Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff)
Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge Petra Granholm, utredare av fysiska förutsättningar för musselodling På uppdrag av LR:s miljöbyrå + styrgruppen för pilotprojektet Syfte: informera allmänheten och samla in synpunkter ang. en eventuell musselodlings lokalisering deltagande och dialog på ett tidigt skede! Resultat: Petras utredning om fysiska förutsättningar, klar i slutet av 2011, om de ekonomiska förutsättningarna finns eventuell musselodlingsförordning. 2011-10-19 2
Eventuell negativ miljöpåverkan Sedimentering av musslans restprodukt, samt diffusutsläpp av ammonium Hur undvika? God genomströmning, och /eller flytta odlingen med jämna mellanrum OBS! Försöken i Kumlinge har inte uppvisat farliga halter av miljögifter, men på Sveriges västkust har man haft problem med algtoxiner i mussla, som ommöjliggör mänsklig konsumtion(men ejder och höns tål toxinerna) 3
Att tänka på vid placering av musselodling 1. Vattengenomströmning för med sig musslans mat (plankton) 2. Vattenbytestiden 3. Exponering p.g.a. Issituationen 4. Djup nät 3 m djupa, minst 5 m djupt! 5. Ägoförhållanden 6. Befintlig lagstiftning 7. Kommunens planering inför framtiden 8. Lokalbefolkningens intresseområden? T.ex. yrkesfiske, småbåtsrutter 9. Skyddsområden? 10. Turism, främst sportfiske? 11. Farleder- främst färjerutter? 12. Andra arter, t.ex. fiskarnas lekplatser? 13. Fiskodlingar? 14. Bottenmiljön bra ankarbotten 4
Vattenomsättning 2011-10-19 5
Vattenbytestid Vattenbytestiden ska vara så snabb som möjligt, d.v.s. Det vi kallar vattenomsättningsklass I (VOK I), 0-9 dagar, men samtidigt 6
Exponering får området inte vara för exponerat med tanke på issituationen, vi måste göra en avvägning här. (Smart Farm håller dock på att utveckla en musselodlingskonstruktion som är enkelt nedsänkningsbar på vintern, så isen kanske inte är ett problem i framtiden) 7
Djup Musselrepen är 3 m djupa, så allt djup över 5 m är ok för musselodling. 8
Klorofyll d.v.s. mått på övergödning/musselmat 9
10
Salthalt 11
Ägoförhållanden 12
Befintlig lagstiftning Vattenlagen + fiskodlingsförordningen Plan- och bygglagen: kommunens planering Miljöskyddslagen Vattendirektivet Etc. 13
Kommunernas planering inför framtiden Generalplan och detaljplaner, kommunöversikt (enligt PBL) Lemland: Järsö, Nåtö området, delgeneralplaner för Söderby och Norrby där planen när ner till hamnen, Björkudden detaljplan vid Lumparn Lumparland: ouppdaterad kommunöversikt, detaljplaner för Långnäs hamn och Klemetsby Kapellviken Jomala: stora delgeneralplaner för Möckelö, Kalmarnäs, Väster- och Österkalmare 14
Lokalbefolkningens intresseområden 15
Skyddsområden och lekplatser 16
Turism 17
Farleder 18
Fiskodlingar 19
Vad anser du? Hjälp oss! 20
Tack för uppmärksamheten! Kontakt Petra Granholm, landskapsregeringens miljöbyrå, petra.granholm@regeringen.ax, eller tel: 25459 Torbjörn Engman, Kumlinge, torbjorn@musician.org, eller tel: 0400529515 Illustration: Ilmari Hakala för Miljöministeriet. 21
Miljönyttan Övergödningen i Östersjön beror på överskott av fosfor (P) och kväve (N) i havet Musslan som filtrerare kan koncentrera diffusa närsaltsutsläpp till odlingen, och detta möjliggör för oss att få upp närsalterna som är bundna i plankton till land Det finns teorier om att överfiske och klimatförändringar förvärrar effekterna av övergödning 22
Illustrationer: Christina Esplund, Havet 2010/Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet 23
24
Musslans ekosystemtjänster Musslan filtrerar vattnet på växtplankton dvs. tar upp kväve (N) och fosfor (P) ur vattnet Vi behöver närsalterna i mat, foder och gödning Planktonalger i Östersjön. Teckning: Ilmari Hakala för miljöministeriet. 2011-10-19 25
Agro-aqua kretsloppet Musselodlingen motorn som driver kretsloppet av närsalter från hav till land Industrier (jordbruk, fiskodling) etc. släpper ut närsalter som fångas upp av musslorna, som skördas och används till hönsfoder eller gödning på åkrar Närsalter till havet: 80 % diffusa utsläpp 20 % punktusläpp En skördad mussla innehåller ca: 0,8-1,2 % N 0,06 0,8 % P Källa: Lindahl & Kollberg, 2008. Teckning: Maj Persson. 2011-10-19 26