FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND

Transkript

1 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 1 (11) FISKLISTA BASERAD PÅ HÅLLBARA FISKBESTÅND MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR Syftet med listan är att ge upphandlare/avtalsavropare vid upphandling/avrop av efterfrågade fisk/fiskprodukter möjlighet att på ett tidseffektivt sätt basera sina upphandlingsbeslut på ett underbyggt material. Fisklistans rekommendationer grundar sig på aktuella forskningsrön från ICES (Internationella havsforskningsinstitutet), IUCN:s och WWF:s fisklistor samt diskussioner i Miljöstyrningsrådets expertgrupp för Fisk och skaldjur. Listan är tänkt att användas dels vid behovsanalysen när man bestämmer vilka arter som upphandlas och dels som stöd vilka arter som avropas på gällande avtal. Den information och rekommendationen som gäller beståndsstatus som ges för de enskilda arterna har beslutats i konsensus vid senaste revideringen med kompromisser och/eller alternativa rekommendationer: Bra kan köpas i större mängd vid upprepade tillfällen. En art får rekommendationen då bestånden är goda enligt expertgruppen och ICES föreslår bibehållna eller ökande kvoter. Var försiktig med bör köpas i mindre mängder vid enstaka tillfälle. En art får rekommendationen då bestånden är medelgoda enligt expertgruppen och trenden är svagt ökande eller svagt vikande bestånd och ICES rekommenderar bibehållna kvoter eller minskade kvoter. Avstå bör inte köpas alls vid något tillfälle. En art får rekommendationen då bestånden drastiskt minskar eller är svaga enligt expertgruppen och trenden är svagt ökande eller svagt vikande bestånd och ICES rekommenderar bibehållna kvoter eller minskade kvoter. Upphandlande myndighet bör eftersträva en enhetlig hållning till hur beståndsrekommendationer tillämpas i den egna avropsorganisationen. Prata även med din leverantör om fisk- och skaldjurssortimentets miljöpåverkan och aktuell miljöinformation. INFORMATION OM HUR DU LÄSER LISTAN Fisklistan är framtagen med syftet att underlätta offentlig upphandling och beställning av relevanta fiskarter på offentliga kontrakt som kommer från livskraftiga bestånd. Det finns i vissa fall flera rader för samma art. Detta beror på att färgmarkeringen utgår från beståndsstatus och geografiskt område. Det kan således finnas arter där beståndsstatus är stabilt (grönt/), där det finns miljömärkning t.ex. MSC-certifierade fisken (grönt/), där arten är att köpa in även utan certifiering och där det finns en

2 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 2 (11) certifiering (ger två gröna nivåer). Där det finns stabila bestånd i vissa geografiska områden (grönt/) men mindre stabila, osäkra bestånd av samma art i andra geografiska områden (gult/ eller rött/) ger det därmed flera färgnivåer till samma art. Om samma art förekommer på flera nivåer, se geografiskt område i mittenspalten samt i förekommande fall; övrig information i högerspalten. Märkningsinformation i Fisklistan innebär att det finns fisk som uppfyller certifieringens regelverk. Certifierad fisk innebär inte att alla fisken av en certifierad art eller all fisk av en art inom ett område som har certifierade fisken uppfyller certifieringens regelverk. Miljöstyrningsrådets fisklista baserar sig på uppgifter om beståndsstatus från: ICES - när det gäller internationella arter och är ett bedömningsorgan för de svenska arter som bedöms av ICES, läs mer på Internationella rådet för havsforskning (ICES) samordnar och främjar havsforskning i oceanografi, den marina miljön, det marina ekosystemet och på levande marina resurser i nordöstra Atlanten. ICES är ett nätverk av mer än 1600 forskare från 200 institutioner förenade genom ett mellanstatligt avtal (ICES-konventionen) för att lägga mervärde till nationella forskningsinsatser. ICES är den primära källan för vetenskaplig rådgivning på det marina ekosystemet till regeringar och internationella reglerande organ som hanterar nordöstra Atlanten och angränsande hav. Andra liknande rådgivande organ finns för olika havsområden runt om i världen. Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Havet 2012 om miljötillståndet i svenska havsområden är en rapport som samlar de senaste resultaten från Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning i kust och hav. För att kunna nyttja våra gemensamma hav på ett hållbart sätt behöver vi planera den framtida användningen. Läs mer om Havs- och Vattenmyndighetens havsplanering som ger levande hav. Senaste publicerade rapporten i serien är från år I SLU:s ArtDatabank kan man läsa om svenska hotade arter. Den bidrar till att regelbunden övervakning av tillståndet för Sveriges arter och naturtyper genomförs utifrån bästa tillgängliga kunskap. ArtDatabanken samverkar med de nordiska grannländerna, är part i European Topic Center on Biological Biodiversity som är ett expertorgan som ger stöd till EU i arbetet med biologisk mångfald. ArtDatabanken är också aktiv medlem i Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som bl.a. ansvarar för det globala arbetet med rödlistan. IUCNs (Internationella naturvårdsunionen) arbete stöds av över 1000 anställda i 45 kontor och hundratals samarbetspartner inom offentlig icke-statliga organisationer och den privata sektorn runt om i världen. Unionens huvudkontor ligger i Schweiz. IUCN utgör att neutralt forum för regeringar, frivilligorganisationer, forskare, företag och lokala samhällen att hitta pragmatiska lösningar på bevarande och utvecklingsutmaningar. Tusentals fältprojekt och aktiviteter bedrivs runt om i världen och IUCN har officiell observatörsstatus i FN: s generalförsamling. Samt hälsorelaterad information från:

3 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 3 (11) Livsmedelsverket har råd om begränsad konsumtion av feta fiskar från Östersjön och svenska insjöfiskar, för gravida och ammande, samt kvinnor i barnafödande ålder och barn se och MILJÖRELATERADE MÄRKNINGAR OCH INFORMANTER PÅ MARKNADEN MSCs (Marine Stewardship Council) certifiering bidrar till sundare hav genom att erkänna och belöna hållbara fångstmetoder, påverka de val människor gör när de köper fisk och skaldjur samt att tillsammans med sina partnerorganisationer förvandla fisk- och skaldjursmarknaden till en hållbar marknad. Certifierings- och miljömärkningsprogrammet ger fisken oberoende bevis på att fisket är välskött och uthålligt och att fisken de köper kommer från en välskött och uthållig källa med tanke på beståndsstatus fångstmetoder och förvaltningsplaner. KRAVs (Krav ekonomisk förening) regler för fiske omfattar alla delar av kedjan från fartyget och fiskemetoderna till förädlingen och detaljhandeln. Spårbarheten är viktig och märks tydligast i reglerna om fiskemetoderna samt landning och förädling. Beståndet bedöms av en expertkommitté som ger råd till KRAVs styrelse. Läs mer på KRAVs hemsida. Regelverket inkluderar även att minska miljö- och klimatpåverkan från fisket. ASC (Aquaculture Stewardship Council) är ett globalt certifieringsorgan som har tagit fram regler för olika produktionsgrupper inom vattenbruket. Reglerna utvecklas i en internationell dialog där exempelvis skaldjursprocessorer, detaljhandel och Foodservice företag, forskare, miljöorganisationer och allmänheten är med för att främja bästa miljömässiga och sociala val i fisk och skaldjur. Läs mer på ASC hemsida. WWF (Världsnaturfonden) är en naturvårdsorganisation som bland annat arbetar för hållbart fiske och miljöinformation om fisk, t.ex. genom sin årligt uppdaterade Fiskguide. Däremot finns ingen WWF-märkning. Miljöstyrningsrådets fisklista baseras på enbart beståndsstatus och riktar sig främst till den offentliga sektorn och listar således arter som är frekvent förekommande i offentliga livsmedelsupphandlingar. ALLMÄN KOMPLETTERANDE INFORMATION Allmänt för vildfångade arter gäller att djuphavsfiskar vanligtvis har hög reproduktionsålder, växer långsamt och därmed har låg återhämtningsförmåga vilket gör att uttaget bör begränsas. Beståndsuppskattningar försvåras även av att fiskresurserna ofta flyttar under året. Allmänt för vattenbruksarter, dvs. odlade arter, gäller att fiskodling bidrar till hög efterfrågan på foderfisk. Miljöbelastningen kan även vara stor i den nära omgivningen, t.ex. hög koncentration av närsalter som bidrar till övergödning som är negativt för kustnära fiske. Ett annat problem med fiskodling är rymningar som kan bidra till att utarma vilda bestånd och störa leken. För odlad fisk med ursprung utanför EU kan det även vara svårt att erhålla tillförlitlig miljöinformation.

4 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 4 (11) URSPRUNGSMÄRKNING Från den 1 januari 2001 är det ett krav från EU att fiskeri- och vattenbruksprodukter skall ursprungsmärkas. Detta ger konsumenten rätt att få veta artens handelsbeteckning; artens korrekta svenska och latinska namn (latinskt namn ej obligatoriskt), produktionssätt; om den är fiskad i hav eller sötvatten eller om den är odlad samt fångstzon. Nedan en förteckning över FAO:s internationella nummer/beteckningar för fångstområden. En ny förordning om märkning har antagits Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, den så kallade informationsförordningen. Informationsförordningen är i princip en sammanslagning av två EU-direktiv; direktiven om märkning och om näringsvärdesdeklaration. Dessutom ingår regler om märkning av vissa livsmedel som inkluderar fisk. De allmänna märkningsreglerna för fiskprodukter ska börja tillämpas från och med den 13 december 2014 som innebär att högre krav kommer att ställas på information om var fisk eller skaldjur är fångade samt fångstmetoder.

5 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 5 (11) VILDFÅNGAD FISK Alaska Pollock Theragra chalcogramma Alaska Pollock Theragra chalcogramma Nordvästra Stilla Havet, Nordöstra Stilla havet Guldlax ( strömsill ) Argentina silus Guldlax ( strömsill ) Argentina silus Nordostatlanten Gös Sander lucioperca Gös Sander lucioperca Från Hjälmaren Insjöfisk. Kostråd finns på Gös Sander lucioperca Övriga områden Insjöfisk. Kostråd finns på Hoki-Nya zeeländsk Macruronus novaezelandiae Hoki - Nya zeeländsk Macruronus novaezelandiae Sydvästra Stilla havet vid Nya Zeeland och sydvästra Australien Kolja Melanogrammus aeglefinus

6 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 6 (11) Kolja Melanogrammus aeglefinus Kolja Melanogrammus aeglefinus Kapkummel Merluccius capensis/paradoxus Nordostatlanten: specifikt Barents hav, Island, Norska havet, Skagerrak Färöarna Kapkummel Merluccius capensis/paradoxus Kapkummel Merluccius capensis/paradoxus Kummel Merluccius merluccius Kungsfisk/Rödfisk/ Uer Sebastes spp Vildfångad Lax Puckellax/Pinklax Oncorhynchus gorbuscha Coho/Silverlax O. kisutch Kungslax/ Chinook O. tshawytscha Chumlax/Hundlax/ Chum O. keta Vildfångad Lax Puckellax/Pinklax Oncorhynchus gorbuscha Coho/Silverlax Sydöstra Atlanten, utanför Sydafrikas kust, Norra Namibia Västra Indiska Oceanen Norra Nordostatlanten Nordostatlanten, sydvästatlanten Stilla havet Nordvästra Atlanten

7 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 7 (11) O. kisutch Kungslax/ Chinook O. tshawytscha Chumlax/Hundlax/ Chum O. keta Långa Molva molva Långa Molva molva Makrill Scomber scombrus Makrill Scomber scombrus Rödspätta Pleuronectes platessa Island, Färöarna, Norska havet, Barents hav Skagerrak, Kattegatt Nordostatlanten Nordvästatlanten Rödspätta Pleuronectes platessa Rödspätta Pleuronectes platessa Sej Pollachius virens Nordsjön Skagerrak Sej Pollachius virens Sej Pollachius virens Sill Clupea harengus Nordostatlanten Barents hav, Färöarna

8 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 8 (11) Sill Clupea harengus Nordostatlanten Sill Clupea harengus Västra Östersjön, väster om Bornholm Strömming Clupea harengus Östersjön, öster om Bornholm, Bottenhavet, Bottenviken Insjöfisk. Kostråd finns på Skrubbskädda/ Skrubba/Flundra Platichthys flesus Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt Stillahavsflundra Limanda aspera Stillahavsflundra Limanda aspera Nordöstra Stilla Havet, Berings hav Stillahavsflundra Limanda aspera Nordvästra stilla havet Gulfenad tonfisk* Thunnus albacares Gulfenad tonfisk* Thunnus albacares Östra Stilla havet Sydlig tonfisk* Thunnus maccoyii Gulfenad tonfisk* Thunnus albacares Storögd tonfisk* Thunnus obesus Skipjack/bonit Katsuwonus pelamis Skipjack/bonit Katsuwonus pelamis Stilla havet

9 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 9 (11) Albacore, Vit tonfisk Thunnus alalunga Albacore, Vit tonfisk Thunnus alalunga Torsk Gadus morhua Stilla havet Torsk Gadus morhua Torsk Gadus morhua Torsk Gadus morhua Stillahavstorsk - Gadus macrocephalus Barents hav, Norska havet, Island, Östersjön Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, Färöarna Stillahavstorsk - Gadus macrocephalus Norra Stilla Havet *Arter som förekommer med asterix förekommer mycket sällan på offentliga avtal men arterna finns med av informationsskäl för att tydliggöra att beståndsuppskattningar kan variera avsevärt för en art beroende på geografisk utbredning.

10 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 10 (11) ODLAD FISK Hajmal/ Pangasiusmal Pangasius hypophthalmus Hajmal/ Pangasiusmal Pangasius hypophthalmus Lax (odlad) Salmo salar Konventionellt odlad från Sydostasien Lax (odlad) Salmo salar Lax (odlad) Salmo salar Regnbågslax/ regnbåge Oncorhynchus mykiss Regnbågslax/ regnbåge/ Oncorhynchus mykiss Tilapia Orechromis niloticus O. mossambicus O. aureus Tilapia Orechromis niloticus O. mossambicus Norge Turkiet, Sydamerika Skandinavien, Västeuropa Sydamerika, Turkiet

11 MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 11 (11) O. aureus SKALDJUR Blåmusslor Mytilus edulis Blåmusslor, Mytilus edulis Norra Europa Blåmusslor Mytilus chilensis Chile Sydkorea Räka Nordhavsräka Pandalus borealis Räka Nordhavsräka* Pandalus borealis Nordostatlanten, Skagerrack, Kattegatt, Norska rännan Räka Nordhavsräka Pandalus borealis Barents hav, Nordvästatlanten. *Arter som förekommer med asterix förekommer mycket sällan på offentliga avtal men arterna finns med av informationsskäl för att tydliggöra att beståndsuppskattningar kan variera avsevärt för en art beroende på geografisk utbredning.