Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)



Relevanta dokument
Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Karlshögs Fritidshem

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

KVALITETSREDOVISNING Grevhagsskolans fritidshem Sörgården, Mellangården, Norrgården och Borgen. 2012/2013 Eksjö kommun

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

säteriskolan FRITIDSHEM MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

2.1 Normer och värden

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Fritidshemmets uppdrag

starten på ett livslångt lärande

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Arbetsplan 2015/2016

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Kvalitetsrapport Förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan för förskolan

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Arbetsplan för Parkens Förskola

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Lokal Pedagogisk Plan Hösten 2018/ Våren 2019 Förskolan Solstrålen

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Hällabrottets förskola

Måldokument för Rudboda skolas fritidshem & fritidsklubb läsåret 16-17

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Arbetsplan för avdelning Stubben

Arbetsplan Verkö förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Östra förskolan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Transkript:

090629

Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken som utgångspunkt lär sig barnen samarbeta,förhandla och kompromissa. En vardaglig kontakt med förälder/vårdnadshavare ligger till grund för en god samverkan mellan hem och fritidshem. Föräldrar/vårdnadshavare får information om hur barnet fungerar under fritidshemstiden från fritidspedagogerna genom klasslärare. Vid behov deltar fritidspedagogen eller har ett enskilt samtal med barn och föräldrar/vårdnadshavare. Fritidshemmet bjuder in förälder/vårdnadshavare till olika trivselaktiviteter för att ge en inblick i verksamheten och möjlighet till påverkan. Det är viktigt att personal samarbetar med förskola, förskoleklass och skola för att skapa kontinuitet och för att underlätta övergångar mellan olika verksamheter. Detta gör vi genom att ha: kategoriträffar för-och fri-möte husmöte överlämningar mellan stadier Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.(lpo 94) Omsorg Fritidshemmet är ett komplement till hemmet; och erbjuder olika aktiviteter utifrån barnens behov och intresse. Verksamheten ska kännas trygg, rolig och stimulerande. Pedagogerna arbetar aktivt för att tillgodose varje barns behov av omvårdnad. Detta gör vi genom att: ge tillfälle till egen stund med en vuxen ge möjlighet till en lugn stund barnen ges möjlighet att välja aktivitet efter önskemål Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Kost och fysisk aktivitet Barn har ett stort rörelsebehov.det är därför viktigt att fritidshemmet erbjuder rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter och skapar en positiv inställning till detta. Detta gör vi genom att: vi har utevistelse vid minst 2 tillfällen/dag vi går regelbundet till skolskogen vi har tillgång till skolans idrottshall Kosten har stor inverkan på barns hälsa och livsstil. Skolan/fritids har matråd där barnen är delaktiga Skolan/fritids har medvetet arbetat för att minska barnens sockerintag, vid t.ex. mellanmål och födelsedagsfirande. Lek och Skapande Vi lägger stor vikt vid leken och den är grunden i fritidshemsverksamheten. Leken kan vara både självvald och styrd, den kan ske ute eller inomhus. Leken ger erfarenheter och hjälp att sätta sig in i andras tankar och känslor genom att prova på bl.a. olika sociala roller. Leken hjälper till att träna regler och normer. Leken är lustfylld och ger möjlighet att experimentera, uttrycka och bearbeta känslor och pröva gränser för social samvaro. Detta lägger också grunden till barnets identitet. I leken behöver barnen stöd och stimulans av de vuxna. Detta tränar vi i bl.a. Har bara lekt idag? Iakttagande Kroppsuppfattning Planering Kommunikation Uppmärksamhet Begreppsbildning Jämlikhet Frigörelse Tänka Gemenskap Kreativitet Hänsyn Flexibilitet Ansvar Inlevelse Sinnesförnimmelser Koncentration Fantasi Leken Glädje Finmotorik Trygghet Språk Rumsuppfattning Könsroller Identitet Grovmotorik Regler och normer Självständighet Problemlösning Besvikelse Konfliktlösning Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet (LPO94)

Social kompetens Vi vill stärka barnen som individer för att de skall bli medvetna om sin egen förmåga och att de duger som de är. Olikheter skall ses som en tillgång. Utveckla förmågan att ta ansvar för sig själv och sina egna tillhörigheter. Med vuxnas stöd få möjlighet att utveckla förmågan att tolka och förstå andras och sitt eget beteende samt att utveckla den empatiska förmågan. Man lär sig umgås och ingå i grupper, att samarbeta och lösa konflikter, samt att ge stöd och ha omsorg om andra. Detta tränar vi i bl.a. Leken Samlingar Samtal Konfliktlösning Livskunskap Eleverna skall ha möjligheter att ta initiativ och ansvar. De ska ges förutsättningar att arbeta självständigt och lösa problem. (LPO94 Utveckla tillit till sin egen förmåga. (LPO94) Känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra (LPO94) Barn i behov av särskilt stöd Alla barn behöver stöd för sin utveckling, några behöver särskilt stöd under vissa perioder, andra under hela sin tid i fritidshemmet. Vi tycker det är viktigt att alla barn har en nära relation till någon/några personal på avdelningen. På det sättet kan vi uppmärksamma de barn som är i behov av särskilt stöd. Vår ambition är att ha en lugn och trygg miljö för barnen. Vi kan dela gruppen i mindre grupper för att tillmötesgå barnens behov av lugn och ro. Vi utgår från barnens intressen och organiserar verksamheten utefter det. Det är viktigt att överlämningen från skola till fritidshem sker på ett noga genomtänkt sätt. Detta för att underlätta för alla barn men framför allt för barn i behov av särskilt stöd. Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lpo 94) Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. (Lpo 94)

Elevernas ansvar och inflytande Barnen ska känna att de är delaktiga och kan påverka fritidshemmets innehåll i gruppaktiviteter men också i egna aktiviteter. t.ex. genom att i samlingar välja temaarbete och att var och en väljer vad de vill göra. Barnen ska erbjudas möjlighet att välja aktiviteter utifrån sina behov och intressen och efter egen förmåga ta ansvar för att slutföra påbörjade aktiviteter. T.ex. vid målning på staffli måla klart och städa efter sig, slutföra påbörjat spel och plocka undan. Samlingar är ett bra forum där barnen har inflytande över att planera verksamheten och utvärdera den. Där kan barnens vardagsinflytande tydliggöras och återkopplas så att de förstår att deras åsikter har betydelse. Utvärdering av temaarbete på en samling, hur det har gått, hur vi går vidare. Träna barnen att ta ansvar för sin inomhus- och utomhusmiljö, genom att de är aktsamma om vårt lekmaterial skolgården skolskogen De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (Lpo 94) Jämställdhet Vi vill att både elever och vuxna ska kunna uttrycka tankar och åsikter och bli bemötta med respekt. Vi hälsar på varandra och är artiga, vågar säga saker utan att någon skrattar. Vi säger vänliga saker till varandra och lyssnar på varandra. Vår strävan är att bemöta alla barn oavsett kön lika. De ska få lika stort utrymme. Det är viktigt alla får komma till tals. Vi erbjuder aktiviteter som passar både pojkar och flickor. Vi skapar möjligheter att väcka intresse för olika aktiviteter på fritids, som utvecklar deras förmågor. Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Lpo94)