ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen

ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen

ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen

Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box 45316 104 30 Stockholm Fax: 08-690 41 01 E-post: publikationsservice@esv.se Hemsida: www.esv.se Publikationen utarbetad av Curt Johansson Pia Hultberg Layout Lena Wesslund, Ekonomistyrningsverket Tryck Tryckhus 2 AB, Stockholm februari 2000 ESV 2000:5 ISBN: 91 7249 072 1

Innehållsförteckning Inledning... 7 Finansieringsanalysens syfte och användning... 8 Finansieringsanalysens uppställningsform... 9 Finansieringsanalysens samband med resultat- och balansräkningarna... 13 Justeringar... 14 Finansieringsanalysens olika avsnitt... 15 Drift... 15 Investeringsverksamhet... 16 Låneverksamhet... 20 Uppbörd... 21 Transfereringar... 22 Förändring av likvida medel... 22 Nyckeltal... 24 Drift... 24 Investeringsverksamhet... 24 Finansieringsanalysen från ett koncernperspektiv... 25 Statsbudgeten... 25 Årsredovisning för staten... 26 Definitioner... 27

Inledning I finansieringsanalysen finns information om hur myndigheten har finansierat hela den verksamhet myndigheten ansvarar för, om betalningsströmmar och investeringar. Det är information som är av väsentlig betydelse vid styrning av den statliga verksamheten. Denna skrift är i första hand utarbetad för dem som är mottagare av myndigheters årsredovisningar och som har svårt att tolka en finansieringsanalys. Mottagare finns både i regeringskansliet och i myndighetens ledning. Skriften vänder sig inte i första hand till dem som upprättar finansieringsanalysen. Utgångspunkten har varit att tillämpa ett praktiskt perspektiv snarare än ett teoretiskt. Detta innebär visserligen att beskrivningarna inte är fullständiga men vår förhoppning är att detta inte skall störa läsaren utan, tvärtom, bidra till förståelsen för helheten. Den första delen behandlar finansieringsanalysen i ett övergripande perspektiv. Sedan görs en genomgång av respektive avsnitt i finansieringsanalysen utifrån en fiktiv myndighet. Skriften tar även upp vilka nyckel som kan vara intressanta att följa upp och hur finansieringsanalysen kan användas för att se hur myndighetens verksamhet påverkar staten som helhet. Denna skrift har utarbetats inom verksamhetsområdet Resultatstyrning och finansiell styrning vid Ekonomistyrningsverket. Frågor kan ställas på telefon 08-690 4591 och fax 08-690 4105. 7

Finansieringsanalysens syfte och användning Årsredovisningens finansiella delar resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och finansieringsanalys har olika informationsinnehåll och olika syften. De kompletterar på så sätt varandra när det gäller att tillhandahålla information. Balansräkningen syftar t.ex. till att redovisa myndighetens ekonomiska ställning vid ett visst tillfälle. Resultaträkningen och finansieringsanalysen är däremot så kallade flödesrapporter. De visar vad som hänt mellan två tidpunkter, dvs. under en period. När finansieringsanalysen ställs samman hämtas information både från resultat- och balansräkningarna. Finansieringsanalysen syftar till att för en viss period ge information om betalningsflöden, finansiering av verksamheten, och investeringar. Inom den privata sektorn är numera finansieringsanalysens huvudsakliga syfte att visa betalningsströmmar. Myndigheternas finansieringsanalyser används också för detta ändamål men även som ett styrdokument inom staten. Det kan t.ex. vara frågan om att bedöma storleken på låne- och kreditramar. I staten finns ett intresse av att kunna se hur myndigheten har finansierat sin verksamhet. Information om vilka investeringar eller försäljningar som myndigheten har gjort eller hur verksamheten har finansierats finns exempelvis samlad i finansieringsanalysen. Det finns flera fördelar med att använda finansieringsanalysen, i synnerhet när man gör jämförelser över tiden och prognoser inför framtiden. Inbetalningar och utbetalningar uppfattas ofta som mer objektiva än intäkter och kostnader. Detta beror på att intäkter och kostnader medför värderingar som ibland kan vara subjektiva. I finansieringsanalysen finns inte heller periodiseringar som ibland också grundas på bedömningar. Finansieringsanalysen är det enda dokumentet i årsredovisningen där betalningsflöden kan utläsas och där det framgår hur olika verksamheter har finansierats. 8

Finansieringsanalysens uppställningsform Finansieringsanalysen är uppdelad i följande avsnitt Drift Investeringsverksamhet Låneverksamhet Uppbördsverksamhet Transfereringar Drift och investeringsverksamhet är huvudavsnitt. I de fall myndigheten har låneverksamhet, uppbördsverksamhet och/eller transfereringar ska dessa verksamheter redovisas i egna avsnitt i finansieringsanalysen. I respektive avsnitt redovisas vilka betalningar som myndigheten har gjort, hur verksamheten har finansierats, och hur verksamheten har påverkat myndighetens likvida ställning. I följande bild visas uppställningsformen för finansieringsanalysen. För att tydliggöra hur de olika avsnitten har finansierats används olika färger för finansiering: grön färg markerar finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar, röd färg markerar finansiering från Riksgäldskontoret och blå färg avser annan finansiering. 9

Finansieringsanalys I detta avsnitt framgår bl.a. hur myndigheten har finansierat driften (med anslag och på annat sätt). Här redovisas justeringar för förändringar av obetalade skulder och fordringar (se sidan 14). Denna typ av justeringar återkommer i varje avsnitt. I detta avsnitt kan investeringar och deras finansiering analyseras. Drift Kostnader exklusive avskrivningar m.m. Finansiering genom avgifter och ersättningar Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Finansiering från statsbudgeten Anslagsmedel som erhållits för drift Underskott av medel från driften Ökning ( - )/ minskning ( + ) av lager Ökning ( - )/ minskning ( + ) av kortfristiga fordringar Ökning ( + )/ minskning ( - ) av kortfristiga skulder Kassaflöde från/till drift Investeringsverksamhet Investeringar i finansiella tillgångar (exkl låneverksamhet) Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringar Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret - amorteringar - Andra långfristiga lån - amorteringar - Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten Minskning av statskapital med medel som tillförts statsbudgeten - Försäljning av anläggningstillgångar - därav medel som tillförts statsbudgeten - Tillförda driftmedel Bidragsmedel Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet Över-/underksott av medel från investeringsverksamhet Ökning ( + )/minskning (-) av kortfristiga skulder avseende investeringar Kassaflöde från / till investeringsverksamhet 10

Låneverksamheten Nyutlåning - Amorteringar Räntekostnader - Finansiering Lån från Riksgäldskontoret Amorteringar - Ökning / minskning av statskapital +/- Ränteintäkter (disponibla) Tillförda anslagsmedel för räntekostnader De myndigheter som bedriver låneverksamhet, t.ex. CSN, redovisar den i detta avsnitt. Kassaflöde från/till låneverksamhet Uppbördsverksamhet Avgiftsinkomster som inte disponeras av myndigheten Erhållen uppbörd Ökning ( - ) / minsking (+) av kortfristiga fordringar avseende uppbörd Kassaflöde från uppbördsverksamhet Myndigheter som erhåller avgiftsinkomster och uppbörd som ska in på inkomsttitel redovisar dessa i detta avsnitt. Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Transfereringar Utbetalade bidrag Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder avseende bidrag Kassaflöde till transfereringar Finansiering av bidragsutbetalningar - medel från statsbudgeten - medel från andra myndigheter Summa medel som erhållits för finansiering av bidragsutbetalningar Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Ökning ( + ) / minskning ( - ) av kassa och postgiro Ökning ( + ) / minskning ( - ) tillgodohavande hos Riksgäldskontoret Ökning ( + ) / minskning ( - ) banktillgodohavande Ökning ( + ) / minskning ( - ) av fordran på statsverket Ökning ( - ) / minskning (+) av skuld till statsverket Ökning ( - ) / minskning ( + ) av skuld till Riksgäldskontoret Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut Avsnittet visar bl.a. vilka bidragsutbetalningar som myndigheten har gjort och hur dessa är finansierade. Slutsumman i finansieringsanalysen visar förändring av likvida medel. Den specificeras nedan. Intern finansiering Statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Intern finansiering Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt 11

Avsnitten Drift, Investerings- och Låneverksamhet avslutas med delsummor som benämns Kassaflöde från/till drift Kassaflöde från/till investeringsverksamhet Kassaflöde från/till låneverksamhet Kassaflöde från drift, investerings- eller låneverksamhet innebär att respektive verksamhet har genererat ett överskott av likvida medel, dvs. utbetalningarna har varit mindre än inbetalningarna (finansieringen). I finansieringsanalysen representeras ett sådant kassaflöde av ett positivt belopp (se t.ex. exemplet på sida 20). Kassaflöde till drift, investerings- eller låneverksamhet innebär att avsnittet har genererat ett underskott av likvida medel, dvs. utbetalningarna har varit större än inbetalningarna (finansieringen). I finansieringsanalysen representeras ett sådant kassaflöde av ett negativt belopp (se t.ex. exemplen på sida 15 och 17). I avsnitten Uppbörd och Transfereringar redovisas till skillnad från övriga avsnitt kassaströmmarna brutto. Detta innebär att både kassaflöde till och kassaflöde från uppbördsverksamhet redovisas var för sig. Detsamma gäller transfereringsavsnittet. Delsummorna i uppbördsavsnittet benämns Kassaflöde från uppbördsverksamhet Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Delsummorna i transfereringsavsnittet benämns Kassaflöde till transfereringar Medel som erhållits för finansiering av bidragsutbetalningar De ovan beskrivna delsummorna i varje avsnitt summeras till en slutrad i finansieringsanalysen. Denna benämns Förändring av likvida medel. De poster som på så sätt summeras har i uppställningsformen ovan markerats med fet stil. Sist i finansieringsanalysen specificeras förändringen av likvida medel, dvs. hur de olika posterna i balansräkningen som räknas till likvida medel har förändrats. Av specifikationen framgår om förändringen av likvida medel uppstått på räntekontot och/eller andra likvidkonton. Den huvudsakliga förändringen av likvida medel är när myndigheten får en inbetalning till eller gör en utbetalning från räntekontot (bank- eller postgiro). INBETALNINGAR LIKVIDA MEDEL UTBETALNINGAR 12

Finansieringsanalysens samband med resultat- och balansräkningarna Likvida medel är en del av myndighetens tillgångar. När myndigheten gör en utbetalning påverkas likvida medel men även andra tillgångar, skulder eller myndighetskapital. I de fall myndigheten t.ex. anskaffar en tillgång och betalar den från räntekontot minskar likvida medel och andra tillgångar ökar. Myndigheten byter likvida medel mot en annan tillgång. När löner eller andra kostnader betalas minskar de likvida medlen samtidigt som myndighetskapitalet påverkas via kostnaderna i resultaträkningen. I de fall myndigheten får en inbetalning vid en försäljning ökar de likvida medlen men även myndighetskapitalet via intäkter i resultaträkningen (eftersom försäljningen blir en intäkt i resultaträkningen). Balansräkning LIKVIDA MEDEL ÖVRIGA TILLGÅNGAR SKULDER MYNDIGHETS- KAPITAL Resultaträkning + INTÄKTER KOSTNADER = KAPITALFÖRÄNDRING 13

Justeringar En metod att upprätta en finansieringsanalys är att utgå direkt från betalningarna, vilket innebär att en direkt metod tillämpas. I analysen redovisas i sådana fall endast betalningsströmmar, t.ex. inbetalningar från kunder och utbetalningar till leverantörer och anställda etc. En anledning till att inte använda denna metod är att det är svårt att ur redovisningssystemen få fram den information som behövs om betalningarna. Myndigheterna använder i dag en s.k. indirekt metod som utgår från de redovisade intäkterna och kostnaderna i resultaträkningen och räknar om dessa till betalningsströmmar genom att göra olika justeringar. Justeringarna kan utifrån den innebörd de har delas upp i två kategorier: Justeringar för resultatpåverkande poster (kostnader och intäkter) som inte medför några betalningar, t.ex. avskrivningar. Härigenom tar man bort sådana belopp som inte alls avser betalningar. Justeringar för förändringar av kortsiktiga fordringar och skulder samt lager. Härigenom räknar man om kostnader och intäkter så att de i stället avser betalningar. Justering för förändringar av kortfristiga fordringar och skulder kan förekomma i samtliga avsnitt i finansieringsanalysen. Myndigheten redovisar förändringen under det avsnitt där fordringarna och/eller skulderna uppkommit. I uppställningsformen för finansieringsanalysen benämns dessa förändringar Ökning / Minskning av kortfristiga fordringar eller Ökning / Minskning av kortfristiga skulder. Båda ovan nämnda typer av justeringar avser poster i resultaträkningen som är resultatpåverkande. Skillnaden är dock att den första typen i princip aldrig påverkar likvida medel (t.ex. avskrivningar) medan den andra typen påverkar likvida medel, men med en fördröjning. Det rör sig om kostnader och intäkter som inte omedelbart genererar betalningar. T.ex. redovisas en försäljning som intäkt i resultaträkningen och som en fordran i balansräkningen i samband med att en faktura skickas. De likvida medlen påverkas först när betalningen kommer myndigheten tillhanda och då redovisas att denna fordran har betalats genom att fordringskontot minskas. De likvida medel som ännu inte flutit in vid redovisningsperiodens/årets slut motsvaras således av en kortfristig fordran hos myndigheten. Motsvarande gäller för kreditköp. Köp av en vara redovisas som en kostnad i resultaträkningen när fakturan kommer myndigheten tillhanda, men de likvida medlen påverkas först när fakturan betalas. De likvida medel som ännu inte betalats ut vid redovisningsperiodens/årets slut motsvaras således av en kortfristig skuld hos myndigheten. 14

Finansieringsanalysens olika avsnitt I det följande behandlas respektive avsnitt i finansieringsanalysen utifrån en fiktiv myndighet. Beloppen i exemplen är därmed också fiktiva men har tagits med för att öka förståelsen och för att förklara sambanden mellan olika delar i finansieringsanalysen. Drift Driftavsnittet utgår som tidigare nämnts från myndighetens resultaträkning. Första raden visar myndighetens kostnader justerade för kostnader som inte har medfört några betalningar, t.ex. avskrivningar och realisationsförluster. Dessa justeringar särredovisas inte. Det medför att det kan vara svårt att härleda beloppet i finansieringsanalysen från resultaträkningen. På motsvarande sätt räknas i förekommande fall realisationsvinster bort från raden Övriga intäkter. För att det ska kunna gå att se hur kostnader som har uppkommit i verksamheten har finansierats redovisas anslagsmedel, avgiftsintäkter och bidrag m.m. på egna rader. Justeringar av förändringar av lager och skulder/fordringar redovisas längst ner i avsnittet. Drift Kostnader exklusive avskrivningar m.m. -300 000 Finansiering genom avgifter och ersättningar Intäkter av avgifter och ersättningar 123 000 Intäkter av bidrag Övriga intäkter 500 123 500-176 500 Finansiering från statsbudgeten Anslagsmedel som erhållits för drift 175 000 Underskott av medel från driften -1 500 Minskning ( + ) av lager 400 Ökning ( - ) av kortfristiga fordringar -450 Ökning ( + ) av kortfristiga skulder 600 550 Kassaflöde till drift -950 Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt Kostnader från resultaträkningen exkl. avskrivningar är 300 000. Myndigheten har finansierat driften med annan finansiering än anslag med 123 500. Myndigheten har finansierat driften från anslag med 175 000. Förändringar av utestående fordringar, skulder och lager har medfört att betalningsnettot ökat med 550. 15

Underskott av medel från driften är 1 500 innan förändring av skulder och fordringar har beaktas. De förändringsposter som redovisas i driftavsnittet består av förändringar av lager, kortfristiga fordringar och/eller kortfristiga skulder. I exemplet har lagret minskat med 400, vilket medför att myndigheten har ett mindre belopp uppbundet i lager. Det har förbättrat likviditeten. De kortfristiga fordringar har ökat med 450 från början av året. Det kan vara flera orsaker till att kortfristiga fordringar ökar. I de flesta fall beror det på att myndigheten inte fått in medel motsvarande redovisade intäkter. De kortfristiga skulderna i exemplet har ökat med 600, vilket innebär att av myndighetens redovisade kostnader har 600 ännu inte betalats. Summan av de tre förändringarna innebär att nettobetalningarna är 550 lägre än vad som redovisas under raden Underskott av medel från driften. För läsaren kan det ofta vara svårt att få klart för sig vilken den faktiska orsaken är att förändringsposterna har ökat eller minskat. Att exempelvis kortfristiga skulder i driftavsnittet ökar kan bero på att myndigheten fått en mer effektiv betalningshantering, dvs. att skulder betalas vid rätt tidpunkt. Det kan även bero på tillfällig orsaker, t.ex. att myndigheten har gjort stora inköp i slutet av året som ännu inte betalats. I de fall orsaken till en väsentlig förändring av lager eller fordringar/ skulder inte framgår i årsredovisningen kan det vara lämpligt att man som budgethandläggare tar kontakt med myndigheten. I finansieringsanalysen är det inte möjligt att fördela förändringsposterna till rätt finansieringskälla, dvs. om förändringen har uppkommit i exempelvis anslagsfinansierad eller avgiftsfinansierad verksamhet. Däremot kan läsaren få mer detaljerad information om var förändringsposterna har uppkommit genom att analysera balansräkningen och jämföra den med förgående räkenskapsperiods balansräkning. I t.ex. de fall som myndigheten får in bidrag redovisas oförbrukade bidragsmedlen under skulder. Det innebär att läsaren direkt kan utläsa denna del av förändringen. Saldot i exemplets driftavsnitt är 950, vilket innebär att myndigheten har ett negativt kassaflöde i driftsavsnittet. Det negativa saldot visar att utbetalningar i driften har varit större än inbetalningar. Investeringsverksamhet Investeringsavsnittet är uppbyggt för att visa dels vilka investeringar som har gjorts under året, dels hur dessa är finansierade. I finansieringsanalysen är investeringar uppdelade på samma sätt som i balansräkningen dvs. på finansiella, materiella och immateriella tillgångar. I avsnittet investeringsverksamhet framgår hur stor andel av investeringar som är finansierade med anslag, bidrag etc. Regeringskansliet har möjlighet att följa upp faktiska investeringar i finansieringsanalysen mot budgeterade värden i budgetunderlaget. I de fall utfallet väsentligt skiljer sig från budgeterade värden i finansie- 16

ringsanalysen kan det finnas skäl att ta kontakt med myndigheten för att få information om orsaken till detta. Det kan även vara intressant att följa upp hur finansieringen av investeringar har förändrats över tiden. Det är bara i finansieringsanalysen som läsaren kan få information om försäljningsinkomster. I resultaträkningen redovisas endast reavinsten/förlusten från försäljningen, dvs. skillnaden mellan försäljningsinkomsten och det bokförda värdet i balansräkningen. Investeringsverksamhet Investeringar i finansiella tillgångar (exkl låneverksamhet) Investeringar i materiella tillgångar -14 000 Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringar -14 000 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret 13 000 - amorteringar -8 500 4 500 Andra långfristiga lån - amorteringar A Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten Minskning av statskapital med medel som tillförts statsbudgeten B Försäljning av anläggningstillgångar - därav medel som tillförts statsbudgeten C Tillförda driftmedel 8 500 Bidragsmedel D Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet 13 000 Underskott av medel från investeringsverksamhet -1 000 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder avseende investeringar E Investeringar i materiella tillgångar uppgår till 14 000. Nettobetalningar till RGK är 4 500. Nyupptagna lån uppgår till 13 000. Myndigheten har amorterat 8 500 av tidigare lån. Kassaflöde till investeringsverksamhet -1 000 Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt 17

Utifrån exemplet kan man utläsa att myndigheten har investerat i materiella anläggningstillgångar med 14 000. Nyupptagna lån i Riksgäldskontoret uppgick till 13 000. Myndigheten har dessutom amorterat av lån med 8 500. Betalningar för amorteringar har finansierats från driftmedel. Amorteringarna motsvarar normalt i huvudsak den avskrivningskostnad som redovisas i resultaträkningen. En anledning till att amorterat belopp eventuellt inte överensstämmer med gjorda avskrivningar kan vara att myndigheten har sålt lånefinansierade tillgångar och att myndigheten har återbetalat kvarstående lån på försålda anläggningstillgångar. Under Tillförda driftmedel redovisas anslagsmedel från driften som i huvudsak använts till att finansiera amorteringar 1. Att beloppet 8 500 överensstämmer med amorteringarna innebär att myndigheten inte har finansierat anskaffning av anläggningstillgångar med anslagsmedel. Underskottet på 1 000 i exemplet har uppkommit genom att myndigheten kortsiktigt har finansierat anskaffning av anläggningstillgång via räntekontot. Myndigheter tar vanligtvis upp lån för investeringar gjorda under sista halvåret redan i början av december. Det medför att investeringar som anskaffas i slutet av december inte lånefinansieras förrän året därpå. Grundregeln är att investeringar för verksamheten lånefinansieras i Riksgäldskontoret och att infrastrukturella investeringar t.ex. vägar och järnvägar anslagsfinansieras. Myndigheten har i vissa begränsade fall möjlighet att finansiera investeringar på annat sätt. Vid A redovisas lån som har tagits upp utanför Riksgäldskontoret och amorteringar på dessa lån. Det vanligaste exemplet är när myndigheten finansierar anläggningstillgångar med hjälp av finansiell leasing 2. För att myndigheten ska kunna finansiera anläggningstillgångar på detta sätt måste det vara den mest förmånliga finansieringsformen för staten som helhet och rymmas inom myndighetens låneram. Anslaget belastas först när myndigheten erhåller leasingfakturor. 1 Myndigheter har möjlighet att finansiera enstaka investeringar i verksamhet till ett mindre värde (ett basbelopp) via anslag. Dessa redovisas i sådana fall också under tillförda driftmedel. 2 Se ordlista. 18

Vid B redovisas anslagsmedel som har använts för att finansiera främst infrastrukturella investeringar vilket medför att myndigheten tillförs statskapital. När tillgångar anslagsfinansieras belastas statsbudgeten med hela anskaffningsutgiften. Det innebär att transaktioner som hänförs till dessa tillgångar inte kommer att belasta framtida statsbudgetar. Om myndigheten skall återföra statskapital mot statsbudgeten redovisas denna under raden Minskning av statskapital med medel som tillförts statsbudgeten. Inbetalning av statskapital vid försäljning av anläggningstillgångar redovisas dock vid C. Vid C redovisas försäljning av anläggningstillgångar. Dels redovisas myndighetens hela inkomst från försäljningen, dels den del som har redovisats mot inkomsttitel. I de fall anläggningstillgången är lånefinansierad skall myndigheten lösa kvarstående lån. Återbetalningen av kvarstående lån redovisas under amorteringar. Vid D redovisas dels bidragsmedel som använts till att finansiera investeringar, dels bidragsmedel som använts till att finansiera amorteringar. Myndigheter får finansiera investeringar med bidrag från en icke statlig givare (utan att ta upp lån i Riksgäldskontoret) om bidraget täcker hela anskaffningsutgiften. Vid E redovisas skillnaden mellan utestående fakturor vid årets slut och vid årets början som är hänförbara till investeringar. I de fall en myndighet har anskaffat en tillgång som ännu inte är betald kommer den att ha en utestående skuld till leverantören som påverkar raden Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder avseende investeringar. 19

Låneverksamhet Några myndigheter har enligt sin instruktion, annan författning eller regeringsbeslut till uppgift att bedriva utlåningsverksamhet, t.ex. CSN och Riksgäldskontoret. Betalningsströmmar som har uppkommit i låneverksamhet, inklusive räntebetalningar, redovisas i avsnittet Låneverksamhet. Avsnittet visar inte enbart nyutlåning till och amorteringar från låntagarna utan även hur myndigheten har finansierat nyutlåningen. Normalt finansieras utlåningen antingen med statskapital (anslagsmedel) eller med lån i Riksgäldskontoret. I vissa fall kan inbetalade amorteringar användas direkt för att finansiera nyutlåning, men vanligtvis används amorterade låneinbetalningar till att återbetala lån eller statskapital. I låneverksamheten har 2 500 lånats ut och 1 700 har återbetalats av tidigare utlåning. Räntekostnaderna från utlåningsverksamheten är 100. Låneverksamhet Nyutlåning -2 500 Amorteringar 1 700 Räntekostnader -100 Finansiering Lån från Riksgäldskontoret 2 000 Amorteringar -1 200 Ökning / minskning av statskapital Ränteintäkter (disponibla) 200 Tillförda anslagsmedel för räntekostnader -900 1 000 Kassaflöde från låneverksamhet 100 Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt I detta exempel har nyutlåningen på 2 500 i huvudsak finansierats med lån i Riksgäldskontoret (2 000). Det framgår även av exemplet att en del av nyutlåningen har finansierats med amorteringar från låntagare eftersom nyupplåningen i Riksgäldskontoret är lägre än vad som har utlånats av myndigheten under året. 20

Uppbörd Uppbördsavsnittet visar intäkter som myndigheten inte får behålla, utan som förs till statsbudgeten. Det är fråga om avgifter m.m. som inte disponeras och uppbörd av skatter etc. De inkomster som myndigheten har avräknat mot inkomsttitel redovisas på raden Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet. I uppbördsavsnittet redovisas dock aldrig betalningar som har uppkommit vid försäljning av an-läggningstillgångar. Hela försäljningsinkomsten redovisas i sådana fall i investeringsavsnittet, oberoende av om inkomsten får disponeras eller om den överförs till inkomsttitel på statsbudgeten. De avgifter som redovisas i uppbördsavsnittet behöver inte vara lika med vad som under året har betalats till myndigheten. I de fall myndigheten har fakturerat avgifter men dessa inte har inbetalas uppstår en fordran i uppbördsverksamhet. Denna fordran är en intäkt men den har alltså inte betalats till myndigheten. På samma sätt kan det finnas inbetalningar som hänförs sig till föregående års avgiftsintäkter. Förändringen av fordringar mellan åren redovisas som en förändringspost på raden Ökning/minskning av kortfristiga fordringar från uppbördsverksamhet. Uppbördsverksamhet Avgifter som inte disponeras av myndigheten 200 Erhållen uppbörd 800 1 000 Ökning av kortfristiga fordringar från uppbördsverksamhet -50 Kassaflöde från uppbördsverksamhet 950 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -1 000 Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt Uppbördsavsnittet visar att myndigheten har erhållit 200 i offentligrättsliga avgifter och 800 i skatteinbetalningar. Medel som har inbetalats till myndigheten är 950. Myndigheten har avräknat inkomsttitel med 1000. Exemplet visar att myndigheten har fakturerat avgifter som den inte disponerar på 200 och erhållit skatteinbetalningar på 800. Av de 1 000 som avräknats mot statsbudgeten har 950 betalats till myndigheten. Mellanskillnaden på 50 har uppkommit p.g.a. att utestående kundfordringar har ökat i förhållande till förgående år. Det beror på att av de redovisade 200 i avgiftsintäkter har 50 inte betalats in till myndigheten. Saldot i uppbördsverksamhet kan från allmänna utgångspunkter tyckas vara missvisande eftersom det negativa saldot på 50 inte har medfört någon betalning för myndigheten. Myndigheten har endast inbetalat 950 till SCR. Skillnaden beror på att avgifter avräknas med fakturerade och inte inbetalda belopp på 21

statsbudgeten. Att förhållandet ändå är rätt beror på att likviditetsförändringen i finansieringsanalysen också omfattar förändringar som myndigheten har av sina skulder och fordringar på Statsverket. Sådana skulder och fordringar betraktas som likvida. Transfereringar I de fall myndigheter lämnar bidrag redovisas dessa i transfereringsavsnitten. Där redovisas också finansieringen av bidragen. I de fall myndigheten endast förmedlar bidrag från någon utanför staten, t.ex. en kommun, ska dessa bidrag endast redovisas i balansräkningen, vilket medför att de inte redovisas i transfereringsavsnittet. Om mottagaren av bidraget är en annan statlig myndighet redovisas förmedlingen dock i transfereringsavnittet. Finansieringsanalysen kan dock påverkas om in- och utbetalningar inte sker samma år. I sådana fall kommer myndigheten att redovisa en förändring av fordringar/skulder under transfereringsavsnittet. Transfereringar Utbetalade bidrag -500 Utbetalade bidrag är 500 varav 300 har finansierats från anslag och 200 från andra myndigheter. Kassaflöde till transfereringar -500-500 Finansiering av bidragsutbetalningar - medel från statsbudgeten 300 - medel från andra myndigheter 200 Summa medel som erhållits för finansiering av bidragsutbetalningar 500 500 Finansiering från statsbudgetens anslag och inkomsttitlar Finansiering från Riksgäldskontoret Annan finansiering Avgifter Bidrag Övrigt Exemplet visar att 200 av utbetalade bidrag har finansierats från andra myndigheter. Sådan finansiering kommer vanligtvis ursprungligen från statsbudgeten. Förändring av likvida medel Sist i finansieringsanalysen redovisas en specifikation av förändringen 1ikvida medel. Denna förändring består vanligtvis av två poster; förändring av räntekontot 3 och 3 Några myndigheter har även kassa, postgiro eller banktillgodohavande. Det normala är dock att myndigheten använder räntekontot eller icke räntebärande flöde (SCR) för betalningar. 22