Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1
Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna är dumpning av små räkor (så kallat utkast), dåliga beståndsuppskattningar, risk för överfiske, otydlig förvaltning och övervakning. OBS! MSCcertifierad nordhavsräka ligger på grönt ljus. Stenbitsrom (sjurygg) har utvärderats för första gången och får rött ljus. Bristande förvaltning ligger bakom resultatet. Tonggol är en relativt liten tonfiskart som lever och fiskas i vattnen kring Thailand, Indonesien och Malaysia. Det är en vanlig burktonfisk som nu blir röd om den inte är linfångad. Orsaken är brist på förvaltning. Bläckfisk är en ny art som har utvärderats. Både åttaarmad och tioarmad får gul färg om de är fångade med fällor eller selektiv trål. Första laxodlingen i Norge är nu ASC-certifierad (enligt Aquaculture Stewardship Council). Därmed landar ASC-lax på grönt ljus. Målet till 2020 är 100 procent ASCcertifierat för de 16 största laxföretagen som står för 70 procent av den globala laxproduktionen. WWF rekommenderar MSC-, ASC- och KRAV-produkter som hållbara val för konsumenten. Arter som är certifierade enligt ovan kommer inte att listas art för art, men blir automatiskt gröna. För mer info, se respektive organisations hemsida. Pilgrimsmussla är också ny på listan, den är grön om den är handplockad. Arter Varför är räkan röd? Nordhavsräkan blir nu rödmärkt överallt utom i Barents hav. Det är i första hand dåliga beståndsuppskattningar, risk för överfiske, dumpning av små räkor, otydlig förvaltning och kontroll som ligger bakom rödlistningen. Vad kan jag som konsument göra? Välj MSC-certifierade nordhavsräkor! Vänta med att äta våra västkusträkor tills förvaltningen har förbättrats. Vi hoppas se gröna, MSC-certifierade fisken inom något/några år och bättre förvaltningsinsatser från myndigheterna. Hur mycket nordhavsräka landas i Sverige? I Sverige landas ca 1200 ton kokt räka av svenska och danska fiskebåtar. Men dessutom importerar vi drygt 8000 ton från Norge. 2
Vad gör WWF för Nordhavsräkan? WWF stödjer ett svenskt projekt för utveckling av selektiva redskap med olika maskstorlek i trålen för räkor. Projektet är ett initiativ från lokala fiskare. Varför är stenbitsrommen röd? Det är bristande förvaltning som ligger bakom. Vi i äter ju rommen så återväxten måste säkras. Stenbit (kvabbso som är honans namn) förökar sig långsamt, fångas mest som bifångst och har inga egna kvoter eller ens beståndsuppskattningar. Förvaltning av arten saknas. Vad har hänt med gäddorna? Miljögifter och övergödning hotar lekområdena, utdikning tar bort våtmarker och lekplatser. Gädda fiskas intensivt i sportfisket och tas som bifångst i kommersiellt fiske, det finns inga kvoter eller ens beståndsuppskattningar. Hur mår torsken i Östersjön? Östersjöns torskbestånd är under återuppbyggnad och har numera en förbättrad förvaltning i östra Östersjön. I västra Östersjön ser vi fortfarande brister och beståndens utveckling är inte säkrad. Torsken i Östersjön är mager och det är ännu osäkert varför. Kan man äta sill från Östersjön? Sillen är grön. Miljögifter hindrar fortfarande hög konsumtion, men bestånden i Östersjön förvaltas väl och långsiktigt. Varför är laxen röd? Vild lax hotas starkt av vattenkraft. Den är en vandrande art, när den ska leka går den upp i rinnande vatten och kommer inte förbi kraftverkens turbiner. Eftersom hotet från vattenkraften är så stort kan man inte heller fiska vild lax på ett hållbart vis. Vilka faktorer är det som hotar ålen? I huvudsak överfiske och vattenkraft som orsakar stora problem då ålen skadas svårt i turbinerna vid utvandring. Detta hindrar leken i Sargasso och därmed ålbeståndens återväxt. Nästa steg för ålen är utrotning. Varför ska man inte äta odlad ål? Alla ålar behövs för att leka och öka beståndet. Odlad ål är inte förökad på konstgjord väg utan uppfödd och gödd från vild ål. Man tar av de vilda beståndens yngel för att driva upp ålen på farmerna. Vad är det för skillnad på siken i Bottenviken och Bottenhavet? Siken i Bottenviken förvaltas väl lokalt och säljs mest lokalt. I Bottenhavet är bestånden inte återhämtade från överfiske. Finns det någon grön tonfisk att köpa? Ja! Linfångad skipjack/bonit från Stilla havet fångad med ringnot är grön - liksom den tonfisk som är MSC-certifierad. Hur kommer det sig att sej nu är röd? Sej från Barents hav och Färöarna är inte förvaltad så väl som man skulle önska, arten tas med trål som har bifångster och påverkar bottenmiljön. 3
Certifieringar Varför ska man välja certifierat? Vill du ha gott samvete när du äter fisk? Håll utkik efter märkningarna MSC, ASC och K R AV. WWF stödjer dessa certifieringar från tredje part som bästa tillgängliga miljöval för konsumenter. Hur hittar jag certifierade varor? Titta efter deras logotyper: Finns det ASC-certifierad lax? Ja! Den första laxen med ASC-märkning kommer till svensk marknad under första kvartalet 2014. Vad är det för skillnad på ASCs och KRAVs märkning för vattenbruk/fiskodling? I KRAV får man bara använda avskär (fiskrester vid förädling) i fiskfodret men inte ge avskär (fiskrens) från samma art som ska odlas, t ex inte avskär från lax till lax. ASC kräver att fodret ska komma från hållbara fisken. Varför listar WWF inte certifierade arter längre? Givetvis rekommenderar WWF fortsatt MSC, ASC och KRAV produkter som gröna, hållbara val för konsumenten. Respektive märknings egna listor ger den detaljerade och uppdaterade bilden över ändringar i certifieringar eftersom de uppdateras kontinuerligt. Vad är det för skillnad på WWFs lista och MSCs certifieringsprinciper? WWFs lista är en ögonblicksbild ur verkligheten, som omvärderas varje eller vartannat år. MSCs märkning visar på hållbarheten i en process som pågår under fem års tid. Båda systemen bygger på utvärdering med samma tre principer: 1. Beståndens status 2. Förvaltningens hållbarhet 3. Ekosystemeffekter av fisket Vattenbruk/fiskodling Vad är problemen med ohållbart vattenbruk? konkurrens om utrymmet föroreningar och övergödning i vattenmiljön 4
förrymda odlade fiskar påverkar de vilda bestånden parasiter och sjukdomar påverkar de vilda bestånden användningen av vildfångad fisk för fiskfoder användningen av vildfångad fisk för föryngring konflikt med rovdjur Vilka är de vanligaste arterna för odling i Sverige? Produktion efter odlad art, hel färskvikt, ton: Regnbåge 10 499 ton Röding 1 849 ton Musslor 1 308 ton Kräftor 2 ton Ostron mindre än 1 ton För mer information, kontakta: Inger Näslund, expert fiskefrågor WWWF, 08-624 74 09, mobil 070-105 30 57 Marie von Zeipel, pressansvarig, 08-624 74 03, mobil 070-629 10 77 5