Fiskekvoter: kommissionen vill ha ett bättre skydd för fiskbestånd för att undvika fullständiga fångstförbud under 2004

Transkript

1 IP/03/1656 Bryssel 4 december 2002 Fiskekvoter: kommissionen vill ha ett bättre skydd för fiskbestånd för att undvika fullständiga fångstförbud under 2004 För att undvika fullständiga fångstförbud för vissa fiskarter föreslog Europeiska kommissionen idag följande åtgärder: 1) att konsolidera befintliga åtgärder för vissa torskbestånd; 2) att utvidga dessa till att omfatta även andra hotade bestånd; 3) att föreslå kraftigt minskade fiskemöjligheter i fråga om bestånd som nyligen förklarats som hotade. Dessa åtgärder kommer att garantera en kontinuitet i de berörda fiskena, samtidigt som man å ena sidan ger de utfiskade bestånden en rimlig möjlighet att återhämta sig och å andra sidan får ett bättre skydd för bestånd för vilka bilden är ljusare. I väntan på långsiktiga återhämtningsplaner måste man vidta striktare åtgärder på kort sikt: låga totala tillåtna fångstmängder (TAC), direkta begränsningar av fisket (antal dagar som fartygen får vara ute till havs) samt kontroller av att kvoterna inte överskrids. Inom de närmaste månaderna kommer kommissionen att lägga fram nya förslag i fråga om kontroller. När det gäller bestånd för vilka Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar ett totalt fiskestopp föreslår kommissionen kraftigt sänkta TAC och en minskad fiskeansträngning med mellan 50 och 65 %. Detta inkluderar en minskning med 50 % för sydlig kummel och tunga i västra Engelska kanalen. För sådana bestånd för vilka TAC redan har sänkts drastiskt, till exempel torsk i Nordsjön, föreslår kommissionen att det här årets kvoter behålls. Bilden är å andra sidan ljusare för gråsej och vissa bestånd av glasvar och marulk. I de här fallen föreslår kommissionen en ökning med cirka 15 %. Vi kan alla se resultaten av otillfredsställande efterlevnad av bevarande- och återhämtningsåtgärder. Viktiga demersala fiskebestånd är fortfarande i en kritisk situation, och hela näringen betalar priset för detta. Valet är entydigt och klart: antingen måste de totala tillåtna fångstmängderna (TAC) minskas drastiskt och fiskeansträngningarna skäras ned på årsbasis, eller också måste vi införa långsiktiga återhämtningsplaner som medger mindre drastiska åtgärder i ett helhetsperspektiv. Jag förespråkar det senare sade kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske, Franz Fischler. Återhämtningsplanerna innehåller en långsiktig strategi med klara mål för att bestånden under några år skall kunna återhämta sig upp till biologiskt säkra gränser. TAC fastställs enligt en formel inom denna ram, vilket medger en mindre restriktiv hållning än om man skulle fatta beslut på årsbasis. Se bifogade grafer

2 Att begränsa fiskeansträngningen är ett centralt inslag i återhämtningsplanerna. I avvaktan på att sådana planer antas är det av avgörande betydelse att hotade bestånd skyddas genom minskade fiskemöjligheter och tillfälliga begränsningar av fiskeansträngningen. De viktigaste beståndens tillstånd De bestånd som är mest hotade och för vilka fångstförbud har föreslagits är alla torskbestånd utanför Östersjön, med undantag för beståndet i Keltiska sjön, för vilket mycket låga fångstkvoter föreslagits. Andra fisken som ICES anser kräva fiskestopp är bland annat vitling i Irländska sjön, tunga i västra delen av Engelska kanalen, kummel utanför Iberiska halvön och havskräfta utanför Iberiska halvön. Bestånd för vilka forskarna rekommenderar mycket låga fångstkvoter eller återhämtningsplaner är bland annat rödspätta i Nordsjön, det nordliga kummelbeståndet, torsk och rödspätta i Keltiska sjön, tunga i Biscayabukten och marulk utanför Iberiska halvön. De bestånd som är utanför säkra biologiska gränser och för vilka man rekommenderar en kraftig minskning av fisket utgörs av ansjovis och havskräfta i Biscayabukten samt marulk väster om Skottland. Begränsning av fiskeansträngningen För att minska fiskedödligheten i kraftigt nedsatta bestånd som fångas i blandat fiske måste fisket av andra bestånd också minskas kraftigt. Torsk och kummel lever exempelvis tillsammans med flera andra arter och fångas därför även vid blandat fiske som är inriktat på dessa. Om man verkligen vill skydda torsk och kummel och minska spillet måste man även begränsa alla andra fisken som sannolikt kan leda till att dessa arter fångas. Forskarna har sedan länge rekommenderat kontroll av ansträngningen som verktyg för förvaltning av blandade bestånd. De tillfälliga åtgärder som rådet antog förra december för vissa torskbestånd omfattade bland annat begränsningar av fiskeansträngningen. Kommissionen föreslår därför att dessa åtgärder ses över och tillämpas på alla bestånd för vilka ICES rekommenderar nollfångster (se nedan). Eftersom de totala tillåtna fångstmängder som föreslås för dessa bestånd inte överensstämmer med forskarnas rekommendationer är det viktigt att de verkligen respekteras. Det bästa sättet att garantera detta är att tillämpa begränsningar av fiskeansträngningen. Kommissionens förslag om fiskemöjligheter för de viktigaste arterna under 2004 (se bifogad tabell) Bestånd för vilka forskarna föreslår fångstförbud Med tanke på de torskbestånd för vilka ICES förra året rekommenderade ett fiskestopp antog rådet, på kommissionens förslag, särskilda åtgärder under 2003 som medgav en viss kontinuitet i den ekonomiska verksamheten. De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) sänktes till nivåer som innebar att fiskedödligheten minskade med 65 %. För att se till att dessa kvoter inte överskrids antogs dels tillfälliga åtgärder för att begränsa fiskeansträngningen - det högsta antal dagar som fiskefartygen får vara ute till havs - dels särskilda kontrollåtgärder för de berörda fiskena. 2

3 För 2004 föreslår kommissionen att dessa tillfälliga åtgärder bibehålls för torsk och att de skärps så att de verkligen blir effektiva. Förändringarna består huvudsakligen i ett krav att bli kvar i hamn eller utanför respektive fiskeområde efter ett visst antal dagar, en noggrannare beräkning av fartygens registrerade antal dagar till havs, samt en strängare regel om att endast ett nät får användas per fiskeresa. Kommissionen kommer också att anta åtgärder för en övervakning av att reglerna om torskens återhämtning verkligen efterlevs. Att man fastställer TAC för torskbestånd ligger i linje med rådets ambition från december förra året att minska fiskedödligheten, även om fångstnivåerna i vissa fall justerats på grundval av senast tillgängliga uppgifter. Förslaget går således ut på att behålla TAC för Nordsjötorsk på den nuvarande nivån ton. För torsk väster om Skottland föreslås en minskning med 53 %, och för torsk i Kattegatt med 41 %, eftersom dessa bestånd blir mindre under När det gäller andra bestånd i den här kategorin - tunga i västra Engelska kanalen, kummel och havskräfta utanför Iberiska halvön samt vitling i Irländska sjön - föreslår kommissionen kraftigt sänkta TAC som kommer att resultera i att fiskedödligheten minskar med 50 % eller mer. Vitling i Irländska sjön kommer att finnas med i ett av förslagen till återhämtningsplaner. Bestånd efter vilka fisket bör minskas till dess lägsta nivåer, eller för vilka det bör finnas en återhämtningsplan För dessa bestånd förelår kommissionen TAC som är förenliga med en låg fiskedödlighet. För rödspätta i Nordsjön föreslås en minskning med 40 %. För vitling i Keltiska sjön ligger TAC på samma nivå som minskningen i fiskedödlighet för torsk i samma område. Kommissionen kommer att ta med torsk och rödspätta i Keltiska sjön, rödspätta i Nordsjön och marulk utanför Iberiska halvön i de befintliga återhämtningsplanerna eller i förslag till sådana under år Kommissionen hoppas att dess förslag från maj 2003 om en återhämtningsplan för torskbestånd kommer att antas vid rådets decembermöte. Ett beslut om de föreslagna återhämtningsåtgärderna för nordlig kummel måste vänta till efter Europaparlamentets yttrande i februari nästa år, men kommissionen hoppas att en hel del framsteg ska kunna göras innan dess. Kommissionen har för avsikt att inom kort lägg fram förslag om ytterligare två återhämtningsplaner, en för tunga i västra Engelska kanalen och Biscayabukten, en annan för havskräfta och sydkummel utanför Iberiska halvön. Bestånd som lever nära sådana bestånd efter vilka fisket bör upphöra eller minskas till en lägsta nivå På grundval av vetenskapliga rekommendationer i samband med blandat fiske (vilket betyder att ett antal olika arter fångas samtidigt) där även torsk ingår, föreslår kommissionen TAC för arter som lever nära varandra, som t.ex. kolja och vitling, vilket innebär att fiskedödligheten sänks i förhållande till hur stor del det berörda beståndet utgör. Utanför Nordsjön föreslår kommissionen minskad fiskedödlighet för närlevande bestånd som t.ex. glasvar, marulk, tunga och vitling, för att på så sätt bidra till att de bestånd som de fångas tillsammans med kan återhämta sig, t.ex. torsk, kummel och tunga. Denna sänkning kommer också att bidra till en återhämtning för de i många fall överfiskade närlevande bestånden själva. 3

4 Bestånd för vilka det inte finns några bedömningar När det gäller bestånd för vilka det inte finns några rekommendationer föreslår kommissionen generellt samma TAC som föregående år, i de fall de rapporterade landningarna visar att kvoterna har utnyttjats fullt ut. Om TAC inte har utnyttjats fullt ut föreslår kommissionen en minskning på 20 % för att eliminera s.k. "paper fish". Om rekommendationerna kommer från ICES eller STECF föreslår kommissionen generellt att de följs. Bestånd för vilka det krävs överenskommelser med länder utanför EU EU och Norge förvaltar gemensamt bestånd av torsk, kolja, vitling, gråsej, rödspätta, sill och makrill i Nordsjön, samt torsk, kolja, vitling, rödspätta, sill, skarpsill och räkor i Skagerack. Varje år i november förhandlar kommissionen på EU:s vägnar med Norge för att enas om TAC för dessa delade bestånd under nästa år. Siffrorna i förslaget för 2004 är därför preliminära, i avvaktan på resultatet av bilaterala förhandlingar mellan de två parterna. Vissa bestånd som fiskas av EU-fartyg förvaltas av regionala fiskeriorganisationer. Kommissionens förslag för sådana bestånd ligger i linje med de beslut som fattats i dessa organisationer. Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen (NAFO) har till exempel nyligen antagit en återhämtningsplan för liten hälleflundra som innebär minskade TAC. Tilldelning av kvoter till de anslutande länderna Med tanke på EU:s utvidgning 2004 föreslår kommissionen att de nya medlemsstaterna skall få tillgång till kvoterna för de bestånd för vilka länderna har rätt till fiskemöjligheter. TAC förslås i enlighet med den relativa stabilitet som fastställs i anslutningsfördraget. I Östersjön rör det sig om torsk, strömming, lax och skarpsill. Bakgrund Kommissionens förslag bygger på de senaste vetenskapliga rekommendationerna. Dessa kommer från Internationella havsforskningsrådet (ICES), som bland sina medlemmar räknar många av EU:s medlemsstater och stater längs Nordatlantens kuster, inklusive Förenta staterna, Kanada, Norge, Island och Ryssland. Det kommer även rekommendationer från EG:s vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskerinäringen (STECF) som bistår kommissionen och vars experter kommer från medlemsstaterna och representerar olika discipliner. I maj och juni i år lade kommissionen fram ett reviderat förslag till återhämtningsåtgärder på lång sikt för torsk och nordlig kummel. De första förslagen i den här riktningen lades fram för två år sedan. Förutom kraftigt minskade kvoter innehåller planerna en begränsning av fiskeansträngningen, striktare kontroller samt tekniska åtgärder. Från flera källor har det kommit bevis på att medlemsstaterna brister i kontrollen av att reglerna om TAC, begränsad fiskeansträngning och rapporteringsskyldigheten verkligen efterlevs. Dessa brister leder till överfiske, orapporterade landningar, fallande priser, ökade mängder osåld fisk samt orättvis konkurrens. Åtgärder för omedelbart vidtagas för att se till att reglerna följs. Kommissionen kommer inom kort att anta åtgärder för en strikt övervakning av att detta verkligen genomförs när det gäller torsk. Liknande åtgärder kommer att föreslås under 2004 för andra fisken för vilka ICES har rekommenderat återhämtningsplaner. 4

5 Bilaga : TAC för 2003 och kommissionens förslag till TAC för 2004 Art (svenskt namn ) Art (latinskt namn ) ICES-zon TAC 2003 slutlig 1 Kommissionens förslag till TAC % skillnad gentemot TAC 2003 Tobisar Ammodytidae IV (norska vatten) % Tobisar Ammodytidae IIa, Skagerrak, Kattegatt, ,27% Nordsjön Havskatt Anarhichas lupus V, XIV (Grönlands vatten) % Havskatt Anarhichas lupus NAFO 0,1 (Grönlands vatten) % Brugd Cetorhinus maximus Gemenskapens vatten i 0 zonerna IV, VI och VII Sill och strömming Clupea harengus Östersjön, Förvaltningsenhet ,00% Sill och strömming Clupea harengus Norska vatten söder om 62 N % Sill och strömming Clupea harengus Skagerrak och Kattegatt ,59% Sill och strömming Clupea harengus I, II (EU-vatten, internationella ,53% vatten, norska vatten) Sill och strömming Clupea harengus IIIbcd (EU-vatten), utom * 5,35% Förvaltningsenhet 3 Sill och strömming Clupea harengus IIId (estniska vatten) 0 Sill och strömming Clupea harengus IIId (lettiska vatten) 0 Sill och strömming Clupea harengus IIId (litauiska vatten) Sill och strömming Clupea harengus Nordsjön norr om 53 30' N ,06% Sill och strömming Clupea harengus IVc,VIId ,01% Sill och strömming Clupea harengus Vb, VIaN, VIb % Sill och strömming Clupea harengus VIaS, VIIbc % Sill och strömming Clupea harengus VIa Clyde % Sill och strömming Clupea harengus VIIa % Sill och strömming Clupea harengus VIIef % Sill och strömming Clupea harengus VIIghjk ,38% Skoläst Coryphaenoides rupestris V, XIV (Grönlands vatten) % Skoläst Coryphaenoides rupestris NAFO 0,1 (Grönlands vatten) % Ansjovis Engraulis encrasicolus VIII ,67% Ansjovis Engraulis encrasicolus IX, X, CECAF (EUvatten) ,25% Torsk Gadus morhua I, II ( norska vatten) ,04% Torsk Gadus morhua Skagerrak % Torsk Gadus morhua Kattegatt ,33% Torsk Gadus morhua Östersjön (delområdena EU-vatten) * 5

6 Torsk Gadus morhua Östersjön (delområdena * EU-vatten) Torsk Gadus morhua I, IIb ,04% Torsk Gadus morhua IIa (EU-vatten), Nordsjön % Torsk Gadus morhua Grönlands vatten % Torsk Gadus morhua IIIbcd (EU-vatten) Torsk Gadus morhua IIId (estniska vatten) 650 Torsk Gadus morhua IIId (lettiska vatten) 950 Torsk Gadus morhua IIId (litauiska vatten) Torsk Gadus morhua Norska vatten söder om 62 N % Torsk Gadus morhua Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV ,10% Torsk Gadus morhua VIIa ,26% Torsk Gadus morhua VIIb-k, VIII, IX, X, CECAF ,49% (EU-vatten) Torsk Gadus morhua NAFO 2J3KL 0 0 0% Torsk Gadus morhua NAFO 3NO 0 0 0% Torsk Gadus morhua NAFO 3M 0 0 0% Torsk och kolja Gadus morhua och Vb (Färöiska vatten) % Melanogrammus aeglefinus Långfenad tonfisk Germo alalunga Atlanten, norr om latitud 5 N , ,5 6,45% Långfenad tonfisk Germo alalunga Atlanten, söder om latitud 5 N 2 962, ,7-35,37% Rödtunga Glyptocephalus cynoglossus NAFO 2J3KL 0 0 0% Rödtunga Glyptocephalus cynoglossus NAFO 3NO 0 0 0% Hälleflundra Hippoglossus hippoglossus V, XIV (Grönlands vatten) % Hälleflundra Hippoglossus hippoglossus NAFO 0,1 (Grönlands vatten) % Lerskädda Hippoglossoides platessoides NAFO 3M 0 0 0% Lerskädda Hippoglossoides platessoides NAFO 3LNO 0 0 0% Nordlig stjärtfenad Illex illecebrosus NAFO delzonerna 3 och 4 Ingen Ingen bläckfisk specificerad EUandel specificerad EUandel Håbrand Lamna nasus Gemenskapens vatten i Ej föremål för Ej föremål för zonerna IV, VI och VII begränsningar begränsningar Glasvar Lepidorhombus spp. IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Glasvar Lepidorhombus spp. Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV ,43% Glasvar Lepidorhombus spp. VII ,37% Glasvar Lepidorhombus spp. VIII a,b,d,e ,36% Glasvar Lepidorhombus spp. VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) ,88% Gulstjärtsskädda Limanda ferruginea NAFO 3L,N,O % Sandskädda och flundra Limanda limanda och Platichthys flesus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % 6

7 Marulk Lophiidae IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) ,56% Marulk Lophiidae Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV ,55% Marulk Lophiidae VII ,67% Marulk Lophiidae VIIIa,b,d,e ,70% Marulk Lophiidae VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) ,25% Blå marlin Makaira nigricans Atlanten % Lodda Mallotus villosus V, XIV (Grönlands vatten) % Lodda Mallotus villosus II b 0 0 Lodda Mallotus villosus NAFO 0, % Lodda Mallotus villosus NAFO 3NO 0 0 0% Kolja Melanogrammus aeglefinus I, II ( norska vatten) % Kolja Melanogrammus aeglefinus Norska vatten, söder om 62 N % Kolja Melanogrammus aeglefinus Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd % (EU-vatten) Kolja Melanogrammus aeglefinus IIa (EU-vatten), Nordsjön ,87% Kolja Melanogrammus aeglefinus VIb, XII, XIV 702 Kolja Melanogrammus aeglefinus Vb, VIa (EU-vatten) Kolja Melanogrammus aeglefinus Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV Kolja Melanogrammus aeglefinus VII, VIII, IX, X, CECAF ,27% (EU-vatten) Kolja Melanogrammus aeglefinus VII a 585 Vitling Merlangius merlangus Skagerrak och Kattegatt % Vitling Merlangius merlangus IIa (EU-vatten), Nordsjön % Vitling Merlangius merlangus Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Vitling Merlangius merlangus VIIa ,80% Vitling Merlangius merlangus VIIb-k ,49% Vitling Merlangius merlangus VIII ,96% Vitling Merlangius merlangus IX, X, CECAF (EUvatten) ,00% Vitling & Bleka Merlangius merlangus och Norska vatten söder om 62 N % Pollachius pollachius Kummel Merluccius merluccius Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd ,31% (EU-vatten) Kummel Merluccius merluccius IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) ,27% Kummel Merluccius merluccius Vb (EU-vatten), VI, VII, XII, XIV ,34% 7

8 Kummel Merluccius merluccius VIII a,b,d,e ,34% Kummel Merluccius merluccius VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) ,80% Blåvitling Micromesistius poutassou I-XIV (EU och internationella vatten) Blåvitling Micromesistius poutassou I, II ( norska vatten) % Blåvitling Micromesistius poutassou I, II (NEAFC:s 0 regleringsområde) Blåvitling Micromesistius poutassou V, VI, VII, XII, XIV Blåvitling Micromesistius poutassou IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) Blåvitling Micromesistius poutassou IV (norska vatten) % Blåvitling Micromesistius poutassou VIII a,b,d,e Blåvitling Micromesistius poutassou VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) Blåvitling Micromesistius poutassou Vb (Färöiska vatten) % Blåvitling Micromesistius poutassou V, XIV (Grönlands vatten) % Bergtunga och rödtunga Microstomus kitt och Glyptocephalus cynoglossus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Långa, Birkelånga Molva molva, Molva dypterigia Vb (Färöiska vatten) % Havskräfta Nephrops norvegicus Skagerrak och Kattegatt (EUvatten), ,22% IIIbcd (EU-vatten) Havskräfta Nephrops norvegicus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) ,22% Havskräfta Nephrops norvegicus Vb (EU-vatten), VI ,35% Havskräfta Nephrops norvegicus VII ,91% Havskräfta Nephrops norvegicus VIII a,b,d,e ,00% Havskräfta Nephrops norvegicus VIIIc % Havskräfta Nephrops norvegicus IX, X, CECAF (EUvatten) ,83% Nordhavsräka Pandalus borealis Skagerrak och Kattegatt ,52% Nordhavsräka Pandalus borealis IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Nordhavsräka Pandalus borealis Norska vatten, söder om 62 N % Nordhavsräka Pandalus borealis V, XIV (Grönlands vatten) % Nordhavsräka Pandalus borealis NAFO 3L 0 145* Räka (Penaeidae), Penaeus spp. Franska Guyana % 8

9 Rödspätta Pleuronectes platessa Skagerrak ,46% Rödspätta Pleuronectes platessa Kattegatt ,14% Rödspätta Pleuronectes platessa IIIbcd (EU-vatten) * 0% Rödspätta Pleuronectes platessa IIa (EU-vatten), Nordsjön ,00% Rödspätta Pleuronectes platessa Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV ,01% Rödspätta Pleuronectes platessa VIIa ,51% Rödspätta Pleuronectes platessa VII b,c ,75% Rödspätta Pleuronectes platessa VII d,e ,51% Rödspätta Pleuronectes platessa VII f, g ,79% Rödspätta Pleuronectes platessa VII h,j,k ,03% Rödspätta Pleuronectes platessa VIII, IX, X, CECAF (EUvatten) % Bleka Pollachius pollachius Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV % Bleka Pollachius pollachius VII % Bleka Pollachius pollachius VIII a,b,d,e % Bleka Pollachius pollachius VIIIc ,92% Bleka Pollachius pollachius IX, X, CECAF (EUvatten) % Gråsej Pollachius virens I, II ( norska vatten) % Gråsej Pollachius virens I, II (internationella vatten) 0 0 0% Gråsej Pollachius virens IIa (EU-vatten), Skagerrak and ,15% Kattegatt, IIIbcd (EU-vatten), Nordsjön Gråsej Pollachius virens Norska vatten söder om 62 N % Gråsej Pollachius virens Vb (Färöiska vatten) % Gråsej Pollachius virens Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV ,15% Gråsej Pollachius virens VII, VIII, IX, X, CECAF % Piggvar och slätvar Psetta maxima och Scopthalmus rhombus (EU-vatten) IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) % Rockor Rajidae IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) ,99% Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides I, II ( norska vatten) % 9

10 Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides I, II (internationella vatten) 0 0 0% Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides IIa (EU-vatten), VI Ej föremål för Ej föremål för begränsningar begränsningar Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides V, XIV (Grönlands vatten) % Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides NAFO 0,1 (Grönlands vatten) % Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides NAFO 3LMNO ,38% Lax Salmo salar IIIbcd (EU-vatten) utom * 0% delområde 32 Lax Salmo salar IIId (estniska vatten) 2000 Lax Salmo salar IIId (lettiska vatten) Lax Salmo salar IIId (litauiska vatten) Lax Salmo salar Delområde 32 inom IBSFC * -30% (EU-vatten) Makrill Scomber scombrus IIa (Norska vatten) % Makrill Scomber scombrus IIa (EU-vatten), Skagerrak och ,18% Kattegatt, IIIb,c,d (EU-vatten), Nordsjön Makrill Scomber scombrus IIa (ej EU-vatten), Vb (EUvatten), ,65% VI, VII, VIII a,b,d,e, XII, XIV Makrill Scomber scombrus Vb (Färöiska vatten) ,81% Makrill Scomber scombrus VIIIc, IX, X, CECAF (EUvatten) ,70% Rödfisk Sebastes spp. V, XII, XIV (Grönlands vatten) ,67% Rödfisk Sebastes spp. I, II ( norska vatten) % Rödfisk Sebastes spp. V, XIV (Grönlands vatten) % Rödfisk Sebastes spp. NAFO 0,1 (Grönlands vatten) % Rödfisk Sebastes spp. Va (Islands vatten) % Rödfisk Sebastes spp. Vb (Färöiska vatten) % Rödfisk Sebastes spp. NAFO 3M * 0% Rödfisk Sebastes spp. NAFO 3LN 0 0 0% Rödfisk Sebastes spp. NAFO IF Tunga Solea solea Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd ,80% (EU-vatten) Tunga Solea solea II, Nordsjön ,83% Tunga Solea solea Vb (EU-vatten), VI, XII, XIV ,81% Tunga Solea solea VIIa ,26% Tunga Solea solea VII b,c ,75% Tunga Solea solea VIId ,20% Tunga Solea solea VIIe % Tunga Solea solea VII f,g ,06% Tunga Solea solea VII h,j,k ,69% Tunga Solea solea VIII a,b, ,32% Tunga Solea spp. VIIIcde, IX, X, CECAF (EU-vatten) % 10

11 Skarpsill Sprattus sprattus Skagerrak och Kattegatt % Skarpsill Sprattus sprattus IIIbcd (EU-vatten) * 24,42% Skarpsill Sprattus sprattus IIId (estniska vatten) 0 Skarpsill Sprattus sprattus IIId (lettiska vatten) Skarpsill Sprattus sprattus IIId (litauiska vatten) Skarpsill Sprattus sprattus IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) ,83% Skarpsill Sprattus sprattus VIIde % Pigghaj Squalus acanthias IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) ,71% Vit marlin Tetrapturus alba Atlanten 46,5 46,5 0% Taggmakrill Trachurus spp. IIa (EU-vatten), Nordsjön (EUvatten) ,01% Taggmakrill Trachurus spp. Vb (EU-vatten), VI, VII, ,65% VIIIabde, XII, XIV Taggmakrill Trachurus spp. VIIIc, IX ,09% Taggmakrill Trachurus spp. X, CECAF Azorerna % Taggmakrill Trachurus spp. X, CECAF Madeira % Taggmakrill Trachurus spp. X, CECAF Kanarieöarna % Vitlinglyra Trisopterus esmarki IIa (EU-vatten), Skagerrak och Kattegatt, Nordsjön (EU-vatten) % Vitlinglyra Trisopterus esmarki IV (norska vatten) % Tonfisk Thunnus thynnus Atlanten, öster om longitud , ,06% V, och Medelhavet Storögd tonfisk Thunnus obesus Atlanten ,2-2,45% Svärdfisk Xiphias gladius Atlanten, norr om latitud 5 N 6 745, ,3 1,42% Svärdfisk Xiphias gladius Atlanten, söder om latitud 5 N ,3-0,63% Plattfisk Vb (Färöiska vatten) % 1 Rådets förordning (EG) nr 2341/2002 av den 20 december 2002, bilagorna IA, IB, IC, ID, IE, IF. 2 Förslag till rådets förordning om fastställande av TAC och kvoter för 2004, bilagorna IA, IB, IC, IE. *Inkluderar inte de nya medlemsstater som skall ansluta sig till Europeiska unionen i maj

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17