en resurs i vård och omsorg



Relevanta dokument
Existentiell hälsa. Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor. Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- ning Sex & Narkotika.

Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård. Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik

Existentiell hälsa i vården

I en multikulturell och multireligiös kontext!

Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård

Existentiell hälsa. Foto: Johan Werner Avby en outnyttjad resurs i hälso- & sjukvård?

Existentiell hälsa. en resurs i utveckling av vård och omsorg Utvecklingskraft, Jönköping

(O)Hälsan bland unga

Existentiell hälsa. En resurs i vård och omsorg

Existentiell hälsa Jönköping

Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen

SV:s Arvfondsprojekt

Självvärdering för Samordningsförbundet Västerås

Masarykova univerzita. Filozofická fakulta. Skandinávská studia

Självledarskap som Skapar Skillnad 2014

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Rinkebyskolan - mitt i världens by. The Capital of Scandinavia

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Salutogent förhållningssätt

Hälsa historiskt perspektiv

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Validering i Sörmland

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Senior er. SV:s Arvfondsprojekt

Lindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Studiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Samband mellan arbete och hälsa

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Salutogen demensomsorg

SET. Social Emotionell Träning.

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Framtidens utmaningar för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

En demensvänlig akutvårdsavdelning så gjorde vi!

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson

STYRKEBASERAD. Vilka frågor & lyssnande leder till framgång STYRKEBASERAD

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Psychologia et Sociologia Religionum 25

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Psykisk ohälsa hos äldre och främjandet av psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer

En god hälsa på lika villkor

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman


Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Folkhälsans mening. Ett existentiellt hälsoperspektiv på folkhälsostrategier

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

Klinisk omvårdnad: Hälsobefrämjande och förebyggande vård 7,5 högskolepoäng Clinical Nursing: Health Promotion and Preventive Care, 7.

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Välfärds- och folkhälsoprogram

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

När någon i familjen fått cancer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Mindfulness. Definition av kultur. Etnicitet och hälsa i Sverige Folkhälsorapport Kultur, etnicitet och hälsa Transkulturellt perspektiv

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Transkript:

EXISTENTIELL HÄLSA Cecilia.Melder@teol.uu.se en resurs i vård och omsorg Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.) 1

Personer med högre grad av existentiell hälsan, enl. en metastudie av Mueller PS, Plevak DJ, Rummans TA, - lever längre, - har mindre hjärt-kärlsjukdom och hypertoni, - har mer hälsofrämjande beteenden, - har färre sjukhusinläggningar och kortare sjukhus vistelser, - har bättre end-of-life erfarenheter, - har mindre depression, ångest, och självmord, - är mindre benägna att missbruka alkohol eller ämnen, och - kan bättre hantera sjukdomen. Mueller PS, Plevak DJ, Rummans TA (2001). Religious involvement, spirituality, and medicine: implications for clinical practice. Mayo Clin Proc 76: 1225 35. Supportive Care in Heart Failure. Oxford University Press. DOI:10.1093/acprof:oso/9780198570288.003.0016 Vad i den existentiella dimensionen kan vara friskfaktorer? Livsstilsfaktorer - färre röker o dricker i skadlig mängd, - mer fysiskt aktiva - bättre kostvanor Bättre stresshantering - andliga aktiviteter, Socialt stöd - faktiskt sammanhang, känsla av större sammanhang 2

Högre BMI +/- diabetes Ångest och elände Hopp och inre frid Mindre grad av depression, ångest och självmordsnära beteende Regeringens proposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. (Prop. 2007/08:110, s. 6) 3

World View Value Chart Survey 6 wave. 2010-2014, www.worldvaluessurvey.org Ronald Inglehart and Christian Welzel, "Changing Mass Priorities: The Link Between Modernization and Democracy." Perspectives on Politics, June 2010 (vol 8, No. 2) page 554. Tro som resurs SP8 Existentiell kontakt SP1 Existentiell hälsodimension Hoppfullhet & optimism SP7 WHOQOL-SRPB aspekter av hälsodimensionerna Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling Meningen med/i livet SP2 Harmoni & inrefrid SP6 Förundran ö omgivning SP3 Existentiell styrka SP5 Helhet & integration SP4 Psykisk Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö, Transport 4

Hälsodimensionernas inbördes relation Autonom existentiell Fysisk Interaktiv existentiell Möjlighet till interaktion mellan olika er Social Psykisk Cecilia.Melder@teol.uu.se Hälsosfär med existentiell betydelse (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx) Fysisk- Psykisk- Social- Ekologisk Yttre existentiellt betydelsefull inverkan (t.ex. livsåskådning) Inre existentiella behov Existentiellt meningsskapande Fysisk- Psykisk- Social- Ekologisk (ExEx +SP1-8) Hälsosfär med existentiell betydelse relaterat till existentiella behov (FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8) 5

Existentiell hälsovård på lekens villkor Fakta Förståelse Förtrolighet Inre existentiell verklighet Förnim -melse Yttre existentiell verklighet Melders model för existentiellt hälsopromotion, utveklad från Winnicotts teori om övergångsområdet. A. Inre existentiella behov t.ex. hopp C. Existentiellt meningskapande B. Yttre existentiellt betydelsefull påverkan t.ex. livsåskådning E. Resurs vid t.ex. benbrott, svininfluensa, livskriser D. Tankar, känslor & handlingar F. Stärks genom t.ex. fakta/veta, förståelse/ diskussion, f rtrolighet/ verkstad, förnimmelse/ upplevelser 6

Existentiell folk hälsomodell Cecilia.Melder@teol.uu.se 1. Yttre sfär med yttre existentiellt betydelsefull inverkan 3. Fysisk 4. Psykisk Kapitel 5. Redovisning av resultat Kärnan i mitten= Potentiellt existentiellt meningsskapande 5. Social 6. Ekologisk 2. Inre sfär med inre existentiella behov Kontinuum mellan sfärernas integration och desintegration Arbetsdefinitioner - Hälsa är den sammantagna värderingen av självskattat välbefinnande och kliniskt bedömt tillstånd utifrån människans fysiska, psykiska, sociala och existentiella dimensioner. - God hälsa är när det sammantagna välbefinnandet och tillståndet är tillräckligt bra för att vara en förutsättning och resurs för mänskligt liv. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013) 7

Arbetsdefinitioner - Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sin omgivning och grundläggande uppfattningar. (Kostenius, C. & Melder, C. 2013) Bergquist, L. & Melder, C. (2013). Samtalskort. Västerås: Studieförbundet vuxenskolan livsmod livsglädje livsmening 8

Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249 KONTAKTA MIG GÄRNA Cecilia.Melder@teol.uu.se 9