockholm går drygt 60 procent av befolkningen på bio minst fyra gånger om året. I Borås är det 28 procent som gör detsamma. 13
Hur allt hänger ihop Frågan kvarstår dock om det finns något faktiskt samband mellan en stads kulturliv och dess utveckling och attraktivitet. Det teoretiska resonemanget talar för att en stad med ett rikt och aktivt kulturliv också kommer att vara en attraktiv stad, se en positiv tillväxt över tid och ha en blomstrande handel. För att se hur detta verkligen ligger till har en sambandsanalys genomförts på hela det samlade datamaterialet från SOM-undersökningen kompletterat med statistik från andra källor om hur tillväxten, handeln och befolkningen ser ut i dessa städer. Kultur- Folk- Befolknings- Arbets- Hög- Inkomst Handels- Kr/Kvm index mängd ökning 10 år löshet utbildade index BRF Kulturindex 1,555**,665** -,517**,735** -,039,235,673** Folkmängd,555** 1,466** -,275,545**,348*,055,832** Befolknings-,665**,466** 1 -,319,435* -,277 -,030,509** ökning 10 år Arbetslöshet -,517** -,275 -,319 1 -,636** -,262 -,185 -,482** Högutbildade,735**,545**,435* -,636** 1,093,022,712** Inkomst -,039,348* -,277 -,262,093 1,170,327 Handelsindex,235,055 -,030 -,185,022,170 1 -,044 Kr/Kvm BRF,673**,832**,509** -,482**,712**,327 -,044 1 Kommentar: Signifikanta samband är markerade med * och starkt signifikanta samband är markerade med ** Källa: För statistiska källor se slutet av rapporten Analysen visar att det finns ett mycket starkt samband mellan stadens kulturindex och andelen högutbildade invånare. Med högutbildad avses andelen med minst tre års högskoleutbildning. Sambandet är även starkt mellan kulturindex och de senaste årens befolkningsutveckling. Den tendensen är starkare än det enkla sambandet med stadens folkmängd, även om även detta samband är tydligt. Faktum är att när det gäller befolkningsökning och andel högutbildade i städerna så är kulturindex den faktor som visar starkast samband. När det gäller stadens totala folkmängd är det bara priserna på bostadsrätter som uppvisar ett starkare samband med detta än kulturindex. 14
Kulturindex visar även ett tydligt samband med faktorn arbetslöshet. Detta är dock negativt vilket förstås innebär att en högre grad av arbetslöshet påverkar kulturindex negativt och vice versa. Här är det endast andelen högutbildade som visar starkare samband med en låg arbetslöshet än vad kulturindex gör. Sambandet mellan kulturindex och handelsindex är svagt vilket är ett väntat resultat. Handelsindex är ett mått på hur mycket av kommunens köpkraft som spenderas i kommunen. Ju högre handelsindex desto bättre går handeln i kommunen. Att sambandet med kulturindex inte är starkt beror sannolikt på att externhandeln ingår i kommunens handelsindex, vilket innebär att handelsindex ofta är ett missvisande mått på själva stadens attraktivitet. Det kräver helt enkelt ytterligare kunskap för att kunna tolkas. Det bör dock poängteras att vi ser ett starkare samband mellan kulturindex och handelsindex än mellan handelsindex och någon annan parameter. Sambandet med medelinkomsten är i princip helt obefintligt. Med andra ord finns det ingenting som tyder på att en mer aktiv kulturpublik hänger samman med varken högre eller lägre snittinkomster än i andra städer. Detta beror sannolikt på att medelinkomsten är ett väldigt utslätat mått som påverkas inte bara av inkomstnivåerna i staden utan även av sysselsättningsgraden och ålderssammansättning. Inkomstnivån visar endast ett svagt signifikant samband och det är med den totala folkmängden. Kulturindex visar också ett starkt samband med priserna på bostadsrätter. Även om detta också hänger samman med en låg arbetslöshet och en snabb tillväxttakt är det bara andelen högutbildade och stadens totala folkmängd som visar ett starkare samband med bostadsrättspriserna än vad kulturindex gör. Kulturlivet är alltså en faktor som kan kopplas till hur mycket människor är villiga att betala för sin bostad. Överlag visar denna sambandsanalys på att stadens grad av kulturaktivitet är starkt förknippad med stadens tillväxt och i flera fall syns ett tydligare samband med kulturaktivitet än traditionella tillväxtmarkörer som en hög andel högutbildade, låg arbetslöshet och höga bostadsrättspriser. Detta innebär förstås inte att det uteslutande är kulturaktiviteten som driver denna utveckling men det går inte heller att bortse från det faktum att ett färgstarkt och innehållsrikt kulturliv är starkt förknippat med stadens attraktivitet och med tillväxt. 15
Spelar pengarna någon roll? En fråga som är ofrånkomlig i denna diskussion är om pengarnas betydelse. Med detta menas vilken roll de offentliga medel som satsas på kultur i kommunen spelar för att påverka invånarnas kulturvanor. För att sprida lite ljus över detta redovisas här siffror för de städer som ingår i denna undersökning från Kulturrådets utredning om kulturens finansiering under 2008-2009. Kulturutgiftsligan I vilken stad investeras mest pengar per invånare i kultur? Kommun Kr./invånare 1 Helsingborg 1914 2 Umeå 1649 3 Malmö 1529 4 Luleå 1369 5 Gävle 1366 6 Sundsvall 1345 7 Trollhättan 1339 8 Skellefteå 1336 9 Lund 1252 10 Borås 1251 11 Halmstad 1176 12 Norrköping 1145 13 Hässleholm 1133 14 Eskilstuna 1127 15 Västerås 1113 16 Linköping 1101 17 Växjö 1075 18 Stockholm 1074 19 Uddevalla 1045 20 Örebro 1021 21 Jönköping 1016 22 Örnsköldsvik 988 23 Östersund 983 24 Falun 982 25 Södertälje 980 26 Kalmar 947 27 Uppsala 946 28 Karlstad 939 29 Kristianstad 926 30 Göteborg 879 31 Varberg 855 32 Skövde 807 33 Karlskrona 805 34 Nyköping 713 Källa: Kulturrådet 16
Det som ingår i kommunernas finansiering av kultur är allmän kulturverksamhet, stöd till studieorganisationer, bibliotek och musik- och kulturskola. Sett till alla landets kommuner går 40 procent av kommunernas totala kulturbudget till biblioteken. Det är den största utgiften. Därefter följer stöd till allmän kulturverksamhet som uppgår till 34 procent. Här ingår stödet till de regionala och lokala kulturinstitutionerna samt till den regionala musikverksamheten. Den tredje största kulturposten är stödet till musik- och kulturskolan som får 20 procent av de totala kulturutgifterna. De sex procent som kvarstår utgör stödet till studieorganisationerna. Studieförbunden får mesta delen av sitt stöd från staten via Folkbildningsrådet. Den första iakttagelsen när tabellen över kulturutgifterna i de 34 kommuner som ingår i denna studie granskas är att det skiljer oerhört mycket när det gäller hur mycket pengar som satsas på kulturen per invånare. I Nyköping som är den kommun som hamnar längst ner i denna uppställning kostar kulturen kommunen 713 kr per invånare. I Helsingborg som toppar tabellen är motsvarande siffra 1 914 kr. Det innebär att kommunen i Helsingborg investerar nästan tre gånger så mycket i kultur sett till invånarantalet. Även om vi inte tar ytterligheterna utan istället jämför tvåan i tabellen, Umeå, med Karlskrona som tar plats nummer 33 så är skillnaden mycket stor. I Umeå är kulturutgifterna per invånare lite drygt dubbelt så stora som i Karlskrona. Den andra och kanske viktigare iakttagelsen är att det tycks vara ganska dålig överensstämmelse mellan topplistan för kulturutgifter och topplistan för kulturvanor. Visserligen ligger Helsingborg och Malmö högt på båda listorna, men Göteborg och Kalmar som har högt kulturindex ligger långt ner sett till kulturutgifterna. Att det finns liten eller ingen överensstämmelse mellan dessa förhållanden blir även tydligt vid en enkel sambandsanalys. Mellan satsade pengar på kulturen och kulturindex finns inget samband. Förklaringen till detta ligger sannolikt i de två visserligen svaga men ändå talande samband som analysen ger oss. Kulturutgifterna per invånare korrelerar med arbetslöshet och inkomst. Med det menas att de tenderar att vara högre i kommuner med högre arbetslöshet och i kommuner med lägre genomsnittlig inkomstnivå. Slutsatsen är således inte att ökade anslag från kommunen inte ger effekt på kulturvanorna utan helt enkelt att kommuner med större behov av att satsa på kulturen också tenderar att göra det. Samband mellan kommunernas kulturutgifter och andra faktorer (Pearsons R) Kulturkr./inv Pearsons R Arbetslöshet,335 Inkomst -,316 Befolkningsökning,155 Handelsindex -,073 Kulturindex,064 Högutbildade,060 BRF-pris,024 Folkmängd,019 17
Slutsats - summering Ingenting säger så mycket om en stad som de människor som bor där. Deras sammansättning, deras livsstil, vanor och attityder är stadens puls och själ. Att studera hur detta urval av Sveriges största städer rankas i förhållande till varandra är relevant eftersom det är de som i stor utsträckning konkurrerar om befolkningen. Det är de större städerna som lockar med sitt utbud av aktiviteter, jobb och människor. Det de erbjuder är möjligheter att förverkliga drömmar inom arbetslivet, familjelivet, det sociala umgänget eller rent självförverkligande. En stad är summan av vad som finns där, vem som finns där och vad som är på gång. Svaren på dessa frågor ger dig värdet av stadens attraktionskraft. För att få igång en positiv tillväxt krävs (se modellen nedan) en attraktiv miljö med goda villkor. Det lockar till sig nya invånare och nya investeringar. Det i sin tur leder till att nya företag söker sig till staden vilket stärker arbetsmarknaden. Detta leder i sin tur till ökade skatteintäkter och en mer välmående kommun som kan satsa på att skapa en mer attraktiv miljö. Då är bollen i rullning och utvecklingen följer en positiv spiral. Men utmaningen ligger i att få igång den här rotationen. Traditionellt sett har vi sedan industrialismens era alltid först satsat på företagen och arbetsmarknaden för att stimulera utvecklingen och tillväxten. Här har det skett ett skifte och allt fler inser att vi i dagens samhälle där jobs follow people är det stadens attraktivitet som är den bästa punkten att satsa på för att få bollen i rullning. Kulturen är en viktig del i stadens attraktivitet. De städer som får ett gott resultat i denna jämförelse ska givetvis glädjas åt det. Däremot bör inte att de städer som ligger i den nedre änden av skalan enbart gräma sig över det. Det innebär nämligen en stor potential att förbättra stadens attraktivitet. Genom att målmedvetet arbeta med satsningar på kultur i alla dess former skapas en stadsmiljö full av människor och aktivitet. Gator, torg och kvarter lever och andas både dagtid och kvällstid i den kulturella staden. Butiker och restauranger har gott om kunder och samtidigt föds sannolikt spännande och kreativa nya företag i kulturens spår. Visst är det fantastiskt att se den möjligheten framför sig. Kreativitet och kultur kan förvisso inte lagstiftas eller tvingas fram, men genom att skapa förutsättningar och utrymme för människor att mötas och uttrycka sig kommer kreativiteten att spira och tillväxten kan fortsätta vara en positiv kraft för Sveriges städer. 18
Statistiska källor Siffror kring kulturvanor hämtat ur: Riks-SOM (2004-2008), SOM-institutet Göteborgs universitet Kommunala siffror om satsade kr. per invånare på kultur hämtat ur: Kulturens finansiering 2008-2009, Kulturrådet www.kulturradet.se/documents/publikationer/2010/kulturens_finansiering_2008-2009.pdf Siffror kring befolkning, arbets- och bostadsmarknad från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen samt Mäklarstatistik hämtat ur: Indikatorn 2011, FASTIGHETSvärlden Övriga källor Antoni, Rudolf (2008) Västsvenska kulturvanor i Nilsson, Lennart (red) Regionen och flernivådemokratin. SOM-institutet, Göteborgs universitet Florida, Richard (2002) The Rise of the creative class and how it s transforming work, leisure, community, & everyday life. Basic Books, New York, USA Florida, Richard (2005) Cities and the creative class. Routledge, New York, USA Kumar, Naresh; Sidhu, A.S. (2005) Pull and push factors in labour migration I Indian Journal of Industrial Relations, October 1, 2005 Lucas, Robert Jr. (1988) On the Mechanics of Economic Development. Journal of Monetary Economics, No 22 FASTIGHETSÄGARNA GÖTEBORG FÖRSTA REGIONEN ADRESS Box 53081, 400 14 Göteborg > BESÖKSADRESS Vasagatan 45 TEL 031-755 33 00 > FAX 031-755 33 39 > www.fastighetsagarna.se 19