Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009



Relevanta dokument
Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2015

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

01 Allmän lagstiftning

Miljöredovisning 2015

Dnr SU Doknr 2. Stockholms universitets miljöhandlingsplan 2011

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Miljöredovisning 2014

Miljörutiner för. Områdeskansliet för humanvetenskap. Beslutad av. Områdeskanslichef Beslutsdatum SU FV

Miljöhandlingsplan 2018

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Miljöhandlingsplan 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Miljöhandlingssplan 2017

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan

abcdmiljörådet Mall för nulägesanalys Uppdaterad: /J.L

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Revisor: Lennart Piper, BMG Trada Certfiering AB. Ackred.nr: Datum: Miljöredovisning Miljörådet

Dnr SU Doknr 1

Anvisningar för framtagande av lokal miljöhandlingsplan

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Miljöhandlingsplan 2018

Revisor: Lennart Piper, BMG Trada Certfiering AB. Ackred.nr: Datum: Miljöredovisning Miljörådet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Uppsala universitet

Dnr SU Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2012 och 2013

Beslut. Beslut om mål för miljöarbetet och miljöhandlingsplan för Specialpedagogiska skolmyndigheten

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Byråns interna miljöarbete

Dnr SU FV Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

Miljöredovisning Miljörådet

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Hyresvärd är Stiftelsen Clara, vars enda uppgift är att försörja Södertörns högskola med lokaler.

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Svensk författningssamling

Stockholms universitets dokumentation av miljöledningssystemet

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Miljöledning i staten 2016

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Uppsala universitet

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Svensk författningssamling

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet

Miljöledningsplan 2015

Miljöhandlingsplan

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Goda exempel på miljöledning

2 UNIT4 Agresso AB Miljöredovisning 2012

Utökad källsortering vid. Campus Valla Miljö. Miljö

Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Luleå tekniska universitet

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

Tidningstjänst AB och miljön

Redovisning samt följebrev bifogas

PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång

Dnr SU Doknr. 2. Redovisning av. Central miljöplan för Stockholms universitet år 2002

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg AA Miljöcontroller

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljöledningsplan 2016

KONKURRENSVERKET. Redovisning av miljöledningsarbetet år Konkurrensverket överlämnar härmed redovisning av miljöledningsarbetet för år

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Heini-Marja Suvilehto

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel

Reviderad projektplan: Miljöcertifiering av Stockholms universitet enligt ISO och EMAS

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

2. Fordonspolicy för Vallentuna kommun

ÅRSREDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 2012 TILL REGERINGSKANSLIET OCH NATURVÅRDSVERKET

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Riksantikvarieämbetet

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Transkript:

1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra verksamhetens miljöprestanda. En övergripande uppföljning har gjorts sedan 2000. Utgångspunkt för 2009 års uppföljning av universitetets miljöarbete är den centrala miljöplanen för Stockholms universitet för 2007 till 2009. Det som redovisas är det arbete som omfattar universitetets direkta miljöpåverkan. Universitetets miljöarbete bygger på personligt engagemang bland medarbetare och basen för arbetet är miljöledningssystem, en metod som fokuserar på organisation, efterlevnad av lagar och andra krav samt minskad miljöpåverkan. I mars 2009 beslutade rektor att universitetet ska certifieras enligt miljöledningsstandarderna ISO 14001 och EMAS. Som styrgrupp för miljöcertifieringsprojektet utsågs universitetets centrala miljöråd och en projektplan har fastställts. Den tredje september antog rektor universitetets centrala miljöpolicy som utgör grunden för allt miljöarbete och åskådliggör universitetets syften och principer avseende verksamhetens miljöprestanda. Uppföljning av miljömål och dess åtgärder Lokalt miljöarbete Universitetets miljömål för lokalt miljöarbete är att miljöarbete ska bedrivas aktivt vid alla institutioner eller motsvarande. Under 2009 har tre institutioner, Naturgeografi och kvartärgeologi, Zoologiska och Botaniska, valt att miljödiplomera sina verksamheter i enlighet med universitetets interna miljödiplomeringsmodell. Total har 12 institutioner valt miljödiplomering som en metod för att förbättra sina verksamheters miljöprestanda. Fyra institutioner har anmält sitt intresse och en förväntas nå miljödiplomering under våren 2010. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 39 88 106 91 Stockholm Södra huset, Hus B, plan 2 E-post: jenny.lilliehook@teknavd.su.se

2 (5) Universitetets centrala stödfunktion för miljöarbetet har anordnat miljöutbildning i avfallshantering och informerat institutioner om praktiskt arbete för att minska verksamhetens miljöpåverkan. En miljöträff med föreläsning om hur Uppsala universitet arbetar med miljöfrågor hölls i början av mars för institutionernas miljösamordnare. I november hölls en klimatshow för administratörer från Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan. Syftet var att på ett lättsamt och underhållande sätt inspirera till klimathänsyn i vardagen. Totalt deltog 120 administratörer. Klimatshowen finansierades av medel för idéutbyte mellan administratörer på Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan. Resor Universitetet har som mål att alla anställda och studenter vid Stockholms universitet ska ständigt sträva efter att begränsa resandets miljöpåverkan. I jämförelse med föregående års resestatistik visar tendensen är att andelen flygresor har minskat och andelen har tågresor ökat. Resestatistiken är inhämtad från upphandlad resebyrå. Koldioxidutsläpp i kg och färdmedel Färdmedel 2009 2008 Flyg 1 965 685 kg CO 2 2 614 941 kg CO 2 Tåg 2,60 kg CO 2 2,18 kg CO 2 Koldioxidutsläpp för tjänsteresor med flyg under 500 km uppgick till 144 772 kg och flygresor över 500 km till 1 820 913 kg. Totalt genererade tjänsteresor med flyg 1 965 685 kg koldioxidutsläpp vilket ger ett genomsnitt på ca 405 kg per år och anställd (nämnare är medeltal anställda). Bilresor som företogs i tjänsten med privat bil eller av myndigheten ägd bil bidrog till 95 487,8 kg koldioxidutsläpp vilket motsvarar ca 27,98 kg per år och anställd (nämnare är medeltal anställda). Universitetets resepolicy är att överväga andra alternativ än resa, exempelvis videokonferens eller webbmöte. Vid val av färdmedel ska miljöhänsyn tas och rekommendationen är att åka tåg om sträckan understiger 500 km och vid taxiresa åka miljötaxi. Vidare bör anställda välja att bo på hotell som bedriver ett systematiskt miljöarbete.

3 (5) Medierad kommunikation Under 2009 genomfördes 33 videokonferenser vid Stockholms universitet för utbildning, handledning, sammanträden och anställningsintervjuer. Konferenserna skedde mellan Stockholms universitet och andra platser inom Sverige samt USA, Tyskland, Spanien, Estland, Holland och Storbritannien. Föregående år genomfördes 64 videokonferenser. Uppgifterna inhämtades från Avdelningen för IT och media. Energi och vatten Målet för energi och vatten för universitetet var att framtill 2009-12-31 minska sin användning av el och värme till 128 kwh per m 2 och förbrukningen av vatten till 0,5 m 3 per m 2. Endast målvärdet för värmeanvändning uppnåddes. Förbrukning av el, värme och vatten 2006 2009 (Frescati) El (kwh/m 2 ) Värme (kwh/m 2 ) Vatten (m 3 /m 2 2009 137 119 0,69 2008 136 132 0,46 2007 139 137 0,49 2006 140 117 0,57 Upphandling och inköp Universitet har som miljömål att andelen miljökrav vid upphandling och i samband med inköp ska öka. Fr om i 2009 är universitet ålagda att redovisa miljökrav som ställts i upphandling och vid inköp samt det ekonomiska värdet av upphandling och inköp med miljökrav av det totala värdet. Arbetet med att ta fram en modell för uppföljning av miljökravställande har påbörjats. Universitetet är också ålagda att ställa miljökrav vid bilinköp, leasing eller bilhyra enligt förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Uppgifter för leasing och bilhyra saknas.

4 (5) Ett bilinköp gjordes under 2009, en personbil med teknik för drift med diesel. Då fordonet hade fler än fyra sittplatser utöver förarplatsen var lagkravet på miljöbil ej gällande. Däremot var krav på att fordonet inte ska släppa ut mer än 225 g koldioxid per kilometer samt 5 mg partiklar per kilometer vid blandad körning. Dessa krav uppfylldes. Tekniska avdelningens upphandlingssamordning anordnade utbildning i att ställa miljökrav vid upphandling. Utbildningen riktades mot upphandlingsansvariga och föreläsning hölls av Miljöstyrningsrådet. Pappersförbrukning Varje anställd använder i genomsnitt ca 6685 A-4 ark per år och den genomsnittliga användningen per dag är 30 A-4 ark. Sedan 2007 har pappersförbrukning ökat med 1 644 000 A-4ark och det kan bero på många orsaker såsom ändring i administrativa rutiner, att antal studenter ökat etc. Mängden papper som universitetet förbrukade under 2009 motsvarar 3239 stycken granar eller 802 240 kwh el, som går åt vid tillverkning. Antal A4 ark Antal papper i kg 2009 42 112 000 210 600 2008 40 468 000 202 300 2007 38 345 000 192 000 2006 41 700 000 208 000 2005 47 400 000 238 000 Avfall Målet för avfall är andelen osorterat avfall som går till förbränning ska minska. Med osorterat avfall menas hushållsavfall det avfall som hämtas från papperskorgar, behållare etc både inom- och utomhus. Under 2009 omhändertogs 401 ton hushållsavfall vid campus Frescati. Då föregående års statistik var ofullständig går det inte att avgöra om en minskning av osorterat avfall uppnåddes. Rutiner för hantering av kemikalierester som späds och kan släppas ut i avlopp tagits fram i samarbete med Stockholm vatten AB och Stockholm stads miljökontor under 2009. Denna

5 (5) rutin kommer att ingå i universitetsgemensamma riktlinjer för avfallshantering som förväntas bli färdigställda i höstterminen 2010. Industriavfall vid Stockholms universitet 2007 2009 (ton) Kontorspapper Wellpapp Glas (ofärgat och färgat) Elektronik Metall Brännbart Deponi 2009 207,08 61,01 43,03 48,09 25,68 36,57 50,99 2008 231,68 64,46 48,66 61,90 53,08 45,78 53,78 2007 169,18 45,4 21,87 44,20 25,78 23,04 28,6 Av det industriavfallet som hämtades inträffade sex felsorteringar, som är följande: - 6 däck lagt i fraktionen för deponi* - Kontorspapperscontainer på 9,94 ton nedklassat till restavfall pga av att den innehöll endast böcker - 2,5 ton wellpapp nedklassat som brännbart för att den innehöll frigolit. - 3,5 ton träavfall nedklassat som restavfall för att den innehöll metall. - 3,24 ton brännbart avfall nedklassat till restavfall för att det innehöll metall. - 3,20 ton brännbart avfall nedklassat till restavfall för att det innehöll metall. *Det är förbjudet att slänga däck på soptippen (deponi). Däck innehåller ofta bl.a. högaromatiska oljor som är cancerframkallande. Läggs det på sopptippen kan oljorna börja läcka ut i naturen.