Enkätstudie 2015 Så trivs barnfamiljer i Malmö Stadskontoret april 2015
Upprättad Datum: 2015-04-23 Version: 1.0 Ansvarig: Maria Kronogård och Jessica Pettersson Förvaltning: Stadskontoret Enhet: Avdelningen för samhällsplanering
Sammanfattning Två av tre barnfamiljer är totalt sett nöjda med Malmö som barnvänlig stad och nästan 75 procent av barnfamiljerna skulle rekommendera andra barnfamiljer att flytta till Malmö. Barnfamiljerna är allra mest nöjda med stadens parker och grönområden, bibliotek, lekplatser samt tillgängligheten med cykel. Minst nöjda är de med Malmö när det gäller tryggheten på gator och torg. Tre fjärdedelar av respondenterna är nöjda eller mycket nöjda med sitt närområde totalt sett i sin vardag. Det som respondenterna generellt är mest nöjda med är tillgänglighet med cykel och för gående, närhet till kollektivtrafik, närheten till förskola, parker/ grönområden samt lek- och fritidsplatser. Mindre nöjda är de med närområdets trygghet samt med trafik/buller. Fler än sju av tio skulle rekommendera andra barnfamiljer att flytta till deras närområde. Nio av tio har tillgång till en förskola i närområdet och åtta av tio är nöjda med närheten till förskolan. Majoriteten promenerar eller cyklar till en förskola som ligger mindre än 10 minuter från hemmet. Fler än sju av tio är nöjda med sin bostad. Mest nöjd är man med bostadens standard, medan färre är nöjda med kostnaderna. Personer som bor i hyreslägenhet är i lägst utsträckning nöjda med sitt boende avseende samtliga aspekter. Sju av tio vill bo i eget hus. Nio av tio vill äga sitt boende. En av tre planerar att flytta inom ett år, vilket motsvarar 6 700 barnfamiljer i Malmö. Av dessa planerar majoriteten (motsvarande 4 200 barnfamiljer) att flytta inom Malmö, medan knappt en femtedel (motsvarande 1 300 barnfamiljer) planerar att flytta till en närliggande kommun. De som planerar att flytta bor i högre utsträckning i lägenhet, är yngre och har bara ett barn. De som vill flytta utanför Malmö arbetar i högre utsträckning och har högre inkomst än de som planerar att flytta inom Malmö. Både trygghet på gator och torg i Malmö och tryggheten i närområdet är bland de frågor som man är minst nöjd med och de aspekter som påverkar respondenterna mest till att inte vilja rekommendera Malmö eller sitt närområde. Totalt sett är 61 procent av alla svarande barnfamiljer nöjda och 17 procent missnöjda med tryggheten i närområdet. Nöjdheten varierar stort mellan stadsdelarna. De som är minst nöjda med tryggheten på Malmös gator och torg är personer födda i Malmö, personer med arbete och kvinnor. Detta är det enda området i enkäten där kvinnor är mindre nöjda än män. 318 000 invånare 28 000 0-5 åringar 2/3 är totalt nöjda med Malmö 75 % rekommenderar Malmö 7/10 Vill bo i eget hus - 2 -
Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning... 4 2. Bakgrund... 5 3. Syfte och frågeställning...5 4. Om undersökningen...6 5. Om respondenterna... 6 6. Studiens resultat... 7 6.1 Malmö som helhet... 8 Malmö som barnvänlig stad... 8 Parker och lekplatser... 9 Fritidsaktiviteter och kulturutbud... 9 Tillgänglighet... 9 Trygghet... 9 Malmös läge... 9 Tre fjärdedelar kan rekommendera andra barnfamiljer att flytta till Malmö... 10 6.2 Närområdet... 11 Parker och lekplatser... 11 Service... 11 Tillgänglighet... 11 Trafik... 11 Trygghet... 11 Trygghet i närområdet och i Malmö som helhet... 12 Tre fjärdedelar rekommenderar andra barnfamiljer att flytta till sitt närområde... 12 Sambandsanalys... 13 6.3 Förskolan... 13 6.4 Bostaden... 14 Många barnfamiljer vill bo i eget hus...14 Storlek på bostad... 14 6.5 Bo kvar eller flytta?... 15 Planerar att flytta... 15 Skäl till att flytta... 15 Skäl till att bo kvar... 15 7. Slutsatser och rekommendationer... 16 Malmö som barnvänlig stad... 16 Parker och lekplats...16 Trygghet...16 Närhet till förskola... 17 Nöjdhet med boende...17 Fördjupade studier...17 8. Teknisk beskrivning... 18 Urval...18 Svarsmönster... 18 Resultatens representativitet...18 Urval av diagram...19 Bilaga 1. Enkätfrågor. - 3 -
1. Inledning Malmö växer och antalet barnfamiljer i staden ökar. Hälften av Skånes befolkningstillväxt sker i Malmö. För närvarande bor det omkring 20 000 småbarnsfamiljer i Malmö, med barn i åldern 0-5 år. Barnfamiljerna efterfrågar kommunal service i hög utsträckning och deras boendepreferenser och flyttmönster påverkar således behovet av planering och utbud av kommunal service. Denna rapport syftar till att öka kunskapen om barnfamiljers syn på Malmö som bostadsort och hur barnfamiljerna ser på sitt vardagsliv i staden. Rapporten berör ett flertal områden som barnfamiljer möter i vardagen och som Malmö stad har möjlighet att påverka direkt eller indirekt. Kunskapsunderlaget har samlats in med hjälp av enkäter. Genom att ta del av barnfamiljernas synpunkter och erfarenheter, och på så sätt få en tydligare bild av vad barnfamiljer i Malmö efterfrågar, ökar möjligheterna för Malmö stads verksamheter att kunna genomföra lämpliga åtgärder för att förbättra livsvillkoren för barnfamiljerna i staden. Vår ambition är att rapporten ska utgöra ett diskussionsunderlag och stöd i nämnder, ledningsgrupper och på förvaltningarnas arbetsplatsträffar. Stadskontorets avdelning för samhällsplanering har genomfört studien. Ansvariga för undersökningen har varit Jessica Pettersson och Maria Kronogård. I arbetet med att formulera enkätfrågorna och analysera resultaten har representanter från flera av Malmö stads förvaltningar varit involverade. Malmö april 2015 Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Jan Haak Planeringsdirektör - 4 -
2. Bakgrund Kommunstyrelsen i Malmö leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har en övergripande, strategisk och samordnande roll för Malmös framtidsfrågor. Stadskontorets roll är att stödja kommunstyrelsen i sitt uppdrag och det innebär bl.a. att ha en samordnande roll i stadens framtidsfrågor. I kommunstyrelsens nämndsbudget för 2015 fastställs bl.a. följande: Stadskontoret ska med utgångspunkt i Malmös demografiska utmaningar och möjligheter analysera förutsättningarna för Malmö stads strategiska utveckling. Stadskontoret har genom avdelningen för samhällsplanering ansvar för att strategiskt redogöra för hur demografiska trender och tendenser påverkar den kommunala planeringen. Avdelningen tar bl.a. årligen fram en befolkningsprognos för Malmö, där den förväntade framtida sammansättningen och fördelningen av Malmös befolkning synliggörs. Idag bor det närmare 28 000 barn i åldern 0-5 år i Malmö. Befolkningsprognosen för perioden 2014-2025 för Malmö visar att antalet barn i åldern 0-5 år väntas öka med omkring 4 300 personer totalt fram till år 2025, vilket är en något svagare utvecklingstakt än de senaste årens ökning av barn i den åldern. Tillväxten och sammansättningen av befolkningen i Malmö påverkar den kommunala planeringen. Barnfamiljer är en grupp som i stor utsträckning efterfrågar kommunal service, bl.a. i form av förskola och skola. Många barnfamiljer byter bostad under tiden barnen är i förskoleåldrarna. Dessa flyttrörelser har således en stor påverkan på den kommunala planeringen och behovet av service i olika delar av staden. Mot bakgrund härav har stadskontorets avdelning för samhällsplanering genomfört en enkätstudie med fokus på barnfamiljers flyttrörelser och boendepreferenser samt deras syn på Malmö som boendeort. Utgångspunkten för studien är en liknande undersökning som avdelningen genomförde år 2009 1. Enkätfrågorna är emellertid utvecklade sedan den förra undersökningen, varför direkta jämförelser mellan åren inte alltid låter sig göras. 3. Syfte och frågeställning Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om hur barnfamiljer ser på Malmö som stad och som boendeort, samt hur barnfamiljers boendepreferenser ser ut och hur de tänker kring framtiden vad gäller boende. I rapporten behandlas ett antal frågeställningar: -Hur ser barnfamiljerna på att bo i Malmö och vad är bra och mindre bra med staden? -Hur ser barnfamiljerna på sitt boende, sitt närområde samt service och annat utbud i närområdet? -Hur ser barnfamiljerna på närheten till förskolan och hur transporterar de sig dit? -Hur bor barnfamiljerna idag och hur vill de bo i framtiden? -Vad talar för att bo kvar i närområdet och vad talar för att flytta? 1 Så trivs barnfamiljerna i Malmö (Malmö stad, Stadskontoret, 2009) - 5 -
4. Om undersökningen I början av november 2014 tillfrågades 7 500 småbarnsfamiljer med barn i åldern 0-5 år i Malmö, om sin syn på boende och vardagsliv i staden. De fick två månader på sig att besvara enkäten. Totalt besvarades undersökningen av 2 706 personer, vilket medför en svarsfrekvens på 37 procent. Utskicket viktades på så vis att fler enkäter skickades till de stadsdelar där det finns fler barn, samt till de stadsdelar där erfarenheten talade för att lägre svarsfrekvens kunde väntas. Detta gjordes för att uppnå tillräckligt många svar i varje stadsdel, för att kunna uttala sig om barnfamiljer generellt i dessa områden. Samtidigt medförde detta förfaringssätt att svarsfrekvensen för undersökningen som helhet blev relativt låg. Vidare sorterades utskicket baserat på de tio stadsdelar 2 som Malmö stad var administrativt indelad i, fram till och mitten av år 2013. Detta för att kunna jämföra med tidigare enkätstudie och för att tydligare kunna se skillnader mellan olika geografiska områden i staden. Samtliga skillnader som beskrivs mellan grupperna i studien är statistiskt säkerställda. För mer information om undersökningen hänvisas till den tekniska beskrivningen i slutet av rapporten samt till enkätfrågorna som återfinns i Bilaga 1. 5. Om respondenterna Målsmän till barn i åldern 0-5 år boende i Malmö, har blivit tillfrågade att delta i undersökningen. Sju av tio av de som besvarade enkäten är kvinnor. De flesta är mellan 30 och 39 år och hälften har studerat på högskola eller universitet längre än 3 år. Mer än två tredjedelar av respondenterna har ett eller två barn. Hushållsinkomsten är 600 000 kronor om året eller mer för 40 procent av hushållen, medan nästan en tiondel har en årlig hushållsinkomst lägre än 200 000 kronor. Den största andelen av respondenterna är födda i ett land utanför EU (25 procent). Därefter är många födda i Malmö (22 procent), i övriga Skåne (18 procent) eller i övriga Sverige (21 procent). Respondenternas partners kommer i än högre grad från länder utanför EU. Det stora flertalet arbetar, hel- eller deltid, och en sjättedel av respondenterna är föräldralediga. Deras partners arbetar i ännu högre utsträckning. Det finns ingen fråga i enkäten om huruvida man har en partner eller inte. Däremot är det omkring 10 procent som inte har fyllt i information om partner på frågorna om ursprung, sysselsättning etc. En möjlig slutsats av detta är att omkring 10 procent av respondenterna är ensamstående. 2 De tidigare stadsdelsförvaltningarna var: Centrum, Fosie, Husie, Hyllie, Kirseberg, Limhamn-Bunkeflo, Oxie, Rosengård, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden. Dagens stadsområdesförvaltningar utgörs av Innerstaden, Norr, Söder, Väster och Öster. - 6 -
Resultatet
6. Studiens resultat 6.1 Malmö som helhet I detta kapitel beskrivs hur de tillfrågade småbarnsfamiljerna ser på Malmö som stad. I enkäten har barnfamiljerna fått svara på frågor om nöjdheten gällande Malmös samhällsservice, urbana utbud, tillgänglighet och kollektivtrafik samt geografiska läge. De svarande är framförallt nöjda med parker och grönområden, tillgänglighet med cykel, bibliotek, lek- och fritidsplatser samt närhet till kust och bad. Det som barnfamiljer i studien är minst nöjda med är trygghet på gator och torg. De som har längre utbildning, högre inkomst och som förvärvsarbetar är, genomgående i undersökningen, mer nöjda än övriga. Mönstret ser likadant ut oavsett vilken stadsdel som studeras, vilket tyder på att socioekonomiska faktorer sannolikt är viktigare för att förklara åsikterna om, och upplevelserna av, Malmö som bostadsort, snarare än var man bor i staden. Malmö som barnvänlig stad Bland barnfamiljerna som har besvarat enkäten är två av tre totalt sett nöjda eller mycket nöjda med Malmö som barnvänlig stad. De familjer som är mest nöjda med Malmö som barnvänlig stad bor i Centrum och Södra Innerstaden, medan familjer i Fosie är mindre nöjd. Den grupp som är mest nöjda med Malmö som barnvänlig stad är studenter med barn. Det är en högre andel personer med lång utbildning som är mycket nöjda med Malmö som barnvänlig stad jämfört med de med kort utbildning. Kvinnor är i högre grad än män mycket nöjda med Malmö som barnvänlig stad. 7 av 10 är nöjda eller mycket nöjda med Malmö som barnvänlig stad - 8 -
Parker och lekplatser Hela 85 procent av respondenterna är nöjda eller mycket nöjda med Malmös parker och grönområden. Nästan lika många är nöjda med lek- och fritidsplatser i Malmö som helhet. Här syns skillnader mellan grupper, särskilt avseende frågan om lekplatser, där yngre personer och personer utan sysselsättning, med kort utbildning eller låg inkomst är mindre nöjda. Skillnaderna mellan dessa grupper finns i alla stadsdelar. Kvinnor är mer nöjda än män både med parker och grönområden och med lekplatser. Barnfamiljer i Västra Innerstaden är mest nöjda med parker och grönområden i Malmö som helhet (94 procent) och med lek- och fritidsplatser (92 procent). Barnfamiljer i Rosengård är minst nöjda och där är motsvarande andelar 78 procent respektive 72 procent. Fritidsaktiviteter och kulturutbud Fritidsaktiviteter för barn och kulturutbud för barn tillhör de områden som respondenterna är minst nöjda med. Mellan 50 och 60 procent svarar att de är nöjda eller mycket nöjda på dessa frågor, medan upp till 10 procent uppger sig vara missnöjda eller mycket missnöjda. Gällande kulturutbud för barn är kvinnor mer nöjda i jämförelse med män och personer med lång utbildning än övriga. Boende i främst Kirseberg och Södra Innerstaden är mer nöjda medan boende i Fosie och Rosengård är mindre nöjda. Mer än en tiondel av respondenterna har svarat att de inte vet eller inte har någon åsikt i frågan, vilket är avsevärt högre än för de flesta övriga frågor. Det skulle kunna hänga samman med att man inte känner till vilket kulturutbud som finns tillgängligt för barn i Malmö, att barnen ännu är för små för att ta del av det tillgängliga utbudet eller att man helt enkelt inte är intresserad. När det gäller bibliotek är respondenterna som mest nöjda 85 procent av alla respondenter är nöjda eller mycket nöjda. Skillnaderna mellan grupper kvarstår och personer med kort utbildning/låg inkomst/utan sysselsättning är mindre nöjda än övriga. Boende i Södra Innerstaden är mest nöjda, medan boende i Fosie, Hyllie och Rosengård är mindre nöjda. Kvinnor är mycket nöjda i högre utsträckning än män. i Rosengård är i något lägre utsträckning nöjda. På frågan om tillgänglighet med kollektivtrafik är boende i Centrum mest nöjda, medan boende i Husie i lägst utsträckning är nöjda. Totalt sett är det 72 procent som är nöjda eller mycket nöjda och endast 8 procent är missnöjda eller mycket missnöjda med tillgänglighet i kollektivtrafik. Två tredjedelar av alla svarande är nöjda med tillgängligheten med bil i Malmö som helhet. Inga skillnader vad gäller nöjdheten syns mellan grupper, vare sig geografiskt eller demografiskt. Trygghet I jämförelse med undersökningen 2009 har andelen barnfamiljer som är nöjda med tryggheten på gator och torg i Malmö ökat totalt sett från 31 procent till 40 procent. Knappt 30 procent är missnöjda och lika många anger att de varken är nöjda eller missnöjda. De som är minst nöjda med tryggheten är personer födda i Malmö, personer med arbete och kvinnor. Detta är den enda frågan i undersökningen där kvinnor är mindre nöjda än män. Barnfamiljer i Rosengård är mest nöjda med tryggheten på gator och torg i Malmö (49 procent), en ökning med elva procentenheter från studien 2009. Motsvarande ökning återfinns också i Södra Innerstaden och Fosie. Barnfamiljer i Limhamn-Bunkeflo är nöjda i lägst utsträckning (32 procent). Malmös läge Respondenterna är i stor utsträckning nöjda med Malmös geografiska läge. Skillnaderna är störst mellan de svarande när det gäller närhet till kust och bad och närhet till flygplats, något som högutbildade, högavlönade personer med arbete i hög grad är mycket nöjda med, medan personer med kort utbildning, låg inkomst eller utan arbete i huvudsak är nöjda eller svarar varken eller på. Det faktum att fler högutbildade och högavlönade personer är mer nöjda med närheten till flygplats kan hänga samman med att denna grupp i högre Tillgänglighet Hela åtta av tio av de svarande barnfamiljerna är nöjda med Malmös tillgänglighet med cykel och för gående. Nästan en tredjedel av respondenterna är mycket nöjda. Personer som arbetar och personer med längre utbildning är mer nöjda med tillgängligheten med cykel och gång. Det är små skillnader mellan stadsdelarna, men respondenter - 9 - Stadskontoret - Bokslut Befolkning 2014
utsträckning utnyttjar flygplatserna. Avseende närheten till kust och bad finns ett tydligt samband mellan nöjdhet och hur nära kusten de svarande bor. Personer boende i Limhamn-Bunkeflo, Västra innerstaden och Centrum är de som uttrycker störst nöjdhet. Tre fjärdedelar kan rekommendera andra barnfamiljer att flytta till Malmö Bland respondenterna kan 73 procent rekommendera andra barnfamiljer att flytta till Malmö, medan 5 procent svarar att de absolut inte skulle rekommendera det. Det är en stor majoritet i alla stadsdelar som skulle rekommendera andra barnfamiljer att flytta till Malmö. Andelen varierar mellan 64 och 80 procent. De som framförallt säger att de inte skulle rekommendera Malmö som bostadsort är män, de är oftare födda i Malmö och har i högre grad kort utbildning jämfört med de som skulle rekommendera staden. Vidare är de mindre nöjda med sin bostad, och mindre nöjda med tryggheten i sitt närområde. Hälften av dem planerar att flytta och av dessa planerar hälften att lämna Malmö. De aspekter som har starkast samband med viljan att rekommendera Malmö till andra barnfamiljer är frågorna som handlar om trygghet, men till viss del också fritidsaktiviteter för barn samt lek- och fritidsplatser. 7 av 10 är nöjda eller mycket nöjda med Malmö som barnvänlig stad 73% skulle rekommendera andra barnfamiljer att flytta till Malmö, 19% är negativa, 8% har ingen åsikt. 3/4 är nöjda med sitt närområde - 10 -
6.2 Närområdet Barnfamiljerna har i enkäten givits möjlighet att Det man är minst nöjd med är trafik och buller beskriva hur nöjda eller missnöjda de är med en samt trygghet. rad faktorer i det egna närområdet såsom grönområden, trafik, närhet till förskola/skola och trygghet. Personer med lång utbildning, de över 30 år och Tre fjärdedelar av alla respondenter är totalt kvinnor är i högst utsträckning nöjda. Responden- sett nöjda med närområdet. Det respondenterna terna i Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden är mest nöjda med i sitt närområde är tillgänglighet är mest nöjda, medan boenden i Fosie och Rosen- med 73% cykel/ skulle gång, rekommendera närhet till kollektivtrafik, andra barnfamiljer gård är minst att flytta nöjda. till Malmö, närhet till 19% förskola är negativa, samt parker 8% och har grönområden. ingen åsikt. 3/4 är nöjda med sitt närområde Parker och lekplatser Totalt sett är 80 procent av respondenterna nöjda både med parker och grönområden och med lekoch fritidsplatser i sitt närområde. Det är stora skillnader mellan stadsdelarna vad gäller synen på lek- och fritidsplatser. Barnfamiljer i Västra Innerstaden är överlägset mest nöjda. Hela 66 procent har valt det med positiva svarsalternativet mycket nöjd. I undersökningen 2009 tillhörde boende i Södra Innerstaden de mest missnöjda, medan respondenterna där är näst mest positiva i denna mätning. Samtidigt är 17-20 procent av de svarande i Husie, Fosie och Rosengård missnöjda med lekplatserna i närområdet. mellan andra grupper än stadsdelsnivån. De som framförallt kommenterar serviceutbud i de öppna svaren är boende i Limhamn-Bunkeflo och Husie önskemål om mer levande torg, och fler butiker/ restauranger är mest förekommande. Tillgänglighet Tillgängligheten med cykel och för gående, liksom närheten till kollektivtrafik är de faktorer som de svarande barnfamiljerna är mest nöjda med i sitt närområde. Skillnaderna mellan stadsdelarna är emellertid stora. Barnfamiljer i Fosie och Rosengård är minst nöjda när det gäller tillgänglighet med cykel och gång, liksom boende i Husie när det gäller kollektivtrafik. Avseende just närheten till kollektivtrafik är 21 procent av de svarande i Husie missnöjda. Personer med lång utbildning är Service När det gäller service i närområdet är en stor majoritet, 72 procent, nöjda med barnavårdscen- generellt mer nöjda, liksom kvinnor. tralen i närområdet. 3/4 skulle rekommendera Ungefär 65 procent sitt är närområde nöjda till andra barnfamiljer med vårdcentral och med annan service. Husie avviker bland stadsdelarna med låg andel nöjda med är totalt sett 74 procent nöjda. Här syns tydliga När det gäller tillgänglighet med bil i närområdet vårdcentralen, endast 30 procent är nöjda. Avseende barnavårdcentral är man minst nöjd i Hyllie, omkring 50 procent är nöjda, och de yttre stads- skillnader mellan de centrala stadsdelarna, där men även Fosie och Kirseberg har låga resultat. delarna, där över 80 procent är nöjda. Mest nöjda är barnfamiljerna i Södra Innerstaden och Västra Innerstaden. Detsamma gäller övrig Trafik service, nu tillsammans med stadsdelen Centrum Omkring 20 procent av samtliga respondenter och Rosengård. Inga signifikanta skillnader finns är missnöjda med trafik och bullernivån i sitt - 11-26% 24% 47%
närområde. Respondenter i Södra Innerstaden och Centrum är minst nöjda. Synpunkter gällande trafik och buller återfinns i hög utsträckning i de fria kommentarerna där många beskriver en stor otrygghet i förhållande till den omgivande trafiken. Föräldrar upplever att de inte vågar släppa ut sina barn ensamma och att det finns för få och för farliga övergångar, framförallt bland boende i Södra och Västra Innerstaden och i Centrum. Liksom i föregående studie finns det en motsättning i att barnfamiljer till viss del visar missnöje med trafik- och bullernivåer i närområdet och att de samtidigt inte är fullt nöjda med tillgängligheten med bil. En satsning på ökad tillgänglighet 73% skulle rekommendera andra barnfamiljer Tre fjärdedelar att flytta rekommenderar till Malmö, andra barnfa- med bil 19% skulle är troligtvis negativa, öka 8% trafik- har och ingen bullernivåer i närområdet. Denna motsättning kan grunda åsikt. sig i att olika barnfamiljer värderar faktorerna på olika sätt. Trygghet Totalt sett är 61 procent av barnfamiljerna nöjda och 17 procent missnöjda med tryggheten i närområdet. Nöjdheten varierar stort mellan stadsdelarna, och i flera stadsdelar är mellan 25 och 30 procent missnöjda. I undersökningen 2009 var 57 procent nöjda med tryggheten i närområdet. I Södra Innerstaden har nöjdheten med tryggheten i närområdet ökat från 23 procent 2009, till 44 procent 2014. I Centrum kan en liknande förbättring ses. Där var 50 procent nöjda 2009 medan 67 procent är nöjda i denna studie. Trygghet i närområdet och i Malmö som helhet Två aspekter av upplevd trygghet berörs i undersökningen, 3/4 är dels nöjda upplevd med trygghet sitt i närområdet (se ovan), dels trygghet på gator och torg i Malmö. Avsevärt större andel av de svarande är nöjda med tryggheten i sitt närområde (61 procent), än de som är nöjda med tryggheten på gator och torg i Malmö (40 procent). Skillnaden mellan stadsdelar är små när det gäller tryggheten i Malmö generellt, medan det är stora skillnader vad gäller upplevd trygghet i närområdet. Liksom vid förra undersökningen är Limhamn-Bunkeflo den stadsdel där de svarande är som mest nöjda med närområdets trygghet, samtidigt som de är som minst nöjda med tryggheten på gator och torg i Malmö. Och tvärtom är barnfamiljerna i de stadsdelar med låg nöjdhet avseende närområdet (Rosengård och Fosie), de som är mest nöjda med tryggheten generellt i Malmö. miljer att flytta till sitt närområde Tre fjärdedelar av alla respondenter skulle rekommendera andra barnfamiljer att flytta till sitt närområde. Närmare hälften har svarat att de absolut skulle rekommendera det, medan 6 procent av respondenterna svarar att de absolut inte skulle göra det. Variationen är stor mellan stadsdelarna i Limhamn-Bunkeflo skulle hela 97 procent rekommendera sitt närområde, medan 57 procent i Rosengård svarar detsamma. De som inte skulle rekommendera andra barnfamiljer att flytta till sitt närområde är mindre nöjda med sin bostad, med Malmö som helhet och med sitt närområde på alla punkter. De frågeområden som skiljer sig mest mellan de som kan rekommendera respektive inte kan rekommendera andra barnfamiljer att flytta till sitt område, är andra boende i området, där personer som skulle rekommendera sitt närområde i hög utsträckning (75 procent) är nöjda, vilket inte är fallet för de som inte skulle rekommendera området. Endast 3/4 skulle rekommendera sitt närområde till andra barnfamiljer - 12 -
30 procent av dem är nöjda med andra boende. Avseende tryggheten i området är 55 procent missnöjda bland de som inte skulle rekommendera området, att jämföra med 6 procent bland övriga. Även nöjdhet med parker/grönområden och lek- och fritidsplatser skiljer sig åt mellan de som skulle rekommendera sitt närområde och inte. Det är mindre sannolikt att man skulle rekommendera närområdet om man är man, om man har kort utbildning och låg inkomst eller om man själv eller ens partner är födda utanför Malmö. Personer som inte skulle rekommendera sitt närområde 3/4 bor är i högre nöjda utsträckning med sitt närområde i lägenhet, och två tredjedelar av dem bor i Fosie, Rosengård eller Södra Innerstaden. Det är över 60 procent bland de som inte kan tänka sig att rekommendera sitt närområde, som har planer på att flytta inom det närmaste året. Majoriteten planerar att flytta inom Malmö. Sambandsanalys Aspekterna av närområdet som handlar om andra boende och om trygghet är de faktorer som i särklass mest samvarierar med viljan att rekommendera sitt närområde till andra barnfamiljer. I Kirseberg, Fosie och Västra Innerstaden påverkar inte andra boende i området så mycket som i övriga stadsdelar. I Södra Innerstaden inverkar också trygghet på gator och torg i Malmö som helhet, och i Centrum påverkar nöjdheten med lekplatser viljan att rekommendera närområdet. 6.3 Förskola Nästan åtta av tio respondenter har barn i förskolan. Det är vanligast att barnet/barnen går på kommunal förskola, men 20 procent går på fristående förskola i närområdet eller i annan del av staden. Hela 90 procent har en förskola i närområdet, vilket också speglas i tiden det tar att ta sig till förskolan. För tre fjärdedelar av respondenterna tar det 10 minuter eller mindre att ta sig från hemmet till förskolan, och nästan hälften promenerar dit. Färdsätt till förskolan varierar mellan stadsdelarna. Ju längre ut från centrum barnfamiljerna bor, desto fler använder motorburna transportsätt. Södra Innerstaden och Västra Innerstaden avviker från de övriga centrala stadsdelarna genom att ha förhållandevis hög andel cyklande respondenter och lägre andel promenerande. Det är en större andel av familjer med barn i kommunal förskola som promenerar eller cyklar till förskolan, jämfört med familjer med barn i en fristående förskola. Det är framförallt personer som arbetar som kör bil till förskolan, medan studerande, föräldralediga och övriga promenerar i hög grad. Det är också de som reser till sin egen arbetsplats/studieplats med bil som i högst utsträckning kör sitt barn till förskolan i bil, men 40 procent även i denna grupp promenerar eller cyklar oftast till förskolan. Över 80 procent är nöjda med närheten till förskolan. Mest nöjda är boende i Hyllie (88 procent) och minst nöjda är boende i Rosengård (71 procent). 3/4 skulle rekommendera sitt närområde till andra barnfamiljer Omkring 70 procent är nöjda med närheten till skolan. En dryg tiondel uttalar sig inte om närheten till skolan, möjligen för att de inte har barn i 47% 3% 26% 24% Färdsätt till förskola - 13 -
3/4 är nöjda med sitt närområde skolåldern. Exkluderas dessa i sammanställningen är det nästan 80 procent som är nöjda också med närheten till skolan. Kvinnor är i högre utsträckning än män mycket nöjda, liksom personer med hög inkomst är mer nöjda än de med lägre inkomst. Skillnader mellan stadsdelar är att i Rosengård och Fosie svarar inte lika många att de är nöjda med närheten till förskola/skola. De som planerar att flytta inom ett år är också de som i lägst utsträckning är nöjda. 6.4 Bostaden Närmare tre fjärdedelar är totalt sett nöjda med sin Respondenterna som önskar ett annat boende än bostad. Mest nöjda är de svarande med bostadens det de har idag är mindre nöjda med samtliga aspekter standard, medan färre är nöjda med kostnaderna. av sitt boende (kostnader, storlek, standard Mest nöjda är respondenterna i Husie, Oxie och generellt) än de som uppgett samma typ av och Limhamn-Bunkeflo. Minst nöjda är barnfamiljerna önskeboende som det nuvarande boendet. i Rosengård, följt av Fosie. Nöjdheten samvarierar även med socioekonomi, på så sätt att Storlek på bostad personer med högre inkomst och längre utbildning En majoritet av respondenterna, 63 procent, bor är mer nöjda med sin bostad. Det är samma i bostäder med tre eller fyra rum och kök. Åtta av 3/4 skulle rekommendera sitt närområde till andra barnfamiljer mönster som i 2009 års undersökning. Bland personer som bor i bostadsrättslägenhet är hela 80 procent nöjda med sitt boende och endast 7 procent missnöjda, medan bland boende i hyreslägenheter är endast omkring hälften nöjda med sitt boende och 20 procent är missnöjda. Många barnfamiljer vill bo i eget hus Två tredjedelar av respondenterna bor i lägenhet, varav drygt hälften i hyreslägenhet. En dryg fjärdedel bor i eget hus och fyra procent bor i bostadsrättsradhus. Så många som nio av tio vill äga sitt boende. Sju av tio önskar bo i eget hus och två av tio vill bo i bostadsrättslägenhet eller -radhus. Notera dock att en femtedel av respondenterna inte har besvarat frågan om önskat boende, framför allt personer som bor i hyreslägenhet hos MKB. För vissa av de som Färdsätt har låtit bli till att förskola besvara frågan om önskat boende innebär det sannolikt att de är nöjda med sitt boende idag. tio barnfamiljer önskar att de bodde större än vad de gör idag. Hur stort respondenterna vill bo står i direkt relation till det aktuella boendet och antal personer i hushållet. Det är generellt så att respondenterna önskar sig ett snäpp större bostad än den aktuella, och ju fler antal personer hushållet består av desto fler rum vill de ha. 3% 47% Boende i Limhamn-Bunkeflo önskar i lägst utsträckning en annan typ av boende än det befintliga, endast 34 procent vill ha an annan typ. Respondenterna 26% i Rosengård är minst nöjda, 85 procent av dem vill bo i en annan typ av boende än idag. Samma mönster bland stadsdelarna går igen när det gäller 24% önskan om en större bostad. Det är dock en majoritet av de som har besvarat frågan i alla stadsdelar som önskar bo större än de gör. Notera samtidigt att 25 procent av alla respondenter inte har besvarat frågan, vilket kan tyda på att dessa personer är nöjda med storleken på den befintliga bostaden. I studien från 2009 undersöktes den upplevda trångboddheten, men i denna enkät frågas istäl- 7 av 10 vill bo i eget hus - 14 -
6.5 Bo kvar eller flytta? Barnfamiljerna blev i enkäten tillfrågade om de planerar att flytta inom ett år. Totalt svarade en tredjedel att de planerar att flytta inom ett år, vilket motsvarar 6 700 barnfamiljer i Malmö. Av dessa vill majoriteten flytta inom Malmö (63 procent). Knappt en femtedel vill flytta till en närliggande kommun och endast 7 procent planerar att flytta utanför Skåne. Statistik för Malmö visar att antalet barn i åldern 1-5 år som flyttar från staden ökar i antal, samtidigt som kvarboende i samman åldersgrupp också ökar i antal. Andelen utflyttade barn är däremot stabil över tid och har de senaste 10 åren legat omkring 8 procent av gruppen som helhet. Det går således inte att skönja några trendbrott i flyttmönster för denna grupp i dagsläget. Planerar att flytta Andelen som planerar att flytta är ungefär lika stor som vid förra undersökningen, och precis som då planerar majoriteten att flytta inom kommunen. Boende i Centrum, Rosengård samt Södra och Västra Innerstaden är de som i högst utsträckning planerar att flytta (42-45 procent), medan endast en femtedel av boende i Husie, Oxie och Limhamn-Bunkeflo har sådana planer. Även vid 2009 års mätning var det främst boende i de centrala stadsdelarna som planerade flytt. Det är betydligt vanligare med flyttplaner i åldrarna 25-35 år, medan inga skillnader syns mellan personer med olika hushållsinkomst, utbildning eller sysselsättning och heller inte mellan män och kvinnor. De som planerar att flytta har också i högre utsträckning bara ett barn, vilket ligger i linje med att det är en något yngre grupp som är på väg att ta nästa steg i livet. En större andel av personer som är födda utanför EU planerar att flytta inom det närmaste året, jämfört med övriga grupper. De som planerar att flytta bor i högre utsträckning än övriga i lägenhet och de bor mindre nu än vad de önskar. De har också längre sträcka till förskolan. Både de och deras partner arbetar heltid, men de har ändå en lägre hushållsinkomst än de som inte planerar att flytta. Vid en jämförelse mellan grupperna som planerar att flytta inom kommunen och de som planerar att flytta till en annan kommun i Skåne framträder flera skillnader. Personer som planerar att flytta till andra kommuner är i högre grad födda i Malmö/Skåne och i lägre grad utanför EU, och de har högre inkomst. De arbetar i högre grad utanför Malmö (även partnern), de kör i högre grad let efter hur barnfamiljerna önskar att bo, med avseende på storlek och typ av bostad. Frågorna är därför inte jämförbara med varandra. Att en majoritet önskar att bo större kan inte direkt tolkas som att de upplever sig vara trångbodda. bil till sin dagliga sysselsättning och de vill i högre utsträckning bo i eget hus. De som vill flytta till annan kommun är också mindre nöjda med flera aspekter av stadens utbud, bl.a. parker, fritidsaktiviteter för barn, bibliotek och trygghet. I det egna området är man mindre nöjd med områdets service, trafik/buller samt med områdets trygghet. Boende i Rosengård är de som i högst utstäckning planerar att flytta till en annan del av Malmö, medan boende i Limhamn-Bunkeflo i lägst utstäckning planerar en flytt inom staden. Skäl till att flytta De som planerar att flytta det närmaste året anger framför allt svarsalternativet bostaden i sig som viktigaste skäl till att vilja flytta, följt av förändrad familjesituation. Även bostadsområdet som helhet är ett vanligt alternativ, liksom annat skäl. I enkäten var det möjligt att ange flera av de föreslagna alternativen. I Centrum är det högst andel (65 procent), som planerar att flytta på grund av bostaden i sig och i Rosengård lägst andel (40 procent). Förändrad familjesituation som en orsak till att flytta förekommer som mest i Västra Innerstaden (45 procent), och som minst i Kirseberg (22 procent). Personer som i dagsläget bor i lägenhet planerar i högre utsträckning än andra att flytta på grund av bostaden. Det är framförallt de som avser att flytta inom Malmö/Skåne som flyttar på grund av bostaden, medan de som ska flytta längre bort framför allt anger att de flyttar på grund av arbete eller för att komma närmare släkt/vänner. De som svarar annat skäl anger bl.a. att de vill komma närmare naturen, en upplevelse av att Malmö är otryggt, de framför kritik mot skolorna och de anser att bostäderna i Malmö är för dyra. Skäl till att bo kvar Hos den majoritet som inte planerar att flytta det närmsta året är de vanligast angivna skälen till att bo kvar bostaden i sig, liksom bostadsområdet som helhet. Respondenterna anger också att de bor nära arbete/studier och storstadens utbud. Också på denna fråga har det varit möjligt att ange flera alternativ till varför man vill bo kvar. I stadsdelarna Limhamn-Bunkeflo, Husie, Centrum och Oxie planerar barnfamiljerna främst att bo kvar p.g.a. bostaden i sig (64-72 procent). De som angett annat skäl har framför allt angett att de bor kvar av ekonomiska skäl, de har inte råd att bo större, att köpa hus eller att bo där de vill. - 15 -
7. Slutsatser och rekommendationer Det är positivt att många av de områden som kommunen har direkt rådighet över i hög utsträckning får goda betyg av barnfamiljerna. Samtidigt visar undersökningen att barnfamiljernas socioekonomiska förutsättningar, d.v.s. utbildning, sysselsättning och ekonomi, påverkar hur de uppfattar och upplever staden. Genomgående är de som har längre utbildning, högre inkomst och som förvärvsarbetar, mer nöjda än vad övriga är. Mönstret ser likadant ut oavsett vilken stadsdel som studeras, vilket tyder på att socioekonomiska faktorer sannolikt är viktigare för att förklara åsikterna om Malmö än var i staden man bor. Detta är viktig kunskap att beakta i kommunens strategiska planeringsarbete, både vad gäller staden på övergripande nivå, och inom enskilda verksamhetsområden. Det ligger också i linje med bland annat det arbete som bedrivs som följd av resultaten från kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Nedan kommenteras valda delar av resultaten från enkätstudien. Därtill arbetar stadskontoret vidare tillsammans med berörda förvaltningar för att analysera underlaget ytterligare och föreslå vidare åtgärder baserade på slutsatserna. Malmö som barnvänlig stad Barnfamiljerna är i stor utsträckning nöjda med Malmö som barnvänlig stad. En klar majoritet kan också rekommendera andra barnfamiljer att flytta till Malmö. Det barnfamiljerna är mest nöjda med är stadens parker och grönområden, tillgängligheten med cykel, biblioteken samt lek- och fritidsplatserna. Som nämns ovan påverkar socioekonomiska förutsättningar graden av barnfamiljernas nöjdhet. Utöver dessa skillnader visar undersökningen också att barnfamiljer i vissa stadsdelar är mindre nöjda än i andra delar av staden gällande flera frågor. Malmö stad verkar för att erbjuda likvärdig service i hela Malmö, med särskilda satsningar i de delar av staden där särskilda behov finns. Vid jämförelse med motsvarande studie från 2009 visas att förändringar har skett i vissa stadsdelar och att barnfamiljerna är mer nöjda jämfört med tidigare. Södra Innerstaden har gjort en tydlig förflyttning och barnfamiljerna där är bl.a. mer nöjda med tryggheten i Malmö och mer nöjda med parker och lek- och fritidplatser jämfört med tidigare studie. Detta kan delvis bero på satsningar i området, bl.a. förbättringar av lekplatser och utvecklingen av Folkets park. Det kan också delvis bero på inflyttning av resursstarkare grupper i området. Parker och lekplatser En stor andel av de svarande är nöjda med såväl parker och grönområden som lek- och fritidsplatser i Malmö som helhet. I närområdet är nöjdheten med lek- och fritidsplatser också hög generellt sett i stadsdelarna. Samtidigt rör kommentarerna kring vad som skulle kunna göra närområdet bättre för barnfamiljer till stor del just grönområden och lekplatser, där de svarande bl.a. önskar fler och ännu bättre lekplatser. I stadsmiljön där många barnfamiljer har begränsad tillgång till utemiljöer fyller lekplatserna en viktig funktion. Utifrån ambitionen i översiktsplanen om förtätning av staden innebär det en utmaning att tillgodose önskemålet om fler lekplatser. Precis som när det gäller utemiljöer i anslutning till förskolor, bör grönområden och lek- och fritidsplatser inte endast ses ur aspekten hur många och vilken storlek de har, utan också utifrån vilka kvalitativa värden de skapar utifrån sitt innehåll och geografiska läge. Trygghet I jämförelse med undersökningen 2009 har andelen barnfamiljer som är nöjda med tryggheten på gator och torg i Malmö ökat totalt sett från 31 till 40 procent. I Rosengård, Södra Innerstaden och Fosie har andelen som är nöjda med tryggheten på gator och torg ökat med elva procentenheter mellan 2009 och 2014. Vad gäller tryggheten i närområdet har nöjdheten totalt sett mellan de båda undersökningarna ökat från 57 till 61 procent. I Södra Innerstaden har nöjdheten med tryggheten i närområdet nästan fördubblats och i Centrum syns också en tydlig ökad nöjdhetsgrad. Denna studie visar bl.a. att känslan av trygghet är en viktig förutsättning för om de svarande kan rekommendera andra barnfamiljer att flytta till Malmö respektive till sitt närområde. Malmö stad genomför regelbundet trygghetsmätningar på delområdesnivå, s.k. områdesundersökningar, där personer i åldern 18-85 år får besvara frågor om trygghet utifrån ett flertal aspekter. Den senaste trygghetsmätningen 3 visade bl.a. att otryggheten är större i bostadsområden med högre grad av segregation samt i områden med hög andel kommersiella faciliteter och nöjesaktiviteter. På motsvarande sätt tycks barnfamiljerna i mer segregerade områden och i centralare delar av staden med större nöjesutbud, i denna studie vara mindre nöjda med tryggheten i sitt närområde. 3 Malmö områdesundersökning 2012 - Lokala problem, brott och trygghet. - 16 -
Det specifika urvalet av barnfamiljer i denna undersökning får anses utgöra ett komplement till områdesundersökningarna och tillsammans utgör de viktiga underlag för att utveckla och förbättra tryggheten bland alla Malmöbor i alla områden i staden. Närhet till förskola Den absoluta majoriteten av respondenterna, 90 procent, har tillgång till en förskola i närområdet. Över 80 procent är nöjda med närheten till förskolan. Majoriteten promenerar eller cyklar till en förskola som ligger mindre än 10 minuter från hemmet. De som planerar att flytta inom ett år är de som i lägst utsträckning är nöjda. Närhet till förskola och möjlighet att promenera och cykla dit skapar goda förutsättningar för barnfamiljer att kunna påverka och utforma sin vardag efter familjens behov. Närheten till förskola kan också betraktas ur ett jämställdhetsperspektiv, där kvinnor och män ges lika förutsättningar i sitt vardagsliv att ta sig till och från förskolan respektive arbetet eller studierna. Detta är viktiga aspekter att väga in i den övergripande stadsplaneringen och vad gäller lokalisering av nya förskolor i såväl befintliga bostadsområden som i utbyggnadsområden. Samtidigt är det en utmaning utifrån hur snabbt staden växer och den begränsade kapacitet som finns för nya förskolor i staden. Detta är frågor som också betonas som prioriterade i Malmö stads översiktsplan, bl.a. i avsnittet Bygg för närhet. Utbyggnadsstrategin, handlingsplanen för bostadsförsörjning och Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö är exempel på andra styrdokument med tydlig möjlighet att påverka närheten till förskola för barnfamiljerna. Nöjdhet med boende Studien visar att många barnfamiljer är nöjda med sitt boende, främst i de villatäta områdena Husie, Oxie och Limhamn-Bunkeflo. Nöjdheten samvarierar med socioekonomiska faktorer, på så sätt att personer med högre inkomst och längre utbildning är mer nöjda med sin bostad. De barnfamiljer som är nöjda med sitt boende planerar i hög utsträckning att bo kvar i Malmö. Detta är mönster som återkommer från studien 2009. Två tredjedelar av respondenterna bor i lägenhet, men sju av tio önskar bo i eget hus. Många respondenter uttrycker också önskemål om större bostad. Utbudet av småhus är begränsat i Malmö och den framtida förtätningen ska, enligt översiktsplanen, främst ske innanför den yttre ringvägen. Att barnfamiljerna uppskattar storstadens utbud och samtidigt i stor utsträckning vill bo i småhus samt har önskemål om större bostäder innebär utmaningar för det bostadsstrategiska arbetet i kommunen. Staden behöver tillgodose många olika gruppers behov av och önskemål om olika boendeformer. Detta kan ske bl.a. genom att försöka tillgodose behovet direkt genom specifik nybyggnation riktad till barnfamiljer, och indirekt genom att tillgodose andra gruppers boendepreferenser och därigenom skapar flyttkedjor som gynnar barnfamiljers möjligheter till önskat boende. De barnfamiljer som anger att de planerar att flytta är främst i åldern 25-35 år, har ett barn, bor i lägenhet och bor mindre än vad de önskar göra samt har en längre sträcka till förskolan. Det kan därmed tolkas som att främst praktiska förutsättningar har en inverkan på viljan att flytta. Barnfamiljerna som planerar att flytta till andra kommuner karaktäriseras av att föräldrarna i högre grad är födda i Malmö/Skåne, har högre inkomst, de arbetar i högre grad utanför Malmö och kör i högre grad bil till sin dagliga sysselsättning samt att de i högre utsträckning vill bo i eget hus. För denna grupp tycks skälen till att flytta vara en kombination av bostaden i sig och dess omgivningar samt hur vardagslivet fungerar. Det är viktigt i den övergripande strategiska planeringen att ta hänsyn till att förutsättningarna skiljer sig åt mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar i staden. Barnfamiljernas önskemål att bo i eget hus är i realiteten inte genomförbart i hela Malmö. Men genom att erbjuda olika typer av småhus och flerbostadshus med varierade upplåtelseformer, på olika lägen i staden och i skilda prisnivåer kan möjligheter skapas för flera barnfamiljer att flytta till önskat boende i Malmö. Fördjupade studier De tillfrågade barnfamiljerna i Malmö är i stor utsträckning nöjda med sin bostad, sitt närområde och Malmö som helhet. Men som studien visar finns också många förbättringsområden. Malmö stad arbetar redan med förbättringsåtgärder inom flera av nämnda områden, på såväl övergripande som mer verksamhetsnära nivå, men fler insatser och åtgärder efterfrågas av barnfamiljerna. Demografin i Malmö, och förändringar i den, är viktiga utgångspunkter för stadens utvecklingsarbete på alla nivåer. För att ytterligare stärka kommunens planeringsförutsättningar kan fördjupade flyttstudier, t.ex. genom analyser av inomkommunala och mellankommunala flyttrörelser, vara ett sätt att öka kommunens handlingsberedskap ytterligare. - 17 -
8. Teknisk beskrivning Undersökningen genomfördes som en kombinerad postal undersökning och webbundersökning. Ett föraviseringsbrev skickades ut till samtliga i urvalet med en förfrågan om att delta i undersökningen. Sedan skickades en pappersenkät ut på svenska och ett par veckor därefter sändes en påminnelse med en ny pappersenkät till samtliga som ännu inte svarat. Enkäten fanns också tillgänglig på webben på svenska, engelska och arabiska. Datainsamlingen påbörjades i början av november 2014 och avslutades i början av januari 2015. Stadskontorets avdelning för samhällsplanering har i samarbete med representanter från andra avdelningar på stadskontoret och andra förvaltningar i Malmö stad formulerat enkätfrågorna och analysera resultaten. Utskick, insamling och sammanställning av data har utförts av konsultföretaget Institutet för kvalitetsindikatorer AB. Urval Populationen bestod av familjer med barn 0-5 år bosatta i Malmö. Urvalet utgjordes av barn 0-5 år, som drogs ur Malmös register för totalbefolkningen. Brevet ställdes till målsman till barnet. Utskicksstrategin utformades med proportionerligt antal per stadsdel, med målen dels att få tillräckligt många svar i varje stadsdel för att statistiskt kunna uttala sig om den, dels för att i så hög utsträckning som möjligt få svarsandelar per stadsdel som motsvarar dess andel av befolkningen. Utskicksstrategin innebär att ett avsevärt större urval drogs i de stadsdelar där en lägre svarsfrekvenser kunde förväntas. En konsekvens av detta förfaringssätt var att den totala svarsfrekvensen blev lägre, medan fördelningen av respondenterna från olika stadsdelar blev jämnare än vad annars kunnat väntas. Bruttourval 7 500 Giltigt bortfall 155 (språkproblem, retur avsändare) Nettourval 7 345 Inkomna giltiga svar 2 706 Bortfall 4 639 Svarsfrekvens baserat på nettourvalet är 36,1 procent, medan den korrigerade svarsfrekvensen, dvs. baserat på bruttourvalet, är 36,8 procent. Resultatens representativitet Låga och sjunkande svarsfrekvenser är ett växande problem när det gäller enkätundersökningar. Det är dock viktigt att notera att svarsfrekvensen endast är en av flera faktorer att ta hänsyn till när ett resultats statistiska relevans bedöms. Den allra viktigaste aspekten är att de respondenter som besvarat enkäten är representativa för populationen som man vill uttala sig om. I denna undersökning har utskicket viktats på stadsdelsnivå, enligt beskrivning ovan, vilket har bidragit till en jämnare fördelning av svarande från olika stadsdelar. Vad gäller födelseland är gruppen födda i Malmö/Skåne något överrepresenterade, medan gruppen utomeuropeiskt födda är något underrepresenterade. Gruppen kvinnor, 30 år eller äldre samt högutbildade är överrepresenterade i materialet, vilket måste tas hänsyn till i tolkningen av materialet, bl.a. vad gäller gruppernas nöjdhet i frågorna. Svarsmönster Totalt skickades 7 500 enkäter ut, och 2 706 giltiga, besvarade enkäter kom tillbaka. Av dessa kom 1 888 in på papper och 818 kom in som webbsvar. - 18 -
Urval av diagram. Hur nöjd eller missnöjd är du totalt sett med Malmö som barnvänlig stad? Centrum Södra Innerstaden Limhamn- Bunkeflo Västra Innerstaden Husie Kirseberg Rosengård Oxie Hyllie Fosie Malmö totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej/har ingen åsikt Hur nöjd eller missnöjd är du med Malmö som helhet när det gäller lek- och fritidsplatser? Västra Innerstaden Centrum Limhamn- Bunkeflo Södra Innerstaden Kirseberg Oxie Husie Hyllie Fosie Rosengård Malmö totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej/har ingen åsikt Hur nöjd eller missnöjd är du med Malmö som helhet när det gäller fritidsaktiviteter för barn? Kirseberg Husie Limhamn- Bunkeflo Hyllie Södra Innerstaden Västra Innerstaden Oxie Fosie Centrum Rosengård Malmö totalt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd Missnöjd Mycket missnöjd Vet ej/har ingen åsikt - 19 -