Att förstå och förändra konflikter 1(15)

Att förstå och förändra konflikter 1(15) En sammanställning av några tankar och slutsatser om konflikthantering. Strukturen är inspirerad av idén till Konsultgruppen 4F (www.4f.se) De 4 F:en står för Förstå nuläge och potential sätta ord på, benämna Förändra strukturer och system gå från ord till handling Fördjupa kunskaper och lärande lära i och genom handling Forska om hinder och möjligheter dra slutsatser för framtiden INNEHÅLL 1. Att förstå konflikt 2. Yttre och inre konflikter 3. Kränkning och kränkande särbehandling 4. Konfliktfaktorer 5. Konfliktanalys 6. Upptrappning av en konflikt 7. Samarbete 8. Att intervenera i en konflikt 9. Förändring 10. Fördjupning 11. Referenser stig.zandren@4f.se +46 706 353 353

Att förstå och förändra konflikter 2(15) 1. ATT FÖRSTÅ KONFLIKT Ordet konflikt kommer från latinets conflictus, som betyder tvist, motsättning eller sammanstötning (i den ursprungliga betydelsen fysisk sammanstötning). Konfliktforskarna Friedrich Glasl och Thomas Jordan definierar konflikt som: En interaktion mellan minst två parter där minst en part 1) har önskemål, som känns alltför betydelsefulla för att släppas 2) upplever stora möjligheter att få sina önskemål tillgodosedda eller.. blockerade av motparten En konflikt kan analyseras och förstås på följande tre nivåer: Individ Process System Människors grundläggande behov, beteendemönster och initiativ Relationen mellan människor - beroenden, behov i relaterande Sammanhang som parterna är i - roller och regler som gäller Ett annat sätt att uttrycka denna förståelse är Johan Galtungs ABC-definition : KONFLIKT = ATTITYD + BETEENDE + MOTSÄTTNING (Contradiction) Motsättningen handlar om sakfrågorna i det sammanhang konflikten finns. Beteenden står för parternas sätt att möta konflikten - konfliktstilar Attityder står för parternas subjektiva inställning till varandra och till sakfrågorna - tankar, känslor och avsikter. En grundläggande förutsättning för hur en konflikts utvecklas och för hur den kan hanteras är i vilken utsträckning parterna respekterar dels sammanhanget, sakförhållanden och dels varandra och de grundläggande mänskliga rättigheterna. På detta stadium vill jag skilja på tre huvudinriktningar i konfliktfältet: DIALOG FÖRHANDLING ÖVERKÖRNING -> Samförstånd -> Överenskommelse -> Kränkning Åt vänster har vi symmetrisk konflikt och åt höger asymmetrisk.

Att förstå och förändra konflikter 3(15) 2. YTTRE OCH INRE KONFLIKTER Yttre konflikter äger rum i den yttre fysiska världen, mellan människor, grupper, organisationer och nationer. Parterna upplever behov, som är så starka att de leder till kamp om resurser och rättigheter i samhället, en kamp som uttrycks fysiskt. Uttrycksformerna kan vara tydligt manifesterade t ex i krig eller subtilt osynliga i form av strukturella förhållanden. En inre konflikt är psykologisk och finns i det mentala rummet mellan människor. Den kan vara djupt omedveten och grundad i situationer med otillfredsställda behov tidigt i livet. Den kan vara medveten och manifesterad t ex i öppen kommunikation mellan människor. Behoven bakom en konflikt kan vara reella, grundade på fysiska sakförhållanden, - eller fiktiva med grunden i mentala föreställningar om, minnesbilder av fysiska sakförhållanden. En djup inre konflikt kan övergå i yttre manifestationer. Den enskilda människan kan utöva våld mot sig själv, kanske begå självmord. I det mellanmänskliga kan kommunikationen brytas och kampen anta mer och mer fysiska uttryck. Ett specialfall av kamp är den organiserade tävlingen, där man kommit överens om spelregler samt har en etik i hanteringen av de olika utgångarna ur tävlingen. Tävlandet skulle kunna ses som en arena, där mänskliga behov kan uttryckas och kämpa med varandra under kontrollerade former. Även för kriget gäller vissa överenskomna regler. I krig är dock den normala etiken satt ur spel, vilket innebär att även överenskomna regler kan komma att brytas. Faktum är att vi idag även i tävlandet kan se tendenser att gå förbi överenskomna regler. Kränkning är ett annat sätt att manifestera kamp - otillbörlig brytning av överenskomna regler och gränser. En kränkning uppstår när gängse umgängesregler bryts och detta utan att människor öppet reflekterar över detta i ljuset av vad man uppfattar som gällande värderingar och normer. Inre konflikter, som tenderar att övergå i yttre fysiska konflikter, kan alltså kanaliseras till en kontrollerad yttre konflikt. Tävlingen är ett sätt. Ett annat är att säkerställa tydliga fysiska avgränsningar eller signaler som hindrar konflikten från att bli mentalt eller fysiskt våldsam.

Att förstå och förändra konflikter 4(15) 3. KRÄNKNING OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Att kränka är att inkräkta på en annan människas rätt till något, t ex ägande, område, privatliv, information. En kränkning (eng: violence) är förenad med någon form av våld. Att särbehandla en annan person på ett kränkande sätt är att göra intrång på en människas integritet - rätt att behandlas som en hel människa. Kränkande särbehandling beskrivs av arbetarskyddsstyrelsen i AFS 1993:17: Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärt eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskild arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Oberoende av vilken historia som finns är kränkande särbehandling ett övergrepp med en förövare och ett offer - en asymmetrisk relation. En annan människa används på ett osunt sätt som medel för att uppnå egna syften. Formellt innebär denna form av kränkning att någon grundläggande mänsklig rättighet inte respekteras - och/eller att gällande lagstiftning inte respekteras. I båda fallen kan beteendet betraktas som otillbörligt. Kränkande särbehandling är något som inte ska accepteras. Med stöd i lagen och konventionen om de mänskliga rättigheterna bör den med alla medel förhindras. När kränkande särbehandling har förekommit gäller det att ta hand om konsekvenserna och - i ett senare steg - att komma till försoning. Kränkande särbehandling är inte konflikt och behöver inte vara knutet till en konflikt. Däremot kan kränkning förekomma vid upptrappning av en konflikt till olika former av överkörning. Då finns bakom handlingen logiska skäl och avsikter, vilka bottnar i konfliktens innehåll och historia. Denna form av kränkande fientlig handling (krigshandling) vill vi här tydligt särskilja från den kränkning som förekommer vid kränkande särbehandling.

Att förstå och förändra konflikter 5(15) 4. KONFLIKTFAKTORER I både konflikt och kränkande särbehandling finns inre psyko-sociala faktorer, som påverkar människors beteende: Makt Värderingar Normer Självkänsla Något man får uppifrån i hierarkin, ofta manifesterad i fysisk och mental överlägsenhet. Övertygelse om vad som är gott Formella och informella överenskommelser om vad som är rätt Å ena sidan en en uppskattning av sig själv på objektiv grund och å den andra - negativa - sidan: en överdrivet positiv uppfattning om egen förträfflighet Extrema uttryck för eller tolkningar av dessa faktorer kan bidra till kränkande särbehandling eller upptrappning av konflikt. En person som utsätter en annan människa för krönkande särbehandling kan ha tillgång till maktmedel, kan ha en extrem religiös värdegrund, starka normer och/eller en onyanserat positiv självuppfattning. Men det är också viktigt att beakta yttre fysiska och politiska faktorer i det sammanhang konflikten förekommer, som t ex förhållanden bakom internationella konflikter: Befolkningsutvecklingen och den ökade konkurrensen om resurser Globaliseringen och ökade klyftor mellan den rika och fattiga världen Det ökade energibehovet och kontrollen av oljetillgångarna Religiösa och politiska motsättningar Spridning av och tillgång till lätta vapen

Att förstå och förändra konflikter 6(15) 5. KONFLIKTANALYS Vilken typ av konflikt är det fråga om? En av yttre faktorer betingad social/politisk/ekonomisk konflikt En konflikt med eller utan yttre våld En konflikt med starka och polariserade känslor Det finns några relativt enkla analysmetoder, som används i analysen av konflikter på internationell nivå mellan folkgrupper, nationer, regioner etc. Dessa metoder kan med fördel användas också vid andra typer av konflikter och i mera lokala sammanhang. Konfliktnivå Konfliktlöken Konfliktkartan Rollskulptur Grad av upptrappning / eskalering. Här kan den s k eskaleringstrappan användas (se nedan). Analys av konfliktens orsaker och deras relativa betydelse. Orsakerna grupperas i lager som i en lök där den innersta kärnan representerar den mest grundläggande orsaken. En beskrivning av de olika aktörerna i konflikten - direkta parter men också andra grupper i kontakt med konflikten. Analys av aktörernas storlek och betydelse samt av relationerna mellan aktörerna. Identifiera parternas positioner och bygg med hjälp av ett antal personer en skulptur, som speglar den aktuella konfliktsituationen. Använd metaforen för att ställa frågor kring t ex situationen, kommunikationen och de inblandades roller, känslor, handlingsmöjligheter. Dessa analyser blir utgångspunkt för att hitta en punkt att starta arbetet med konflikten, för val av strategi och metod för fredsarbetet.

Att förstå och förändra konflikter 7(15) 6. UPPTRAPPNING AV EN KONFLIKT Utmärkande för en konflikt är att den i olika avseenden utvecklas över tiden. De olika beteenden som parterna använder för att nå sina mål kan variera med parternas sätt att ge uttryck för sina behov och med sakfrågans betydelse. Men det är också så att parternas attityder och normer förändras över tiden och allteftersom konfliktsituationen blir alltmer besvärande och outhärdlig. Friedrich Glasl har i form av en eskaleringstrappa beskrivit ett antal olika steg i upptrappning av en konflikt, här i kortfattad sammanfattning: 0 Dialog Man söker förstå konflikten i ett utforskande samtal 1 Hårdnande Åsiktsskillnader kommer idagen och väcker irritation Dialogen övergår i diskussion, där det gäller att övertyga. 2 Polemik Parterna intar orubbliga positioner - ståndpunkter. Det blir debatt, där det gäller att vinna - slå ned. ( bat från engelskan slå till/ned...) 3 Handling Samtal inte längre möjligt. Parterna tar egna initiativ. Risken för överkörning är påtaglig. 4 Isolering Man skapar bilder av den andra parten och bildar koalitioner för att isolera. Här kan det bli fråga om kränkningar eller mobbning. 5 Show down En part förlorar ansiktet inför sina egna. Den andra parten upplever att något galet eller kriminellt uppdagats. 6 Hot/Tvång En part ser ingen möjlighet att förhandla, komma överens. Man lägger ett strategiskt hot om smärtsamma åtgärder. 7 Smärta Hoten verkställs om än i begränsad omfattning och orsakar kännbar smärta hos motparten. 8 Fragmentering Motparten bringas ur stridbart skick, ur kontroll 9 Tillsammans Båda parter är krossade och satta ur spel.

Att förstå och förändra konflikter 8(15) 7. SAMARBETSFÖRMÅGA Samarbete är en spegling och reflektion av konflikt. Den bakomliggande avsikten i en relation kan faktiskt vara att upprätthålla en konflikt. Avsikten kan också vara att samarbeta. Avsiktstemat belyses mera i fördjupningen nedan. Konflikt är också en naturlig och viktig komponent i samarbete. Min egen och andras erfarenhet pekar på att god förmåga att hantera konflikter är avgörande för framgångsrikt samarbete. Vad består då denna förmåga till samarbete i? I sin modell Radical Collaboration (ursprungligen benämnd Beyond Conflict ) har James Tamm och Ron Luyet beskrivit fem utmärkande samarbetsförmågor - här enligt den svenska översättningen i Förtroendefullt samarbete :: 1) Viljan att samarbeta 2) Sanning - Öppenhet 3) Eget val - Personligt ansvar 4) Självkännedom och förståelse för andra 5) Problemlösning och förhandling Eva Grundelius har i sin modell Kommunikationskartan och i sin bok Helt överens! Handbok i hållbar kommunikation (2009) utvecklat en positiv motsvarighet till Friedrich Glasls eskaleringstrappa. Kommunikationskartans steg från -7 till +7 återges i sin helhet på följande sida.

Att förstå och förändra konflikter 9(15)

Att förstå och förändra konflikter 10(15) 8. ATT INTERVENERA I EN KONFLIKT Att intervenera i en konflikt innebär att man på något sätt försöker påverka utvecklingen och parterna. Några frågor som kan ställas i samband med intervention: Vad kan motivera intervention? Varför ska just jag ingripa? När är det lämpligt att intervenera? Hur kan och hur bör man intervenera? Vad är rimligt att uppnå med en intervention? Människovärdet är ett starkt motiv för att ingripa i en konflikt. När människors värdighet och existens är hotad finns det goda skäl att ingripa i en konflikt. Det är då sannolikt så att konflikten trappats upp så långt att samtal mellan parterna inte förekommer eller är svåra att få till. Det egna motivet för att ingripa kan vara övergripande humanitärt. Normalt är det så att jag kommit i kontakt med konflikten genom att komma in i fältet eller att mycket talar för att jag kommer att bli en del av konfliktsystemet. Rätt tidpunkt att intervenera är när parterna själva misslyckats med samtal och står inför upptrappning av konflikten i våldsamma former. Syftet med interventionen bör vara att få parterna att avstå från våldsamheter och att få till stånd någon form av kommunikation mellan parterna. Den mjuka linjen innebär att få parterna till samtal - förhandling, medling eller dialog, Den hårda linjen står för att upprätta hinder för utövande av våldsamheter - eller åtminstone för konsekvenserna av dom. Ett ideal kan sägas vara att parterna själva och utan våld kan hantera sin konflikt. Varje intervention behöver undersöka var på ekaleringstrappan konflikten befinner sig. När det är klart är ett rimligt mål att få konflikten åtminstone ett steg nedåt på trappan och ett steg närmare en dialog direkt mellan parterna.

Att förstå och förändra konflikter 11(15) 9. FÖRÄNDRING Vi ska här tala om konflikttransformation och skilja detta från konfliktlösning. Transformation står för en slags förändring, i vilket något omformas från ett ickeönskvärt tillstånd till något annat man har större behov och intresse av. Orden lösning och transformation är metaforer för två olika perspektiv: Lösning Transformation Hur avsluta något oönskat? Hur avsluta något destruktivt och bygga något önskat Sakorientering Relationsorientering Nå överenskommelse Få igång en förändringsprocess På kort sikt bli av med Mer långsiktigt få till relationer plågor och problem som reagerar på krissignaler snarare än drivs av kriser Att trappa ned konflikten Att se konflikten som ett ebb-och-flod-fenomen där både ebb och flod bidrar till konstruktiv förändring Transformationen ser konflikten som ett fenomen i ett nätverk av aktörer och relationer. Lösningsorienteringen är fokuserad på en omedelbar förändring av relationerna. Transformationsorienteringen ser konflikten som ett tillfälle att på djupet utforska relationerna och de beteendemönster, som givit upphov till konflikten samt undersöka vilka förändringar som är möjliga i ett längre perspektiv.

Att förstå och förändra konflikter 12(15) 10. FÖRDJUPNING Förändringstänkandet kan fördjupas, vilket här ska göras utifrån två perspektiv: Ett evolutionärt perspektiv på den mänskliga hjärnans utveckling Ett förlängt tidsperspektiv bakåt och framåt från det som händer nu Den mänskliga hjärnan kan delas in i den inre hjärnstammen, ett mellanskikt och den yttre hjärnbarken. I ändan av den inre hjärnstammen finner vi amygdala som är den första att reagera vid plötsligt hot och angrepp. Amygdala reagerar omedvetet, dvs signalen utifrån hinner aldrig bearbetas av vårt medvetna tänkande. Signaler, som når den yttre hjärnbarken får däremot chansen att bli värderade av vårt inlärda tänkande och reagerade på med vårt inlärda beteende. Nedan några karakteristiska drag för den inre röda och den yttre gröna zonen: Hjärnans fungerande i......röd zon...grön zon Amygdala Hjärnbarken Evolutionärt betingat Inlärt Instinktivt/Desperat Reflekterande Känslostyrt Tankestyrt Omedvetet Medvetet Automatiskt Aktivt val Radical Collaboration Lärnätverket IPF 24-apr-07 / 15

Att förstå och förändra konflikter 13(15) Som en konsekvens av detta kan vi identifiera två olika förhållningssätt beroende på om vårt beteende styrs av den röda respektive gröna zonen. Attityder och avsikter Röd zon Konkurrens kännetecknas av Debatt Misstroende Undanhållande Blockerat Fientlighet Undvika misslyckande Utifrånstyrt Antingen - eller Grön zon Samarbete kännetecknas av Dialog Förtroende Utforskande Flexibelt Vänskap Risktagande Inifrånstyrt Både - och Radical Collaboration Lärnätverket IPF 24-apr-07 / 14 Tävling och konkurrens i röd zon ställt mot vinn-vinn och samarbete i grön zon. Den röda zonen och dess motsvarighet i hjärnan är nedärvt från generationer tillbaka, där detta reaktionsmönster var i högsta grad betingat av och anpassat till de då gällande yttre omständigheterna. Den röda zonen och den yttre hjärnbarken står för sådant vi lärt oss i de senaste generationerna och som utvecklas med ytterligare inlärning i vår egen generation, dvs av var och en av oss som lever nu.

Att förstå och förändra konflikter 14(15) Den andra fördjupningen gäller tidsperspektivet. Fredsforskaren och -praktikern John Paul Lederach refererar i en av sina böcker ett föredrag han hållit med titeln: Inte förlåta och glömma utan kom ihåg och förändra Hans tankegång bygger på en paradox mellan vårt västerländska tänkande om tid och ett tänkande vi möter i andra delar av världen i bl a Afrika och Asien. I våra västerländska språk lär vi oss att framtiden ligger framför oss och dåtiden bakom oss. I African Religions and Philosophy menar John Mbiti (1969) att en människa som dött är levande-död genom att han lever i minnet bland dom som kände honom och dessutom levande i andevärlden. Paradoxalt, menar Mbiti, är att döden ligger framför oss och är en framtida händelse. Så länge personer är levande-döda tillhör de våra förfäder och kan påverka livet här och nu. Så när människor dör går de in i dåtiden som paradoxalt nog ligger framför oss. Dåtiden och framtiden är i denna bild inte polära motsatser utan är förbundna som i en sluten cirkel. John Paul Lederach tolkar detta perspektiv som att den möjliga transformationen av en konflikt ligger i parternas identiteter, vilka i sin tur i stor utsträckning definieras av vad människorna kommer ihåg och håller levande. För att finna vart vi är på väg och vilken transformation som är möjlig måste vi gå bakåt och förstå vår historia sådan den berättats från generation till generation. Vi kan göra upp med vårt förflutna och förändra identiteten, vilket är just den konflikttransformation vi talar om. Ett annat sätt att uttrycka saken på är att se det löpande berättandet från generation till generation som ett kontinuerligt band. När en konflikt uppstår har det blivit ett brott i historieflödet och en knut på bandet.

Att förstå och förändra konflikter 15(15) 11. REFERENSER 1) J.P. Lederach, The Moral Imagination - The art and the soul of building peace, Oxford University Press, 2005. 2) J.P. Lederach, A little book of Conflict Transformation,Good Books, 2003 3) J.A. Andersen, Skick och oskick på jobbet - Konfliktbehandling på arbetsplatsen, Idrinia förlag, 2005 4) L. Jonsson, Konfliktförebyggande verksamhet - en studie, UD, 1997 5) J.W. Tamm & R.J. Luyet, Förtroendefullt samarbete, Studentlitteratur, 2006 6) Friedrich Glasl, Konfliktmanagement. Ein Handbuch zur Diagnose und Behandlung von Konflikten für Organisationen und ihre Berater, 5. erweiterte Auflage, Bern: Paul Haupt Verlag, 1997. 7) Eva Grundelius, Hållbar Kommunikation och bakgrunden till centerpartiets förändring, BOD International AB, Visby, 2008. 8) Eva Grundelius, Helt Överens! Handbok i hållbar kommunikation, Konsultförlaget Uppsala Publishing House, Kristianstad 2009. 9) T. Jordan, Material och noteringar från kurs i konflikthantering, 2006 10) Folke Bernadotteakademin, Material och noteringar från kursen Facilitating of Dialogue Processes and Mediation Efforts, 2008 11) Samtal med Agneta Åhs, filosofisk praktiker, Trelleborg