Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens. Rapport mars 2014 Beslutad av förvaltningschefen 2014-03 - 18 1
Inledning I direktiv från förvaltningschefen 131105 önskas förslag till plan över hur verksamheten ska öka andelen behöriga lärare i de lägre årskurserna i grundskolan. Särskilt skall genomlysas hur arbetssituationen kan hanteras för de fritidspedagoger som inte erhåller behörighet för undervisning i fritidshem och/eller för undervisning i grund- och särskola. Arbetsgruppen som står bakom denna rapport är Anders Månsson (skolchef), Catharina Thuvesson och Madelen Rickardsson (HR-specialister) samt Tobias Johansson och Kristian Nilsson (rektorer). De medarbetare som arbetar på fritidshem kan ha en rad olika utbildningar och examina: 1977-1991: Examen på fritidspedagoglinjen. 1991-1993: Fritidspedagogexamen. 1993-2001: Barn- och ungdomspedagogisk examen med inriktning mot arbete som fritidspedagog. 2001-2018: Lärarexamen med inriktning mot: fritidshem; fritidshem och grundskolans tidigare år; fritidshem, förskolan och grundsko lans tidigare år osv. (Utbildningen har skiftat mellan de olika lärosätena och finns med flera olika inriktningar. Dessa lärarexamina får utfärdas till 2018). 2011- : Grundlärarexamen inriktning fritidshem. För att förenkla i nedanstående text benämns samtliga medarbetare med dessa examina som fritidspedagoger. Regelverk Nu gäller att fritidspedagoger och lärare med examen avsedd för arbete i fritidshemmet får bedriva och ansvara för undervisning i fritidshemmet. Det krävs legitimation för att ansvara för undervisning i fritidshem. Legitimationskravet gäller dock inte desom utbildat sig för arbete i fritidshem (examinerade fritidspedagoger, lärare i fritidshem och barn- och ungdomspedagogisk examen inr fritidshem), de får även utan legitimation ha ansvaret för undervisningen i fritidshem. Mer information om detta på Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/lararlegitimation/vad-kravs/behorighet-i-fritidshemmet-1.208568 Vissa fritidspedagoger kan nu få behörighet att undervisa i ämnen i grundskolan, om ämnet ingår i examen eller om examen har kompletterats i tillräcklig omfattning. Skolverket har tagit fram två poängnycklar, i den ena omvandlas studier inom fritidspedagogsexamina till högskolepoäng och i den andra framgår hur många högskolepoäng som lägst krävs för att bli behörig i ett visst ämne. Utifrån de poängnycklar som Skolverket har utarbetat för fritidspedagoger och liknande yrkesgrupper har vi lagt samman dem, så att det framgår vilka årskurser man blir behörig till. Denna ses i bilaga. I poängnyckeln kan man se vilken behörighet man kan få i olika ämnen och årskurser med de utbildningar som givits. Avseende lärares behörighet och legitimation för de lägre åren finns sen den 1/12 2013 möjlighet att komplettera med fler behörigheter. Arbetsgivaren ska då yttra sig om lärarens erfarenhet av undervisning och lämplighet. Detsamma gäller förskollärare som arbetat i grundskolan. 2
Kartläggning För att kunna analysera den aktuella situationen för fritidspedagoger och komma fram till förslag om eventuella åtgärder genomfördes en kartläggning. Samtliga låg- och mellanstadieskolor ingick (ej högstadie-skolor åk 6-9/7-9). De medarbetare som inräknades definierades som medarbetare som har anställning tillsvidare som fritidspedagog eller lärare i fritidshem. Svar inkom från 31 av 33 skolor, varför dessa svar mer än väl kan utgöra underlag för analyser och slutsatser. Totalt arbetar 162 medarbetare som fritidspedagoger inom vår förvaltning. Resultat I kartläggningen blev det totala antalet medarbetare vi fick in uppgifter om 151. Av dessa undervisar 62 (41 %) enbart i fritidshem, medan 89 (59 %) också ansvarar för undervisning i grundskolan. Av dessa 89 har 21 (24 %) fått legitimation för undervisning i grundskolan. Av de 62 som enbart undervisar i fritidshem har 4 legitimation för undervisning i grundskolan; en inte helt optimalt utnyttjad kompetens. Totalt framgår att 25 (17 %) av fritidspedagogerna har legitimation för undervisning i grundskolan Legitimerade Bland de fritidspedagoger som har legitimation för undervisning i grundskolan finns det detta antalet behörigheter i olika ämnen i lågresp mellanstadiet (lågstadiet = åk 1-2 eller 1-3, exkl F-klass, mellanstadiet = åk 3-5, 3-6 eller 4-6): Låg Mellan Sv 18 18 En 5 5 Ma 17 17 So 10 9 No 8 8 Tk 0 1 Sl 0 0 Bl 8 9 Hkk 0 0 Idh 18 15 Mu 10 10 Noteras bör här att en och samma fritidspedag alltså kan bidra till antalet i flera ämnen och stadier om man har legitimation i flera ämnen och stadier. Undervisning i grundskolan Legitimerade De 21 fritidspedagoger som har legitimation för undervisning i grundskolan arbetar idag som ses i denna tabell. Här anges den totala tjänstemängden i kommunen som idag är fördelad: Låg Mellan Summa Sv 0,16 0,62 0,78 En Ma 0,06 0,06 So 0,06 0,06 No 0,06 0,06 Tk Sl Bl 0,07 0,07 Hkk Idh 1,38 1,50 2,88 Mu 0,08 0,25 0,33 Summa 1,82 2,44 4,26 Icke-legitimerade De 68 fritidspedagoger som inte har legitimation för undervisning i grundskolan men som ändå arbetar där idag fördelar sig på antalet tjänster som ses i denna tabell: Låg Mellan Summa Sv 0,98 0,22 1,19 En 0,14 0,06 0,19 Ma 0,62 0,11 0,73 So 0,31 0,31 No 0,31 0,31 Tk Sl Bl 0,66 1,02 1,68 Hkk 0,06 0,06 Idh 3,30 1,88 5,18 Mu 0,55 0,56 1,10 Summa 6,87 3,90 10,77 3
Analys Av de tjänstemängder som fritidspedago ger som undervisar i grundskolan är drygt dubbelt så många besatta med icke-legitimerade som med legitimerade. Med tanke på att hela kommunen här är summerad är det väldigt små tjänstemängder i ett flertal ämnen som fritidspedagoger ansvarar för; t ex En, Ma, So, No, Tk, Sl, Hkk. I några praktisk/estetiska ämnen är det betydligt större sammanlagda tjänstemängder: Bl (ca 1,7 tj), Idh (ca 8,0 tj) och Mu (ca 1,4 tj). Även Sv har en ganska stor sammanlagd tjänstemängd: ca 2,0 tj. Av obehörigheten i Sv-undervisningen på lågstadiet återfinns nästan allt på en enda skola (0,6 tj). Klart störst sammanlagd tjänstemängd har Idh: drygt 8,0 tjänst, varav drygt 5 tjänster besatta med icke-legitimerade fritidspedagoger. Detta kan bero på att det inte finns någon lärare som är legitimerad i Idh. Det kan också bero på att fritidspedagogen bedöms som mest kompetent att undervisa i Idh även utan legitimation, trots att det finns lärare som har legitimation. Fritidspedagoger i grundsärskolan Det finns fem fritidspedagoger som arbetar inom särskolan inriktning träningsskola: Fyra är utbildade eller utbildar sig till speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning och är/blir behöriga att ansvara för undervisningen i träningsskola. En ansvarar för undervisning inom motorik i träningsskolan och saknar behörighet. Skolverkets poängnycklar en nyckel Många fritidspedagoger kommer att bli behöriga i ett flertal ämnen genom de förändrade behörighetsreglerna (se ovan). Om man studerar poängnyckeln i bilagan ser man att alla examina mellan 1977 och 2001 ger behörighet på lågstadiet i Bl, Bi, Mu, Sh, Idh. I några ämnen även på mellanstadiet: Bi, Sh och i vissa fall Mu och Sv. Om vi genomför kartläggningen om ca ett år och då beaktar dessa förändrade behörighetsregler skulle utfallet sannolikt bli att väldigt få fritidspedagoger som undervisar i grundskolan skulle betraktas som obehöriga. Om man utgår från att kommunens fritidspedagoger i genomsnitt examinerades i 25-årsåldern får vi följande ungefärliga antal med de olika examen i poängnyckeln: Examen Examen på fritidspedagoglinjen 1977-1991 och Fritidspedagogexamen 1991-1993 Barn- och ungdomspedagogisk examen med inriktning mot arbete som fritidspedagog. 1993-2001 Lärarexamen med inriktning mot: fritidshem; fritidshem och grundskolans tidigare år osv. Flera olika inriktningar. 2001-2018 Antal 70 60 30 Här framgår att knappt 40 procent av fritidspedagogerna sannolikt har en examen från 1993 till 2001. Detta ökar sannolikheten att de har behörighet även för åk 4-6. Om de dessutom har läst teknik får de undervisa även i detta ämne. För de som har en lärarexamen med inriktning mot fritidshem enbart eller i kombination med annan inriktning (se ovan) från 2001-2018 har utbildningen varierat mycket såväl mellan lärosätena som mellan studenterna vid ett och samma lärosäte. 4
Den studerande har själv förfogat över 60 högskolepoäng, varför skillnaderna är stora vad gäller hur många, vilka ämnen samt i vilken omfattninge studenten valt att läsa respektive ämne. Några har då valt att läsa exempelvis specialpedagogik och/eller konflikthantering i stället för exempelvis Ma, Sv, Bl, Mu och har därmed inte tillräckliga ämnesstudier för att kunna bli behörig för undervisning i grundskolan och kan därmed inte heller få lärarlegitimation. Någon mer exakt kartläggning av hur många eller vilka av våra anställda fritidspedagoger och lärare i fritidshem som kommer att kunna få legitimation med behörighet att undervisa i grundskolans tidigare år går inte att göra. Vi får istället låta avvakta Skolverkets handläggning och då se hur många som blir behöriga. Det ser inte ut att föreligga någon större risk för att någon fritidspedagog saknar underlag för anställning. Snarare tycks det finnas en viss outnyttjad behörighetsreserv bland fritidspedagogerna. Detta, tillsammans med övergångsreglerna som gör det möjligt att komplettera med ytterligare behörighet genom erfarenhet av undervisning, gör att vi bedömer möjligheterna att ha behöriga pedagoger i samtliga ämnen i de lägre årskurserna som mycket goda. Det är obligatoriskt att läsa 30 hp praktisktestetiska ämnen. Vissa lärosäten låter studenterna välja endast ett ämne (exemplevis HKR) andra låter dem läsa två ämnen. För legitimation med behörighet i åk 1-6 i dessa ämnen krävs minst 30 hp i ett eller minst 15 hp i vardera två eller flera av ämnena Bl, Hkk, Idh, Mu eller Sl. De övriga två inriktningar, inom vilka studenterna examineras 2015, kan anställas fr o m ht15 är dessa: Grundlärare mot åk F-3. De blir behöriga i alla ämnen utom de praktiskt-estetiska. Grundlärare mot åk 4-6. De blir behöriga i Sv, En, Ma. De väljer därutöver sedan att studera och bli behöriga i ett av So, No och Tk eller ett av Bl, Idh, Mu. Grundlärarutbildningen Denna utbildning startade i augusti 2011 och ges med tre inriktningar: arbete i förskoleklass och årskurs 1-3 (4 års utbildning) arbete i årskurs 4-6 (4 års utbildning) arbete i fritidshem De som studerar med inriktining mot arbete i fritidshem läser även ett eller två praktiskt-estetiska ämnen (Idh, Bl, Hkk, Sl och/eller Mu). De första av dessa studenter examineras i juni 2014 och kan alltså anställas fr o m ht 14. De kommer då att vara behöriga att ansvara för undervisningen i åk 1-6 i ett eller två av de praktiskt estetiska ämnena. 5
Slutsatser Obehörigheten i Idh åtgärdas troligtvis automatiskt genom att de flesta av de obehöriga fritidspedagogerna som i dag undervisar i Idh blir behöriga genom nya behörighetsreglerna samt vid behov förändrad arbetsfördelning. I övrigt åtgärdas de 1,73 tj som återfinns på mellanstadiet genom en förändrad arbetsfördelning så att behöriga pedagoger sätts som ansvariga för undervisningen i Idh. Obehörigheten i Sv-undervisningen på lågstadiet (0,7 tj), där nästan allt återfinns på endast en av skolorna, åtgärdas genom förändrad arbetsfördelning. En sådan förändrad arbetsfördelning borde underlättas av att tidigare kartläggningar av medarbetarnas lärarexamina visat ett överskott i just svenska. I övrigt medför de nya behörighetsreglerna att de fritidspedagoger som i framtiden kommer att vara obehöriga är väldigt få. Dessa bereds arbete på fritidshem och/eller resurs, utan eget undervisningsansvar, i grundskolans lägre årskurser. De nya grundlärarexamina ger lärare med en mycket bred behörighet för undervisning i de lägre skolåren 1-6. Detta medför att våra möjligheter att säkra att undervisningen genomförs av behöriga lärare ökar. Av den handfull fritidspedagoger som arbe tar inom grundsärskolan saknar endast en behörighet för det arbete denne gör idag. Troligtvis kan detta åtgärdas genom förändrad arbetsfördelning. Anders Månsson skolchef 6
2014-03-06 Bilaga Särskild poängnyckel för fritidspedagoger samt Barn- och ungdomspedagogisk examen - inriktning mot arbete som fritidspedagog (Raderna med Blir behörig för åk tilllagt av BUF 140128) Nyckel för omvandling av studier inom fritidspedagogexamina till högskolepoäng inför komplettering Skolverket använder vid handläggning av vissa ärenden denna nyckel för att fastslå startnivåer för bedömning av kompletterande behörighet enligt förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor (behörighetsförordningen). Poängen utgör endast startnivåer och har inte till syfte att motsvara den faktiska poängomfattningen ämnesstudier som ingår i en fritidspedagogs examen. Denna nyckel används för sådana ärenden där den sökande har en äldre fritidspedagogutbildning; examen på fritidspedagoglinjen, fritidspedagogexamen samt barn- och ungdomspedagogisk examen med inriktning mot arbete som fritidspedagog. Bild Biologi Musik Samhällskunskap Slöjd Specialpedagogik Svenska Teknik Idrott och hälsa Examen på fritidspedagoglinjen 1977-1991 Poäng startnivå Blir behörig för åk 7,5 7,5 7,5 7,5 5 1-7,5-7,5 1-3 1-6 1-3 1-6 - - - - 1-3 Fritidspedagogexamen 1991-1993 Poäng startnivå Blir behörig för åk 7,5 7,5 7,5 7,5 5 1-7,5-7,5 1-3 1-6 1-3 1-6 - - - - 1-3 Barn- och ungdomspedagogisk examen med inriktning mot arbete som fritidsped. 1993-2001 Poäng startnivå Blir behörig för åk 15 7,5 15 15 5 1 15-30 2 15 7,5 3 7,5 1-6 1-6 1-6 1-6 - - 1-6 1-6 4 1-3 Skolverket tar hänsyn till material som i ett enskilt fall kan motivera en bedömning som skiljer sig från nyckeln. 1 Dock endast under förutsättning att det framgår studier i Slöjd. 2 Enligt examensordning ingår Specialpedagogik, vanligtvis motsvarande 15 hp Ytterligare 1-2 tillvalskurser om motsvarande 7,5 högskolepoäng vardera kan ingå. 3 Dock endast under förutsättning att det framgår studier i Teknik. 4 Om det framgår av examen 1 7