Rose-Marie Åkerblom (c) Kommunhuset 2004-02-02 kl 17 00. Isolde Johansson. Rolf Mattsson

01-25 Plats och tid Långö-lokalen, Kommunhuset i Kungshamn, kl 08 30 14 50. Beslutande Rolf Mattsson (s), ordförande Petra Sundblad (s) Rose-Marie Åkerblom (c) Mats Abrahamsson (m), vice ordförande, 01-17 Mikael Sternemar (fp) Jeanette Loy (m), 18-25 Övriga deltagare Bertil Andersson, ekonomichef, 01-04 Jan Bornestig, förvaltningschef, omsorgsförvaltningen, 01 BertilBäckman, teknisk chef, 21-22 Christina Gustafson, förvaltningschef, utbildningsförvaltningen, 01 Isolde Johansson, sekreterare Lars Fröding, kommunchef Jan Simonsson, näringslivsutvecklare, 14-16 Rune Evensson (s), ordförande, omsorgsnämnden, 01 Anders Sandgren (m), vice ordförande, omsorgsnämnden, 01 Utses att justera Justeringens plats och tid Sekreterare Ordförande Justerare Rose-Marie Åkerblom (c) Kommunhuset 2004-02-02 kl 17 00. Isolde Johansson Rolf Mattsson Rose-Marie Åkerblom BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2004-02-03. Klagotid Överklagande enligt kommunallag: 2004-02-03-2004-02-25. Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Underskrift Ann-Marie Hermansson/ Ulrika Möller K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Sida: 1(41)

01 Dnr KA 04/001 Budgetförutsättningar 2005. Inledning Enligt de ekonomiska styrprinciperna för Sotenäs kommun skall kommunledningen, efter att under våren ha diskuterat med berörda nämnder, utfärda budgetanvisningar för kommande år. Det är därför viktigt att redan nu göra en bedömning av förutsättningarna för budget 2005 och att kommunledningen slår fast vissa riktlinjer inför den dialog med nämnderna som startar i och med bokslutsberedningen i början av mars. Allmänt De närmaste årens samhällsekonomiska utveckling ser sämre ut i än i höstas. Skatte- och bidragsintäkterna beräknas för 2005 bli 3,0 Mkr lägre och för 2006 1,6 Mkr lägre än vad som beräknades i planen för 2005-2006. Sotenäs kommun har fortsatt ett stort behov av att styra sin verksamhet så att verksamhetens volym, brukarnas behov och skattemedlen står i samklang med varandra. Med befolkningsprognoser, skatteberäkningar och kunskaper från verksamheterna som grund bör kommunstyrelsen ta ställning till utvecklingsområden och budgetanpassningar i kommunens verksamhet. Finansiella mål Kommunens mål är att långsiktigt vidmakthålla en sund ekonomi och att årligen minst tillgodose lagens krav på balans mellan intäkter och kostnader. Inför 2004 sammanfattades målen som - Balanserad resultatbudget - Täckning av 2002 års underskott - Investeringar utan upplåning De senaste åren har i stort sett varje ny skatteprognos inneburit en försämring av det beräknade utfallet. Mot bakgrund av detta kan det vara lämpligt att när budgetanvisningarnas tas fram ha ett resultatmål på 2% av skatte- och bidragsintäkter vilket motsvarar ca 7,2 Mkr. På det sättet ger man nämnderna förutsättningar att ta fram budgetförslag som förhoppningsvis inte behöver revideras utifrån vikande skatteintäkter. När det gäller investeringar innebär målsättningen finansiering utan upplåning att man har att tillgå summan av avskrivningar och det överskott som ett positivt resultat medför. Med tanke på de senaste årens försämrade likviditet är det K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 2(41)

önskvärt att hålla investeringarna på en nivå som möjliggör en fondering av pengar för att möta kommande års ökande pensionsutbetalningar. Om investeringarna hålls inom avskrivningsutrymmet frigörs medel motsvarande årets överskott till fondering. Ett eventuellt underskott 2003 bör givetvis också täckas i 2005 års budget. Ett förslag på finansiella mål för 2005 blir enligt dessa förutsättningar då: - Årets resultat skall uppgå till 2% av skatte- och bidragsintäkter. - Täckning av eventuellt underskott från 2003. - Investeringar inom avskrivningsutrymmet. Övergripande förutsättningar De övergripande förutsättningar som gällde i flerårsplanen bedöms inte ha förändrats vilket innebär: - innevånarantal 9 375 - oförändrad skattesats 21,74 kr per skattekrona - löneökningarna överstiger inte 3,8%. - den årliga prisutvecklingen bedöms till 2,0% Osäkerhetsfaktorer: - utfallet av LSS-utjämningen - effekterna av det nya förslaget om kommunal utjämning (SOU 2003:88) Verksamheternas kostnadsnivå och förväntade framtida behov En jämförelse med övriga landet visar att kommunen fortsatt ligger kostnadsmässigt högt inom de flesta områden och att vi därmed också har en hög servicegrad och en hög kvalitet i den service vi levererar till medborgarna. Genom studier av befolkningsunderlaget och en fortsatt anpassning av servicen till denna framgår det att det finns behov av att förändra fördelningen av kostnaderna i verksamheterna inför 2005 06. Således förväntas behovet av tjänster inom omsorgsnämndens verksamhetsområde minska med motsvarande 3 miljoner kronor under 2005 och ytterligare en miljon kronor under 2006. Inom utbildningsnämnden bör ett minskat elevunderlag kunna innebära att kostnaderna minskar med en miljon under 2005 och en miljon under 2006, detta utan att någon skola måste avvecklas. Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde kan befolkningsförändringarna väntas ge upphov till utökade krav på service inom gymnasieskolan och en kompensation för ökade energipriser bör tillskjutas fastighetsverksamheten. K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 3(41)

Ytterligare utvecklingsområden är en fortsatt satsning på friskvård och rehabilitering, dels genom att handläggarresurser tillförs personalkontoret, dels genom att friskvårdsmedel finns till förfogande för all personal. Denna satsning bör omfatta ca 1 miljon kronor. För att slå vakt om en fortsatt god kvalitet och service, samt erbjuda en förbättrad information internt såväl som externt bör medel avsättas för detta i budget 2005 och framåt. Genom beslut fattade i kommunstyrelsens internbudget under 2004 avseende kostorganisationen och centrala administrationen finns helårseffekter för 2005 som motsvarar ca en miljon kronor. I samma beslut finns också anvisat 250 Tkr för att förstärka personalkontoret med en arbetsmiljöinriktad handläggare under andra halvåret 2004. Beredning/beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Ledningsutskottets beslut Ekonomichefen får i uppdrag att arbeta fram förslag till budgetanvisningar för 2005 utifrån ovan redovisade finansiella mål och förutsättningar. Ekonomichefen K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 4(41)

02 Dnr KA 04/052 Byte av metod för beräkning av kapitalkostnader. Kapitalkostnader är en del av internredovisningen. De kan ytterst ses som ett av flera styrmedel för att åstadkomma ett ökat kostnadsmedvetande och en effektivare kapitalanvändning. Nuvarande metod Sotenäs kommun använder sig av den s.k. reala annuitetsmetoden vid beräkning av interna kapitalkostnader. Metoden innebär en annuitetsfördelning med en real ränta. De årliga beloppen räknas upp med hänsyn till inflationen. Metoden som tidigare var allmänt förekommande i kommunerna används numera endast av ett fåtal kommuner. Fördelen med metoden är att den i reala termer ger lika stora kapitalkostnader under investeringens livslängd vilket är en fördel vid taxesättning i avgiftsfinansierad verksamhet. Detta gäller dock endast om den ekonomiska livslängden dvs avskrivningstiden är lika med den faktiska livslängden vilket ju i praktiken är ovanligt. Den reala annuitetsmetoden är teoretiskt svårbegriplig bland annat för att kapitalkostnaderna inte minskar i takt med investeringens stigande ålder utan istället ökar, särskilt i tider med hög inflation. Detta stämmer dåligt överens med den allmänna uppfattningen om att en gammal och sliten anläggning bör ha lägre kapitalkostnader än en ny, inte minst för att uppväga högre underhållskostnader. Övergång till ny metod Den kapitalkostnadsmetod som är den vanligast förekommande är den raka nominella metoden. Enligt denna metod sker avskrivning på investeringens anskaffningsvärde och ränta beräknas på det bokförda värdet (restvärdet). Förutsatt att räntan inte stiger alltför kraftigt ger metoden sjunkande kapitalkostnader eftersom räntan räknas på ett minskande restvärde. Vid beräkning av kapitalkostnader för internhyrda fastigheter är detta en klar fördel då det möjliggör en jämförelse av olika hyror, såväl interna som externa. Även benchmarking med andra kommuner underlättas när nästan alla använder samma beräkningsmetod För taxefinansierad verksamhet är det lämpligt att införa rak nominell metod successivt så att den tillämpas på investeringar från 2003 och framåt. Orsaken till detta är att det annars kan uppstå en ojämnhet i taxesättningen. För övrig verksamhet är det bättre att införa metoden så att den omfattar alla hittills gjorda investeringar för att på detta sätt uppnå de fördelar vid jämförelser som nämnts ovan. K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 5(41)

Beredning/beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att införa rak nominell metod vid beräkning av interna kapitalkostnader fr o m räkenskapsåret 2004 och tillämpa den internränta som rekommenderas av Svenska kommunförbundet (5,0% för 2004) För taxefinansierad verksamhet (VA och renhållning) behålls den reala annuitetsmetoden för investeringar gjorda t o m 2002 och den raka nominella metoden tillämpas fr o m 2003 års investeringar För övrig verksamhet sker omräkning så att den raka nominella metoden tillämpas även på äldre investeringar. Kommunstyrelsen K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 6(41)

03 Dnr KA 03/775 Remiss, utjämningskommitténs betänkande Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88). Utjämningskommittén har haft i uppdrag att utreda vissa frågor rörande det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet samt vid behov föreslå förändringar. Förändringarna är föreslagna att införas från 2005. Sotenäs kommun har inbjudits att lämna synpunkter senast den 10 februari 2004. Remissfrågorna 1. En statligt finansierad inkomstutjämning. Förändringen är till det bättre och ger en ökad tydlighet. 2. Förskoleverksamheten och skolbarnomsorg Förändringen innebär att kostnaderna för förskoleklass flyttas till grundskolan. Det är bra. Det blir lätt fel i fördelning av gemensamma nyttigheter (lokaler m.m.) när förskoleklasskostnaderna ska flyttas till barnomsorgen. 3. Grundskola och förskoleklass Samma förändring som i punkt två. 4. Gymnasieskola Programvalsfaktorn räknas som ett genomsnitt av två år. Förändringen är en förbättring och bör minska svängningarna. 5. Äldreomsorg Åldersindelningen ändras från 10-årsgrupper till femårsgrupper. Detta bör förbättra underlaget. 6. Individ- och familjeomsorg Den stora skillnaden är att det görs ett tillägg för att fånga upp strukturella skillnader inom barn- och ungdomsvården. Bör vara bra eftersom det är en stor del av IFOkostnaden som tidigare lämnats utanför. 7. Befolkningsförändringar Skillnaden är främst att hänsyn även ska tas till kommuner med kraftig befolkningsökning. Idag påverkas dessa kommuner av systemets eftersläpning. Detta är acceptabelt. 8. Vatten och avlopp I den nuvarande utformningen av delmodellen för vatten och avlopp kompenseras vissa kommuner för merkostnader p g a gles bebyggelsestruktur samt besvärliga geotekniska förutsättningar. Utjämningskommittén föreslår att delmodellen utgår ur K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 7(41)

kostnadsutjämningssystemet. Motiven för kommitténs förslag är att kostnadstäckningen i merparten av kommunerna överstiger 90 procent, samt att det är ett uttryck för den lokala politiska viljan att vissa kommuner har en högre grad av skattefinansiering av VA-verksamheten. Kommittén har i sin analys framförallt sett till nettokostnaderna för VA-verksamheten. Oavsett om en kommuns bruttokostnader bekostas av avgifter eller via skattsedeln är det hushållen i kommunen som betalar kostnaderna för verksamheten. Kommittén borde istället analyserat huruvida bruttokostnaderna för kommuner med gles bebyggelsestruktur och besvärliga geotekniska förutsättningar avviker från genomsnittet. Enligt taxestatistik för 2003 från Svenskt Vatten, VA-verkens branschorganisation, är brukningsavgiften för en "normalvilla" ("typhus A") i kommuner med ett invånarantal upp till 10.000 invånare 56 procent högre än i kommuner med mer än 100.000 invånare. Samtidigt redovisar utjämningskommittén i sin analys att kostnadstäckningsgraden i glesbygdskommunerna uppgår till 86,6 procent. I övriga kommungrupper ligger kostnadstäckningsgraden mellan 95 och 100 procent enligt kommitténs analys. Det finns följaktligen tydliga indikationer på att strukturkostnaderna för VAverksamheten är betydligt högre i kommuner med glesare bebyggelsestruktur än genomsnittet. Sannolikt kommer de strukturella kostnadsskillnaderna för VAverksamheten beroende av gles bebyggelsestruktur att ytterligare förstärkas framöver med anledning av allt hårdare myndighetskrav mm. Det finns goda skäl att bibehålla delmodellen för vatten och avlopp i kostnadsutjämningssystemet. Ett rättvist kostnadsutjämningssystem måste utjämna för strukturella kostnadsskillnader i VA-verksamheten. 9. Kallortstillägg Delen utgår. Mätningar visar att de områden som haft kallortstillägg inte har nämnvärt högre lönenivå. Tillägget bör därför utgå. 10. Näringsgeografi De tidigare utjämningarna för gator och vägar, uppvärmning, byggkostnader samt administration och räddningstjänst slås samman. Det blir inga nya beräkningar utan effekten är att bidrag/avgift redovisas i en klumpsumma. Acceptabelt. 11. Ingen ändring i modellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund Kommittén har haft problem med att utvärdera det nuvarande systemet p.g.a. att kostnaderna inte särredovisas i kommunerna. Därför behålls beräkningen från det gamla systemet. Det är ok. 12. Kollektivtrafik Systemet uppdateras med den faktiska fördelningen mellan kommunerna. Nuvarande reducering med 25% utgår. Stämmer överens med beslut i Västtrafik. K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 8(41)

13. Vad anser ni om kommitténs förslag om strukturbidrag? Här föreslås att alla nuvarande utjämningar som inte är av strukturell art buntas ihop. I strukturbidraget läggs även de tidigare fasta införandetilläggen. Systemet förenklas med denna åtgärd, men i princip borde denna del helt tas bort från den kommunala finansieringen och i stället finansieras med ett statligt stöd. 14. Vad anser ni om kommittén förslag till införanderegler? En införandeperiod på tio år införs för de som förlorar. Endast förändringar motsvarande 10 öre på skatten accepteras per år. Blir den totala förändringen över 1 kr så förs denna del permanent till strukturbidraget. Positiva förändringar genomförs första året. Det är positivt att kommuner med negativ förändring får tid på sig att ställa om och det är positivt att kommuner som tidigare har haft en felaktig utjämning får del av förändringen första året. Att behöva föra delar av förändringen till ett permanent strukturbidrag visar dock att utjämningssystemet inte klarar sin uppgift. Denna del borde ej finansieras av kommunkollektivet. 15. Vad anser ni om de samlade effekterna av utredningens förslag till ändringar i det kommunala utjämningssystemet? Det är positivt att regelverket uppdateras utifrån ett mer aktuellt läge. Övriga synpunkter A. Införandereglerna för förlorare är i detta system mycket försiktiga. Det får anses vara en brist att förändringar mellan åren, när utjämningssystemet tagits i drift, inte har någon spärr för stora förändringar. Om inte en kommun kan anpassa sin verksamhet med mer en tio öre per år när förändringen är känd långt innan, hur ska då en kommun kunna anpassa sin verksamhet med över 1 kr med en framförhållning på ett par månader? Kraftiga svängningar behöver utjämnas. Vinster eller förluster på mer än 50 öre bör utjämnas över några år. B. Vistelsebegreppet bör ses över. Idag har många kommuner med många sommar/vinter boende höga kostnader för att tillhandahålla omsorg för äldre eller förskola. Det är den kommun där dessa individer är folkbokförda som tillgodogörs bidrag i utjämningssystemet. Vistelsebegreppet bör göras om så att de som planerat en vistelse i annan kommun får betala för utnyttjade tjänster, antingen direkt eller via hemkommunen. C. Det föreslagna systemet bör värdesäkras, d.v.s. att det inte riskerar att urholkas p.g.a. inflation. Beredning/beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteutlåtande Svarsformulär K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 9(41)

Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsen Sotenäs kommun lämnar remissvar enligt ovan till Finansdepartementet angående Utjämningskommitténs betänkande Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88). Kommunstyrelsen K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 10(41)

04 Dnr KA 03/863 Begäran om översyn av upphandlingspolicy och praxis. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna har genom oppositionsrådet Mats Abrahamsson (m) skrivit till kommunstyrelsen med anledning av den debatt som förekommer i media om upphandling i Sotenäs kommun. I skrivelsen framförs en begäran om att en översyn av kommunens upphandlingspolicy görs. Översynen bör ske av ekonomichefen. I skrivelsen föreslås också att kommunens revisorer föreslås se över tekniska avdelningens rutiner för antagande av entreprenader. Beredning/beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteutlåtande Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppdrar till ekonomichefen att se över kommunens upphandlingspolicy och lämna förslag till förändringar i denna. Kommunstyrelsen överlämnar Mats Abrahamssons skrivelse till kommunens revisorer. Kommunchefen Revisorerna K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 11(41)

05 Dnr KA 03/906 Motion från Sven-Olof Oresten (fp) om utbyggnad av kommunens hamnar. Sven-Olof Oresten (fp) föreslår i en motion, som lämnats in till kommunfullmäktige 2003-12-11, att kommunens hamnar skall byggas ut, så att en hamn kan ta emot containerfartyg av medelstort tonnage. Motionären föreslår vidare, att fullmäktige skall uppdra åt berörda nämnder att gemensamt se över platser som kan vara lämpliga för hamn till bland annat containerfartyg och att kommunledningskontorets ekonomiavdelning skall undersöka tänkbara möjligheter för att få bidrag till ett sådant projekt. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beredning/beslutsunderlag Fullmäktiges 124 Ledningsutskottets beslut Ledningsutskottet överlämnar motionen till kommunchefen för beredning. Kommunchefen K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 12(41)

06 Dnr KA 03/892 Gemensamma avgifter inom Kommunalförbundet bibliotekssamverkan i norra Bohuslän. Ett förslag till gemensamma avgifter lades fram vid ett möte i Kommunalförbundet bibliotekssamverkan i norra Bohuslän 2003-03-26. Efter föredragning beslöt ledamöterna rekommendera att respektive kommun godkänner de nya avgifterna. Gemensamma avgifter för biblioteken i Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad: Reservationsavgift Avgift för fjärrlån Lån från svensk arkivinformation Lån utan lånekort Ersättning av förkommet lånekort Övertidsavgift Förkommen media Uthyrning av spelfilm Skuldbelopp som leder till avstängning Nuvarande Förändring 5 kr/tanum, Strömstad, Ingen avgift Munkedal. Sotenäs ingen avgift. 20 kr/sotenäs. Övriga Ingen avgift ingen avgift 10 kr/munkedal, 20 kr/volym 15 kr/strömstad. Övriga ingen avgift. 10 kr/strömstad, Ingen avgift Munkedal. Övriga ingen avgift. 20 kr Ingen förändring 1 kr/dag/media. Max 25 kr per media. Låntagare under 17 år ingen avgift. Barnböcker 125 kr Vuxenböcker 250 kr CD-skivor 150 kr Kassettböcker 300 kr Media som kostar över 600 kr: 600 kr 20 kr/tanum. 10 kr/sotenäs. 350 kr/tanum. Övriga 250 kr. Ingen förändring Enligt Bibliotekstjänsts medelpriser 20 kr 250 kr Utbildningsnämnden har 2003-11-28 rekommenderat kommunfullmäktige att godkänna de gemensamma avgifterna för Sotenäs kommunbibliotek, del av Kommunalförbundet bibliotekssamverkan i norra Bohuslän. K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 13(41)

Beredning/beslutsunderlag Biblioteksansvarigs tjänsteutlåtande 2003-10-28. Arbetsutskottet 2003-11-07 65. Utbildningsnämndens 108 Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige godkänner de gemensamma avgifterna för Sotenäs kommunbibliotek, del av Kommunalförbundet bibliotekssamverkan i norra Bohuslän. Kommunstyrelsen K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 14(41)

07 Dnr KA 04/043 Remiss från utredningen Vindkraft Bohuslän om gemensamma planeringsriktlinjer och pilotområden för vindkraft. Regeringen vill påskynda utbyggnaden av vindkraft i Sverige. Målsättningen är att förnyelsebar energi inom 10 år skall byggas ut till att producera 8-10 TWh per år vilket motsvarar 7% av det totala energibehovet i Sverige. Riksdagen har 2002 beslutat att avsätta 350 mkr till pilotprojekt i syfte att skapa ökade kunskaper om vindkraftens påverkan på miljön och de tekniska och ekonomiska förutsättningarna som anger ramarna för vindexploatering, främst till havs. När vindkraften byggs ut från dagens nivå på knappt 0.5 TWh till den planerade på 10 TWh är Bohuskusten ett av de områden i landet som är intressant för vindkraftetablering. Fördelen är närheten till de områden i landet där elkonsumtionen är som störst och att det förekommer många bra vindlägen. Bohuskommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Munkedal, Uddevalla, Orust och Tjörn driver projektet Vindkraft Bohuslän bland annat med syfte att föreslå områden som kan vara lämpliga för vindkraft på land, vid kusten och till havs. Vindkraft Bohuslän består av en politiker och en tjänsteman från varje kommun. Sotenäs kommun representeras av Rolf Mattsson och Sylvia Rolandsson. BOSAM deltar som administrativ resurs. Konsultföretaget HydroGis AB har utarbetat rapportförslaget. Parallellt har en industrigrupp arbetat med att undersöka de tekniska och logistiska förutsättningarna att konstruera, bygga och leverera vindkraftverk. Sju pilotområden har tagits fram där det anses rimligt att studera vidare om etablering av vindkraftanläggningar är möjligt. Ett av dessa områden är Svaberget i Sotenäs kommun, ett grundområde beläget ca 6 km rakt väster om Smögen. Området beräknas rymma ca 8 vindkraftverk i storleken 5 MW. Vindkraft Bohuslän har inlämnat en anmälan om intresse för s.k pilotområden till Energimyndigheten. Utredningen skall efter remissförfarande överlämnas till kommunerna och Länsstyrelsen där den kan utgöra underlag vid etablering av ny vindkraft samt till kommunernas arbete med översiktsplaner. Beredning/beslutsunderlag Miljö- och hälsoskyddsinspektörens tjänsteutlåtande Oppositionsrådets skrivelse K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 15(41)

Yrkanden Mats Abrahamsson (m) yrkar avslag på förslaget i miljö- och byggförvaltningens tjänsteutlåtande att Sotenäs kommun skall ställa sig bakom utredningsförslaget från Vindkraft-Bohuslän. Mats Abrahamsson yrkar, att kommunstyrelsen skall avge remissvar enligt ett av honom utarbetat förslag, som delas ut till ledamöterna vid sammanträdet och i vilket föreslås, att VB avslutar och upplöser utredningen så snart som möjligt. Petra Sundblad (s) yrkar bifall till förslaget till yttrande i tjänsteutlåtandet med tillägget, att Sotenäs kommun skall beredas tillfälle att lämna synpunkter på platsen för etablering av vindkraft i kommunen vid senare tillfälle, när remiss om förslag på placering av vindkraftverk översänds till kommunen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Petra Sundblads bifalls- och tilläggsyrkande och Mats Abrahamssons (m) yrkande och finner, att ledningsutskottet beslutar enligt Petra Sundblads yrkande. Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom utredningsförslaget från Vindkraft Bohuslän. Sotenäs kommun skall beredas tillfälle att lämna synpunkter på platsen för etablering av vindkraft i kommunen vid senare tillfälle, när remiss om förslag på placering av vindkraftverk översänds till kommunen. Reservation Mats Abrahamsson (m) till förmån för eget yrkande Mikael Sternemar (fp) Kommunstyrelsen K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 16(41)

08 Dnr KA 03/929 Nytt prissystem 2005 i Västtrafik AB. Styrelsen för Västtrafik AB har uppdragit åt Projektet Nytt pris- och betalsystem att ta fram förslag till ett nytt prissystem. Detta ska vara gemensamt för hela Västtrafiks område och bidra till att sudda ut gamla gränser och göra det enklare att resa. Efter diskussioner och arbete inom projektets styrgrupper har man enats om en grundprincip. Styrelsen har ställt sig bakom den principen och förslaget går nu ut på remiss till Västtrafiks ägare. Prissystem För det nya prissystemet föreslås följande övergripande metod: Zoner för periodladdningar och kontaktbiljetter, bestående av - Stora zoner motsvarande kommun - Tätortszoner för vissa större tätorter - Kilomertaxa för värdeladdning Skolkort Föreslås att en översyn görs under våren 2004 av prissättning och administration kring skolkort i samverkan mellan Västtrafiks dotterbolag. Samma regelverk bör eftersträvas inom hela Västtrafik. Skärgårdstrafik Föreslås att en särskild arbetsgrupp tillsätts som får i uppdrag att under vintern/våren 2004 studera och lämna förslag kring prissättningen inom skärgårdstrafiken. Synpunkter på remissen Det nya prissystemet föreslås bygga på en kombination av kilometertaxa och zontaxa. Kilometertaxa mäter avståndet fågelvägen. Resenären checkar in vid påstigning och checkar ut vid avstigning. Priset beräknas automatiskt av systemet beroende på resans längd. Zontaxan används huvudsakligen för färdbevis motsvarande dagens periodkort och enkelbiljetter. Antalet zoner föreslås bli väsentligt färre än idag och i princip bygga på att en kommun motsvarar en zon. För kunden innebär den nya tekniken med smarta kort att man bara behöver ett kort. Detta kan sedan laddas såväl med pengar, som används för resor där kilometertaxa tillämpas, som period motsvarande t ex månad, termin eller år inom K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 17(41)

ett visst område där zontaxan utgör grunden för prissättning. Samma kort gäller i hela regionen. Den som inte har ett kort i det nya systemet utan väljer att resa på enkelbiljett gör i framtiden precis som idag, d v s köper en pappersbiljett av föraren eller ombord på spårvagnarna i en försäljningsautomat. Frågan om prissättning av olika färdbevis kan diskuteras och avgöras senare. Vid beräkningar av prisnivåer för det nya prissystemet används budget 2004 som underlag och jämförelsematerial. Projektets målsättning totalt sett är att det nya prissystemet ska vara intäktsneutralt och att så få resenärer som möjligt ska drabbas av stora prisförändringar. De framtida prisnivåerna avgörs på sedvanligt sätt genom beslut i Västtrafiks styrelse. I samband med starten av projektet gjordes en inventering av vilken teknik som kunde anses mest modern och lämpad för ändamålet. Det stod helt klart att tekniken med så kallade smarta kort var den som såväl nationellt som internationellt kommer att avlösa den tidigare tekniken med magnetkort inom kollektivtrafiken. Dessutom är såväl bankerna som handeln också på väg att byta till smarta kort och förändra hela sin infrastruktur för kortläsare. Under arbetet med att ta fram förslag till ett prissystem så har önskemål varit att minska de stora prisskillnader som idag finns över gränserna i de stora zoner som används framför allt i Göteborg och Bohusdelen av Västtrafik. När för och nackdelar vägts samman mynnar förslaget ut i att använda stora zoner som bygger på kommungränserna, i vissa fall kompletterat med tätortszoner för periodkort och enkelresor samt avståndstaxa för resor som idag motsvaras av värdekort/rabattkort. Skolorna handlägger skolkort enligt regler som varje kommun själv har ställt upp för vilka elever som är berättigade till fria skolkort. Skolkorten måste göras med attraktiva så att de bättre överensstämmer med dagens och morgondagens skolform. Det är positivt för såväl Västtrafik som kommunerna genom att det förenklar administrationen av de stora resandevolymer som utgörs av elever. Inom Västtrafiks område bedrivs också skärgårdstrafik under vitt skiftande förhållanden. Det kan finnas anledning att särskilja denna typ av trafik eftersom förutsättningarna skiljer sig från övrig trafik. En möjlighet att öka intäkterna i skärgårdstrafiken vore att införa ett generellt tillägg för båttrafik. Dock måste man då noga överväga vilka effekter detta får på de permanentboendes reskostnader och eventuellt koppla detta till någon form av rabattering för vaneresenärer. Övergripande analyser har påbörjats för att bedöma vilka prisnivåer som erfordras på olika färdbevis för att med det nya prissystemet uppnå samma totala intäktsnivå som budgeteras för 2004 för koncernen. Målsättningen inom projektet är att visa effekterna av olika prisnivåer i det nya prissystemet. De slutgiltiga prisnivåerna beslutas av Västtrafiks styrelse på sedvanligt sätt under budgetarbetet för kommande år. K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 18(41)

Beredning/beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kontaktpersonen för kollektivtrafik Ledningsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar i sitt remissvar till Västtrafik AB att tillstyrka förslaget till nytt prissystem 2005 med ovanstående synpunkter. Kommunstyrelsen K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 19(41)

09 Dnr 03/000941 Verksamhetsplan för Västtrafik AB 2005-2007. Från Västtrafik AB har förslag till verksamhetsplan för 2005-2007 inkommit till kommunen för yttrande. Regionen och kommunerna i Västra Götaland är tillsammans länstrafikansvariga för kollektivtrafiken. De länstrafikansvarigas uppgift sköts av trafikhuvudmannen. Sedan 1999 är Västtrafik AB trafikhuvudman för den lokala och regionala linjetrafiken i länet. Till grund för Västtrafiks verksamhet ligger ett aktieägaravtal, uppdragsavtal och en bolagsordning. I uppdragsavtalet mellan ägarna och Västtrafik beskrivs själva uppdraget att ansvara för lokal och regional linjetrafik. Verksamhetsplanen hålls medvetet på en övergripande nivå. I planen beskrivs ett handlingsprogram för den kommande treårsperioden. Revidering sker varje år och gäller från 1 januari kommande år. Ägarna har utarbetat ett nytt aktieägaravtal och en ny fördelningsmodell. Avtalet gäller från den 1 januari 2004. En av förändringarna är en tydligare uppdelning av ansvaret mellan ägarna som beställare och Västtrafik som utförare. Den enskilde ägaren ska lättare kunna påverka sin kostnad för kollektivtrafiken. Utgångspunkten är att kommunerna svarar för de resor som invånarna genomför i sin hemkommun. Kommunerna får därmed ett ökat inflytande över den trafik som tillgodoser de lokala resbehoven. Regionen svarar för övriga resor, d v s regionala och mer långväga resor i hela regionen samt till huvudorter utanför regionen. Dessutom svarar Regionen för Västtrafiks administrationskostnader. I det nya avtalet gäller personkilometer som fördelningsgrund för hela Västtrafik. Det innebär att fördelningsmodellen utgår från resenärernas nytta och inte ifrån trafikproduktionen. Aktieägaravtalet omfattar också organisatoriska förändringar. Ägarna har bildat ett regionalt ägarråd med representanter från kommunerna och Regionen. Rådet har till uppgift att diskutera kollektivtrafikens roll i samhällsutvecklingen, målen för Västtrafik, ekonomiska ramar samt verksamhetsplan. Rådet har ingen beslutande funktion men de diskussioner och önskemål som tas upp i rådet kommer att påverka Västtrafiks verksamhetsutveckling. Utöver det regionala ägarrådet finns fyra delregionala ägarråd som kommer att diskutera frågor som bland annat rör Västtrafiks dotterbolag. Ägarnas ekonomiska situation ser bekymmersam ut de närmaste åren. Detta påstås i Statens offentliga utredning Kollektivtrafik med människan i centrum SOU 2003:67. En fortsatt svag ekonomi för kommuner och Region kan i värsta fall leda till trafikneddragningar och prishöjningar för resenärerna. Generellt leder neddragningar till ökade klyftor och till minskad jämställdhet. K:\PROT\KSLU\2004\LU0128.doc Justerares sign.: Rätt utdraget intygar: Sida: 20(41)