Karlshamn 23 oktober 2015 Socialförsäkring i förändring vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? Hur ser företagets ansvar ut för sjuka medarbetare? 1 2015-10-29
Ny ersättning för höga sjuklönekostnader Sjukfrånvaron vad händer? Arbetslivsinriktad rehabilitering viktigt att tänka på Hur långt sträcker sig företagets ansvar för sjukskrivna medarbetare? Reformerade sjukförsäkringen erfarenheter och förbättringsområden Sjukförsäkringen vad händer? Förenklade läkarintyg försvårar rehabilitering? Arbetsplatsnära stöd och rehabiliteringsstöd 2 2015-10-29
Ny ersättning för höga sjuklönekostnader Regeringen ändrade sig om att slopa den andra sjuklöneveckan - la istället alliansens förslag om nytt högkostnadsskydd Återkommande korttidsfrånvaro första sjuklöneveckan största bekymret ca 17 % av sjukfallen kvarstår dag 8. Kommuner och landsting har högst antal sjuklönedagar, privat sektor betydligt lägre Mer träffsäkert skydd mot höga sjuklönekostnader som främst riktas till mindre företag från 1 januari 2015 Företagen delas in i fem storleksklasser efter lönesumma Sjuklön över en viss fastställd nivå beroende på storlek ersätts Förenklat och automatiserat ansökningsförfarande
Närmare om nya ersättningen Företagets lönesumma Gräns för sjuklönekostnad (% av lönes:a) Högst 3 mnkr 0,5 procent 3 6 mnkr 0,9 procent 6 12 mnkr 1,2 procent 12 20 mnkr 1,3 procent 20 mnkr och mer 1,5 procent Företagen delas in i fem kategorier utifrån lönesumma Ersättning ges när årlig sjuklönekostnad överstiger den angivna gränsen Ersättningstak per år och arbetsgivare om maximalt 250 000 kr 44 000 företag beräknas få ersättning, jämfört med 337 företag år 2012 Kostnad 360 mnkr/år 4 2015-10-29
Närmare om nya ersättningen Förenklad administration uppgift om sjuklön lämnas i arbetsgivardeklaration Ingen ansökan om ersättning - automatisk hantering av Försäkringskassan Försäkringskassan beslutar Skatteverket krediterar skattekonto Försäkringskassan beslutar i mars året efter inkomståret Möjligt att ansöka om förskottsbetalning Rättelse av sjuklöneuppgift följer regelverket för arbetsgivardeklaration Ersättning efter rättelse - vi förutsätter att Försäkringskassan retroaktivt och automatiskt beviljar ersättning 5 2015-10-29
Sjuktal kvinnor och män 1955-2013 Ökande inflöde och skillnader mellan män och kvinnor från historiskt låg nivå Källa: Försäkringskassan
Sjukfrånvaro och folkhälsans utveckling Källa: Försäkringskassan
Sjukfrånvaron olika beroende på sektor - procent av anställda 8 Källa: Socialdepartementet, kortperiodisk sysselsättningsstatistik SCB 2015-10-29
Privat sektor sjukfrånvaron har minskat kraftigt över tid Den genomsnittliga sjukfrånvaron 2014 var 3,8 % av arbetad tid (Q215 3,9%) Arbetare - 5,8 % (Q215 6,1%) Tjänstemän - 2 % Källa: AON Hewitt Tidsanvändningsstatistiken 9 2015-10-29
Privat sektor - den långa sjukfrånvaron (mer än 20 dagar) varierar mest över tid Källa: AON Hewitt Tidsanvändningsstatistiken 10 2015-10-29
Arbetsgivaravgifter allmänna löneavgiften ökar kraftigt 11 2015-10-29
Arbetslivsinriktad rehabilitering - viktigt att tänka på Arbetsgivaren har ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering (jfr. medicinsk och social rehabilitering) Försäkringskassan har ett samordningsansvar Rehabiliteringskedjan fasta bedömningstidpunkter av arbetsförmågan Arbetslivsinriktad rehabilitering syftar till att medarbetaren ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete hos arbetsgivaren Arbetsgivaren behöver väl strukturerad rehabiliteringsprocess rutiner, åtgärder, ansvar/rollfördelning hos arbetsgivaren fackets medverkan
mer om arbetslivsinriktad rehabilitering Kontakt arbetsgivaren och medarbetaren Utred rehabiliteringsbehovet Planera rehabåtgärder - rehabmöte - upprätta handlingsplan - arbetsprövning, arbetsträning, anpassade arbetsuppgifter/tider, utbildning - lämna upplysningar till försäkringskassan Vidta planerade rehabåtgärder, uppföljning Läkarutlåtande. Arbetsförmågebedömning Avslut DOKUMENTATION!
Policy/riktlinjer Organisation och rutiner för arbetet Rutiner för kontakt med sjukskrivna medarbetare och utredning av rehabiliteringsbehov Rutiner för kontakter med berörda myndigheter
Medarbetarens ansvar Lämna skriftlig försäkran i början av sjukperioden Lämna läkarintyg från och med dag 8 Aktivt medverka vid utredning och åtgärder samt lämna de uppgifter som behövs till arbetsgivaren samt till försäkringskassan Regelbundet hålla kontakt med arbetsplatsen (med hänsyn till frånvaroorsak och medicinsk status)
Hur långt sträcker sig företagets ansvar för sjukskrivna medarbetare? 1. Arbetslivsinriktad rehabilitering - påbörjas i ett tidigt skede av sjukperioden 2. Arbetsanpassning 3. Ändra i organisationen? 4. Omplacering Har arbetstagaren några skyldigheter? 5. Medverka! 16 2015-10-29
Hur långt sträcker sig företagets ansvar för sjukskrivna medarbetare? Är AG tvungen att ändra i organisationen? Utreda om man kan ändra i organisationen Omfördelning av arbetsuppgifter? Arbetsuppgifter från chefer? Bryta arbetsrotation?
Hur långt sträcker sig företagets ansvar för sjukskrivna medarbetare? Vad som skäligen kan krävas av arbetsgivaren Storlek på företaget Resurser Arbetsuppgifter som kan erbjudas Omplacering, hjälpmedel Arbetsgivaren är inte skyldig att utvidga sin verksamhet eller göra den mindre effektiv Arbetsgivaren är inte skyldig att omfördela arbetsuppgifter så att risk kan uppstå för andra AT (arbetsmiljöansvar)
Är det möjligt att säga upp en sjuk? Om medarbetaren på grund av sjukdom inte kan utföra något arbete av någon betydelse hos arbetsgivaren och arbetsgivaren har levt upp till sitt rehabiliteringsansvar kan uppsägning vara ett alternativ. Arbetsgivaren ska också ha övervägt möjligheterna till omplacering. Omplacering Lediga tjänster Hela juridiska personen Oavsett avtalsområde Tillräckliga kvalifikationer Skall erbjudas
Att tänka på vid ett avslut Arbetsgivaren måste kunna uppvisa en fullgod och komplett dokumentation av medarbetarens rehabiliteringsärende som styrker att arbetsgivaren har uttömt alla möjligheter till återgång hos arbetsgivaren - att medarbetaren inte kan utföra något arbete av betydelse. Aktuell arbetsförmågeprövning ska finnas. Omplaceringsutredning.
Sjukdom Saklig grund bedömning enligt AD Huvudregel: Ej saklig grund Undantag: Arbetstagarens arbetsförmåga stadigvarande nedsatt i sådan mån att hen inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. Att rehabiliteringsansvaret är fullgjort ingår som en viktig del i sakliggrundbedömningen. Arbetsgivaren är skyldig att vidta alla de åtgärder som skäligen kan krävas för att anställningen ska bestå
Vilka överväganden kan Arbetsdomstolen tänkas göra? Är det en liten eller stor arbetsgivare? Generellt större ansvar på en stor arbetsgivare Utför medarbetaren godtagbara prestationer? Arten och vidden av de problem som uppstått kan ha betydelse. Vilken typ av arbete är det frågan om? Olika arbeten ställer olika krav. Har arbetsgivaren vidtagit rimliga åtgärder beträffande arbetsanpassning och omplacering? Har arbetsgivaren arbetat aktivt och kontinuerligt?
forts AD Har medarbetaren aktivt medverkat? God eller dålig prognos för framtiden? Finns läkarutlåtande? Stödjer dessa arbetsgivarens talan? Har behandling och rehabilitering varit framgångsrik? Anställningstid och ålder? Har samverkan skett kontinuerligt med facket? Har man varit överens om de olika stegen i rehabiliteringsarbetet?
AD Domar AD 1993 nr 215 AD 1997 nr 39 AD 1998 nr 67 AD 2006 nr 11 AD 2010 nr 3 AD 1993 nr 96 Ad 1997 nr 39 AD 1998 nr 20 AD 2007 nr 12 24 2015-10-29
Reformerade sjukförsäkringen erfarenheter och förbättringsområden Reformerade sjukförsäkringen fungerar - men kan förbättras Värna rehabiliteringskedjan och den bortre tidsgränsen Ta tillvara arbetsförmåga prioritera insatser för återgång i arbete Tidiga insatser avgörande Ökad samverkan och informationsutbyte mellan rehabkedjans aktörer viktig särskilt med vård och omsorg Tydligare rehabiliteringsansvar för vården Positiva pilotprojekt - trepartssamtal mellan patient, arbetsgivare och läkare före sjukskrivning förhindrar och förkortar sjukskrivning Läkarnas sjukskrivning och Försäkringskassans kontroller av rätt till sjukpenning behöver förbättras 25 Verktyg, stöd och råd till arbetsgivarna om hur man på bästa sätt tar 2015-10-29 tillvara arbetsförmåga efterfrågas inte fler regler
Sjukförsäkringen vad händer Regeringen aviserar förändringar/återställare utan majoritet i riksdagen Slopande av den bortre tidsgränsen lagförslag i BP16! DÖ? Majoritet i riksdagen har tillkännagett att man vill behålla bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Översyn av övriga tidsgränser oklart när Höjt tak i sjukförsäkringen oklart när Förstärkning av rehabilitering och förebyggande insatser aviserar trepartssamtal med arbetsmarknadens parter Utspel om medfinansieringsansvar för sjukpenning för arbetsgivare och införande av en tredje sjuklönevecka - oklart
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Mål om 9 sjukpenningdagar/försäkrad år 2020 (nu 10,1) Ökad jämställdhet och frisk arbetsmiljö särskilt fokus på kvinnors arbetsmiljö och föräldraförsäkringen Försäkringskassan får + 250 mnkr/år för förstärkt handläggning och bedömningar i tid, utvecklat stöd till arbetsgivare Försäkringskassan ska bevaka, kontrollera och till Arbetsmiljöverket anmäla arbetsgivare som inte sköter sitt rehabiliteringsansvar Arbetsmiljöverket ska se över sin tillsyn av arbetsgivares rehabiliteringsarbete Ekonomiska incitament (morötter och piskor) för arbetsgivare att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete Pilotförsök med läkarintyg tidigare än dag 8 Resurser till primärvården för arbete med psykisk ohälsa (unga och kvinnor) Se över sjukskrivningspraxis och införa öppna jämförelser av läkarnas sjukskrivning
Försäkringskassans förenklingsarbete rätt info rätt insats Förutsättningar för förenklade läkarintyg Läkaren bedömer högst 60 dagars sjukskrivning Alla diagnoser Digital hantering Försäkringskassan beslutar om sjukpenning enligt intyg Förenklade läkarintyg Diagnos Omfattning Tid Farhågor Arbetsgivarens bedömning av arbetsförmågans nedsättning, rehabiliteringsbehov och insatser försvåras. Kompletterande intyg kan krävas. 28 2015-10-29
Arbetsplatsnära stöd från Försäkringskassan Ersätter tidigare bidrag till FHV Syftet - förebygga sjukfall och underlätta återgång i arbete genom tidiga och anpassade åtgärder Stödet innebär bidrag till arbetsgivare för delar av kostnader för arbetsplatsnära stödinsatser Insatserna som ersätts ska utföras av godkänd företagshälsovård eller annan anordnare med likvärdig kompetens Bidraget betalas direkt till arbetsgivaren och täcker halva kostnaden, max 7 000 kronor per insats. Samma anställd kan vara föremål för flera insatser! Stödet söks hos FK från och med 1 april 2014, men tillämpas retroaktivt från och med 1 januari 2014 30 miljoner kronor avsatta för 2014, 50 miljoner 2015 och 100 miljoner 2016. Först-till-kvarn principen gäller! 29 2015-10-29
Arbetsplatsnära stöd från Försäkringskassan När kan arbetsplatsnära stöd behövas? Stödet kan exempelvis användas vid upprepad korttidsfrånvaro, signaler om ohälsa hos den anställde eller om det finns risk för att det kan bli en långvarig sjukskrivning eller svårigheter att återgå i arbete Vilka insatser kan företaget söka bidrag för? Det arbetsplatsnära stödet är en utredande insats och kan konkret handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider eller för konsultation kring arbetshjälpmedel, exempelvis: Bedömning av den anställdas funktion i förhållande till arbetsuppgifterna Kartläggning av den anställdas hinder och resurser Utifrån anordnarens kunskap om arbetsplatsen föra dialog med chef och anställd om lämpliga fortsatta insatser Överväga alternativ som arbetshjälpmedel, arbetsresor, anpassning, deltidssjukskrivning Vilka insatser kan företaget inte söka bidrag för? Bidraget gäller inte för medicinsk eller annan behandling. 30 2015-10-29
Rehabiliteringsstöd från AFA Försäkring Genom AGS-fonden har Svenskt Näringsliv och LO satt medel för individuell rehabilitering Företaget kan få ersättning för hälften av kostnaderna för rehabilitering och insatser som görs i förebyggande syfte, resterande del av kostnaden förutsätts att arbetsgivaren, FK eller annan står för. För rätt till stöd krävs att den anställde omfattas av Avtalsgruppsjukförsäkringen AGS, att det finns ett styrkt rehabiliteringsbehov och en plan för återgång i arbete. Stöd ges för arbetslivsinriktade och förebyggande insatser. AFA Försäkring bedömer i varje enskilt ärende om den aktuella rehabiliteringsåtgärden kan lämnas stöd för. Vid förebyggande insatser kan stöd betalas: Under tid då FK betalar förebyggande sjukpenning, eller vid behandlingssamtal som sker hos psykolog eller legitimerad psykoterapeut, eller vid missbruks- eller beroendebehandling 31 2015-10-29
Rehabiliteringsstöd från AFA Försäkring Vilka insatser kan företaget söka bidrag för? Bidrag kan beviljas för exempelvis vägledning och arbetsprövning till annat arbete, stresshanteringskurser, rygg och ledkurser, motivationskurser, livsstilsförändringskurser, psykologsamtal, missbruksbehandling. Vilka insatser lämnas inte bidrag för? Ersättning betalas inte för lönekostnader, tekniska hjälpmedel eller om maskiner eller arbetsplatser behöver byggas om. Hur ansöka? Ansökan görs hos AFA Försäkring som beslutar om ersättning i varje enskilt ärende. Samordning med stöd från FK? Samordning görs inte med eventuellt arbetsplatsnära stöd/bidrag från Försäkringskassan. 32 2015-10-29
Tack för uppmärksamheten! Catharina Bäck 08-55343153 catharina.back@svensktnaringsliv.se Carina Hermansson 010-455 38 58 Carina.hermansson@ikem.se