EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den COM(2003) 746 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för år 2004 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs (framlagt av kommissionen)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL I Tillämpningsområde och definitioner 17 KAPITEL II Fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för gemenskapsfartyg 19 KAPITEL III Fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för tredje länders fartyg 22 KAPITEL IV Licenssystem för gemenskapsfartyg 23 KAPITEL V Licenssystem för tredje lands fartyg 23 KAPITEL VI Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i NAFO-området Avsnitt 1 Gemenskapens deltagande 26 Avsnitt 2 Tekniska åtgärder 27 Avsnitt 3 Kontrollåtgärder 29 Avsnitt 4 Särskilda bestämmelser för nordhavsräka 30 Avsnitt 5 Särskilda bestämmelser för liten hälleflundra 30 Avsnitt 6 Särskilda bestämmelser för kungsfisk 32 KAPITEL VII Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i CCAMLR-området33 Avsnitt 1 Restriktioner 33 Avsnitt 2 Fiske i vetenskapligt syfte 33 KAPITEL VIII Slutbestämmelser 37 BILAGA I Fiskemöjligheter som är tillgängliga för gemenskapens fartyg i områden med fångstbegränsningar och för fartyg från tredjeländer i gemenskapens vatten, per art och per område (i ton färskvikt, utom där annat anges) 38 BILAGA I A ÖSTERSJÖN 41 BILAGA I B SKAGERRAK, KATTATT, NORDSJÖN OCH GEMENSKAPENS VÄSTLIGA FARVATTEN ICES-områdena Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, VIII, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) och Franska Guyana 46 BILAGA I C NORDOSTATLANTEN OCH GRÖNLAND ICES-områdena I, II, IIIa, IV, V, XII, XIV och NAFO 0, 1 (grönländska vatten) 90 BILAGA I D NORDATLANTENS VÄSTRA DEL NAFO-området 101 2

3 BILAGA I E LÅNGVANDRANDE ARTER (Alla områden) 107 BILAGA I F ANTARKTIS (CCAMLR-området) 110 BILAGA II Fiskemöjligheter som tillämpas år 2004 för sill och strömming som får landas osorterad för andra ändamål än livsmedel (i ton, färskvikt) 115 BILAGA III SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR NORDSJÖSILL 116 BILAGA IV TEKNISKA ÖVERGÅNGSÅTGÄRDER 117 BILAGA V TILLFÄLLIG BRÄNSNING AV FISKEANSTRÄNGNING OCH TILLÄGGSVILLKOR FÖR KONTROLL, INSPEKTION OCH ÖVERVAKNING I SAMBAND MED ÅTGÄRDER FÖR ÅTERHÄMTNING AV VISSA FISKBESTÅND BILAGA VI FISKEANSTRÄNGNING FÖR FARTYG SOM FISKAR EFTER TOBISFISKAR I NORDSJÖN OCH SKAGERRAK 137 BILAGA VII 139 BILAGA VIII 144 BILAGA IX INNEHÅLL I OCH BESTÄMMELSER FÖR DE UPPGIFTER SOM SKALL SÄNDAS TILL KOMMISSIONEN 146 BILAGA X 151 BILAGA XI 158 BILAGA XII 161 BILAGA XIII 162 BILAGA XIV NAFO-område 167 BILAGA XV Förbud mot riktat fiske i CCAMLR-området 168 BILAGA XVI Fångst- och bifångstbegränsningar för nytt fiske och provfiske i CCAMLRområdet under 2003/ FINANSIERINGSÖVERSIKT Åtgärdens beteckning 170 3

4 2. Berörda budgetposter Rättslig grund Beskrivning av åtgärden Allmänt mål Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse Klassificering av utgifter och inkomster Obligatoriska utgifter Differentierade anslag Typ av utgifter och inkomster Budgetkonsekvenser Metod för att beräkna åtgärdens totala kostnad (samband mellan de enskilda kostnaderna och den totala kostnaden) Åtgärder för bedrägeribekämpning Analys av kostnadseffektivitet Administrativa utgifter (Avsnitt III del A i budgeten) 172 4

5 MOTIVERING I detta förslag till rådsförordning fastställs 2004 års fiskemöjligheter för gemenskapen i flera fiskeområden och för fiskefartyg från tredjeländer i gemenskapens vatten, tillsammans med de villkor som skall gälla för att fiskemöjligheterna skall kunna utnyttjas. Förslaget innehåller också tillfälliga bestämmelser om begränsning av fiskeansträngningen för kraftigt utfiskade fiskbestånd, i avvaktan på att återhämtningsplaner antas för dessa bestånd. Gemenskapen är ensamt behörig att fastställa och fördela fiskemöjligheter och bestämmelser för begränsning av fiskeansträngning. Denna behörighet regleras i artikel 20 i rådets förordning nr 2371/2002 av den 20 december I. FÖRSLAGETS POLITISKA BAKGRUND I den senaste rapporten från Internationella havsforskningsrådet (ICES, oktober 2003), som till största delen godkänts av :s vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskerinäringen (STECF), bekräftas de tendenser som kunde iakttas förra året. Många bestånd med demersal fisk och vissa bestånd med pelagisk fisk överutnyttjas och ligger utanför de säkra biologiska gränserna. Vissa överutnyttjade bestånd visar dock tecken ökad biomassa och lägre fiskedödlighet, men andra hotas fortfarande av snar kollaps. För fjorton bestånd krävs nu återhämtningsplaner, medan siffran för förra året var nio. Beroende på bestånd har ICES antingen rekommenderat upphörande av fiske i det berörda fisket eller ytterst restriktiva totala tillåtna fångstmängder (TAC) i avvaktan på att en återhämtningsplan antas. ICES vidhåller att de minskningar av fiskedödligheten som krävs endast kan uppnås om förvaltningsåtgärderna omfattar betydande minskningar av fiskeansträngningen. Detta är ytterligare en anledning för kommissionen att hålla fast vid sitt förslag om att den direkta förvaltningen av ansträngningen skall spela en central roll i fiskeförvaltningen, både när det gäller de totala tillåtna fångstkvoterna ock kvotfördelningen samt i återhämtningsplanerna för de hotade bestånden. Om man inte kan nå en överensskommelse om ansträngningsbegränsningarna kommer kommissionen att insistera på mer restriktiva totala tillåtna fångstmängder eller på andra åtgärder som kommer att ge liknande resultat. Kommissionen är övertygad om att fleråriga förvaltningsplaner är nödvändiga för beståndens hållbarhet på lång sikt. Om några planer inte kommer till stånd måste vi införa mer restriktiv förvaltning på kort sikt. Även om kommissionen anser att en gradvis övergång till återhämtning är att föredra kan ett sådant gradvist tillvägagångssätt (som ofta avviker kraftigt från forskarnas rekommendationer om kraftfulla åtgärder på kort sikt) endast accepteras om det finns ett åtagande på lång sikt om återhämtning, inbegripet alla de delar (förvaltning av ansträngningen och effektiv kontroll av fiskeverksamheten) som gör ett sådant åtagande effektivt. Enligt de senaste rekommendationerna från forskarna bör förvaltningen vara fiskebaserad, eftersom en förvaltning på grundval av en enda art inte på ett bra sätt kan återspegla komplexiteten för de många blandade fisken där olika bestånd fiskas samtidigt. Ett fiskebaserat förhållningssätt kräver att man tar hänsyn till att olika bestånd ingår i ett och samma fiske. Det är också ytterligare en anledning till att använda direkt förvaltning av ansträngningen som en förvaltningsmetod. Förvaltningsbestämmelserna kommer endast att kunna fungera om de följs på rätt sätt. Kommissionen avser att lägga fram förslag under första halvåret 2004 (utöver ändringarna av kontrollbestämmelserna för det tillfälliga systemet för förvaltning av ansträngningen) för att förbättra tillämpningen av förvaltningsåtgärderna. 5

6 Nya regler kommer emellertid inte att förslå om medlemsstaterna inte ser till att de följs. Det är av yttersta vikt för bevarandet av fiskebestånden att kontrollen och genomförandet förbättras. Kommissionen har nyligen inlett överträdelseförfaranden mot några medlemsstater för bristfälligt genomförande av gemenskapens bestämmelser. Medlemsstaterna påminns om att enligt artikel 26 i rådets förordning nr 2371/2002 får kommissionen vidta förebyggande åtgärder om en medlemsstats underlåtenhet att se till att gemenskapens bestämmelser följs kan innebära ett allvarligt hot mot bevarandet av resurserna. II. BRÄNSNING AV FISKEANSTRÄNGNINGEN Mot bakgrund av rekommendationerna från ICES om fiskeansträngningen anser kommisisonen att denna förvaltningsmetod är av yttersta vikt för att de mest hotade bestånden skall kunna återhämta sig. Rådet fastslog i december förra året att det behövs tillfälliga bestämmelser om fiskeansträngning för vissa torskfisken. Kommissionen har redan föreslagit återhämtningsplaner för flera bestånd med bestämmelser om direkt förvaltning av fiskeansträngningen. Emellertid kan endast ett av dessa förslag antas i december och det föreslagna systemet för förvaltning av ansträngningen kan inte genomföras förrän en bit in på ICES har sedan dess rekommenderat att fiske förbjuds för ytterligare flera bestånd i avvaktan på att gemenskapen skall anta återhämtningsplaner för dem. Under dessa omständigheter anser kommissionen att tillfälliga bestämmelser för förvaltning av fiskeansträngningen är av yttersta vikt. Bestämmelserna bör likna dem i bilaga XVII i förordning 2341/2002 och gälla alla fisken som ICES anser bör förbjudas. Tillfälliga bestämmelser om förvaltning av ansträngningen, baserat på ett begränsat antal fiskedagar per kategori fiskeredskap, föreslås för torskfisket i Skagerrak, Kattegat, Nordsjön, Irländska sjön och väster om Skottland, för tunga i västra Engelska kanalen och för det södra beståndet av kummel, marulk och havskräfta utanför Iberiska halvön. För dessa bestånd föreslår kommissionen totala tillåtna fångstmängder som inte överensstämmer med ICES rekommendationer om nollnivå. Förslagen medför en högre risknivå och ett längre tidsperspektiv för återhämtningen än om de vetenskapliga rekommendationerna strikt skulle följas. För att dessa totala tillåtna fångstmängder skall vara effektiva för återhämtningen måste de kombineras med begränsningar av fiskeansträngningen. De nuvarande tillfälliga bestämmelserna om begränsning av ansträngningen behöver bli mer effektiva, eftersom de är onödigt komplicerade och svåra att genomdriva. Ansträngningen behöver minskas ytterligare för att bestånden skall kunna återhämta sig, men bestämmelserna är inte tillräckliga i detta avseende, eftersom de inte begränsar antalet dagar till havs, utan bara antalet fiskedagar med vissa typer av redskap. Bestämmelserna måste stärkas och förenklas så att de blir lättare att följa. De föreslagna bestämmelserna återfinns i bilaga V. De viktigaste förändringarna jämfört med dagens regler är följande: Krav på att fartyg som har använt upp sina dagar utanför hamn stannar i hamn eller utanför området. I Nordsjön och väster om Skottland skall de tidigare avstängda områdena öppnas och i stället föreslås att ytterligare dagar utanför hamn skall tilldelas fartyg som visat att de landar små mängder fisk ur hotade bestånd. 6

7 Exaktare uppskattningar av registrerade dagar till havs, som används för att uppdatera tilldelning och minskning av ansträngning. Strängare regler om ett nät per resa. ICES har rekommenderat en särskild plan för förvaltning av ansträngningen för fisket av tobisfiskar i Nordsjön, som återfinns i bilaga VI. III. FASTSTÄLLANDE AV TOTALA TILLÅTNA FÅNGSTMÄNGDER (TAC) a) Bestånd i gemenskapens vatten Som under tidigare år är de totala tillåtna fångsterna (TAC) baserade på de senaste rönen inom forskningen, ibland med vissa modifikationer på grund av behovet att garantera en viss kontinuitet för den ekonomiska verksamheten inom berörda fisken, förutsatt att den är i förening med en väsentligt minskad risk för de hotade bestånden. De senaste rekommendationerna från ICES, som innebär ett fullständigt förbud för många demersala fisken i EU, måste beaktas mot bakgrund av rådets beslut under de senaste två åren. Besluten har inneburit avsevärda minskningar av fiskekvoterna för hotade bestånd och införande av tillfälliga ansträngningskontroller 2003 för vissa fisken. Bestämmelserna åtföljs av avvecklingsprogram, vilket har lett till att fiskekapaciteten har minskat i vissa medlemsstater 1. Kommissionen anser därför att dess nuvarande angreppssätt, att tillåta fortsatt fiske, men på låga nivåer, kan ge goda resultat om det efterlevs till fullo. Hellre än att införa ytterligare minskningar av fisket av bestånd som tidigare identifierats som varande i behov av återhämtning är kommissionen övertygad om att de gällande bestämmelserna behöver stärkas och man behöver se till att de följs. Omfattande minskningar av fisket kommer emellertid att krävas för fisken som man först nu kunnat identifiera som varande i behov av återhämtning. Kommissionen föreslår, liksom förra året, totala tillåtna fångstmängder som ger en låg fiskedödlighet för de bestånd som är i behov av återhämtning. Om andra bestånd fångas tillsammans med de bestånd som behöver återhämta sig föreslår kommissionen minskade totala tillåtna fångstmängder för dessa arter, beroende på i hur hög grad de har kontakt med de bestånd som behöver återhämta sig. Kommissionen har samrått med berörda aktörer i branschen vid utarbetandet av detta års förslag. På grundval av dessa samråd slår kommissionen fast att det behövs ett tillvägagångssätt som bygger på etapper som en kompromiss mellan behovet att så snabbt som möjligt få tillbaka bestånden till säkra biologiska nivåer och behovet att säkerställa viss kontinuitet i näringen. Förslaget behåller allmänt sett den nivå på begränsningar för fiskeindustrin som rådet införde förra året för bestånd i behov av återhämtning, men innehåller också nya begränsningar för nytillkomna bestånd i behov av återhämtning, och utgör på så sätt en kompromiss. Att låta kortsiktiga ekonomiska överväganden vinna över vetenskapliga rekommendationer, skulle innebära ett allvarligt hot mot den långsiktiga återhämtningen av de mest hotade bestånden och äventyra fiskerinäringens framtid på lång sikt. Detta är inte en möjlighet som kommissionen kan acceptera. När ICES har baserat sina rekommendationer på analytiska utvärderingar och STECF dessutom har granskat ICES rekommendationer, ligger dessa rekommendationer till grund för de totala tillåtna fångstmängder som föreslås för bestånden, utom när det gäller bestånd i, Danmark och Nederländerna har genomfört avvecklingsprogram som är knutna till begränsningarna av ansträngningen i Nordsjön. 7

8 behov av återhämtning och bestånd som lever i nära anslutning till dessa som förvaltas enbart av gemenskapen. När det gäller den mer detaljerade strategin för fastställande av totala tillåtna fångstmängder i gemenskapens vatten använder kommissionen följande kriterier för följande kategorier bestånd: Bestånd för vilka ICES och STECF har rekommenderat fiskestopp Berörda bestånd: Torsk i Kattegatt Torsk i Skagerrak, Nordsjön och i östra delen av Engelska kanalen Torsk väster om Skottland Torsk i Irländska sjön Vitling i Irländska sjön Tunga i västra delen av Engelska kanalen Kummel utanför Iberiska halvön Havskräfta utanför Iberiska halvön För ett antal bestånd har ICES rekommenderat förbud för 2002 och rådet antog totala tillåtna fångstmängder som är förenliga med de kraftiga sänkningar av fiskedödligheten på 65 % som gäller för torsk i Nordsjön, torsk väster om Skottland, torsk i Kattegatt och torsk i Irländska sjön. För nordsjötorsk har ICES inte kunnat bistå med kvantitativa rekommendationer och kommissionen förslår att de totala tillåtna fångstmängderna skall förbli oförändrade för detta bestånd. Där det finns nya rekommendationer föreslår kommissionen totala tillåtna fångstmängder som är förenliga med de senaste uppgifterna och rådets minskning av fiskedödligheten för 2002 (torsk väster om Skottland, torsk i Kattegatt, torsk i Irländska sjön), utom i de fall där en tillämpning av kommissionens föreslagna fångstregler medger totala tillåtna fångstmängder som är förenliga med den avsedda ökningen av lekbeståndens biomassa. För andra bestånd för vilka ICES rekommenderar fiskeförbud (tunga i västra delen av Engelska kanalen, kummel och havskräfta utanför Iberiska halvön, vitling i Irländska sjön) föreslår kommissionen totala tillåtna fångstmängder som är förenliga med besluten från 2002 om acceptabla minskningar av fiskedödligheten, men som kan justeras i vissa fall om återhämtningen inte är fullt så akut. Kommissionen avser att låta vitling i Irländska sjön ingå i ett av förslagen om återhämtningsplaner, genom en ändring under Bestånd för vilka ICES och STECF har rekommenderat minskningar till mycket låga nivåer eller en återhämtningsplan Berörda bestånd: Rödspätta i Nordsjön Det nordliga kummelbeståndet Torsk i Keltiska sjön Rödspätta i Keltiska sjön Tunga i Biscayabukten Marulk utanför Iberiska halvön 8

9 För tunga i Biscayabukten föreslår kommissionen en total tillåten fångstmängd som motsvarar en minskning av fiskedödligheten som står i proportion till den som tillämpas för andra bestånd med liknande bevarandestatus. För det nordliga kummelbeståndet föreslår kommissionen en total tillåten fångstmängd som är förenlig med fångstbestämmelserna i återhämtningsplanen för kummel. För rödspätta i Nordsjön föreslår kommissionen en total tillåten fångstmängd som bör motsvara den miskning av fiskedödligheten på 40 % som rekommenderas av ICES. För torsk i Keltiska sjön föreslår kommissionen en total tillåten fångstmängd som är förenligt med målsättningen för andra torskbestånd i återhämtningsplanen för torsk, dvs. en ökning på 30 % av biomassan. För vitling i Keltiska sjön motsvarar den totala tillåtna fångstmängden samma minskning av fiskedödligheten som för torsk i samma område. Kommissionen avser att låta två bestånd i Keltiska sjön, rödspätta i Nordsjön och marulk utanför Iberiska halvön ingå i befintliga återhämtningsplaner eller förslag till planer under Bestånd som lever i nära anslutning till ett bestånd för vilket ICES och STECF har rekommenderat förbud eller minskning till lägsta möjliga nivå Förbindelserna mellan torsk och andra bestånd i Nordsjön beskrivs i en modell över flera arter för fiskeförvaltning av en arbetsgrupp i STECF. Kommissionen utgår från modellen då man fastställer totala tillåtna fångstmängder för arter med nära förbindelse som kolja och vitling i Nordsjön och Irländska sjön och föreslår totala tillåtna fångstmängder som kommer att leda till minskningar i fiskedödlighet som står i proportion till hur omfattande kontakten mellan arterna är. På begäran av fiskenäringen har kommissionen undersökt vägar att separera fisket av återhämtningsbestånd och bestånd i kontakt med dessa, som gråsej och kolja, antingen genom skilda fiskeområden eller åtgärder rörande fångstsammansättningen. På grund av svårigheter vid tillämpningen av reglerna i bilaga XVII till förordning 2341/2002 för fiskeverksamhet i små geografiska områden anser kommissionen att separationen av olika bestånd inte bör bygga på en geografisk indelning. I stället kommer fartyg med mindre än 5 % registrerade bifångster av torsk att ges fler dagar till havs än fartyg som har mer bifångst av torsk. Därutöver tillkommer bestämmelser för att få fler fartyg att hamna på den procentsatsen. Kommissionen godtar emellertid bevisen för att de bifångsterna av torsk i samband med fisket av havskräfta är låga i de flesta områden, varför det kan antas att arterna inte är så nära förbundna som man tidigare trott. Man föreslår därför ökade totala tillåtna fångstmängder för dessa bestånd jämfört med nivåerna för Om de tekniska åtgärder som skall vidtas under 2004 ytterligare separerar fisket av havskräfta från torskfisket kommer kommissionen att överväga ytterligare ökningar av de totala tillåtna fångstmängderna för havskräfta till I områden utanför Nordsjön finns den rekommendationer om kontakterna mellan de berörda bestånden. Kommissionen föreslår en ytterligare minskning av fiskedödligheten för bestånd som glasvar, marulk, tunga och vitling som skall bidra till återhämtningen för de bestånd som de hör samman med, dvs. torsk, kummel och tunga. De flesta av dessa bestånd fiskas utanför de säkra biologiska gränserna i vilket fall som helst, och den största delen av den föreslagna 9

10 minskningen av fiskedödligheten grundar sig på vetenskapliga rekommendationer för en enda art. Andra bestånd som enligt ICES och STECF är utanför säkra biologiska gränser och för vilka man rekommenderar en kraftig minskning av fiskedödligheten För bestånd som är utanför säkra biologiska gränser, men som inte omfattas av de kategorier som nämns ovan föreslår kommissionen totala tillåtna fångstmängder som motsvarar den fångstmöjlighet på kort sikt som rekommenderats av antingen ICES eller STECF eller båda. För att lindra effekterna av osäkra bedömningar och för att kunna uppnå ökad stabilitet på marknaderna och i fiskeverksamheten föreslår kommissionen emellertid begränsade ändringar av de totala tillåtna fångstmängderna till högst 40 % jämfört med 2002 års nivåer, om detta kan göras utan att försiktighetsvärdet för fiskedödligheten, F pa, överskrids. Bestånd inom säkra biologiska gränser som inte har förbindelse med ett bestånd för vilket ICES och STECF har rekommenderat förbud eller återhämtningsplan När bedömningen av ett bestånd visar att det ligger inom säkra biologiska gränser väljer kommissionen att införa en fångstbestämmelse i förslaget om totala tillåtna fångstmängder som inte leder till att beståndet inom en överskådlig framtid kommer att hamna under dessa gränser (dvs. antingen under försiktighetsvärdet för biomassa, B pa, eller över försiktighetsvärdet för fiskedödlighet, F pa ). Kommissionen föreslår totala tillåtna fångstmängder som motsvarar den fångstbestämmelse på kort sikt som rekommenderas av ICES och STECF. För att lindra effekterna av osäkerheten i rekommendationerna och öka den ekonomiska stabiliteten för fiskenäringen kommer kommissionen att begränsa eventuella ökningar och minskningar av de totala tillåtna fångstmängderna till högst 20 % jämfört med 2002 års totala tillåtna fångstmängder om detta kan göras utan att F pa överskrids. Om de totala tillåtna fångstmängderna ökas får kommissionen begränsa ökningen för att säkra stabiliteten för marknaderna och fiskeverksamheten. När det finns rekommendationer om effekter på lång sikt som antingen innebär att ett annan förändring av de totala tillåtna fångstmängderna är lämplig eller att en förändring av fiskedödligheten skulle medge ökade fångster utan biologisk risk tar kommissionen hänsyn till detta vid utarbetande av förslaget till de totala tillåtna fångstmängderna. 10

11 Bestånd för vilka det inte finns några bedömningar När det gäller bestånd för vilka det inte finns några analytiska bedömningar har det föreslagits totala tillåtna fångstmängder (försiktighetsvärde). I dessa fall har kommissionen grundat sitt förslag på rekommendationer från antingen ICES eller STECF om dessa organ har givit ett uttryckligt förslag till totala tillåtna fångstmängder. För försiktighetsvärden för totala tillåtna fångstmängder (försiktighets-tac), där det varken finns bedömningar eller rekommendationer föreslår kommissionen som en allmän regel samma totala tillåtna fångstmängd för 2004 som för 2003 om de rapporterade landningarna visar på ett högt utnyttjande av kvoterna. När utnyttjandet av en försiktighets-tac är lågt har kommissionen undersökt om detta beor på brist på verkliga fiskemöjligheter (fiskemöjligheterna finns bara på pappret). Kommissionen föreslår i dessa fall en minskning av de totala tillåtna fångstmängderna så att de bättre återspeglar (och på lång sikt skyddar) de verkliga fiskemöjligheterna. Kommissionen föreslår en minskning på 20 % av de totala tillåtna fångstmängderna för att fiskemöjligheterna gradvis skall sänkas till den landningsnivå som kunnat iakttas under de senaste åren. (b). Bestånd som förvaltas av regionala fiskeorganisationer Vissa bestånd förvaltas av regionala fiskeorganisationer eller efter bilaterala samråd med tredje länder. I kommissionens förslag för dessa bestånd återspeglas de beslut som fattats under samråden eller i fiskeorganisationerna. Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (NAFO) har antagit en återuppbyggnadsplan för liten hälleflundra i NAFO:s delområde 2 och område 3KLMNO. Syftet med återuppbyggnadsplanen är att uppnå en nivå för biomassa som går att uynyttja på 5+ av ton i genomsnitt, vilket medger stabila fångster av beståndet på lång sikt. För att målet skall kunna uppnås föreskriver återuppbyggnadsplanen en minskning av de totala tillåtna fångstmängderna fram till 2007 och tilläggsbestämmelser för att planen skall vara effektiv. Bestämmelserna bör genomföras redan från 2004 i väntan på en rådsförordning beträffande fleråriga bestämmelser för återuppbyggnad av beståndet för liten hälleflundra. c). Bestånd som förvaltas inom ramen för bilaterala avtal De totala tillåtna fångstmängder som gäller för bestånd som delas med Norge i bilaga IB och de kvoter som tilldelats Norge enligt bilagorna IC och II är tillfälliga i avvaktan på att fiskerisamråden mellan Europeiska gemenskapen och Norge skall avslutas för IV. KONTROLL AV FÅNGSTBRÄNSNINGAR OCH FISKEANSTRÄNGNING Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken prioriterar förbättrad kontroll och förbättrat genomdrivande av den gemensamma fiskeripolitikens regler. En orsak till det alltför höga fisketrycket på bestånden är att fångstbegränsningar, ansträngningsgränser och rapporteringskrav för fiskefartyg inte följs. I de senaste rekommendationerna från ICES upprepas forskarnas synpunkter sedan tidigare om det stora antalet odeklarerade landningar, systematisk felrapportering av fångster och osäkerhet om huruvida de officiella uppgifterna om fiskeverksamheten stämmer. Kommissionens egna inspektörer har under 2003 funnit att flera medlemsstater inte har tillämpat de tillfälliga gränser för fiskeansträngningen som sattes i december

12 Den direkta följden av detta är en högre fiskedödlighet än vad som skulle varit fallet om de totala tillåtna fångstmängderna, kvoterna och ansträngningsbegränsningarna hade genomförts på rätt sätt. Medlemsstaterna bör vidta omedelbara åtgärder för att se till att gemenskapens bestämmelser följs så att 2004 års kvoter och ansträngningsbegränsningar verkställs som de skall. Kommissionen föreslår därför att vissa kontrollbestämmelser omedelbart förstärks så att de totala tillåtna fångstmängderna, kvoterna och ansträngningsbegränsningarna verkligen följs för de bestånd som omfattas av återhämtningsåtgärder. Kommissionen kommer snarast att anta en förordning om ett särskilt övervakningsprogram för torskfiske i enlighet med artiklarna 34a och 34b i rådets förordning (E) nr 2847/93 och artikel 27 i förordning () nr 2371/2002. I programmet kommer bland annat riktmärken för inspektion, gemensamma prioriteringar och enhetlig inspektion av myndigheter att fastställas. Liknande särskilda övervakningsprogram kommer att föreslås under 2004 för andra fisken för vilka ICES har rekommenderat återhämtningsplaner. V. YTTERLIGARE TEKNISKA ÅTGÄRDER Många aktörer anser att det bästa sättet att få bestånden att återhämta sig är att vidta tekniska åtgärder i stället för begränsningar av fångst eller ansträngning. Kommissionen anser att tekniska bestämmelser kan bidra positivt på vissa områden t.ex. vid utvecklingen av utrustning för att öka selektiviteten för olika arter (som sorteringsgaller för att separera havskräfta från viss vitfisk), vid regleringen av redskapsstorlek för fasta redskap för att förbättra effektiviteten i kontrollen av ansträngningen och och ge fördelar genom att maskstorleken i vissa fisken ökar ytterligare. Kommissionen avser att fortsätta arbetet i dessa frågor tillsammans med medlemsstaterna under de kommande månaderna, i syfte att föreslå nya tekniska bestämmelser före juli Med tanke på att vissa tekniska bestämmelser skall genomföras den 1 januari 2004 ingår de i detta förslag som tillfälliga undantag eller tillägg till gemenskapsbestämmelserna i väntan på att motsvarande förordningar ändras. Kommissionens förslag till rådets förordning om bevarande av fiskeresurser i Medelhavet kommer att diskuteras under Kommissionen föreslår att vissa delar av det förslaget, som totalförbudet mot trålfiske inom tre sjömil från kusten, redan nu skall börja tillämpas på tillfällig basis enligt villkoren i bilaga IV. VI. FÖRBÄTTRADE VETENSKAPLIGA REKOMMENDATIONER I sina rekommendationer för fiskeförvaltningen under 2004 har ICES gjort en analys av fisken per område och framhåller betydelsen av de olika förbindelserna mellan bestånd i blandade demersala fisken. ICES påpekar också att man inte kan ge bättre rekommendationer om blandade fisken, eftersom man inte har tillgång till viktiga uppgifter, särskilt när det gäller fisk som kastas överbord under i samband med fiske. Bristen på kvantitativa utvärderingar av förbindelser mellan fiskbestånd leder till att gemenskapens förvaltning av blandade fisken blir mindre effektiv. 12

13 Kommissionen vill påminna medlemsstaterna om att det i rådets förordning angående insamling av viktiga uppgifter för den gemensamma fiskeripolitiken. Enligt den förordningen skall medlemsstaternas uppgifter finnas tillgängliga för vetenskapliga organisationer, som ICES. Kommissionen kommer aktivt att följa upp denna fråga med de berörda medlemsstaterna för att se till att bedömningarna av fiskbestånden under 2004 kan göras med alla tillgängliga uppgifter. VII. ÖVRIGA FRÅGOR a). Fördelning av kvoter till anslutande stater Inför gemenskapens utvidgning 2004 föreslår gemenskapen att de anslutande länderna skall ingå i kvoterna för alla bestånd där länderna har rätt till fiskemöjligheter. Kommissionen föreslår en fördelning av totala tillåtna fångstmängder för hela 2004, beroende på stabiliteten i anslutningsfördraget. Förslaget behandlar dock separat de kvantiteter som de berörda länderna har rätt att fiska mellan den 1 januari och den 30 april Inom ramen för de bilaterala fiskeavtalen med Estland, Lettland och Litauen kommer det inte ske några köp av fiskemöjligheter för EU-fartyg och därför innefattar förslaget inte några bestämmelser om ekonomiska bidrag från gemenskapens budget. b) Kvotflexibilitet mellan år Enligt rådets förordning () nr 847/96 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren skall rådet besluta om vilka bestånd som skall omfattas av de olika bestämmelserna i förordningen. För tydlighetens skull för kommissionen in de artiklar i förordning 847/96 som är tillämpliga för varje bestånd direkt i kvottabellen (tillsammans med koderna för fångstrapporterna). 13

14 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för år 2004 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING, med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien 2, särskilt artiklarna 21 och 24 i, och bilagorna III, VI, VIII, IX och XII till denna, med beaktande av rådets förordning () nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken 3, särskilt artikel 20 i denna, med beaktande av rådets förordning () nr 66/98 av den 18 december 1997 om vissa bevarande- och kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiskeverksamhet i Antarktis, och upphävande av förordning () nr 2113/96 4, särskilt artikel 21 i denna, med beaktande av kommissionens förslag 5, och av följande skäl: (1) Enligt artikel 4 i förordning (E) nr 2371/2002 skall rådet, mot bakgrund av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden och särskilt mot bakgrund av rapporten från Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerisektorn, anta nödvändiga bestämmelser för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt. (2) Enligt villkoren i artikel 20 i förordning (E) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa totala tillåtna fångstmängder (TAC) för varje fiske eller grupp av fisken. Fiskemöjligheterna bör fördelas mellan medlemsstaterna och tredje land i enlighet med artikel 20 i den förordningen. (3) För att säkerställa att de totala tillåtna fångstmängderna och kvoterna förvaltas effektivt bör särskilda villkor för fiskeverksamhet fastställas. 5 T L 236, , s. 1. T L 358, , s. 59. T L 6, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning () nr 742/1999 (T L 41, , s. 1). T C [ ], [ ], s. [ ] 14

15 (4) Principer och vissa förfaranden bör fastställas för fiskeförvaltning på gemenskapsnivå så att medlemsstaterna kan förvalta de fartyg som för deras flagg. (5) Enligt artikel 2 i rådets förordning () nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren 6 måste det anges vilka bestånd som skall omfattas av de olika åtgärder som fastställs i den förordningen. (6) I enlighet med förfarandet i avtalen eller protokollen om fiskerealtioner har gemenskapen hållit samråd om fiskerättigheter med Norge 7, Danmark, Färöarna 8, Grönland 9, Island 10, Lettland 11, Litauen 12 och Estland 13. (7) Enligt artikel 124 i 1994 års anslutningsakt skall gemenskapen förvalta de fiskeavtal som Sverige och Finland har ingått med tredje land. Gemenskapen har samrått med Polen, i enlighet med dessa avtal. (8) Enligt 2003 års anslutningsakt för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, LItauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien skall fiskemöjligheterna för Estland, Lettland, Litauen och Polen regleras genom anslutningsfördraget från och med datum för anslutningen. Samma grund för fördelning av fiskemöjligheter tillämpas emellertid från och med den 1 januari till datum för anslutningen. (9) Gemenskapen är avtalsslutande part i flera regionala fiskeorganisationer. Dessa fiskeorganisationer har rekommenderat fångstbegränsningar och andra bevarandeföreskrifter för vissa arter, och gemenskapen bör därför följa dessa rekommendationer. (10) Fiskemöjligheterna bör verkställas i enlighet med gemenskapslagstiftningen, särskilt kommissionens förordning (E) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser för märkning och dokumentation av fiskefartyg 14, rådets förordning (E) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk 15, rådets förordning (E) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken 16, rådets förordning () nr 1626/94 av den 27 juni 1994 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Medelhavet 17, rådets förordning () nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd 18, förordning () T L 115, , s. 3. T L 226, , s. 48. T L 226, , s. 12. T L 29, , s. 9. T L 161, , s. 1. T L 332, , s. 1. T L 332, , s. 6. T L 332, , s. 16. T L 132, , s. 9. T L 276, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning () nr 1965/2001 (T L 268, , s. 23). T L 261, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning () nr 806/2003 (T L 122, , s. 1-35). T L 171, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning () nr 973/2001 (T L 137, , s. 1). T L 171, , s

16 nr 66/98, rådets förordning () nr 88/98 av den 18 december 1997 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund 19 aoch rådets förordning () nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer 20, rådets förordning () nr 1434/98 av den 29 juni 1998 om att fastställa villkor för landning av sill i andra syften än för att konsumeras direkt 21. (11) Vissa kompletterande kontrollåtgärder och tekniska villkor för fiske bör genomföras under 2004 som bidrag till bevarandet av fiskbestånden. (12) Gemenskapsbestämmelser bör antas för fiske i Rigabukten i enlighet med riktlinjerna i 2003 års anslutningsakt. Det bör införas ett krav på särskilda fisketillstånd för tillträde till dessa vatten. (13) TAC för bestånd som omfattas av återhämtningsplaner som kan genomföras redan 2004 bör överensstämma med återhämtningsstrategierna i planerna. För bestånd med återhämtningsplaner som inte kan genomföras 2004 bör en mer restriktiv förvaltning tillämpas på kort sikt. (14) I väntan på att återhämtningsplaner antas och att de bestämmelser om ansträngningsförvaltning som ingår i dessa genomförs är det nödvändigt att tillämpa tillfälliga bestämmelser för förvaltning av ansträngningen, åtminstone för de mest hotade bestånden (de bestånd för vilka ICES rekommenderar en nollnivå för 2004 års totala tillåtna fångstmängder). (15) I enlighet med rekommendationerna från ICES bör ett tillfälligt system tillämpas för förvaltning av fiskeansträngningen inom industrifisket efter tobisfiskar i ICES delområde IV (Skagerrak och Nordsjön). (16) Vid sitt 25:e årsmöte den september 2003 antog Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (NAFO) en återuppbyggnadsplan för liten hälleflundrai NAFO:s delområde 2 och områdena 3KLMNO. För att målet skall kunna uppnås föreskriver återuppbyggnadsplanen en minskning av de totala tillåtna fångstmängderna fram till 2007 och tilläggsbestämmelser för att planen skall vara effektiv. Bestämmelserna bör genomföras redan från 2004 i väntan på en rådsförordning beträffande fleråriga bestämmelser för återuppbyggnad av beståndet för liten hälleflundra. (17) I syfte att iaktta de justeringar av gemenskapens kvoter som fastställts av ICCAT, är det nödvändigt att fördelningen av underutnyttjandet sker på grundval av medlemsstaternas respektive bidrag till underutnyttjandet utan ändringar av den fördelningsnyckel som fastställs enligt den nuvarande förordning som styr den årliga tilldelningen av TAC. (18) Som avtalsslutande part i konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) har gemenskapen ett internationellt åtagande som medför T L 9, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning () nr 1520/98 (T L 201, , s. 1). T L 125, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning () nr 973/2001 (T L 137, , s. 1). T L 191, , s

17 skyldighet att tillämpa de åtgärder som antagits av CCAMLR-kommissionen. De totala tillåtna fångstmängder som antas av den kommissionen för anges i bilaga IF och skall tillämpas mellan de datum som anges i den bilagan. (19) Vid sitt 22:a årsmöte 2003 godkände CCAMLR-kommissionen att fartyg med flagg deltar i vetenskapligt fiske efter Dissostichus spp. i delområdena FAO 88.1 och FAO 48.6, och fastställde de villkor för fångst och bifångst som anges i bilaga XVI samt de tekniska bestämmelser som återfinns i artikel 43. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE: KAPITEL I Tillämpningsområde och definitioner Artikel 1 Syfte 1. I denna förordning fastställs fiskemöjligheter och särskilda villkor som skall gälla för utnyttjande av fiskemöjligheterna för 2004 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd. För vissa bestånd i Antarktis fastställs emellertid fiskemöjligheterna och de särskilda villkoren för angiven period i bilaga IF. Denna förordning skall tillämpas på Artikel 2 Tillämpningsområde a) fartyg som för en medlemsstats flagg och som är registrerade i en medlemsstat, nedan kallade gemenskapsfartyg, i zoner där det krävs fångstbegränsningar, och b) fartyg som för ett tredje lands flagg eller är registrerade i ett tredje land (nedan kallade tredje lands fartyg) i vatten som faller under medlemsstaternas överhöghet eller jurisdiktion, nedan kallade -vatten. I denna förordning avses med a) fiskemöjligheter: Artikel 3 Definitioner i) totala tillåtna fångstmängder (TAC) eller antalet fartyg som har tillstånd att bedriva fiske eller dessa tillstånds giltighetstid, ii) iii) andelar av de TAC som gemenskapen har tillgång till, kvoter som tilldelas gemenskapen i tredje lands vatten, 17

18 iv) tilldelning av gemenskapens fiskemöjligheter enligt ii) och iii) till medlemsstaterna i form av kvoter, v) tilldelning av de kvoter i gemenskapens vatten som skall fiskas av tredje land, b) internationella vatten: vatten som inte omfattas av någon stats överhöghet eller jurisdiktion, c) NAFO-regleringsområdet: den del av NAFO-konventionsområdet som ligger utanför de områden som lyder under kuststaternas överhöghet eller jurisdiktion, d) Skagerrak: det område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten, e) Kattegatt: det område som avgränsas i norr av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på Sveriges kust och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen, f) Nordsjön: det område som omfattar ICES-delområde IV och den del av ICESområde IIIa som inte ingår i definitionen av Skagerrak i led c, g) förvaltningsenhet 3: det område som innefattar ICES-delområden 30 och 31 och den del av delområde 29 som ligger norr om 59 30' N, h) Rigabukten: det område som avgränsas i väster av en linje som går från Oviši fyr ( ' N, ' O) på Lettlands västkust till södra delen av Loode neem ( ' N, ' O) på ön Saaremaa, sedan söderut till den södra spetsen på halvön Sõrve och sedan i nordostlig riktning längs Saaremaas östkust; och i norr av en linje från N O till N O. I denna förordning avses med Artikel 4 Fiskezoner a) ICES-områden: områden som fastställts av Internationella havsforskningsrådet och som definieras i förordning (E) nr 3880/91, b) CECAF-område: områden som fastställts av kommittén för östra centrala Atlanten eller FAO:s stora fiskeregion 34 och som definieras i förordning () nr 2597/95, c) NAFO-områden: områden som fastställts av Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del och som definieras i förordning (E) nr 2018/93, d) CCAMLR-områden: områden som fastställts av (konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis) och som definieras i förordning () nr 66/98. 18

19 KAPITEL II Fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för gemenskapsfartyg Artikel 5 Fiskemöjligheter och tilldelningar 1. Fiskemöjligheter för gemenskapens fartyg i gemenskapens vatten eller i vissa andra vatten än gemenskapsvatten samt tilldelningen av sådana fiskemöjligheter bland medlemsstaterna fastställs enligt bilagorna I och II. 2. Gemenskapens fartyg tillåts härmed att ta fångster inom de kvotgränser som anges i bilaga I i vatten som lyder under Färöarnas, Grönlands, Islands, Estlands, Lettlands, Litauens, Norges (och i fiskezonen omkring Jan Mayen), Polens och Ryska federationens fiskerijurisdiktion, på de villkor som framgår av artiklarna 9, 16 och Så snart den totala tillåtna fångstmängden (TAC) för lodda i zonerna V och XIV (Grönlands vatten) har fastställts, skall kommissionen fastställa fiskemöjligheterna för gemenskapen motsvarande 70 % av Grönlands andel av den totala tillåtna fångstmängden för lodda. Efter överföring av ton till Island, ton till Färöarna och ton till Norge skall den återstående delen bli tillgänglig för medlemsstaterna. Artikel 6 Särskilda bestämmelser om tilldelningar Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheter som fastställs i bilagorna I och II skall göras utan att det påverkar tillämpningen av a) byten enligt artikel 20.5 i förordning (E) nr 2371/2002, b) omfördelningar enligt artiklarna 21.4, 23.1 och 32.2 i förordning (E) nr 2847/93, c) ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning () nr 847/96, d) de mängder som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning () nr 847/96, e) avdrag enligt artikel 5 i förordning () nr 847/96. Artikel 7 Kvotflexibilitet De bestånd som omfattas av försiktighets-tac eller analytisk TAC, de bestånd för vilka flexibilitet mellan åren enligt artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 inte gäller och de bestånd för vilka avdragskoefficienter enligt artikel 5.2 i samma förordning gäller fastställs för år 2004 i bilaga I. 19

20 Artikel 8 Villkor för landning av fångster och bifångster 1. Det är förbjudet att behålla ombord eller landa fångster från bestånd för vilka fiskemöjligheter har fastställts, om inte något av följande villkor uppfylls: a) Fångsterna har gjorts av fartyg från en medlemsstat som har en kvot som inte är uttömd. eller b) gemenskapsandelen av den totala tillåtna fångstmängden har inte tilldelats medlemsstaterna med hjälp av kvoter och den är inte uttömd, eller c) när det gäller alla andra arter än sill, strömming och makrill har fångsterna, när de är blandade med andra arter, tagits med nät med en maskstorlek mindre än 32 mm i enlighet med artikel 4 i förordning (E) nr 850/98, och sorteras varken ombord eller vid landning, eller d) fångsterna av sill och strömming görs enligt bestämmelserna i artikel 2 i förordning () nr 1434/98, eller e) fångsterna av makrill är blandade med taggmakrill eller sardiner och andelen makrill överstiger inte 10 % av den totala vikten av makrill, taggmakrill och sardiner ombord och fångsterna är inte sorterade, eller f) fångsterna har tagits samtidigt som vetenskapliga undersökningar har genomförts enligt förordning () nr 850/ Alla landningar skall räknas av mot kvoten eller, om gemenskapsandelen inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter, mot gemenskapsandelen, utom för de fångster som gjorts enligt de villkor som anges under 1 c f. 3. Om någon av fångstmöjligheterna enligt bilaga II är uttömd skall det trots vad som sägs i punkt 1 vara förbjudet för fartyg som är verksamma inom de fisken där de aktuella fångstbegränsningarna gäller att landa osorterade fångster som innehåller sill/strömming. 4. Procentsatser för bifångster och deras avyttring skall fastställas i enlighet med artikel 4 i förordning () nr 850/98. Artikel 9 Begränsat tillträde 1. Gemenskapens fartyg får inte bedriva fiske i Skagerrak inom en zon på 12 nautiska mil utanför de norska baslinjerna. Fartyg som för dansk eller svensk flagg skall emellertid få bedriva fiske fram till fyra nautiska mil utanför de norska baslinjerna. 2. Fiske som bedrivs av gemenskapens fartyg i vatten som lyder under Islands jurisdiktion skall begränsas till det område som anges med hjälp av räta linjer mellan följande koordinater i angiven ordning: Sydvästra området 20

21 'N och 23 05'V genom 62 00'N och 26 00'V 'N och 22 25'V 'N och 21 30'V 'N och 21 00'V därifrån 'S Sydöstra området 'N och 10 40'V 'N och 11 23'V 'N och 12 21'V 'N och 12 30'V 'N och 13 30'V 'N och 14 30'V 'N och 17 00'V därifrån 'S. Artikel 10 Särskilda villkor för Nordsjösill Åtgärderna i bilaga III skall tillämpas för fångst, sortering och landning av sill som fångas i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Artikel 11 Andra tekniska åtgärder och kontrollåtgärder De tekniska åtgärderna i bilaga IV skall under 2004 tillämpas utöver de åtgärder som fastställs i förordningarna () nr 850/98, () nr 88/98, () nr 1626/94 och () nr 973/2001. Närmare bestämmelser för genomförande av punkterna 11 och 12 i bilaga IV får antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 30.2 i förordning () nr 2371/2002. Artikel 12 Begränsningar av ansträngningen och därmed förbundna villkor för förvaltning av bestånd 1. För förvaltningen av torskbestånd i Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och östra delen av Engelska kanalen, Irländska sjön och vattnen väster om Skottland, rödspätta i Nordsjön, tunga i västra delen av Engelska kanalen samt kummel, havskräfta och marulk utanför Iberiska halvön skall begränsningarna av ansträngningen och därmed förbundna villkor som fastställs i bilaga V tillämpas. 2. För förvaltningen av tobisfiskbestånd i ICES-delområde IV (Skagerrak och Nordsjön) skall begränsningarna av ansträngningen och därmed förbundna villkor som fastställs i bilaga VI tillämpas. 21

22 3. Närmare bestämmelser för genomförande av punkt 6 i bilaga VI får antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 30.2 i förordning () nr 2371/2002. KAPITEL III Fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för tredje länders fartyg Artikel 13 Tillstånd Fartyg som för Barbados, Estlands, Guyanas, Japans, Sydkoreas, Lettlands, Litauens, Norges, Polens, Ryska federationens, Surinams, Trinidad och Tobagos samt Venezuelas flagg och fartyg som är registrerade på Färöarna tillåts att ta fångster i gemenskapens vatten inom kvotgränserna i artiklarna 14, 15, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och artikel 24. Artikel 14 Geografiska restriktioner Trots kapitel IV i förordning () nr 2371/2002 skall följande gälla: a) Fiske som bedrivs av fartyg som för norsk flagg eller är registrerade på Färöarna begränsas till de delar av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än 12 nautiska mil utanför medlemsstaternas baslinjer i Nordsjön, Kattegatt, Östersjön och Atlanten norr om 43 00'N, utom det område som nämns i artikel 18 i förordning () nr 2371/2002. Fiske i Skagerrak som bedrivs av fartyg som för norsk flagg skall tillåtas fram till 4 nautiska mil utanför Danmarks och Sveriges baslinjer. b) Fiske som bedrivs av fartyg som för estländsk, lettisk och litauisk flagg begränsas till de delar av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än 12 nautiska mil utanför medlemsstaternas baslinjer i Östersjön söder om 59 30' N. c) Fiske som bedrivs av fartyg som för polsk och rysk flagg begränsas till de svenska delarna av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än 12 nautiska mil utanför Sveriges baslinjer i Östersjön söder om 59 30'N. d) Fiske som bedrivs av fartyg som för Barbados, Guyanas, Japans, Sydkoreas, Surinams, Trinidad och Tobagos och Venezuelas flagg begränsas till de delar av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än 12 nautiska mil utanför det franska departementet Guyanas baslinjer. 22

23 Artikel 15 Villkor för landning av fångster och bifångster Fisk från bestånd för vilka fiskemöjligheter har fastställts får endast behållas ombord eller landas om fångsterna har tagits av fartyg från tredje land med en kvot som inte är uttömd. KAPITEL IV Licenssystem för gemenskapsfartyg Artikel 16 Licenser och villkor för dessa 1. Trots de allmänna reglerna om fiskelicenser och särskilda fisketillstånd i förordning () nr 1627/94 skall det för fiske i tredje lands vatten krävas en licens som utfärdats av tredje landets myndigheter. Första stycket skall emellertid inte gälla fiske i norska vatten i Nordsjön som bedrivs av a) fartyg på högst 200 bruttoton, b) fartyg som bedriver fiske efter andra arter än makrill avsedda för konsumtion, c) svenska fartyg, enligt etablerad praxis. 2. Det högsta antalet licenser och andra därmed förbundna villkor fastställs i bilaga VII del I. Ansökan om licens skall inlämnas av medlemsstaternas myndigheter till kommissionen och innehålla uppgift om typ av fiske samt namn och kännetecken för de fartyg för vilka licenser skall utfärdas. Kommissionen skall vidarebefordra dessa ansökningar till myndigheterna i det berörda tredje landet. 3. Gemenskapens fartyg skall följa de bevarande- och kontrollföreskrifter och alla övriga bestämmelser som reglerar fisket i den zon där de bedriver fiske. Artikel 17 Färöarna Gemenskapsfartyg med licens att bedriva riktat fiske efter en art i färöiska vatten får bedriva riktat fiske efter en annan art, förutsatt att de i förväg underrättar de färöiska myndigheterna om ändringen. KAPITEL V Licenssystem för tredje lands fartyg Artikel 18 Skyldighet att inneha licens och särskilt fisketillstånd 1. Trots artikel 28b i förordning () nr 2847/93 skall norska fartyg på mindre än 200 bruttoton undantas från skyldigheten att ha licens och fisketillstånd. 2. Fiskelicensen och det särskilda fisketillståndet skall förvaras ombord. Fartyg som är registrerade på Färöarna eller i Norge skall undantas från denna skyldighet. 23

24 3. Fartyg från tredje land som 31 december 2003 har tillstånd att bedriva fiske får fortsätta att fiska från och med början av 2004 och till dess att förteckningen över de fartyg som har tillstånd att bedriva fiske lämnas in till och godkänns av kommissionen. Artikel 19 Ansökan om licens och särskilt fisketillstånd En ansökan om licens och särskilt fisketillstånd från ett tredje lands myndighet till kommissionen skall åtföljas av följande uppgifter: a) Fartygets namn. b) Registreringsnummer. c) Distriktsbeteckning. d) Hemmahamn. e) Ägarens eller befraktarens namn och adress. f) Bruttodräktighet och total längd. g) Maskinstyrka. h) Anropssignal och radiofrekvens. i) Planerad fångstmetod. j) Planerat fiskeområde k) Arter som fisket planeras avse. l) Period för vilken licens begärs. Artikel 20 Antal licenser Antalet licenser och särskilda därmed förbundna villkor skall vara de som fastställs i bilaga VII del II. Artikel 21 Indragna och återkallade licenser 1. Licenser och särskilda fisketillstånd kan dras in i samband med utfärdande av nya licenser och särskilda fisketillstånd. Sådana indragningar skall träda i kraft dagen innan kommissionen utfärdar de nya licenserna och de särskilda fisketillstånden. Nya licenser och särskilda fisketillstånd skall gälla från utfärdandedagen. 2. Licenser och särskilda fisketillstånd skall helt eller delvis återkallas innan de löper ut om de kvoter som fastställs i bilaga I för det berörda beståndet har uttömts. 3. Licenser och särskilda fisketillstånd skall återkallas vid eventuell underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna enligt denna förordning. 24

25 Artikel 22 När reglerna inte följs 1. Under en tid av högst tolv månader skall varken licens eller särskilt fisketillstånd utfärdas för fartyg som inte har uppfyllt de skyldigheter som fastställs i denna förordning. 2. Kommissionen skall meddela myndigheterna i det berörda tredje landet namn och kännetecken för de fartyg som till följd av överträdelse av gällande gemenskapsbestämmelser inte kommer att tillåtas att fiska i gemenskapens fiskezon påföljande månad eller månader. Artikel 23 Licensinnehavarens skyldigheter 1. Tredje lands fartyg skall följa de bevarande- och kontrollföreskrifter och alla övriga bestämmelser som reglerar gemenskapsfartygens fiske i den zon där de bedriver fiske, särskilt föreskrifterna i förordningarna (E) nr 2847/93, () nr 1627/94, () nr 88/98, () nr 850/98, () nr 1434/98 och kommissionens förordning (E) nr 1381/ De fartyg som avses i punkt 1 skall föra en loggbok i vilken de uppgifter som anges i bilaga VIII del I skall införas. 3. I enlighet med bestämmelserna i bilaga IX skall tredje lands fartyg, utom norska fartyg som bedriver fiske i ICES-område IIIa, sända de uppgifter som anges i den bilagan till kommissionen. Artikel 24 Särskilda bestämmelser om Franska departementet Guyana 1. Fiskelicenser för Franska departementet Guyanas vatten skall beviljas på villkor att det berörda fartygets ägare på kommissionen begäran tillåter en observatör att komma ombord. 2. Befälhavaren på fartyg som har fiskelicens för fenfisk eller tonfisk i Franska departementet Guyana skall, vid landning av fångsten efter varje fiskeresa, lämna en deklaration för vars riktighet befälhavaren är ensam ansvarig, innehållande uppgifter om vilka mängder räkor som fångats och förvarats ombord sedan den senaste deklarationen. Deklarationen skall göras på den blankett vars förlaga återfinns i bilaga VII del III. Befälhavaren ansvarar för att deklarationen är korrekt. De franska myndigheterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att kontrollera deklarationernas riktighet genom att jämföra dem främst med den fiskeloggbok som avses i artikel Efter kontroll skall deklarationen undertecknas av den behörige tjänstemannen. Före varje månadsslut skall de franska myndigheterna sända alla deklarationer för den föregående månaden till kommissionen. 3. Vid fiske i Franska departementet Guyanas vatten skall loggboken föras enligt förlagan i bilaga VIII del II. En kopia av denna loggbok skall inom 30 dagar efter den sista dagen i varje fiskeresa sändas till kommissionen via de franska myndigheterna. 25

26 4. Om kommissionen under en månad inte får in uppgifter om ett fartyg som har fiskelicens för Franska departementet Guyanas vatten skall det fartygets licens dras in. KAPITEL VI Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i NAFO-området AVSNITT 1 GEMENSKAPENS DELTAGANDE Artikel 25 Förteckning över fartyg 1. Endast gemenskapsfartyg på över 50 bruttoton som innehar ett särskilt fisketillstånd som utfärdats av den medlemsstat vars flagg de för har tillåtelse att, på de villkor som anges i tillståndet, fiska, bevara ombord, lasta om och landa fisketillgångar från NAFO-regleringsområdet. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen översända en förteckning i dataläsbart format över alla fartyg på mer än 50 bruttoton som för gemenskapsflagg, är registrerade i gemenskapen och har tillstånd att fiska i NAFO-regleringsområdet. 3. Den förteckning som avses i punkt 2 skall översändas till kommissionen inom 15 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft och om ändringar sker skall dessa meddelas senast fem dagar innan fartyget anländer till NAFO-regleringsområdet. Kommissionen skall utan dröjsmål översända dessa uppgifter till NAFO:s sekretariat. 4. Den förteckning som avses i punkt 2 skall omfatta följande uppgifter: a) Fartygets interna nummer enligt bilaga I till kommissionens förordning () nr 2090/98. b) Internationellt radioanrop. c) Fartygets befraktare, om tillämpligt. d) Fartygstyp. 5. För fartyg som tillfälligt för en medlemsstats flagg (uthyrning av obemannat fartyg) skall följande information lämnas: a) Den dag från och med vilken fartyget har tillstånd att föra en medlemsstats flagg. b) Den dag från och med vilken fartyget har medlemsstatens tillstånd att inleda fiskeverksamhet i NAFO-regleringsområdet. c) Namnet på det land där fartyget är registrerat eller tidigare var registrerat och den dag från och med vilken fartyget slutade föra det landets flagg. 26

27 d) Fartygets namn. e) Det officiella registreringsnummer som fartyget har tilldelats av de behöriga nationella myndigheterna. f) Fartygets hemmahamn efter överföringen. g) Namn på fartygets ägare eller befraktare. h) En förklaring om att fartygets befälhavare har mottagit ett exemplar av de bestämmelser som gäller i NAFO-regleringsområdet. i) De viktigaste arter som kan fiskas av fartyget i NAFO-regleringsområdet. j) De delområden där fartyget kan förväntas fiska. AVSNITT 2 TEKNISKA ÅTGÄRDER Artikel 26 Maskstorlekar Det är förbjudet att bedriva riktat fiske efter de arter som avses i bilaga X med trålar som i någon sektion har nätmaskor som är mindre än 130 mm. Denna maskstorlek får som minst vara 60 mm vid riktat fiske efter kortfenad tioarmad bläckfisk (Illex illecebrosus). För riktat fiske efter rockor (Rajidae) skall denna maskstorlek ökas till minst 280 mm i lyftet och 220 mm i alla andra delar av trålen. Fartyg som fiskar efter nordhavsräka (Pandalus borealis) skall använda nät med en maskstorlek på minst 40 mm. Artikel 27 Anordningar på näten 1. Det är förbjudet att använda andra anordningar och tillbehör än de som beskrivs i denna artikel för att spärra eller minska maskorna i ett redskap. 2. Segelduk, nät eller annat material får monteras på undersidan av lyftet för att minska eller förhindra skada. 3. Anordningar får monteras på ovansidan av lyftet, under förutsättning att de inte spärrar maskorna i fångstkassen. Endast de övre slitskydd som anges i bilaga XI får användas. 4. Fartyg som fiskar efter nordhavsräka (Pandalus borealis) skall använda sorteringsgaller eller galler med högst 22 mm mellan stängerna. Fartyg som fiskar efter nordhavsräka i område 3L skall också ha distanskedjor som är högst 72 cm långa. 27

28 Artikel 28 Bifångster 1. Fartygens befälhavare får inte bedriva riktat fiske efter arter som omfattas av bifångstbegränsningar. Riktat fiske efter en viss art bedrivs när den arten i vikt utgör den största procentandelen av fångsten i ett drag. 2. Bifångster av arter förtecknade i bilaga ID, för vilka gemenskapen i en viss del av NAFO-regleringsområdet inte fastställt några kvoter, får när de tas inom riktat fiske efter en en viss art i denna del inte i fråga om någon art överstiga 10 viktprocent av den totala fångsten ombord och får aldrig utgöra mer än kg. Om bifångsten tas i en del av regleringsområdet där riktat fiske efter vissa arter är förbjudet, får bifångsterna av de arter som anges i bilaga ID emellertid inte överstiga kg eller 5 %. 3. Om de totala fångsterna av arter som omfattas av bifångstbegränsningar överstiger ovannämnda gränser vid ett drag, skall fartygen omedelbart flytta sig minst fem nautiska mil från tidigare fångstplats. Om de totala fångsterna av arter som omfattas av bifångstbegränsningar överstiger ovannämnda gränser vid nästa drag, skall fartygen återigen omedelbart flytta sig minst fem nautiska mil från tidigare fångstplatser och får inte återvända till området på minst 48 timmar. 4. Om ett fartyg som fiskar nordhavsräka (Pandalus borealis) vid ett drag får över 5 viktprocent i total bifångst av alla de arter som anges i bilaga 1D i område 3M och 2,5 viktprocent i område 3L, skall fartyget omedelbart flytta sig minst fem nautiska mil från den position där det tidigare draget skedde. Fångster av räka skall inte tas med i beräkningen av bifångster för bottenlevande arter. Artikel 29 Minsta fiskstorlek Fisk från NAFO-regleringsområdet som inte uppfyller storlekskraven i bilaga XII får inte beredas, behållas ombord, omlastas, landas, transporteras, lagras, säljas, presenteras för eller bjudas ut till försäljning utan skall omedelbart kastas överbord. Om den mängd fångad fisk som inte uppfyller storlekskraven överstiger 10 % av den totala fångstmängden, skall fartyget förflytta sig minst fem nautiska mil från den position där det tidigare draget skedde innan det fortsätter att fiska. Beredd fisk som är av en art för vilken det finns bestämmelser om minsta storlek och som är mindre än den längd som anges i bilaga XII skall anses härröra från fisk som understiger den minsta storleken. 28

29 AVSNITT 3 KONTROLLÅTGÄRDER Artikel 30 Fiskeloggbok och lastplan 1. Befälhavarna på fartygen skall förutom att följa bestämmelserna i artiklarna 6, 8, 11 och 12 i förordning (E) nr 2847/93 i fiskeloggboken föra in de uppgifter som anges i bilaga XIII. 2. Medlemsstaterna skall i dataläsbart format meddela kommissionen, före den 15 i varje månad, de kvantiteter av de bestånd som anges i bilaga XIV som har landats under föregående månad och meddela eventuella uppgifter som berör artiklarna 11 och 12 i förordning (E) nr 2847/ Befälhavarna på fartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerade i gemenskapen skall med avseende på fångster av de arter som anges i bilaga ID a) i en fiskeloggbok föra in den sammanlagda produktionen per art och beredd produkt, eller b) i en lastplan ange de beredda produkterna per art och var i lastrummet dessa är placerade. 4. Befälhavaren skall ge den hjälp som behövs för att de kvantiteter som har förts in i fiskeloggboken och de beredda produkter som lagras ombord skall kunna kontrolleras. Artikel 31 Nät Fartyg som bedriver riktat fiske efter en eller flera av de arter som anges i bilaga X får inte föra med sig nät med mindre maskstorlek än den som anges i artikel 26. Fartyg som under samma resa bedriver fiske i andra områden än NAFO-regleringsområdet får emellertid förvara sådana nät ombord, förutsatt att näten är säkert surrade och stuvade och inte tillgängliga för omedelbar användning, vilket innebär att a) redskapen skall vara lossade från trålborden, från sina bogserlinor och från sin trålvarp, och b) redskap som fraktas på eller ovanför däck skall vara säkert surrade vid en del av överbyggnaden. Artikel 32 Omlastning Fartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerade i gemenskapen får endast lasta om i NAFO-regleringsområdet om de har fått förhandstillstånd från sina behöriga myndigheter. 29

30 AVSNITT 4 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR NORDHAVSRÄKA Artikel 33 Rapportering om nordhavsräka Medlemsstaterna skall dagligen rapportera till kommissionen om de kvantiteter nordhavsräka (Pandalus borealis) som i område 3L i NAFO-regleringsområdet fångas av fartyg som för en medlemsstats flagg och är registrerade i gemenskapen. All fiskeverksamhet skall ske på minst 200 meters djup och skall vara begränsad till ett fartyg per medlemsstat vid ett och samma tillfälle. AVSNITT 5 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR LITEN HÄLLEFLUNDRA Artikel 34 Särskilt fisketillstånd för liten hälleflundra 1. Gemenskapsfartyg med en total längd på mer än 24 meter som inte finns på den förteckning som avses i punkt 2 får inte behålla ombord, omlasta eller landa liten hälleflundra. 2. Varje medlemsstat skall till kommissionen översända en förteckning över fartyg med en total längd på mer än 24 meter som för medlemsstatens flagg, är registrerat i gemenskapen och som har särskilt fisketillstånd för fiske efter liten hälleflundra i delområde 2 och områdena 3KLMNO. 3. Det interna registreringsnummer som definieras i bilaga I till kommissionens förordning () nr 2090/98 skall anges på den förteckning som avses i punkt. 4. Förteckningen skall översändas till kommissionen i dataläsbart format inom 15 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft och om ändringar sker skall dessa meddelas senast fem dagar innan fartyget anländer till delområde 2 och områdena 3KLMNO. Kommissionen skall utan dröjsmål översända förteckningen till NAFO:s sekretariat. 5. Varje medlemsstat skall fördela sin kvot individuellt bland de fartyg som finns med på den förteckning som avses i punkt 2. Medlemsstaterna skall inom 15 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft översända informationen till kommissionen. Artikel 35 Rapporter 1. Befälhavarna på de fartyg som avses i artikel 34.2 skall översända följande rapporter till flaggmedlemsstaten: 30

31 a) De kvantiteter liten hälleflundra som behålls ombord när gemenskapsfartyget ankommer till delområde 2 och områdena 3KLMNO. Rapporten skall sändas tidigast 12 timmar och senast 6 timmar före ankomsten till området. b) Dagsfångster av liten hälleflundra. Rapporten skall sändas senast kl UTC för föregående dag som slutade kl c) De kvantiteter liten hälleflundra som finns ombord när gemenskapsfartyget lämnar delområde 2 och områdena 3KLMNO. Rapporten skall sändas tidigast 12 timmar och senast 6 timmar innan fartyget lämnar området och skall innehålla uppgifter om antal fiskedagar och totala fångster i området. d) De kvantiteter som lastas och lossats vid varje omlastning av liten hälleflundra under fartygets vistelse i delområde 2 och områdena 3KLMNO. Rapporterna skall sändas inom 24 timmar efter omlastningen. 2. När medlemsstaterna har mottagit de rapporter som nämns under punkterna 1 a c skall de skicka dem vidare till kommissionen. Artikel 36 Angivna hamnar 1. Det är förbjudet att landa hälleflundra någon annanstans än i de hamnar som angivits av de avtalsslutande parterna i NAFO. Det är förbjudet att landa liten hälleflundra i hamnar som inte angivits av de kontraktsslutande parterna. 2. Medlemsstaterna skall ange de hamnar där liten hälleflundra får landas och skall besluta om inspektions- och kontrollförfaranden för detta, även villkor för registrering och rapportering av kvantiteten liten hälleflundra för varje landning. 3. Medlemsstaterna skall inom 15 dagar efter det att denna förordning trätt i kraft till kommissionen översända en förteckning över angivna hamnar och inom 15 dagar därefter de inspektions- och kontrollförfaranden som avses i punkt 2. Kommissionen skall utan dröjsmål översända dessa uppgifter till NAFO:s sekretariat. 4. Kommissionen skall utan dröjsmål översända en förteckning över de hamnar som avses i punkt 2 samt hamnar som angivits av andra avtalsslutande parter i NAFO till samtliga medlemsstater. Artikel 37 Kontroll i hamn 1. Medlemsstaterna skall se till att alla fartyg som anländer till en angiven hamn för att landa eller omlasta liten hälleflundra skall kontrolleras i hamn i enlighet med NAFO:s regler för hamnkontroll. 2. Det är förbjudet att lossa eller omlasta fångster från sådana fartyg som avses i punkt 1 innan inspektörerna har anlänt. 3. Alla kvantiteter som lossas skall vägas varje art för sig innan de transporteras till kyleller fryshus eller annan destination. 31

32 4. Medlemsstaterna skall översända hamnkontrollrapporten till NAFO:s sekretariat, med kopia till kommissionen, inom sju arbetsdagar efter den dag då kontrollen utfördes. Artikel 38 Förbud mot landning och omlastning för fartyg tillhörande icke-avtalsslutande parter Medlemsstaterna skall förbjuda landningar och omlastningar av liten hälleflundra från fartyg tillhörande icke-avtalsslutande parter som har fiskat i NAFO-regleringsområdet. Artikel 39 Begränsning av fiskeansträngningen 1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att fiskeansträngningen för de fartyg som avses i artikel 34.2 står i proportion till de fiskemöjligheter för liten hälleflundra som tilldelats medlemsstaterna i enlighet med bilaga ID till den här förordningen. 2. Medlemsstaterna skall inom 15 dagar efter det att denna förordning har trätt i kraft meddela kommissionen de åtgärder som avses i punkt 1. Artikel 40 Fångstplan Senast den 31 januari 2004 eller, därefter, minst 30 dagar innan fisket av liten hälleflundra i börjar skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna fångstplanen för de av deras fiskefartyg som i enlighet med detta avsnitt har tillstånd för detta fiske. Fångstplanen skall omfatta den totala fiskeansträngning som skall ske inom ramen för detta fiske. Artikel 41 Uppföljning av fiskeverksamhet Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2004 översända en rapport till kommissionen om åtgärderna i artiklarna och det totala antalet fiskedagar. AVSNITT 6 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR KUNGSFISK Artikel 42 Fiske efter kungsfisk 1. Befälhavarna på fartyg som för en medlemsstats flagg, som är registrerade i gemenskapen och som bedriver fiske efter kungsfisk i delområde 2 och områdena IF, 3K och 3M i NAFO-regleringsområdet skall varannan måndag till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg de för eller där de är registrerade, anmäla vilka mängder kungsfisk som har fångats i de områdena under den tvåveckorsperiod som avslutades klockan föregående söndag. 32

33 När de sammanlagda fångsterna kommit upp i 50 % av de totala tillåtna fångstmängderna skall anmälan ske varje vecka. 2. Medlemsstaterna skall varannan tisdag före klockan för den fjortondagarsperiod som avslutades klockan föregående söndag till kommissionen rapportera vilka mängder kungsfisk som fångats i delområde 2 och i område IF, 3K och 3M i NAFO-regleringsområdet av fartyg som för deras flagg och är registrerade på deras territorium. När de sammanlagda fångsterna kommit upp i 50 % av de totala tillåtna fångstmängderna skall rapporteringen ske varje vecka. KAPITEL VII Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i CCAMLR-området AVSNITT 1 RESTRIKTIONER Artikel 43 Förbud och fångstbegränsningar Riktat fiske efter arterna i bilaga XV skall vara förbjudet i de zoner och under de perioder som anges i den bilagan. För nytt fiske och fiske i vetenskapligt syfte skall de fångst- och bifångstbegränsningar som fastställs i bilaga XVI gälla i de delområden och områden som nämns i bilagan. AVSNITT 2 FISKE I VETENSKAPLIGT SYFTE Artikel 44 Särskilda åtgärder för fiske i vetenskapligt syfte för gemenskapens fiskefartyg (1) Fiskefartyg med spansk flagg som har anmälts till CCAMLR i enlighet med artikel 16 i rådets förordning () nr 66/98 av den 18 december 1997 får delta i fiske med långrev i vetenskapligt syfte efter Dissostichus spp. endast i FAO:s delområde 48.6 och FAO:s delområde I varje delområde får högst ett fartyg åt gången fiska. I bilaga XVI anges begränsningar för total fångst och bifångst per delområde och fördelning per småskalig forskningsenhet (SSRU) inom vardera av de båda delområdena. (2) Fisket skall ske i så stor geografisk och batymetrisk omfattning som möjligt så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och undvika en alltför stor koncentration av fångst och ansträngning. För detta ändamål skall fisket i en småskalig forskningsenhet upphöra när de rapporterade fångsterna når den angivna gränsen och fiske i den enheten skall vara förbjudet under resten av säsongen. 33

34 Artikel 45 Rapporteringssystem Fiskefartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte enligt artikel 44 skall omfattas av följande rapporteringssystem för fångst och ansträngning: a) Rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under femdagarsperioder enligt artikel 7.3 i rådets förordning () nr 66/98. b) Rapportsystem för månatliga finskaliga fiskeansträngningar enligt artikel 12 i rådets förordning () nr 66/98. c) Det totala antalet och den totala vikten av kasserad Dissostichus eleginoides och Dissostichus mawsoni, inklusive dem med jellymeat-tillstånd, skall rapporteras. Artikel 46 Särskilda krav 1. Det fiske i vetenskapligt syfte som avses i artikel 44 skall genomföras i enlighet med artikel 14.3 i rådets förordning () nr 66/98 när det gäller tillämpliga åtgärder för att minska dödligheten bland sjöfåglar på grund av olyckshändelser under fiske med långrev. Det är dessutom förbjudet att kasta avfall överbord i samband med detta fiske. 2. För fiskefartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte i FAO:s delområde 88.1 gäller dessutom följande: a) Fartygen får inte kasta följande överbord i) olja eller bränsleprodukter eller oljerester, utom det som är tillåtet enligt bilaga I i MARPOL 73/78, ii) iii) iv) avfall, livsmedelsavfall som inte kan passera genom ett nät med högst 25 mm stora öppningar, fjäderfä eller delar därav (även äggskal) eller v) avloppsutsläpp inom 12 nautiska mil från land eller isflak eller medan fartyget gör mindre än 4 knop. b) Inga levande fjäderfän eller andra levande fåglar får föras in i delområde 88.1 och oplockade fjäderfän som inte konsumerats skall avlägsnas från delområde c) Det är förbjudet att fiska efter Dissostichus spp. i delområde 88.1 inom 10 nautiska mil från Ballenyöarnas kust. 34

35 Artikel 47 Definition av drag 1. I detta avsnitt skall med ett drag avses att en eller flera revar sätts ut på ett och samma fångstställe. Dragets exakta geografiska placering skall fastställas med hjälp av mittpunkten för den rev eller de revar som utplacerats för rapportering om fångst och ansträngning. 2. Varje forskningsdrag skall a) ske minst 5 nautiska mil från varje annat forskningsdrag och avståndet skall mätas från den geografiska mittpunkten från varje forskningsdrag, b) omfatta minst krokar och högst krokar, flera separata revar får användas på samma ställe, c) ligga i minst sex timmar, mätt från den tidpunkt då draget placerats ut till dess det i sin helhet tagits ombord. Artikel 48 Forskningsplaner Fiskefartyg som deltar i vetenskapligt fiske enligt artikel 44 skall verkställa forskningsplaner i samtliga småskaliga forskningsenheter i FAO:s delområden 48.6 och Forskningsplanen skall verkställas enligt följande: a) När fartyget första gången anländer till en småskalig forskningsenhet skall den första tio dragen, kallade den första serien, benämnas forskningsdrag och de måste uppfylla kriterierna i artikel b) Nästa tio drag eller tio ton fångst, beroende på vad som först uppnås, skall benämnas andra serien. Befälhavaren kan besluta att dragen i den andra serien fiskas som en del av normalt fiske i vetenskapligt syfte. Om de uppfyller kraven i artikel 47.2 nedan får de också benämnas forskningsdrag. c) När den första och andra serien drag har genomförts måste fartyget, om befälhavaren vill fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten, fortsätta med en tredje serie, vilket innebär att sammanlagt 20 forskningsdrag görs i de tre serierna. Den tredje serien drag skall genomföras under samma vistelse i den småskaliga forskningsenheten som den första och andra serien. d) När 20 forskningsdrag gjorts får fartyget fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten. e) I de småskaliga forskningsenheterna A, B, C, E och G i delområde 88.1 där arean på den havsbotten där det går att bedriva bottenfiske utan att skada den marina miljön är mindre än km², skall punkterna b), c) och d) inte gälla och efter det att fartyget genomfört tio forskningsdrag får det fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten. 35

36 Artikel 48 Forskningsplaner (1) Fiskefartyg som deltar i vetenskapligt fiske enligt artikel 44 skall verkställa planer för datainsamling i samtliga småskaliga forskningsenheter i FAO:s delområden 48.6 och En plan för datainsamling skall innefatta följande uppgifter: a) Position och djup för varje ända av långrevarnas ändar i ett drag. b) Tid för utsättning, tiden i vattnet och tidpunkten för inhalning. c) Antal och art för fisk som förlorats när linorna halats in. d) Antal krokar. e) Typ av agn. f) Utfallet av agnet (%). g) Typ av krok. h) Sjöförhållanden, molnighet och månfas när långrevarna sattes ut. (2) Alla uppgifter i punkt 1 skall samlas in för varje forskningsdrag. Om ett forskningsdrag omfattar upp till hundra fiskar skall dessa mätas och stickprov skall tas på minst 30 fiskar för biologiska studier. Om mer än hundra fiskar fångas skall en metod för stickprov användas. Artikel 50 Märkningsprogram Fiskefartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte enligt artikel 44 skall genomföra följande märkningsprogram: a) En fisk per ton levande vikt av Dissostichus spp. skall märkas och släppas ut under säsongen. Fartygen får sluta med märkningen efter det att de har märkt 500 individer, eller lämna fisket efter att ha märkt en individ per ton levande vikt. b) Programmet avser fiskar under 100 cm, men större fiskar bör märkas om det är nödvändigt för att märkningskravet på en fisk per ton levande vikt skall kunna uppfyllas. Alla släppta fiskar skall dubbelmärkas och släppas över ett så stort geografiskt område som möjligt. c) Alla märken skall vara tydligt märkta med ett unikt löpnummer och adress så att märkena kan spåras om den märkta fisken fångas. d) Alla relevanta märkninsguppgifter och återfångst av märkta fiskar av Dissostichus spp. i fisket skall rapporteras i dataläsbart format till CCAMLR inom två månader efter det att fartyget lämnat fisket i fråga. 36

37 Artikel 51 Vetenskapliga observatörer Samtliga fiskefartyg som deltar i fiske i vetenskapligt syfte enligt artikel 44 skall ha minst två vetenskapliga observatörer ombord under all fiskeverksamhet under fiskeperioden; den ene observatören skall utses i enlighet med CCAMLR Scheme of International Scientific Observation. KAPITEL VIII Slutbestämmelser Artikel 52 Dataöverföring Enligt förordning (E) nr 2847/93 skall medlemsstaterna meddela kommissionen uppgifter om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, vilka skall sändas i dataläsbart format enligt de beståndskoder som anges i varje beståndstabell. Artikel 53 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 januari Om de totala tillåtna fångstmängderna i CCAMLR-området fastställts för tidsperioder som börjar före den 1 januari 2004 skall artikel 43 tillämpas från och med början av de totala tillåtna fångstmängdernas respektive tillämpningsperiod. Artiklarna 13 och 14 skall inte gälla Estland, Lettland, Litauen och Polen från och med anslutningsdatum för dessa stater. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den [ ] På rådets vägnar [ ] Ordförande 37

38 BILAGA I Fiskemöjligheter som är tillgängliga för gemenskapens fartyg i områden med fångstbegränsningar och för fartyg från tredjeländer i gemenskapens vatten, per art och per område (i ton färskvikt, utom där annat anges) Alla fångstbegränsningar som anges i denna bilaga skall betraktas som kvoter med avseende på artikel 9 och skall därför omfattas av reglerna i förordning () nr 2847/93, särskilt artiklarna 14 och 15 i denna. Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. Nedan finns en tabell över arternas svenska namn och latinska namn, vilka skall användas för tillämpningen av denna förordning. Svenskt namn Latinskt namn Vit tonfisk eller långfenad tonfisk Beryxar Lerskädda Ansjovis Marulkfiskar Gunnars isfisk Tandnoting Havskatt Hälleflundra Lax Brugd Storögd tonfisk Dolkfisk Svartfenad isfisk Birkelånga Blå marlin Blåvitling Tonfisk Lodda Thunnus alalunga Beryx spp. Hippoglossoides platessoides Engraulis encrasicolus Lophiidae Champsocephalus gunnari Dissostichus eleginoides Anarhichas lupus Hippoglossus hippoglossus Salmo salar Cetorhinus maximus Thunnus obesus Aphanopus carbo Chaenocephalus aceratus Molva dypterigia Makaira nigricans Micromesistius poutassou Thunnus thynnus Mallotus villosus 38

39 Torsk Tunga Krabba Sandskädda Plattfisk Skrubbskädda Fjällbrosmar Guldlax Liten hälleflundra Långstjärtar Grånoting Kolja Kummel Sill och strömming Taggmakrill Slanknoting Antarktisk krill (ej svenskt namn) Bergtunga Långa Makrill Marmorerad noting Glasvarar Nordhavsräka Havskräfta Vitlinglyra Atlantisk soldatfisk Penaeusräkor Rödspätta Gadus morhua Solea solea Paralomis spp. Limanda limanda Pleuronectiformes Platichthys flesus Phycis spp. Argentina silus Reinhardtius hippoglossoides Macrourus spp. Lepidonothen squamifrons Melanogrammus aeglefinus Merluccius merluccius Clupea harengus Trachurus spp. Gobionotothen gibberifrons Euphausia superba Electrona carlsbergi Microstomus kitt Molva molva Scomber scombrus Notothenia rossii Lepidorhombus spp. Pandalus borealis Nephrops norvegicus Trisopterus esmarki Hoplostethus atlanticus Penaeus spp. Pleuronectes platessa 39

40 Polartorsk Bleka Håbrand Kungsfiskar Fläckpagell Långstjärt Skoläst Gråsej Tobisar Havsabborre Nordlig stjärtfenad bläckfisk Rockor Maskeringskrabbor Krokodilisfisk Medelhavslånga Skarpsill Pigghaj Svärdfisk Tandnoting Piggvar Lubb Noshörningsfisk Vit marlin Vitling Rödtunga Gulfenad tonfisk Gulstjärtsskädda Boreogadus saida Pollachius pollachius Lamna nasus Sebastes spp. Pagellus bogaraveo Macrourus berglax Coryphaenoides rupestris Pollachius virens Ammodytidae Dicentrarchus labrax Illex illecebrosus Rajidae Chionoecetes spp. Pseudochaenichthys georgianus Molva macrophthalmus Sprattus sprattus Squalus acanthias Xiphias gladius Dissostichus eleginoides Psetta maxima Brosme brosme Channichthys rhinoceratus Tetrapturus alba Merlangius merlangus Glyptocephalus cynoglossus Thunnus albacares Limanda ferruginea 40

41 BILAGA I A ÖSTERSJÖN Alla totala tillåtna fångstmängder i detta område, utom för rödspätta, har antagits inom ramen för den internationella fiskerikommissionen för Östersjön, IBSFC. Finland Sverige Sill/Ström ming Clupea harengus Förvaltningsenhet 3 HER/MU3 TAC Sill/Ström ming IIIbcd (gemenskapens vatten), utom förvaltningsenhet 3 (1) Clupea harengus HER/3BCD-C Danmark (4)(8) Tyskland (4)(8) Estland Finland Lettland (2) (6) (4)(8) (2) (6) Litauen (5) Polen (6) Sverige (4)(8) Alla medlemsstater (3) (9) TAC (1) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning inbegriper zonen gemenskapens, Estlands, Lettlands, Litauens och Polens vatten. (2) Av de kvoter som tilldelats Estland och Lettland skall minst ton fiskas i Rigabukten. (3) Skall fiskas i Rigabukten. (4) Av vilka 500 ton får fiskas i litauiska vatten inom en total gemenskapskvot på 500 ton. (5) Av vilka 500 ton får fiskas i gemenskapens vatten. (6) Får inte fiskas i gemenskapens vatten. (7) Exklusive 500 ton som överförts till Danmark, Tyskland, Finland och Sverige. (8) Inklusive överföring från Litauen. (9) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till ton. Fotnoterna 4, 5 och 6 skall gälla fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning. 41

42 Torsk Delområden (gemenskapens vatten) (1) Gadus morhua COD/25/32- Danmark (2)(4)(6) Tyskland (2)(4)(6) Estland 542 (5) Finland 434 (2)(4)(6) Lettland (7) Litauen (3) Polen (8) Sverige (2)(4)(6) (9) TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning inbegriper zonen gemenskapens, Estlands, Lettlands, Litauens och Polens vatten. (2) Av vilka ton får fiskas i litauiska vatten inom en total gemenskapskvot på ton. (3) Av vilka ton får fiskas i gemenskapens vatten. (4) Av vilka 650 ton får fiskas i estniska vatten inom en total gemenskapskvot på 650 ton. (5) Av vilka 650 ton får fiskas i gemenskapens vatten. (6) Av vilka ton får fiskas i lettiska vatten inom en total gemenskapskvot på ton. (7) Av vilka ton får fiskas i gemenskapens vatten. (8) Får inte fiskas i gemenskapens vatten. (9) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till ton. Fotnoterna 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 skall gälla fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning. 42

43 Torsk Delområden (gemenskapens vatten) (1) Gadus morhua COD/22/24- Danmark Tyskland Estland 555 (2) Finland Lettland (2) Litauen (2) Polen (2) Sverige (3) TAC (1) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning inbegriper zonen gemenskapens och Polens vatten. (2) Får inte fiskas i gemenskapens vatten. (3) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till ton. Fotnot 2 skall gälla fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning. Rödspätta IIIbcd (gemenskapens vatten) (1) Pleuronectes platessa PLE/3BCD-C Danmark Tyskland 300 Sverige Polen (2) (3) TAC Ej tillämpligt (1) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning inbegriper zonen gemenskapens och Polens vatten. (2) Får inte fiskas i gemenskapens vatten. (3) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till ton. Fotnot 2 skall gälla fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning. 43

44 Lax IIIbcd (gemenskapens vatten), utom delområde 32 (1) Salmo salar SAL/3BCD-C Danmark (2)(3)(5) Tyskland (2)(3)(5) Estland (2)(4) Finland (2)(3)(5) Lettland (2)(6) Litauen 6 992(2) (7) Polen (2) (7) Sverige (2)(3)(5) (2)(8) TAC (2) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning inbegriper zonen gemenskapens, Estlands, Lettlands, Litauens och Polens vatten. (2) Uttryckt i antal enskilda fiskar. (3) Av vilka laxar får fångas i estniska vatten inom en total gemenskapskvot på laxar. (4) Av vilka laxar får fångas i gemenskapens vatten. (5) Av vilka laxar får fångas i lettiska vatten inom en total gemenskapskvot på laxar. (6) Av vilka laxar får fångas i gemenskapens vatten. (7) Får inte fångas i gemenskapens vatten. (8) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till laxar. Fotnoterna 3, 4, 5, 6 och 7 skall gälla fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning. Finland Estland Lax Salmo salar (2) (2) (3) Delområde 32 inom IBSFC (1) SAL/3BCD-F (2)(4) TAC (2) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning inbegriper zonen gemenskapens och Estlands vatten. (2) Uttryckt i antal enskilda fiskar. (3) Får inte fångas i gemenskapens vatten. (4) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till laxar. Fotnot 3 skall gälla fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning. 44

45 Skarpsill IIIbcd (gemenskapens vatten) (1) Sprattus sprattus SPR/3BCD-C Danmark (2)(4) Tyskland (2)(4) Estland (6) Finland (2)(4) Lettland (5) Litauen (3) Polen (6) Sverige (2)(4) (7) TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning inbegriper zonen gemenskapens, Estlands, Lettlands, Litauens och Polens vatten. (2) Av vilka ton får fiskas i litauiska vatten inom en total gemenskapskvot på ton. (3) Av vilka ton får fiskas i gemenskapens vatten. (4) Av vilka ton får fiskas i lettiska vatten inom en total gemenskapskvot på ton. (5) Av vilka ton får fiskas i gemenskapens vatten. (6) Får inte fiskas i gemenskapens vatten. (7) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till ton. Fotnoterna 2, 3, 4, 5 och 6 skall gälla fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning. 45

46 BILAGA I B SKAGERRAK, KATTATT, NORDSJÖN OCH GEMENSKAPENS VÄSTLIGA FARVATTEN ICES-områdena Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, VIII, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) och Franska Guyana Tobisfiska r IV (norska vatten) Ammodytidae SAN/04-N. Danmark TAC Ej tillämpligt Danmark Alla medlemsstater Tobisfiska r Ammodytidae (2) IIa (1), Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön (1) SAN/ Norge Färöarna (3) (3) (4) TAC Försiktighets-TAC (1) Gemenskapens vatten utom vattnen inom 6 nautiska mil från s baslinjer vid Shetland, Fair Isle och Foula. (2) Utom Danmark och. (3) Skall tas i Nordsjön. (4) Kvoten består av vitlinglyra och högst ton skarpsill. Skarpsill och högst ton vitlinglyra får tas i område VIa norr om 56 30' N. Brugd Gemenskapens vatten i zonerna IV, VI och VII Cetorhinus maximus BSK/467 0 TAC 0 46

47 Sill/Strömming (1) Skagerrak och Kattegatt Clupea harengus HER/03A. Danmark (4) Tyskland 467 (4) Sverige (4) Färöarna 500 (2) TAC (3) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Landad som hel fångst eller sorterad från återstoden av fångsten. (2) Skall tas i Skagerrak. (3) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för (4) Överföringar på upp till 40 % av denna kvot får göras till ICES-område IVa, b. Sådana överföringar skall emellertid anmälas i förväg till kommissionen. Sill/Strömming (1) Clupea harengus Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Nordsjön norr om 53 30' N HER/4AB. Norge (2) TAC (3) (1) Vare sig fisken är landad som hel fångst eller sorterad från återstoden av fångsten skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om sina landningar av sill och skilja mellan ICES-områdena IVa och IVb (zonerna HER/04A. och HER/04B.). (2) Får tas i gemenskapens vatten. Fångster som tas inom denna kvot skall dras av från Norges andel av TAC. (3) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: Norska vatten söder om 62 N (HER/04-NFS)

48 Sill/Strömming Norska vatten söder om 62 N Clupea harengus HER/04-N. Sverige 910(1) (2) 910 (2) TAC (1) Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej skall räknas av mot kvoterna för dessa arter. (2) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Sill/Strömming (1) Clupea harengus Belgien Danmark Tyskland Nederländerna (3) (3) 953 (3) (3) (3) (3) IVc (2),VIId HER/4CXB7D TAC (4) (1) Landad som hel fångst eller sorterad från återstoden av fångsten. (2) Utom Blackwater-beståndet: referensen gäller sillbeståndet i havsområdet vid Themsens mynning inom en zon som avgränsas av en linje som går söderut från Landguard Point (51 56' N, ' O) till latitud 51 33'N och vidare västerut till en punkt på s kust. (3) Upp till 50 % av denna kvot får överföras till ICES-område IVb. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen. ( 4) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för

49 Sill/Strömming Vb, VIaN (1), VIb Clupea harengus HER/5B6ANB Tyskland Irland Nederländerna Färöarna 660 (2) TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Referensen gäller sillbeståndet i ICES-område VIa, norr om 56 00' N och i den del av VI a som är belägen öster om 07 00' V och norr om 55 00' N, med undantag av Clyde. (2) Denna kvot får endast tas i område VIa norr om 56 30' N. Sill/Strömming VIaS (1), VIIbc Clupea harengus HER/6AS7BC Irland Nederländerna TAC Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Referensen gäller sillbeståndet i ICES-område VIa, söder om 56 00' N och väster om 07 00' V. Sill/Strömming Clupea harengus VIa Clyde (1) HER/06ACL. TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. (1) Clyde-beståndet: referensen gäller sillbeståndet i havsområdet nordost om en linje dragen mellan Mull of Kintyre och Corsewall Point. 49

50 Irland Sill/Strömming Clupea harengus VIIa (1) HER/07A/MM TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) ICES-område VIIa begränsas av ett område som fogats till ICES-område VIIghjk vilket avgränsas av - latitud 52 30' N i norr, - latitud 52 00' N i söder, - Irlands kust i väster, - s kust i öster. Sill/Strömming VIIe,f Clupea harengus HER/7EF TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Tyskland Irland Nederländerna Sill/Strömming Clupea harengus VIIg,h,j,k (1) HER/7GK. TAC Analytisk TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. (1) ICES-område VIIg, h, j, k utökas med ett område som avgränsas av - latitud 52 30' N i norr, - latitud 52 00' N i söder, - Irlands kust i väster, - s kust i öster. 50

51 Ansjovis VIII Engraulis encrasicolus ANE/08. Spanien TAC (1) (1) Denna TAC kommer att ses över under 2004 mot bakgrund av nya vetenskapliga rön. Ansjovis IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Engraulis encrasicolus ANE/9/3411 Spanien Portugal TAC Torsk Skagerrak Gadus morhua COD/03AN. Belgien 10 Danmark Tyskland 78 Nederländerna 20 Sverige TAC (1) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för

52 Torsk Gadus morhua Kattegatt COD/03AS. Danmark Tyskland Sverige TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Torsk IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön Gadus morhua COD/2AC4. Belgien 807 Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Norge (1) TAC (2) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Får tas i gemenskapens vatten. Fångster som tas inom denna kvot skall dras av från Norges andel av denna TAC. (2) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: Norska vatten (COD/04- NFS)

53 Torsk Norska vatten söder om 62 N Gadus morhua COD/04-N. Sverige 426 (1) 426 (1) TAC Ej tillämpligt (1) Kvot från de godkända slutsatserna från samråden mellan Europeiska gemenskapen, på Sveriges vägnar, och Norge, för Torsk Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV Gadus morhua COD/ Belgien Tyskland Irland TAC 848 Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: Vb (-zon), VIa (COD/5BC6A.) Belgien 3 Tyskland Irland Torsk VIIa Gadus morhua COD/07A. Belgien Irland Nederländerna TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. 53

54 Torsk VIIb-k, VIII, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Gadus morhua COD/7X7A34 Belgien Irland 359 Nederländerna TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Norge Färöarna Håbrand Lämna nasus pm 125 (1) Ej föremål för begränsningar Gemenskapens vatten i zonerna IV, VI och VII POR/467. TAC Ej tillämpligt (1) Skall fiskas med långrev. Glasvarar IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) Lepidorhombus spp. LEZ/2AC4-C Belgien 6 Danmark 5 Tyskland 5 31 Nederländerna TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 54

55 Glasvarar Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV Lepidorhombus spp. LEZ/ Spanien Irland TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller Glasvarar VII Lepidorhombus spp. LEZ/07. Belgien 443 Spanien Irland TAC Analytisk TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Glasvarar VIIIabde Lepidorhombus spp. LEZ/8ABDE. Spanien TAC Analytisk TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Glasvarar VIIc, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Lepidorhombus spp. LEZ/8C3411 Spanien Portugal TAC Analytisk TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 55

56 Belgien Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Sandskädda och skrubbskädda Limanda limanda och Platichthys flesus TAC IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) D/F/2AC4-C Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Belgien Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Marulkfisk ar Lophiidae TAC IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) ANF/2AC4-C Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Marulkfiskar Lophiidae Belgien 99 Tyskland 113 Spanien Irland 275 Nederländerna TAC Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV ANF/ Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. 56

57 Marulkfiskar VII Lophiidae ANF/07. Belgien Tyskland 206 Spanien Irland Nederländerna TAC Analytisk TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Marulkfiskar VIIIa,b,d,e Lophiidae ANF/8ABDE. Spanien TAC Analytisk TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Marulkfiskar VIIc, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Lophiidae ANF/8C3411 Spanien Portugal TAC Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. 57

58 Kolja Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd (gemenskapens vatten) Melanogrammus aeglefinus HAD/3A/BCD Belgien 11 Danmark Tyskland 115 Nederländerna 2 Sverige (1) TAC (2) (1) Exklusive uppskattningsvis 874 ton av industriell bifångst. (2) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Kolja IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön Melanogrammus aeglefinus HAD/2AC4. Belgien 395 Danmark Tyskland Nederländerna 296 Sverige (1) Norge TAC (2) (1) Exklusive uppskattningsvis ton av industriell bifångst. (2) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: Norska vatten (HAD/04- NFS)

59 Kolja Norska vatten söder om 62 N Melanogrammus aeglefinus HAD/04-N. Sverige 789 (1) 789 (1) TAC (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Kolja VIb, XII, XIV Melanogrammus aeglefinus HAD/ Belgien 2 Tyskland 2 77 Irland TAC 702 Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Kolja Vb, VIa (gemenskapens vatten), Melanogrammus aeglefinus HAD/5BC6A. Belgien 19 Tyskland Irland TAC Analytisk TAC - artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 59

60 Kolja Melanogrammus aeglefmus Belgien Irland VII, VIII, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) HAD/7/3411 TAC Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i område Belgien Irland VIIa (HAD/07A.): När medlemsstaterna rapporterar hur mycket de fiskat av sina kvoter till kommissionen, skall de ange vilka kvantiteter som tagits i VIIa. Landningar av kolja som fångats i område VIIa kommer att förbjudas när sådana landningar tillsammans överstiger ton. Vitling Skagerrak och Kattegatt Merlangius merlangus WHG/03A. Danmark 651 Nederländerna 2 Sverige (1) TAC (2) (1) Exklusive uppskattningsvis 750 ton av industriell bifångst. (2) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för

61 Vitling IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön Merlangius merlangus WHG/2AC4. Belgien 376 Danmark Tyskland Nederländerna 940 Sverige (1) Norge (2) TAC (3) (1) Exklusive uppskattningsvis ton av industriell bifångst. (2) Får tas i gemenskapens vatten. Fångster som tas inom denna kvot skall dras av från Norges andel av denna TAC. (3) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: Norska vatten (WHG/04- NFS) Vitling Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV Merlangius merlangus WHG/ Tyskland Irland TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. 61

62 Vitling VIIa Merlangius merlangus WHG/07A. Belgien 3 35 Irland 204 Nederländerna TAC 514 Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Vitling Merlangius merlangus Belgien Irland Nederländerna TAC VIIb-k WHG/7X7A. Analytisk TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Vitling Merlangius merlangus VIII WHG/08. Spanien TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Vitling IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Merlangius merlangus WHG/9/3411 Portugal TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 62

63 Vitling och bleka Norska vatten söder om 62 N Merlangius merlangus och Pollachius pollachius W/F/04-N. Sverige 190 (1) 190 (1) TAC Ej tillämpligt (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Kummel Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd (gemenskapens vatten) Merluccius merluccius HKE/3A/BCD Danmark 781 Sverige TAC 847 (1) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Inom en sammanlagd TAC på ton för det nordliga kummelbeståndet. Kummel IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) Merluccius merluccius HKE/2AC4-C Belgien 14 Danmark 569 Tyskland Nederländerna TAC 987 (1) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Inom en sammanlagd TAC på ton för det nordliga kummelbeståndet. 63

64 Kummel Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, XII, XIV Merluccius merluccius HKE/ Belgien 145 Spanien Irland 869 Nederländerna TAC (1) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Inom en sammanlagd TAC på ton för det nordliga kummelbeståndet. Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: VIIIabde (HKE/8ABDE.) Belgien 19 Spanien Irland 94 Nederländerna

65 Kummel VIIIa,b,d,e Merluccius merluccius HKE/8ABDE. Belgien 5 Spanien Nederländerna TAC (1) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Inom en sammanlagd TAC på ton för det nordliga kummelbeståndet. Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, XII, XIV (HKE/571214) Belgien 1 Spanien Nederländerna Kummel VIIc, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Merluccius merluccius HKE/8C3411 Spanien Portugal TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. 65

66 Blåvitling I - XIV (gemenskapens vatten och internationella vatten) Micromesistius poutassou WHB/1/14- Danmark Tyskland Spanien Irland Nederländerna Portugal Sverige Norge (1)(2) Färöarna (1) (3) TAC Ej tillämpligt Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Fiske är förbjudet i område VIa söder om 56 30' N och i delområde VII öster om 12 V. (2) Av vilka högst pm ton får bestå av guldlaxfiskar (Argentina spp.). (3) Fångsten av blåvitling får inbegripa oundvikliga fångster av guldlaxfiskar (Argentina spp.). Blåvitling IV (norska vatten) Micromesistius poutassou WHB/04-N. Danmark TAC Ej tillämpligt Belgien Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Bergtunga och rödtunga Microstomus kitt och Glyptocephalus cynoglossus TAC IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) L/W/2AC4-C Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 66

67 Birkelånga Molva dypterigia Färöarna 900 (1) Gemenskapens vatten i zonerna VIa (norr om 56 30' N), VIb BLI/6AN6B. TAC Ej tillämpligt (1) Fiskas med trål. Bifångster av skoläst och dolkfisk skall räknas av mot denna kvot. Långa Gemenskapens vatten i zonerna IIa, IV, Vb, VI, VII Molva molva LIN/2A47-C Norge Färöarna pm (1) (2) 800 (3) (4) TAC Ej tillämpligt (1) Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 25% per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i delområdena VI och VII. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i delområdena VI och VII får inte överstiga pm ton. (2) Inklusive lubb. Kvoterna för Norge är för långa pm ton och lubb pm ton vilka är utbytbara upp till pm ton och får endast fiskas med långrev i ICES-område Vb och delområdena VI och VII. (3) Inklusive birkelånga och lubb. Får endast tas med långrev i VIa (norr om 56 30' N) och VIb. (4) Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 20 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i delområde VI. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i delområde VI får inte överstiga pm ton. Havskräfta Skagerrak och Kattegatt (gemenskapens vatten), IIIbcd (gemenskapens vatten) Nephrops norvegicus NEP/3A/BCD Danmark Tyskland 10 Sverige TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 67

68 Havskräfta IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) Nephrops norvegicus NEP/2AC4-C Belgien 993 Danmark 993 Tyskland Nederländerna TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Havskräfta Vb (gemenskapens vatten), VI Nephrops norvegicus NEP/5BC6. Spanien Irland TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Havskräfta Nephrops norvegicus VII NEP/07. Spanien Irland TAC Försiktighets-TAC för vilken artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 68

69 Havskräfta VIIIa,b,d,e Nephrops norvegicus NEP/8ABDE. Spanien TAC Försiktighets-TAC - förordning () nr 8 Havskräfta VIIIc Nephrops norvegicus NEP/08C. Spanien TAC 36 Försiktighets-TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Havskräfta IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Nephrops norvegicus NEP/9/3411 Spanien 45 Portugal TAC 181 Försiktighets-TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Nordhavsräka Skagerrak och Kattegatt Pandalus borealis PRA/03A. Danmark Sverige TAC (1) (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för

70 Nordhavsräka Pandalus borealis IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) PRA/2AC4-C Danmark Nederländerna Sverige Norge 100 (1) TAC (1) Skall fiskas i område IV. Danmark Sverige Nordhavsräka Pandalus borealis (1) Norska vatten söder om 62 N PRA/04-N. TAC Ej tillämpligt (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej skall räknas av mot kvoterna för dessa arter. Barbados Guyana Surinam Trinidad och Tobago Penaeusräkor Penaeus spp (1) (1) 24(1) 24(1) 0(1) 60(1) Franska Guyana PEN/FGU. TAC 4108 (1) Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. (1) Det råder förbud mot fiske efter räkor av arterna Penaeus subtilis och Penaeus brasiliensis där vattendjupet är mindre än 30 meter. 70

71 Rödspätta Pleuronectes platessa Skagerrak PLE/03AN. Belgien 57 Danmark Tyskland 38 Nederländerna Sverige TAC (1) (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Rödspätta Kattegatt Pleuronectes platessa PLE/03AS. Danmark Tyskland 18 Sverige TAC

72 Rödspätta IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön Pleuronectes platessa PLE/2AC4. Belgien Danmark Tyskland Nederländerna Norge TAC (1) Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: Norska vatten (PLE/04-NFS) Rödspätta Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV Pleuronectes platessa PLE/ Irland TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Rödspätta Pleuronectes platessa Belgien Irland 358 Nederländerna TAC 896 VIIa PLE/07A. Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. 72

73 Rödspätta Pleuronectes platessa 18 Irland TAC 90 VIIb,c PLE/7BC. Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Rödspätta VIId,e Pleuronectes platessa PLE/7DE. Belgien TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Rödspätta Pleuronectes platessa VIIf,g PLE/7FG. Belgien Irland TAC 470 Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Rödspätta Pleuronectes platessa Belgien Irland 152 Nederländerna TAC 349 VIIhj,k PLE/7HJK. Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 73

74 Rödspätta VIII, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Pleuronectes platessa PLE/8/3411 Spanien Portugal TAC 448 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Bleka Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV Pollachius pollachius POL/ Spanien Irland TAC 704 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Bleka VII Pollachius pollachius POL/07. Belgien 529 Spanien Irland TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Bleka VIIIa,b,d,e Pollachius pollachius POL/8ABDE. Spanien TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 74

75 Bleka VIIIc Pollachius pollachius POL/08C. Spanien TAC 410 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Bleka IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Pollachius pollachius POL/9/3411 Spanien Portugal TAC 288 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Gråsej IIa (gemenskapens vatten), Skagerrak och Kattegatt, IIbcd (gemenskapens vatten), Nordsjön Pollachius virens POK/2A34- Belgien 66 Danmark Tyskland Nederländerna 199 Sverige Norge (1) TAC (2) (1) Får endast fångas i IV (gemenskapens vatten) och Skagerrak. Fångster som tas inom denna kvot skall dras av från Norges andel av denna TAC. (2) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: Norska vatten (POK/04-NFS)

76 Gråsej Norska vatten, söder om 62 N Pollachius virens POK/04-N. Sverige 982 (1) 982 (1) TAC (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Gråsej Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV Pollachius virens POK/ Tyskland Irland TAC Analytisk TAC - artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Gråsej Pollachius virens Belgien Irland TAC VII, VIII, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) POK/7X1034 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Belgien Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Piggvar och slätvar Psetta maxima och Scopthalmus rhombus TAC IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) T/B/2AC4-C Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 76

77 Rockor Rajidae Belgien 416 Danmark 16 Tyskland Nederländerna TAC IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) SRX/2AC4-C Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Liten hälleflundra IIa (gemenskapens vatten), VI Reinhardtius hippoglossoides GHL/2AC6- Norge Ej föremål för begränsningar 950 (1) TAC Ej tillämpligt (1) Fiske i område VI är begränsat till långrev. 77

78 Belgien Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Norge TAC Makrill Scomber scombrus (1) (2) (3) (2)(4)(5) (6) IIa (gemenskapens vatten), Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd (gemenskapens vatten), Nordsjön MAC/2A (7) Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) Inbegripet ett fiske av denna medlemsstat på pm ton makrill i ICES-område IIIa och i gemenskapens vatten i ICES-område IVab (MAC/3A/4AB). (2) Inklusive 240 ton som skall tas i norska vatten i ICES-delområde IV (MAC/04-N.). (3) Vid fiske i norska vatten skall bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej räknas av mot kvoterna för dessa arter. (4) Inbegripet pm ton enligt villkoren i fotnot 2 i bilagan till det godkända protokollet från samråden om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Norge i Bryssel den 9 december (5) Inklusive 636 ton enligt överenskommelsen mellan Europeiska gemenskapen och Norge för 2004 om förvaltningen av den gemensamma andelen för EU och Norge av den av NEAFC tillåtna fångstmängden. (6) Skall dras av från Norges andel av denna TAC (tillträdeskvot). Denna kvot får endast fiskas i område IVa, utom pm ton som får fiskas i område IIIa. (7) TAC överenskommen av, Norge och Färöarna för norra området. Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: IIIa IIIa, IVb,c IVb IVc IIa (icke-gemenskapsvatten), VI 1 januari - 31 mars 2004 MAC/03A. MAC/3A/4BC MAC/04B. MAC/04C. MAC/2A6. Danmark Nederländerna Sverige Norge

79 Tyskland Spanien Irland Nederländerna Norge Färöarna TAC Makrill Scomber scombrus (4) (1) (2) IIa (icke gemenskapsvatten), Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, VIIIa, b, d, e, XII, XIV MAC/2CX (3) Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96 (1) Får endast fiskas i område IIa, IVa, VIa (norr om 56 30' N), VIId,e,f,h. (2) Av vilka ton får fiskas i ICES-område IVa norr om 59 N (-zon) 1 januari-15 februari och 1 oktober-31 december. En kvantitet på pm ton av Färöarnas egen kvot får fiskas i ICES-område VIa (norr om 56 30'N) under hela året och/eller i ICES-område VIIe,f,h och/eller ICES-område VIa. (3) TAC överenskommen av, Norge och Färöarna för norra området. (4) Inklusive ton enligt överenskommelsen mellan Europeiska gemenskapen och Norge om förvaltningen av den gemensamma andelen för EU och Norge av den av NEAFC tillåtna fångstmängden för Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna och endast under perioden 1 januari-15 februari och 1 oktober-31 december. Tyskland Irland Nederländerna Norge Färöarna IVa (gemenskapens vatten) MAC/04A-C (1) (1) Norr om 59 N (-zon) 1 januari-15 februari och 1 oktober-31 december 79

80 Spanien Portugal Makrill Scomber scombrus (1) 177 (1) (1) TAC VIIc, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) MAC/8C3411 Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. (1) De kvantiteter som byts med andra medlemsstater får tas upp till en gräns på 25 % av givarmedlemsstatens kvot i ICES-områdena VIIIa, b, d (MAC/8ABD). Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade zonerna: VIIIb (MAC/08B.) Spanien Portugal Makrill Vb (Färöiska vatten) Scomber scombrus MAC/05B-F. Danmark (1) TAC Ej tillämpligt (1) Får fångas i IVa (gemenskapens vatten). Tunga Skagerrak och Kattegatt, IIIbcd (gemenskapens vatten) Solea solea SOL/3A/BCD Danmark 214 Tyskland 12 Nederländerna 20 Sverige TAC 254 Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. 80

81 Tunga II, Nordsjön Solea solea SOL/24. Belgien Danmark 514 Tyskland Nederländerna TAC Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Tunga Vb (gemenskapens vatten), VI, XII, XIV Solea solea SOL/ Irland TAC 85 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Tunga VIIa Solea solea SOL/07A. Belgien Irland 81 Nederländerna TAC 664 Analytisk TAC avd förordning () nr 8 Tunga VIIb,c Solea solea SOL/7BC. 10 Irland TAC 65 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 81

82 Tunga VIId Solea solea SOL/07D. Belgien TAC Analytisk TAC arti () nr 847/96 gäller Tunga VIIe Solea solea SOL/07E. Belgien TAC 197 Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Tunga VIIf,g Solea solea SOL/7FG. Belgien Irland TAC 830 Analytisk TAC avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. 82

83 Tunga VIIh,j,k Solea solea SOL/7HJK. Belgien Irland 162 Nederländerna TAC 360 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Tunga Solea solea VIIIa,b SOL/8 AB. Belgien 35 Spanien Nederländerna TAC Analytisk TAC - avdrag görs enligt artikel 5.2 i förordning () nr 847/96. Tunga VIIIc, d, e, IX, X, CECAF (gemenskapens vatten) Solea spp. SOX/8CDE34 Spanien 482 Portugal TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. 83

84 Danmark Tyskland Sverige Skarpsill Sprattus sprattus (1) 70 (1) (1) (1) Skagerrak och Kattegatt SPR/03A. TAC (2) (1) Denna kvot får fiskas med släpredskap med en maskstorlek på minst 16 mm och skall inte omfattas av artikel 2 i förordning () nr 1434/98. (2) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Belgien Danmark Tyskland Nederländerna Sverige Skarpsill Sprattus sprattus (1) IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) SPR/2AC4-C Norge Färöarna (2) (3) TAC (1) Inklusive tobisfiskar. (2) Får endast fiskas i delområde IV (gemenskapens vatten). (3) Räknas av mot kvoten för tobisfiskar i Nordsjön. 84

85 Skarpsill VIIde Sprattus sprattus SPR/7DE. Belgien 50 Danmark Tyskland Nederländerna TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. Pigghaj/Rödhaj IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) Squalus acanthias DGS/2AC4-C Belgien 76 Danmark 435 Tyskland Nederländerna 119 Sverige Norge 200 (1) TAC (1) Inklusive fångster med långrev av Galeorhinus galeus, Dalatias licha, Deania calcea, Centrophorus squamosus, Etmopterus princeps, Etmopterus spinax och Centroscymnus coelolepsis. Denna kvot får endast tas i ICES-delområdena IV, VI och VII. 85

86 Taggmakrill IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten) Trachurus spp. JAX/2AC4-C Belgien 57 Danmark Tyskland Irland Nederländerna Sverige Norge (1) Färöarna (2) TAC (1) Får endast fiskas i delområde IV (gemenskapens vatten). (2) Inom en total kvot på ton för ICES-delområden IV, VIa (norr om 56 30'N) och VII e, f, h. Danmark Tyskland Spanien Irland Nederländerna Portugal Färöarna Taggmakrill Trachurus spp (1)(2) Vb (gemenskapens vatten), VI, VII, VIIIa, b,d, e, XII, XIV JAX/578/14 TAC Analytisk TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. (1) Denna kvot får endast fiskas i ICES-områdena IV, VIa (norr om 56 30' N) och VIIe, f, h. (2) Inom en total kvot på ton för ICES-delområden IV, VIa (norr om 56 30'N) och VII e, f, h. 86

87 Taggmakrill VIIIc, IX Trachurus spp. JAX/8C9. Spanien (1) 335 (1) Portugal (1) TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. (1) Varav högst 5 % får bestå av taggmakrill mellan 12 och 14 cm, trots artikel 19 i rådets förordning (E) nr 850/98. För kontroll av denna kvantitet skall den landade vikten beräknas med en koefficient på 1,2. Portugal Taggmakrill Trachurus spp X, CECAF (1) JAX/X34PRT TAC 3200 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. (1) Vatten som gränsar till Azorerna under Portugals överhöghet eller jurisdiktion. Portugal Taggmakrill Trachurus spp CECAF (gemenskapens vatten) (1) JAX/341PRT TAC 1600 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. (1) Vatten som gränsar till Madeira under Portugals överhöghet eller jurisdiktion. Spanien Taggmakrill Trachurus spp CECAF (gemenskapens vatten) (1) JAX/341SPN TAC 1600 Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. (1) Vatten som gränsar till Kanarieöarna under Spaniens överhöghet eller jurisdiktion. 87

88 Vitlinglyra Trisopterus esmarki IIa (gemenskapens vatten), Skagerrak och Kattegatt, Nordsjön (gemenskapens vatten) NOP/2A3A4- Danmark Tyskland Nederländerna Norge Färöarna 5 000(1) (2) (3) (4) TAC Försiktighets-TAC artiklarna 3 och 4 i förordning () nr 847/96 gäller. (1) Denna kvot får endast fiskas i ICES-område VIa, norr om 56 30' N. (2) Upp till ton får tas som tobisfiskar. (3) Räknas av mot kvoten för tobisfiskar i IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön (gemenskapens vatten). (4) Upp till ton får fiskas i område VIa, norr om 56 30'N. Vitlinglyra IV (norska vatten) Danmark Trisopterus esmarki (1)(2) (1) (2) (1) (2) NOP/04-N. TAC Ej tillämpligt (1) Inklusive blandfångster av taggmakrill. (2) 80% den här kvoten får tas som tobisfiskar. Industriell fisk IV (norska vatten) I/F/04-N. Sverige 800 (1)(2) 800 TAC Ej tillämpligt (1) Bifångster av torsk, kolja, bleka och vitling och gråsej skall räknas av mot kvoterna för dessa arter. (2) Varav högst 400 ton taggmakrill. 88

89 Norge Kombinerade kvoter Gemenskapens vatten i zonerna Vb, VI, VII Ej föremål för begränsningar 600 (1) R/G/5B67-C TAC Ej tillämpligt (1) Tas endast med långrev, inklusive skolästfiskar, Mora mora och fjällbrosme. Andra arter IV (norska vatten) Belgien Danmark Tyskland Nederländerna Sverige pm (1) OTH/04-N. TAC Ej tillämpligt (1) Kvot för "andra arter" som Norge tilldelar Sverige på traditionell nivå. Andra arter Gemenskapens vatten i zonerna IIa, VIa, norr om 56 30' N Norge Färöarna Ej föremål för begränsningar (1) 400 (2) OTH/2A46AN TAC Ej tillämpligt (1) Begränsat till IIa och IV. Inklusive fisken som inte särskilt nämns. Undantag får införas efter samråd om så är lämpligt; fångster av tunga får endast vara bifångster. (2) Begränsat till bifångster av vitfisk i IV och VIa. 89

90 BILAGA I C NORDOSTATLANTEN OCH GRÖNLAND ICES-områdena I, II, IIIa, IV, V, XII, XIV och NAFO 0, 1 (grönländska vatten) Havskatt V, XIV (Grönlands vatten) Anarhichas lupus CAT/514GRN Tyskland TAC Ej tillämpligt Havskatt NAFO 0, 1 (Grönlands vatten) Anarhichas lupus CAT/N01GRN Tyskland TAC Ej tillämpligt Skoläst V, XIV (Grönlands vatten) Coryphaenoides rupestris RNG/514GRN Tyskland (1) TAC Ej tillämpligt (1) Av vilka 285 ton tilldelas Norge. Skoläst NAFO 0, 1 (Grönlands vatten) Coryphaenoides rupestris RNG/N01GRN Tyskland (1) TAC Ej tillämpligt (1) Av vilka 315 ton tilldelas Norge. 90

91 Sill/Strömming I, II (gemenskapens vatten, internationella vatten och norska vatten) Clupea harengus HER/1/2. Belgien 25 Danmark Tyskland Spanien Irland Nederländerna Portugal 82 Finland 366 Sverige TAC Ej tillämpligt 91

92 Torsk I, II (norska vatten) Gadus morhua COD/1N2AB- Tyskland Grekland 301 Spanien Irland Portugal (1) TAC (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Torsk I, II b Gadus morhua COD/1/2B. Tyskland Spanien Portugal Alla medlemsstater 100 (1) (2) TAC (1) Utom Tyskland, Spanien,, Portugal och. (2) Fördelningen av gemenskapens andel av torsk i zonerna Spetsbergen och Björnön påverkar inte rättigheterna och skyldigheterna enligt Parisfördraget från Torsk Grönlands vatten Gadus morhua COD/N01514 Tyskland TAC Ej tillämpligt 92

93 Torsk och kolja Vb (Färöiska vatten) Gadus morhua och Melanogrammus aeglefinus C/H/05B-F. Tyskland TAC Ej tillämpligt Hälleflundra V, XIV (Grönlands vatten) Hippoglossus hippoglossus HAL/514GRN 200 (1)(2) TAC Ej tillämpligt (1) Av vilka 200 ton, som endast skall fiskas med långrev, tilldelas Norge. (2) Om de bifångster som tas upp av hälleflundra vid trålfiske efter torsk och kungsfisk innebär att kvoterna för hälleflundra överskrids kommer Grönlands myndigheter att lösa detta på ett sätt som innebär att gemenskapens fiske efter torsk och kungsfisk ändå kan fortsätta tills dessa kvoter är uttömda. Hälleflundra NAFO 0, 1 (Grönlands vatten) Hippoglossus hippoglossus HAL/N01GRN 200 (1)(2) TAC Ej tillämpligt (1) Av vilka 200 ton, som endast skall fiskas med långrev, tilldelas Norge. (2) Om de bifångster som tas upp av hälleflundra vid trålfiske efter torsk och kungsfisk innebär att kvoterna för hälleflundra överskrids kommer Grönlands myndigheter att lösa detta på ett sätt som innebär att gemenskapens fiske efter torsk och kungsfisk ändå kan fortsätta tills dessa kvoter är uttömda. Lodda IIb Mallotus villosus CAP/02B. 0 (1) TAC 0 (2) (1) Utan att det påverkar gemenskapens rättigheter. (2) För revidering mot bakgrund av vetenskapliga rön. 93

94 Lodda V, XIV (Grönlands vatten) Mallotus villosus CAP/514GRN Alla medlemsstater (1) TAC Ej tillämpligt (1) Av vilka ton tilldelats Norge, ton till Island och ton till Färöarna. Gemenskapens andel utgör 7,7 % av den TAC för lodda som finns för säsongen. I samband med revideringen av denna TAC under 2004 skall gemenskapens kvot revideras på motsvarande sätt. Lodda NAFO 0, 1 (Grönlands vatten) Mallotus villosus CAP/N01GRN Alla medlemsstater TAC Ej tillämpligt Kolja I, II (norska vatten) Melanogrammus aeglefmus HAD/1N2AB- Tyskland (1) TAC Ej tillämpligt (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Blåvitling I, II (norska vatten) Micromesistius poutassou WHB/1/2-N. Tyskland (1) TAC Ej tillämpligt (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för

95 Blåvitling Micromesistius poutassou Danmark Alla medlemsstater Vb (Färöiska vatten) WHB/05B-F. TAC Ej tillämpligt Blåvitling V, XIV (Grönlands vatten) Micromesistius poutassou WHB/514GRN Danmark Tyskland TAC Ej tillämpligt Långa och birkelånga Vb (Färöiska vatten) Molva molva och Molva dypterigia B/L/05B-F. Tyskland 950 (1) (1) 184 (1) (1) TAC Ej tillämpligt (1) Bifångster upp till av skoläst och dolkfisk skall räknas av mot denna kvot. Nordhavsräka V, XIV (Grönlands vatten) Pandalus borealis PRA/514GRN Danmark (1) TAC Ej tillämpligt (1) Av vilka ton tilldelas Norge och pm ton Färöarna. 95

96 Gråsej I, II (norska vatten) Pollachius virens POK/1N2AB- Tyskland (1) TAC Ej tillämpligt (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Gråsej I, II (internationella vatten) Pollachius virens POK/1/2INT 0 TAC Ej tillämpligt Gråsej Vb (Färöiska vatten) Pollachius virens POK/05B-F. Belgien 50 Tyskland Nederländerna TAC Ej tillämpligt Liten hälleflundra I, II (norska vatten) Reinhardtius hippoglossoides GHL/1N2AB- Tyskland (1) TAC Ej tillämpligt (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för

97 Liten hälleflundra I, II (internationella vatten) Reinhardtius hippoglossoides GHL/1/2INT 0 TAC Ej tillämpligt Liten hälleflundra V, XIV (Grönlands vatten) Reinhardtius hippoglossoides GHL/514GRN Tyskland (1) TAC Ej tillämpligt (1) Av vilka 800 ton tilldelas Norge och 150 ton Färöarna. Liten hälleflundra NAFO 0,1 (Grönlands vatten) Reinhardtius hippoglossoides GHL/N01GRN Tyskland (1) TAC Ej tillämpligt (1) Av vilka 800 ton tilldelas Norge och 150 ton Färöarna. Makrill IIa (norska vatten) Scomber scombrus MAC/02A-N. Danmark (1) (1) (2) TAC Ej tillämpligt (1) Får även fångas i delområde IV (norska vatten) och område IIa (icke-gemenskapsvatten). (2) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för

98 Danmark Makrill Scomber scombrus (1) Vb (Färöiska vatten) MAC/05B-F. TAC Ej tillämpligt (1) Får fångas i IVa (gemenskapens vatten). Estland Tyskland Spanien Irland Nederländerna Polen Portugal Kungsfiska r Sebastes spp (2) (2) (2) 4(2) 5(2) (2) (2) 27 (2) (2)(3) V, XII, XIV RED/ (1) (2) TAC (2) (1) Gemenskapens vatten och internationella vatten. (2) Får tas i NAFO-områdena IF och 3K, men skall räknas av från kvoten för V, XII, XIV inom en total kvot på ton. (3) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till ton. Kungsfiska r Sebastes spp. I, II (norska vatten) RED/1N2AB- Tyskland Spanien Portugal TAC Ej tillämpligt (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för

99 Kungsfiska r V, XIV (Grönlands vatten) Sebastes spp. RED/514GRN Tyskland (1) (1)(2)(3) TAC Ej tillämpligt (1) Högst ton får fiskas med flyttrål. Fångster från bottentrålfisket och flyttrålfisket skall rapporteras separat. (2) ton som skall fiskas med flyttrål tilldelas Norge. (3) 500 ton tilldelas Färöarna. Fångster från bottentrålfisket och flyttrålfisket skall rapporteras separat. Kungsfiska r NAFO 0,1 (Grönlands vatten) Sebastes spp. RED/N01GRN Tyskland TAC Ej tillämpligt Kungsfiska r Va (isländska vatten) Sebastes spp. RED/05A-IS Belgien 100 (1)(2) Tyskland (1)(2) 50 (1)(2) (1)(2) (1)(2) TAC Ej tillämpligt (1) Inbegripet oundvikliga bifångster (torsk ej tillåten). (2) Får endast fiskas mellan juli och december. 99

100 Kungsfiska r Vb (Färöiska vatten) Sebastes spp. RED/05B-F. Belgien 45 Tyskland TAC Ej tillämpligt Andra arter (1) I, II (norska vatten) Tyskland 150 (1) 60(1) 240 (1) 450 (1) (2) OTH/1N2AB- TAC Ej tillämpligt (1) Endast som bifångst. (2) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Andra arter (1) Vb (Färöiska vatten) OTH/05B-F. Tyskland TAC Ej tillämpligt (1) Utom fiskarter utan kommersiellt värde. Plattfisk Vb (Färöiska vatten) FLX/05B-F. Tyskland (1) TAC Ej tillämpligt (1) Inklusive liten hälleflundra 100

101 BILAGA I D NORDATLANTENS VÄSTRA DEL NAFO-området Alla totala tillåtna fångstmängder och därmed förbundna villkor antas inom ramen för NAFO. Torsk NAFO 2J3KL Gadus morhua COD/N2J3KL 0 (1) TAC (1) (1) Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28. Torsk NAFO 3NO Gadus morhua COD/N3NO. 0 (1) TAC (1) (1) Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28. Torsk NAFO 3M Gadus morhua COD/N3M. 0 (1) TAC (1) (1) Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28. Rödtunga Glyptocephalus cynoglossus NAFO 2J3KL WIT/N2J3KL 0 (1) TAC (1) (1) Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel

102 Rödtunga Glyptocephalus cynoglossus NAFO 3NO WIT/N3NO. 0 (1) TAC (1) (1) Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28. Lerskädda Hippoglossoides platessoides NAFO 3M PLA/N3M. 0 (1) TAC (1) (1) Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28. Lerskädda NAFO 3LNO Hippoglossoides platessoides PLA/N3LNO. 0 (1) TAC (1) (1) Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28. Estland Lettland Litauen Polen Nordlig stjärtfenad bläckfisk Illex illecebrosus 128 (2) 128 (2) 128 (2) 227 (2) (1)(2) NAFO-delzonerna 3 och 4 SQI/N34. TAC (1) Ingen särskild gemenskapsandel; ton är tillgängliga för Kanada och de nuvarande medlemsstaterna. (2) Fiskas mellan den 1 juli och den 31 december. 102

103 Gulstjärtsskädda NAFO 3LNO Estland Lettland Litauen Polen Limanda ferruginea 73 (2)(3) 73 (2)(3) 73 (2)(3) 73 (2)(3) YEL/N3LNO. 290 (1) TAC (1) Fiskas av de nuvarande medlemsstaterna och får endast tas som bifångst. Fisket kommer att avslutas när hela kvoten är uttömd. (2) Fiskas inom en total kvot på 73 ton. (3) De behöriga myndigheterna i Estland, Lettland, Litauen och Polen skall minst 48 timmar innan deras fartyg segler in i NAFO-området underrätta NAFO:s sekretariatschef om fartygens avsikt att segla in i NAFOområdet och fiska ur denna kvot enligt NAFO:s regler. Fångster som tas av fartyg ur denna kvot skall rapporteras till flaggmedlemsstaten och vidarebefordras till NAFO:s sekretariatschef med 48 timmars mellanrum. Lodda NAFO 3NO Mallotus villosus CAP/N3NO. 0 (1) TAC (1) (1) Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28. Nordhavsräka NAFO 3L Pandalus borealis PRA/N3L. Estland 145 Lettland 145 Litauen 145 Polen 145 Nuvarande medlemsstater (1) TAC (1) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till 145 ton. 103

104 TAC Nordhavsräka Pandalus borealis (2) NAFO 3M (1) PRA/N3M. (1) Fartyg får också fiska efter detta bestånd i område 3L inom den box som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud V ' ' ' ' ' ' ' '0 När fartyg bedriver räkfiske i denna box skall de, vare sig de korsar den linje som avskiljer NAFO-område 3L och 3M eller inte, rapportera enligt punkt 1.3 i bilagan till förordning () nr 189/92 (T L 21, , s..4). Dessutom skall fiske efter räkor vara förbjudet mellan den 1 juni och 31 december 2004 i det område som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N 47 55' ' ' ' ' ' '0 Longitud V 45 00' ' ' ' ' ' '0 (2) Ej tillämpligt. Fisket förvaltas genom begränsningar i fiskeansträngningen. De berörda medlemsstaterna skall utfärda särskilda fisketillstånd för fartyg som bedriver detta fiske och underrätta kommissionen om dessa tillstånd innan fartygen börjar fiska, i enlighet med förordning () nr 1627/94. Genom undantag från artikel 8 i den förordningen skall tillstånden endast vara giltiga om kommissionen inte har gjort några invändningar inom fem arbetsdagar efter det att anmälan togs emot. Det högsta tillåtna antalet fartyg och högsta tillåtna fisketid skall vara som följer: Medlemsst at Högsta antal fartyg Högsta antal fiskedagar Danmark Estland Spanien Lettland Litauen Polen Portugal Varje medlemsstat skall inom 25 dagar efter den kalendermånad då fångsterna tas månatligen till kommissionen rapportera antalet fiskedagar i område 3M och i det område som definieras i fotnot (1) ovan. 104

105 Liten hälleflundra NAFO 3LMNO Reinhardtius hippoglossoides GHL/N3LMNO Estland (1)(2) Tyskland 408 Lettland (1)(2) Litauen (1)(2) Polen (1)(2) Spanien Portugal TAC (1) Får fiskas inom en total kvot på 985 ton. (2) De behöriga myndigheterna i Estland, Lettland, Litauen och Polen skall minst 48 timmar före inträdet i NAFO-området underrätta NAFO:s sekretariatschef om fartyg med särskilt fisketillstånd enligt artikel 34.2 som har för avsikt att fiska ur de andras kvot för liten hälleflundra enligt NAFO:s regler. Fångster som tas av fartyg ur denna kvot skall rapporteras till flaggmedlemsstaten och vidarebefordras till NAFO:s sekretariatschef med 48 timmars mellanrum. Kungsfisk ar NAFO 3M Sebastes spp. RED/N3M. Estland Tyskland Spanien Lettland 1571 (1) 513 (1) 233 (1) 1571 (1) Litauen 1571 (1) Portugal (1) (1)(2) Polen 124 (1)(3)(4) TAC (1) (1) Denna kvot skall vara förenlig med den totala tillåtna fångstmängden på ton för detta bestånd. Då den totala tillåtna fångstmängden uttömts skall det riktade fisket efter detta bestånd avbrytas utan att hänsyn tas till fångstnivåerna. (2) Fram till dagen för de nya medlemsstaternas anslutning uppgår gemenskapens kvot till ton. (3) Får fiskas inom en total kvot på 124 ton. ( 4) De behöriga myndigheterna i Polen skall minst 48 timmar innan deras fartyg seglar in i NAFO-området underrätta NAFO:s sekretariatschef om fartygens avsikt att segla in i NAFO-området och fiska ur denna kvot enligt NAFO:s regler. Fångster som tas av fartyg ur denna kvot skall rapporteras till flaggmedlemsstaten och vidarebefordras till NAFO:s sekretariatschef med 48 timmars mellanrum. 105

106 Kungsfiskar Sebastes spp. NAFO 3LN RED/N3LN. 0 (1) TAC (1) (1) Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 28. Kungsfiskar Sebastes spp. NAFO-delområde 2, områdena IF och 3K RED/N1F3K. Estland (1) Lettland Litauen (1) (1) TAC (1) Fiskas inom en total kvot på ton och skall delas med Kanada, Kuba, (St Pierre och Miquelon), Japan, Korea, Ukraina och USA. 106

107 BILAGA I E LÅNGVANDRANDE ARTER (Alla områden) De totala tillåtna fångstmängderna i detta område antas inom ramen för internationella fiskeriorganisationer med ansvar för tonfiskfiske, som ICCAT och IATTC. Tonfisk Atlanten, öster om longitud 45 V, och Medelhavet. Thunnus thynnus BFT/AE045W Grekland 326 Spanien Italien Portugal Alla medlemsstater (1) TAC (1) Utom Grekland, Spanien,, Italien och Portugal, och bara som bifångst. Svärdfisk Atlanten, norr om latitud 5 N Xiphias gladius SWO/AN05N Spanien 5 682,4 Portugal 1 010,4 Alla medlemsstater 148,5 (1) 6 841,3 TAC (1) Utom Spanien och Portugal, och bara som bifångst. Svärdfisk Atlanten, söder om latitud 5 N Xiphias gladius SWO/AS05N Spanien 5 597,8 Portugal 366, ,3 TAC

108 Irland Spanien Portugal Långfenad tonfisk Germo alalunga 5 216,1 (1)(3) ,1 (1)(3) 6 909,1 (1)(3) 402,1 (1)(3) 1 953,1 (1)(3) ,5 (1)(2) Atlanten, norr om latitud 5 N ALB/AN05N TAC (1) (2) (3) Medlemsstat All användning av drivnät, drivgarn, förankrade drivnät, grimnät eller insnärjningsgarn, oavsett slag, är förbjuden. Antalet fiskefartyg från gemenskapen som har långfenad tonfisk som målart fastställs till fartyg i enlighet med artikel 10.1 i förordning () nr 973/2001. Fördelningen mellan medlemsstaterna av högsta antalet fartyg under en medlemsstas flagg vilka har rätt att fiska med långfenad tonfisk som målart i enlighet med artikel 10.4 i förordning () nr 973/2001: Högsta antal fartyg Irland 50 Spanien Portugal Långfenad tonfisk Atlanten, söder om latitud 5 N Germo alalunga ALB/AS05N Spanien 1 216,6 223,6 Portugal 474, ,7 TAC Storögd tonfisk Atlanten Thunnus obesus BET/ATLANT Spanien , Portugal ,2 TAC Genomsnittliga fång ster

109 Blå marlin Atlanten Makaira nigricans BUM/ATLANT 103 TAC Ej tillämpligt Vit marlin Tetrapturus alba 46,5 Atlanten WHM/ATLANT TAC Ej tillämpligt 109

110 BILAGA I F ANTARKTIS (CCAMLR-området) Dessa totala tillåtna fångstmängder som antagits av CCAMLR tilldelas inte CCAMLRmedlemmarna och således är gemenskapens andel inte fastställd. Fångsterna övervakas av CCAMLR:s sekretariat, som kommer att meddela när fisket måste upphöra på grund av att TAC har uttömts. Svartfenad isfisk Chaenocephalus aceratus TAC (1) FAO 48.3 Antarktis SSI/F483. (1) TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas. Noshörningsfisk Channichthys rhinoceratus FAO Antarktis LIC/F5852. TAC 150 (1) (1) TAC som skall täcka bifångster i fisket efter Dissostichus eleginoides och Champsocephalus gunnari. När denna TAC för bifångster är uttömd skall motsvarande fisken avslutas. Gunnars isfisk Champsocephalus gunnari TAC (1) FAO 48.3 Antarktis ANI/F483. (1) Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december november Fiske efter detta bestånd skall under perioden 1 mars 31 maj 2004 begränsas till 722 ton. Gunnars isfisk FAO Antarktis(2) Champsocephalus gunnari ANI/F5852. TAC 292 (1) (1) Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december november (2) I denna TAC avses med område öppet för fiske den del av FAO:s statistiska område som ligger inom ett område som avgränsas på följande sätt: a) Linjen startar vid den punkt där meridianen för longituden 72 15'O korsar gränsen för Australia- France Maritime Delimitation Agreement, och fortsätter därefter söderut längs meridianen tills den korsar parallellen för latituden 53 25'S. b) Linjen fortsätter därefter österut längs parallellen tills den korsar meridianen för longituden 74 O. c) Den fortsätter sedan i nordostlig riktning längs en geodetisk linje till korsningen mellan parallellen för latituden 52 40'S och meridianen för longituden 76 O. d) Linjen fortsätter därefter norrut längs meridianen tills den korsar parallellen för latituden 52 S. e) Den fortsätter sedan i nordvästlig riktning längs en geodetisk linje till korsningen mellan parallellen för latituden 51 S med meridianen för longituden 74 30'O, och f) därefter fortsätter den i sydvästlig riktning längs en geodetisk linje till startpunkten. 110

111 Tandnoting Dissostichus eleginoides FAO 48.3 Antarktis TOP/F483. TAC (1)(2) (1) Denna TAC skall tillämpas för fiske med långrev under perioden 1 maj 31 augusti 2004 och för fiske med tinor 1 december november (2) Inklusive 221 ton rockor och 221 ton Macrorus spp.som bifångst. Tandnoting FAO 48.4 Antarktis Dissostichus eleginoides TOP/F484. TAC 28 (1) (2) (1) Fångas endast med långrev. ( 2) Denna TAC skall tillämpas under den fiskesäsong som tillämpas för delområde 48.3, eller till dess fångstgränsen uppnåtts för Dissostichus eleginoides i delområde 48.4, eller till dess fångstgränsen uppnåtts för Dissostichus eleginoides i delområde 48.3 enligt ovan beroende på vad som inträffar först. Tandnoting FAO Antarktis Dissostichus eleginoides TOP/F5852. TAC 2 873(1) (2) (1) Denna TAC skall tillämpas för trålfiske under perioden 1 december november 2004 och för fiske med långrev under perioden 1 maj 31 augusti (2) Denna TAC skall endast tillämpas väster om O. Fiske öster om den linjen är förbjudet i detta område (se bilaga XIV). 111

112 Antarktisk krill Euphausia superba TAC (1) FAO 48 KRI/F48. (1) Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december november Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade delområdena: Delområde 48.1 (KRI/F481.) Delområde 48.2 (KRI/F482.) Delområde 48.3 (KRI/F483.) Delområde 48.4 (KRI/F484.) Antarktisk krill FAO Antarktis Euphausia superba KRI/F5841. TAC (1) (1) Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december november Särskilda villkor: Inom gränserna för ovan nämnda kvoter får högst de nedan angivna mängderna fiskas i de specificerade områdena: Område väster om 115 O (KRI/F5841W) Område öster om 115 O (KRI/F5841E) Antarktisk krill Euphausia superba TAC (1) FAO Antarktis KRI/F5842. (1) Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december november Slanknoting Gobionotothen gibberifrons TAC (1) FAO 48.3 Antarktis NOG/F483. (1) TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas. 112

113 Grånoting FAO 48.3 Antarktis Lepidonotothen squamifrons NOS/F483. TAC 300 (1) (1) TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas. Grånoting FAO Antarktis Lepidonotothen squamifrons NOS/F5852. TAC 80 (1) (1) TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas. Marmorerad noting FAO 48.3 Antarktis Notothenia rossii NOR/F483. TAC 300 (1) (1) TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas. Krabba FAO 48.3 Antarktis Paralomis spp. PAI/F483. TAC (1) (1) Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december november Krokodilisfisk FAO 48.3 Antarktis Pseudochaenichthys georgianus SGI/F483. TAC 300 (1) (1) TAC som skall täcka bifångster i allt riktat fiske. När denna TAC för bifångster är uttömd skall det riktade fisket avslutas. Långstjärtar FAO Antarktis Macrourus spp. GRV/F5852. TAC 360 (1) (1) TAC som skall täcka bifångster i fisket efter Dissostichus eleginoides och Champsocephalus gunnari. När denna TAC för bifångster är uttömd skall motsvarande fisken avslutas. 113

114 TAC Andra arter FAO Antarktis 50 (1) OTH/F5852. (1) TAC som skall täcka bifångster i fisket efter Dissostichus eleginoides och Champsocephalus gunnari. När denna TAC för bifångster är uttömd skall motsvarande fisken avslutas. Rockor FAO Antarktis Rajae SRX/F5852. TAC 120 (1) (2) (1) TAC som skall täcka bifångster i fisket efter Dissostichus eleginoides och Champsocephalus gunnari. När denna TAC för bifångster är uttömd skall motsvarande fisken avslutas. (2) Beträffande denna TAC, skall rockor betraktas som en enda art. Kalamari Martialia hyadesi TAC (1) FAO 48.3 Antarktis SQS/F483. (1) Denna TAC skall tillämpas under perioden 1 december november

115 BILAGA II Fiskemöjligheter som tillämpas år 2004 för sill och strömming som får landas osorterad för andra ändamål än livsmedel (i ton, färskvikt) Alla fångstbegränsningar som anges i denna bilaga skall betraktas som kvoter med avseende på artikel 3 och skall därför omfattas av reglerna i förordning () nr 2847/93, särskilt artiklarna 14 och 15 i denna. (1) Sill/Strömming Clupea harengus Skagerrak och Kattegatt HER/03A-BC Danmark Tyskland Sverige TAC (2) Anm: (1) Bifångster av sill som tas i fisken efter andra arter än sill och som landas osorterade. (2) (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Sill/Strömming (1) Clupea harengus IIa (gemenskapens vatten), Nordsjön, VIId HER/2A47DX Belgien Danmark Tyskland Nederländerna Sverige TAC (2) Anm: (1) Bifångster av sill som tas i fisken efter andra arter än sill och som landas osorterade. (2) (1) Preliminär TAC i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för

116 BILAGA III SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR NORDSJÖSILL 1. Medlemsstaterna skall anta särskilda bestämmelser med avseende på fångst, sortering och landning av sill som fångas i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt i syfte att säkerställa att fångstbegränsningarna iakttas, särskilt de som anges i bilaga II. Dessa bestämmelser skall särskilt omfatta särskilda kontroll- och inspektionsprogram, planer för fiskeansträngningarna, inbegripet förteckningar över fartyg som har tillstånd och, om så anses nödvändigt på grund av förbrukning av mer än 70 % av kvoten, begränsningar av verksamheten för de fartyg som har tillstånd, kontroll av omlastning och förfaranden som innebär att fisk kastas över bord, om möjligt tillfälligt fiskeförbud i områden där det är känt att stora mängder bifångster av sill, särskilt av ungfisk, förekommer. 2. Om sill landas utan att sorteras från den övriga fångsten skall medlemsstaterna säkerställa att adekvata provtagningssystem inrättas för att all landning av bifångster av sill effektivt skall kunna övervakas. Det är förbjudet att landa fångster som innehåller osorterad sill i hamnar där provtagningssystem inte har inrättats. 3. Kommissionens inspektörer skall i enlighet med artikel 29 i förordning (E) nr 2847/93 och, närhelst kommissionen finner det nödvändigt, utföra oberoende inspektioner för att i enlighet med punkterna 1 och 2 kontrollera de behöriga myndigheternas genomförande av provtagningsprogrammen och de detaljerade åtgärder som nämns i punkt Kommissionen skall förbjuda landning av sill om det anses att tillämpningen av de åtgärder som nämns i punkterna 1 och 2 inte innebär att en strikt kontroll av fiskedödligheten hos sill uppnås inom alla fisken. 5. Alla landningar av sill, som i ICES-områdena IIIa, IV och VIId fångas av fartyg som när de tar dessa fångster i dessa områden endast har släpredskap med en maskstorlek på minst 32 mm ombord, skall räknas av mot en relevant kvot som anges i bilaga I till denna förordning. 6. Alla landningar av sill, som i ICES-områdena IIIa, IV och VIId fångas av fartyg som när de tar dessa fångster i dessa områden endast har släpredskap med en maskstorlek som är mindre än 32 mm ombord, skall räknas av mot en relevant kvot som anges i bilaga II till denna förordning. Sill som landas av fartyg som är verksamma enligt dessa villkor skall inte utbjudas till försäljning som livsmedel. 116

117 1. Tillåtna redskap vid torskfiske i Östersjön 1.1. Släpredskap Utan selektionsfönster BILAGA IV TEKNISKA ÖVERGÅNGSÅTGÄRDER Släpredskap utan selektionsfönster skall förbjudas Med selektionsfönster Genom undantag från bestämmelserna om särskilda selektivitetsanordningar i bilaga V till rådets förordning () nr 88/98 skall bestämmelserna i tillägg I till denna bilaga tillämpas Nät Genom undantag från bestämmelserna i bilaga IV till rådets förordning () nr 88/98 skall den minsta maskstorleken för nät vara 110 mm. Näten får maximalt vara 12 km för fartyg med en total längd på högst 12 meter. Näten får maximalt vara 24 km för fartyg med en total längd över 12 meter. Näten får inte ligga ute mer än 48 timmar från och med den tidpunkt då näten först läggs ut till dess att de i sin helhet tas ombord på fiskefartyget. 2. Bifångst av torsk i Östersjön Genom undantag från bestämmelserna i artikel 3.4 i förordning nr 88/99 får ingen småtorsk behållas ombord. Emellertid får, genom undantag från bestämmelserna i artikel 3.5 i samma förordning den bifångst av torsk som vid fiske efter sill, strömming och skarpsill tas med maskstorlekar på 32 mm eller mindre uppgå till högst 3 % av vikten. Av denna bifångst får högst 5% av den torsk som inte uppfyller storlekskraven behållas ombord. Bifångsterna av torsk får inte överskrida 10 % vid fiske efter andra arter än sill, strömming och skarpsill med andra typer av trålar eller snurrevadar än de som anges i punkt Minsta tillåtna storlek för torsk Genom undantag från bestämmelserna om minimistorleken för torsk enligt bilaga III till förordning () nr 88/98 skall minsta tillåtna storlek vara 38 cm. 4. Sommarförbud mot fiske av östersjötorsk Fiske efter torsk är förbjudet i Östersjön, Bälten och Öresund från och med den 1 juni till och med 31 augusti Totalt fiskeförbud i Bornholmsdjupet Allt fiske skall vara förbjudet i Bornholmsdjupet från och med den 15 maj till och med den 31 augusti 2004 inom det område som avgränsas av följande koordinater: 117

118 Latitud 55 30' N, longitud 15 30'O. Latitud 55 30' N, longitud 16 30'O. Latitud 55 00' N, longitud 16 30'O. Latitud 55 00' N, longitud 16 00'O. Latitud 55 15' N, longitud 16 00'O. Latitud 55 15' N, longitud 15 30'O. Latitud 55 30' N, longitud 15 30'O. 6. Tekniska bevarandeåtgärder i Skagerrak och Kattegatt Trots vad som sägs i villkoren enligt bilaga IV till förordning () nr 850/98 skall följande gälla under år 2004: a) Vid fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis) skall en maskstorlek på 35 mm användas. b) Vid fiske efter silverfisk (Argentina spp.) skall en maskstorlek på 30 mm användas. c) Vid fiske efter vitling, där en maskstorlek på mm används, får bifångsterna uppgå till högst 30 % för följande arter: torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, glasvar, sandskädda, gråsej och hummer. d) Vid fiske efter havskräfta, där en maskstorlek på mm används, får bifångsterna uppgå till högst 60 % för följande arter: torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej och hummer. e) Vid fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis), där en maskstorlek på mm används, får bifångsterna uppgå till högst 50 % för följande arter: torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, sill och strömming, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, havskräfta och hummer. f) För allt övrigt fiske än det som omfattas av c, d och e, där en mindre maskstorlek än 90 mm används, får bifångsterna uppgå till högst 10 % för följande arter: torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, havskräfta och hummer. 118

119 7. Rockall koljebox Allt fiske efter kolja, utom med långrev, är förbjudet i gemenskapens vatten och i internationella vatten inom den box som begränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N N N N N Longitud V V V V V 8. Fiske efter sill/strömming i område IIa (gemenskapens vatten) Fiske med släpredskap med en maskstorlek mindre än 54 mm eller med ringnot i område IIa (gemenskapens vatten) är endast tillåtet 1 mars 15 maj. 9. Tekniska bevarandeåtgärder i Medelhavet Allt fiske, utom trålfiske inom en kustzon av tre sjömil eller på ett vattendjup av mindre än 50 meter om ett sådant nås närmare kusten, som för närvarande sker inom ramen för de undantag som medges i artikel 3.1 och 3.1 a och artikel 6.1 och 6.1 a i rådets förordning () nr 1626/94 kan fortsätta under Stängning av ett område för fiske efter tobisfiskar Det skall vara förbjudet att landa eller borda tobisfiskar som fångats inom det geografiska område som avgränsas av Englands och Skottlands ostkuster och en linje dragen mellan följande koordinater: Englands ostkust, latitud 55º30'N. Latitud 55º30'N, longitud 1º00'V. Latitud 58º00'N, longitud 1º00'V. Latitud 58º00'N, longitud 2º00'V. Skottlands ostkust, longitud 2º00'V. Skottlands ostkust, longitud 2º00'V. Emellertid kommer ett begränsat fiske att tillåtas i syfte att övervaka tobisfiskbeståndet i området och verkningarna av stängningen. 11. Särskilda bestämmelser för Rigabukten 11.1 Särskilt fisketillstånd 119

120 1. Fartyg skall för att få fiska i Rigabukten inneha ett särskilt fisketillstånd som utfärdats enligt artikel 7 i förordning () nr 1627/ Medlemsstaterna skall se till att de fartyg till vilka det särskilda fisketillstånd som avses i punkt 1 har utfärdats finns upptagna på en förteckning med namn och registreringsnummer som varje medlemsstat skall överlämna till kommissionen. Fartyg i förteckningen skall uppfylla följande villkor: a) Den totala maskinstyrkan (kw) för de fartyg som ingår i förteckningen får inte överskrida den som noterats för varje medlemsstat under åren i Rigabukten. b) Maskinstyrkan får inte vid något tillfälle överstiga 221 kilowatt (kw) Utbyte av fartyg eller maskiner 1. Ett enskilt fartyg i förteckningen i punkt får bytas ut mot ett eller flera andra fartyg, förutsatt att a) inget utbyte leder till en ökning av den totala maskinstyrka som anges i punkt a i den berörda medlemsstaten, och att b) inget utbytesfartyg har en maskinstyrka som vid något tillfälle överstiger 221 kw. 2. En maskin i ett enskilt fartyg i förteckningen i punkt får bytas ut, förutsatt att a) utbytet av en maskin inte leder till att fartygets maskinstyrka vid något tillfälle överstiger 221 kw, och att b) ersättningsmaskinens styrka inte är sådan att utbytet leder till en ökning av den totala maskinstyrka som avses i punkt a för den berörda medlemsstaten. 12. Vägning av sill/strömming eller makrill som fångats i ICES-delområdena I och II 12.1 Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5.2 i förordning (E) nr 2807/93 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk 22 får de uppskattningar av kvantiteter i kg av fisk ombord som förs in i loggboken inte avvika med mer än 5 % från den kvantitet fisk som faktiskt landas Alla köpare som köper mer än 10 ton färsk fisk skall väga samtliga erhållna kvantiteter. Vägningen skall göras innan fisken bereds, kylförvaras, transporteras från landningshamnen eller säljs på nytt. Utöver skyldigheterna i artikel 9.1 och 9.2 i förordning () nr 2847/93 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken 23 skall beredaren eller köparen av de landade kvantiteterna lämna en kopia av fakturan eller en jämförlig handling enligt artikel 22.3 i rådets sjätte direktiv 77/388/E av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund 24, T L 276, , s. 1. T L 261, , s. 1. T L 145, , s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets direktiv 2003/92/ av den 7 oktober 2003 (EUT L 260, , s. 8). 120

121 med de uppgifter som krävs enligt artikel 9.3 till de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten, antingen på begäran eller inom 48 timmar efter det att vägningen slutförts Vid fastställandet av den vikt som avses i punkt 12.2 får eventuella avdrag för vattenhalt inte överskrida 2 % För kvantiteter fisk som landats frusen skall en genomsnittsvikt för lådor fastställas på grundval av representativa prov. Medlemsstaterna skall före den 31 januari 2004 meddela provtagningsmetod och denna skall godkännas av kommissionen. 13. Begränsningar av fiske efter havskräfta Fiske med bottentrålar och mjärdar skall vara förbjudet inom det geografiska område som avgränsas av en linje som förbinder följande koordinater: Box 1 Latitud 43 35N, longitud V Latitud 43 45N, longitud V Latitud 43 37N, longitud V Latitud 43 55N, longitud V Box 2: Latitud 43 37N, longitud V Latitud 43 50N, longitud V Latitud 44 00N, longitud V Latitud 43 34N, longitud V Box 3: Latitud 42 00N, longitud V Latitud 42 27N, longitud V Latitud 42 27N, longitud V Latitud 42 00N, longitud V Box 4: Latitud 37 45N, longitud V Latitud 38 10N, longitud V Latitud 38 10N, longitud V Latitud 37 45N, longitud V 121

122 Box 5: Latitud 36 05N, longitud V Latitud 36 35N, longitud V Latitud 36 45N, longitud V Latitud 36 50N, longitud V Latitud 36 25N, longitud V 14. Begränsningar av fiske efter torsk väster om Skottland Till och med den 31 december 2004 är det förbjudet att bedriva fiskeverksamhet inom ett område som begränsas av de räta linjer som förbinder följande geografiska koordinater: N, V N, V N, V N, V N, 04 00V N, V 15. Maskstorleksintervall, målarter och procentuell fångst tillämpliga på användning av ett enda maskstorleksintervall för släpredskap i Skagerrak och Kattegatt. Genom undantag från bestämmelserna om släpredskap i Skagerrak och Kattegatt i bilaga IV till förordning () nr 850/98, skall bestämmelserna i tillägg 2 till denna bilaga gälla från och med den 1 mars

123 Tillägg 1 till bilaga IV Tekniska specifikationer för selektionspanelen i lyftets övre panel enligt "BACOMA"-modellen Maskan skall vara 110 mm, mätt på den inre diametern av öppningen i en kvadratisk maska i ett lyft med minst 105 mm:s maskstorlek, på trålar, snurrevadar eller liknande släpredskap. Selektionspanelen skall utgöras av ett rektangulärt nätstycke i lyftet. Det skall bara finnas en panel. Panelen får inte blockeras på något sätt, vare sig genom inre eller yttre anordningar. Lyftets storlek, förlängningsstycke och trålens bakre del Lyftet skall bestå av två paneler som är lika stora, med en söm på vardera sidan. Det är förbjudet att ombord medföra nät med fler än 100 öppna diagonalmaskor i någon omkrets av lyftet, icke inbegripet sömförstärkningslinor och sömmar. Antalet öppna diagonalmaskor, icke inbegripet dem i sömmarna, får inte vid någon punkt på någon omkrets i förlängsstycket understiga eller överstiga det maximala antalet maskor i omkretsen av främre delen av det egentliga lyftet och bakre delen av den avsmalnande delen av trålen, icke inbegripet maskor i sömmarna (Figur 1). Selektionspanelens placering Selektionspanelen skall placeras i lyftets övre panel. Den skall ta slut högst 4 maskor från bottenstroppen, inklusive den handknutna rad av maskor genom vilken bottenstroppen dras (Figur 2). Selektionspanelens storlek Selektionspanelens storlek, uttryckt i stolprader, skall vara lika stor som antalet öppna diagonalmaskor i den övre panelen delat med två. Vid behov kommer det att vara tillåtet att behålla högst 20% av antalet öppna diagonalmaskor i den övre panelen om de är jämt fördelade på båda sidor om selektionspanelen (Figur 3). Selektionspanelen skall vara minst 3,5 meter lång. Panelernas nätstycken Maskorna skall ha en maskvidd på minst 110 millimeter. Maskorna skall vara kvadratiska, dvs. panelnätstyckets fyra sidor skall bestå av skurna maskor. Nätstycket skall monteras så att maskorna löper parallellt med och vinkelrätt mot lyftets längdriktning. Nätet skall vara gjort av knutlöst, flätat enkeltrådigt garn eller nätmaterial som bevisligen har samma selektiva egenskaper. Det enkeltrådiga garnets diameter skall vara minst 4,9 millimeter. Andra uppgifter Specifikationerna för monteringen fastställs i figur 4a c. Lyftstroppen skall vara minst 4 meter lång. 123

124 Sida Lyftpåse Trålöppning (=nätkon) Avsmalnande Förlängningssty Rkakt stycke Lyft Rakt stycke Figur 1 En trål kan delas in i tre delar med hänsyn till form och funktion. Trålens öppna del är alltid avsmalnande och är ofta mellan 10 och 40 meter lång. Förlängningsstycket är en rak del som normalt består av ett eller två stycken nät som är 49,5 maskor långa och som i utsträckt tillstånd blir mellan 6 och 12 meter. Lyftet är ett rakt stycke som ofta består av dubbelt garn för att motstå påfrestningarna. Lyftet är ofta 49,5 maskor långt, dvs cirka 6 meter, men det finns också kortare lyft (2 4) på mindre fartyg. Den del som sitter nedanför lyftstroppen kallas för egentligt lyft. 124

125 Övre l skuren 3,5 k djupt Handknuten 1 maska 0,5 maska 0,5 maska Figur 2 Selektionspanelens avstånd från bottenstroppen är 4 maskor. I den övre panelen sitter 3,5 diagonalmaskor och en handknuten halvrad för bottenstroppen. 125

126 Figur 3 20 % av diagonalmaskorna i den övre panelen får finnas kvar, längs en vinkelrät rad från den ena sömmen till den andra. Exempel (se figur 3): Om den övre panelen är 30 öppna maskor bred blir 20 % av denna 6 maskor. Då fördelas tre öppna maskor på var sida om selektionspanelen. Selektionspanelen blir då 12 stolprader (30 6 = 24 diagonalmaskor, delat med 2 = 12 stolprader). 126

127 Nedre panel Panel med diagonala Innermått 105 mm maskdjup AN 4 1 rad för bottenstroppmaskor Figur 4a: Den undre panelen består av ett nät med 49,5 maskors djup. 127

128 Övre panel (utan diagonala maskor mellan sömmen och nätet med rätvinkliga maskor) Innermått 105 mm maskdjup (Max. öppna maskor) AN ½ 49 ½ 25 stolpar Fog: 2 diagonala maskor/ 1 rad i rätvinklig panel (maskdjup 29 ½) 3,54 met. Innermått 105 mmmaskdjup 3 ½ ½ 49 ½ Fog: 1 rad i rätvinklig panel/ 2 diagonala maskor AN 1 rad bottenstroppsmaskor Figur 4b: Den övre panelen: selektionspanelens storlek och placering när den går från söm till söm. 128

129 Övre panel (med diagonala maskor mellan söm och panel med rätvinkliga maskor) Innermått 105 mm Fog: 2 diagonala maskor/ 1 stolpe i rätvinklig (maskdjup 29 ½) 3,54 m 2 knutar i fogen mellan en rätvinklig panel till max 5 öppna diagonala maskor på båda sidor om den rätvinkliga panelen AN Innermått 105 mm Fog: 1 stolpe i rätvinklig panel/ 2 diagonala maskor 1 rad bottenstroppsmaskor Figur 4c: Övre panelen när 20 % diagonalmaskor bevaras och fördelas jämt på var sin sida om selektionspanelen. 129

130 Tillägg 2 till bilaga IV SLÄPREDSKAP: Skagerrak och Kattegatt Maskstorleksintervall, målarter och procentuell fångst tillämpliga på användning av ett enda maskstorleksintervall Arter Tobisfiskar (Ammodytidae) (3) Tobisfiskar (Ammodytidae) (4) Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii) Blåvitling (Micromesistius poutassou) Fjärsing (Trachinus draco) (1) Blötdjur (utom Sepia) (1) Näbbgädda (Belone belone) (1) Grå knorrhane (Eutrigla gurnardus) (1) Silverfisk (Argentina spp.) Skarpsill (Sprattus sprattus) Ål (Anguilla, anguilla) Räkor (Crangon spp., Palaemon adspersus) (2) Makrill (Scomber spp.) Taggmakrill (Trachurus spp.) Sill (Clupea harengus) Nordhavsräkor (Pandalus borealis) Räkor (Crangon spp., Palaemon adspersus) (1) Vitling (Merlangius merlangus) Havskräfta (Nephrops norvegicus) Alla andra marina organismer Maskstorlek (mm) < (5) Minsta proce ntandel av målarten >90 50% 50% 20% 50% 20% 30% Ingen x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Endast inom 4 sjömil från baslinjerna. Utanför 4 sjömil från baslinjerna. Från och med den 1 mars till och med den 31 oktober i Skagerrak och från och med den 1 mars till och med den 31 juli i Kattegatt. (4) (5) I Skagerrak från och med den 1 november till och med den sista dagen i februari. I Kattegatt från och med den 1 augusti till och med den sista dagen i februari. Vid tillämpning av denna maskstorlek skall lyftet och förlängningsstycket bestå av nätstycken med rätvinkliga maskor. 130

131 BILAGA V TILLFÄLLIG BRÄNSNING AV FISKEANSTRÄNGNING OCH TILLÄGGSVILLKOR FÖR KONTROLL, INSPEKTION OCH ÖVERVAKNING I SAMBAND MED ÅTGÄRDER FÖR ÅTERHÄMTNING AV VISSA FISKBESTÅND ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. Från och med den 1 februari 2004 till och med den 31 december 2004 skall de villkor som fastställs i denna bilaga tillämpas på de av gemenskapens fiskefartyg som har en total längd på 10 meter eller mer. 2. I denna bilaga skall följande definitioner av geografiska områden tillämpas: a) Kattegatt b) Skagerrak och Nordsjön c) Väster om Skottland (ICES-område VIa) d) Engelska kanalen (ICES-områdena VIId, e) e) Irländska sjön (ICES-område VIIa) f) Iberiska halvön, Atlantkusten (ICES-områdena VIIIc och IXa) 3. I denna bilaga avses med en dag ute ur hamn a) 24-timmarsperioden mellan klockan en kalenderdag och klockan samma kalenderdag eller varje kortare period inom en sådan period, eller b) varje kontinuerlig 24-timmarsperiod, som är registrerad i gemenskapens loggbok, mellan dagen och tidpunkten för utsegling och dagen och tidpunkten för insegling eller varje kortare period inom en sådan period. En medlemsstat som önskar tillämpa den definition av en dag ute ur hamn som anges i b skall meddela kommissionen på vilket sätt medlemsstaten avser kontrollera fartygens verksamhet så att villkoren i punkt b iakttas. 4. I denna bilaga används följande definitioner för grupper av fiskeredskap: a) Bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på 100 mm eller mer med undantag av bomtrålar. b) Bomtrålar med en maskstorlek på 80 mm eller mer. c) Fasta demersala nät, inklusive grimgarn och snärjgarn. d) Demersala långrevar. e) Bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek mellan 70 mm och 99 mm med undantag av bomtrålar. f) Bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mellan 16 mm och 31 mm med undantag av bomtrålar. g) Bottentrålar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på 32 mm eller mer. 131

132 FISKEANSTRÄNGNING 5. a) Varje medlemsstat skall se till att enskilda fiskefartyg, som för dess flagg och är registrerade i gemenskapen, och som ombord har fiskeredskap enligt punkt 4, är ute ur hamn och vistas inom de områden som specificeras i punkt 2 endast det antal dagar som specificeras i punkt 6. b) Det antal dagar då ett fartyg är ute ur hamn och befinner sig i ett annat område än de områden som specificeras i punkt 2 skall inte räknas av mot det antal dagar som specificeras i punkt a) Det maximala antal dagar under en tremånadersperiod som ett fartyg får vara ute ur hamn och ombord medföra något av de fiskeredskap som definieras i punkt 4 visas i tabell I. Tabell I Maximalt antal dagar per område och fiskeredskap Redskapsgrupp som definieras i punkt Område som definieras i punkt 4a 4b 4c 4d 4e 4f 4g 2a. Kattegatt 30 n/a n/a n/a 2b. Nordsjön och Skagerrak n/a 2c. Väster om Skottland n/a 2d. Engelska kanalen n/a n/a 2e. Irländska sjön n/a n/a 2f. Iberiska halvön, Atlantkusten n/a n/a n/a n/a 39 b) Ett ytterligare antal dagar under vilka ett fartyg får vara ute ur hamn med något av de redskap som definieras i punkt 4 ombord får beviljas medlemsstaterna av kommissionen på grundval av de uppnådda resultaten i de avvecklingsprogram som har genomförts sedan den 1 januari Medlemsstater som önskar sådan tilldelning skall lämna in en ansökan till kommissionen tillsammans med detaljerade rapporter om sina avslutade avvecklingsprogram. På grundval av en sådan ansökan kan kommissionen, efter samråd med medlemsstaterna, ändra det antal dagar som definieras i a för den medlemsstaten. c) Trots vad som sägs i a kan en medlemsstat, efter att ha fått kommissionens godkännande, tillåta att fiskefartyg som medför någon typ av redskap tillbringar mer än 66 dagar ute ur hamn på följande villkor: i) Medlemsstaten skall i gemenskapens loggbok ha kontrollerat fartygets register över tidigare fångster och konstaterat att andelen torsk, tunga eller rödspätta i de områden som 132

133 definieras i 2 a e och andelen kummel i det område som definieras i 2 f var mindre än 5 % av den fisk i färskvikt som fartyget i genomsnitt landade under ii) Den fångst som behålls ombord på fartyget får inte vid något tillfälle innehålla mer än 5 % torsk, rödspätta, tunga eller kummel. iii) Medlemsstaten skall i förväg ha meddelat kommissionen att den avser att tillämpa denna bestämmelse. Om ett fartyg inte uppfyller villkoren i led ii skall det fartyget inte längre vara berättigat till de extra dagar ute ur hamn som kan tilldelas enligt c. 7. Före den första dagen i varje förvaltningsperiod om tre månader skall fartygsägarna meddela myndigheterna i flaggmedlemsstaten vilket eller vilka redskap de har för avsikt att använda under den kommande förvaltningsperioden. Fartyg får inte vara ute ur hamn fler dagar än det antal som anges i 6 a för den redskapsgrupp som de anmält till sina myndigheter och som har det minsta antalet dagar ute ur hamn. 8. Fartyg som befinner sig inom ett av de områden som definieras i punkt 2 och som har något av de fiskeredskap ombord som definieras i punkt 4 får inte samtidigt ha ett annat redskap enligt punkt 4 ombord. 9. Under en förvaltningsperiod om tre månader skall ett fartyg som har förbrukat det antal dagar ute ur hamn som det har rätt till stanna i hamn eller ute ur de områden som definieras i punkt 2 för återstoden av förvaltningsperioden. 10. a) En medlemsstat får tillåta ett av sina fiskefartyg att överföra det antal dagar ute ur hamn som det är berättigat till till ett annat av dess fartyg för samma förvaltningsperiod, på villkor att produkten av de dagar ute ur hamn som ett fartyg erhåller multiplicerad med dess maskinstyrka i kw är lika med eller mindre än produkten av antalet dagar som överförts av det fartyg som bidrar med dagar multiplicerat med det fartygets maskinstyrka i kw. Den uppgift om maskinstyrka i kw som skall användas skall vara de uppgifter som finns i registret över gemenskapens fiskefartyg. b) Det totala antalet dagar ute ur hamn som överförts enligt a multiplicerat med motorstyrkan i kw hos det fartyg som bidrar med dagar får inte vara högre än det fartygets dokumenterade antal dagar i genomsnitt per år som det tillbringar i de områden som definieras i punkt 2 från åren 2000, 2001 och 2002 multiplicerat med det fartygets maskinstyrka i kw. c) Överföring av dagar ute ur hamn enligt a skall endast vara tillåten mellan fartyg som är verksamma med redskap ur samma redskapsgrupp och i samma områden som anges i 6 a. d) Överföring av dagar ute ur hamn skall inte vara tillåten från fartyg som kan tilldelas dagar enligt 6 c. e) På kommissionens begäran skall medlemsstaterna lämna rapporter om de överföringar som gjorts. 11. En medlemsstat får inte tillåta att ett av dess fartyg fiskar med något av de redskap som definieras i punkt 4 i något av de områden som definieras i punkt 2 om fartyget inte kan visa att det bedrev sådan fiskeverksamhet under 2000, 2001 eller 2002 i det området. 12. De villkor som avses i punkterna 5 11 skall gälla för fiske under perioden 1 januari december 2004 i de områden som definieras i punkt 2 a, 2 b och 2 c och för fiske under perioden 1 februari december 2004 i de områden som definieras i punkt 2 c, 2 e och 2 f. 133

134 KONTROLL, INSPEKTION OCH ÖVERVAKNING 13. Trots artikel 19 a i förordning (E) nr 2847/93 skall artikel 19 b, 19 c, 19 d och 19 e i den förordningen tillämpas på fartyg som använder de fiskredskap som definieras i punkt 4 och som är verksamma i de områden som definieras i punkt Medlemsstaterna får genomföra alternativa kontrollåtgärder för att säkerställa överensstämmelse med den rapporteringsskyldighet som avses i punkt 13 i denna bilaga som är lika effektiva och genomskådliga som nämnda rapporteringsskyldighet. Sådana alternativa åtgärder skall anmälas till kommissionen innan de genomförs. 15. Befälhavaren på ett fiskefartyg, eller dennes företrädare, skall före insegling i en medlemsstats hamn, efter att ha tillbringat tid i ett område som definieras i tabell II, med mer än den mängd av någon art som anges i den tabellen, minst fyra timmar före ankomsten informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten om följande: - Hamnens namn. - Beräknad ankomsttid till hamnen. - Mängd angiven i antal kilo färskvikt för varje art av vilken fartyget har mer än 50 kg ombord. 16. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat i vilken det skall landas en större mängd av en art än den som anges i tabell II får begära att lossningen inte inleds förrän dessa myndigheter har gett sitt tillstånd. 134

135 Tabell II Landningar i ton per område och art enligt ovan för vilka särskilda villkor gäller Art i ton: Torsk Rödspätta Tunga Vitling Kummel Nephrops Område som PN definieras i punkt DP PN DP PN DP PN DP PN DP PN DP 2a. Kattegatt b. Nordsjön och Skagerrak c. Väster om Skottland d. Engelska kanalen , e. Irländska sjön f. Iberiska - halvön, Atlantkusten ,15 0,3 0,075 0,15 PN - Anmälan i förväg enligt punkt 16. DP - Utsedda hamnar enligt punkt Ett fiskefartyg som har varit i det område som definieras i tabell II får inte landa större mängder än de som anges för de olika arterna i tabell II, utom i en utsedd hamn. Inom 15 dagar efter det att denna förordning träder i kraft skall varje medlemsstat till kommissionen överlämna en förteckning över utsedda hamnar och, inom 30 dagar därefter, uppgift om inspektions- och övervakningsförfaranden, inklusive villkor för registrering och rapportering av vilka kvantiteter av de arter och bestånd som avses i artikel 12 varje landning omfattar. Kommissionen skall vidarebefordra uppgifterna till alla medlemsstater. 18. Genom undantag från artikel i kommissionens förordning (E) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk skall den tillåtna toleransmarginalen vid uppskattningen av de kvantiteter angivna i kg av fisk ombord på fartyg som avses i punkt 14 vara fem procent av den siffra som anges i loggboken. 25 T L 276, , s

136 19. Det är förbjudet att ombord på ett fiskefartyg förvara torsk eller rödspätta blandad med några andra arter av marina organismer i någon enskild låda eller annan behållare. Lådor eller andra behållare med torsk eller rödspätta skall förvaras i lastrummet på ett sådant sätt att de hålls avskilda från andra lådor eller behållare. 20. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat skall se till att varje kvantitet torsk eller rödspätta som fångats inom något av de i punkt 2 angivna områdena och först landats i den medlemsstaten, vägs i kontrollanters närvaro innan den transporteras från hamnen för den första landningen. Varje kvantitet torsk eller rödspätta som först landats i en hamn som utsetts enligt punkt 16 skall vägas i kontrollanters närvara innan den bjuds ut till försäljning första gången och säljs. 21. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat skall se till att en kvantitet sydkummel eller nephrops som överstiger 50 kg och som fångats inom något av de i punkt 2 angivna områdena och först landats i den medlemsstaten säljs på auktion och vägs innan den säljs. 22. Genom undantag från artikel 13 i förordning (E) nr 2847/93 skall alla kvantiteter över 50 kg av de arter som anges i artikel 12 och som transporteras till en annan plats än platsen för landning eller import, åtföljas av en kopia av en av de deklarationer som föreskrivs i artikel 8.1 i förordning (E) nr 2847/93 med avseende på vilka kvantiteter av de aktuella arterna som transporteras. Undantaget i artikel 13.4 b i förordning (E) nr 2847/93 skall inte tillämpas. 23. Genom undantag från artikel 34 c.1 i rådets förordning (E) nr 2847/93 får de särskilda kontrollprogrammen för de bestånd som avses i artikel 12 vara i kraft längre än två år från deras ikraftträdande. 136

137 BILAGA VI FISKEANSTRÄNGNING FÖR FARTYG SOM FISKAR EFTER TOBISFISKAR I NORDSJÖN OCH SKAGERRAK 1. Från och med den 1 januari till och med den 31 december 2004 skall de villkor som fastställs i denna bilaga tillämpas på gemenskapens fiskefartyg som bedriver fiske i Nordsjön och Skagerrak med bottentrål, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm. 2. I denna bilaga avses med en dag ute ur hamn : a) 24-timmarsperioden mellan klockan en kalenderdag och klockan samma kalenderdag eller varje kortare period inom en sådan period, eller b) varje kontinuerlig 24-timmarsperiod, som är registrerad i gemenskapens loggbok, mellan dagen och tidpunkten för utsegling och dagen och tidpunkten för insegling i det geografiska område som anges i punkt 1 eller varje kortare period inom en sådan period. 3 Varje medlemsstat skall senast den 1 mars 2004 inrätta en databas med följande uppgifter för Nordsjön och Skagerrak för åren 2001, 2002 och 2003 och för varje fartyg som för dess flagg eller är registrerat i gemenskapen, och som har fiskat med bottentrål, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm: a) Fartygets namn och nationella registreringsnummer. b) Fartygets maskinstyrka i kw, mätt enligt artikel 5 i rådets förordning (E) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper 26. c) Antalet dagar ute ur hamn vid fiske med bottentrål, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm. d) Kilowattdagarna, uttryckta som produkten av antalet dagar ute ur hamn och maskinstyrkan i kilowatt. 4 Följande kvantiteter skall beräknas av medlemsstaterna: a) Det totala antalet kilowattdagar för varje år, uttryckta som summan av kilowattdagarna enligt beräkningen i punkt 3 d. b) Det genomsnittliga antalet kilowattdagar under perioden Varje medlemsstat skall se till att antalet kilowattdagar under 2004 för fartyg som för dess flagg eller är registrerade i gemenskapen inte överskrider antalet under 2003, beräknat enligt punkt 4 a. 6 Det maximala antal kilowattdagar som avses i punkt 5 skall ses över av kommissionen före den 30 juni, på grundval av råd från Internationella havsforskningsrådet (ICES) om storleken på årsklassen 2003 för tobisfiskar i Nordsjön, i enlighet med följande regler: a) Om ICES uppskattar att årsklassen 2003 för tobisfiskar i Nordsjön ligger på eller över fiskar med åldern 0, får antalet kilowattdagar inte överskrida det genomsnittliga antalet kilowattdagar under perioden , beräknat enligt punkt 4 b. 26 T L 274, , s

138 b) Om ICES uppskattar att årsklassen 2003 för tobisfiskar i Nordsjön ligger på mellan och fiskar med åldern 0, får antalet kilowattdagar inte överskrida nivån för 2003, beräknad enligt punkt 4 a. c) Om ICES uppskattar att årsklassen 2003 för tobisfiskar i Nordsjön ligger under fiskar med åldern 0 skall fiske med bottentrål, snurrevadar eller liknande släpredskap med en maskstorlek på mindre än 16 mm förbjudas för återstoden av

139 BILAGA VII DEL I Kvantitativa begränsningar av licenser och fisketillstånd för gemenskapens fartyg som fiskar i tredjelands vatten Fiskeområde Typ av fiske Antal licenser Maximalt antal fartyg närvarande samtidigt Norska 27 vatten och fiskezonen kring Jan Mayen Sill norr om 62 00' N Estniska vatten 28 Torsk, sill/strömming, lax och skarpsill Färöiska vatten Allt trålfiske med fartyg på högst 180 fot i den zon som ligger nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna Riktat fiske efter torsk och kolja med en minsta maskstorlek på 135 mm är begränsat till området söder om 62 28'N och öster om 6 30' V. 8 4 Trålfiske 21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna. Under perioderna 1 mars-31 maj och 1 oktober-31 december får dessa fartyg bedriva fiske i området mellan 61 20' N och 62 00'N och nautiska mil utanför baslinjerna Trålfiske efter birkelånga med en minsta maskstorlek på 100 mm i området söder om 61 30' N och väster om 9 00' V och i området mellan 7 00' V och 9 00' V söder om 60 30' N och i området sydväst om en linje mellan 60 30' N, 7 00' V och 60 00' N, 6 00' V I avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Tillämplig 1 januari 30 april

140 Riktat trålfiske efter gråsej med en minsta maskstorlek på 120 mm och med möjlighet att använda rundstroppar runt lyftet Fiske efter blåvitling. Det totala antalet licenser får utökas med fyra fartyg för att bilda par om de färöiska myndigheterna skulle införa särskilda regler för tillträdet till ett område som kallas "huvudsakligt område för fiske efter blåvitling" Fiske med rev 10 6 Fiske efter makrill Fiske efter sill norr om 62 N Island Allt fiske 18 5 Estniska vatten 29 Fiske efter torsk, sill/strömming och skarpsill Fiske efter lax Litauiska vatten 30 Allt fiske Ryska federationens vatten Allt fiske p.m. p.m. Fiske efter torsk p.m. p.m. Fiske efter skarpsill p.m. p.m Tillämplig 1 januari Tillämplig 1 januari 30 april april

141 DEL II Kvantitativa begränsningar av licenser och fisketillstånd för tredjeländers fartyg som fiskar i gemenskapens vatten Flaggstat Fiske Antal licenser Maximalt antal fartyg närvarande samtidigt Norge 31 Sill, norr om 62 00' N Estland 32 Sill/strömming, lax, skarpsill Torsk Färöarna Makrill, VIa (norr om 56 30' N), VIIe,f,h, taggmakrill, IV, VIa (norr om 56 30' N), VIIe,f,h. sill, VIa (norr om 56 30' N) Sill norr om 62 00' N Sill, IIIa 4 4 Industriellt fiske efter vitlinglyra och skarpsill, IV, VIa (norr om 56 30' N): tobisfiskar, IV (inklusive oundvikliga bifångster av blåvitling) Långa och lubb Blåvitling, VIa (norr om 56 30' N), VIb, VII (väster om 12 00' V) Birkelånga Håbrand (alla zoner utom NAFO 3PS) 3 3 Lettland 33 Torsk, sill/strömming, skarpsill, IIId Lax, IIId I avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Norge för Tillämplig 1 januari 30 april Tillämplig 1 januari 30 april

142 Litauen 34 Torsk, sill/strömming, skarpsill, lax, IIId Sill/strömming, skarpsill, IIId (transport- och kylfartyg) Ryska federationen Sill/strömming, IIId (svenska vatten) Sill/strömming, IIId (svenska vatten, icke fiskande moderfartyg) p.m. p.m. p.m. p.m. Barbados Penaeusräkor 36 (Franska Guyanas vatten) 5 p.m. 37 Snapperfiskar 38 (Franska Guyanas vatten) 5 p.m. Guyana Penaeusräkor 32 (Franska Guyanas vatten) p.m. p.m. 33 Surinam Penaeusräkor 32 (Franska Guyanas vatten) 5 39 p.m. Trinidad och Tobago Penaeusräkor 32 (Franska Guyanas vatten) 8 40 p.m. Japan Tonfisk 41 (Franska Guyanas vatten) p.m. Korea Tonfisk 37 (Franska Guyanas vatten) p.m. p.m. 36 Venezuela Snapperfiskar 34 (Franska Guyanas vatten) 41 p.m. Hajar 34 (Franska Guyanas vatten) 4 p.m Tillämplig 1 januari 30 april Av dessa får högst 10 fartyg samtidigt fiska efter torsk med nät. Licenser för räkfiske i det franska departementet Guyanas vatten skall utfärdas på grundval av en av kommissionen godkänd fiskeplan som lämnas in av myndigheterna i det berörda tredjelandet. Varje licens skall gälla endast under den fiskeperiod som anges i den fiskeplan som licensen bygger på. Antalet dagar till havs per år är begränsat till 200. Får endast fiskas med långrev eller fällor (snapperfiskar) eller långrev eller nät med maskor som är minst 100 mm i vatten djupare än 30 m (hajar). För utfärdande av en sådan licens skall det bevisas att ett giltigt avtal finns mellan den fartygsägare som ansöker om licensen och ett förädlingsföretag i franska departementet Guyana och att avtalet innehåller en förpliktelse att minst landa 75 % av fångsterna av all snapperfisk, eller 50 % av fångsterna av all haj från det aktuella fartyget i departementet så att fångsterna skall kunna förädlas i det förädlingsföretaget. Det avtal som avses ovan skall vara godkänt av de franska myndigheterna som i sin tur skall säkerställa att det överensstämmer både med det avtalsslutande förädlingsföretagets faktiska kapacitet och med målsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i departementet Guyana. En kopia av det vederbörligen godkända avtalet skall bifogas till licensansökan. Om ett avtal enligt ovan inte godkänns skall de franska myndigheterna meddela berörd part och kommissionen detta och ange skälen till underkännandet. Antalet dagar till havs per år är begränsat till pm. Antalet dagar till havs per år är begränsat till (0). Får endast fiskas med långrev. 142

143 DEL III Deklaration enligt artikel 15.2 LANDNINGSDEKLARATION 42 Fartygets namn: Befälhavarens namn: Registeringsnummer: Ombudets namn: Befälhavarens namnteckning: Resa från till Landningshamn: Landad fångstmängd räkor (färsk vikt) Räkor utan huvud: kg eller ( x 1,6) = kg (räkor med huvud) Räkor med huvud: Thunnidae: kg kg Snapperfiskar (Lutjanidae): kg Haj: kg Annan: kg 42 Ett exemplar skall behållas av befälhavaren, ett exemplar skall behållas av kontrollanten och ett exemplar skall skickas till Europeiska kommissionen. 143

144 BILAGA VIII DEL I Uppgifter som skall föras in i loggboken Vid fiske inom zonen på 200 nautiska mil utanför kusten till de av gemenskapens medlemsstater som omfattas av gemenskapens fiskebestämmelser, skall följande uppgifter omedelbart efter någon av följande händelser föras in i fiskeloggboken: Efter varje drag: 1.1. Kvantiteten (i kg färskvikt) av varje fångad art Datum och klockslag för draget Den geografiska position där fångsterna gjordes Den fiskemetod som använts. Efter varje omlastning till eller från ett annat fartyg: 2.1. Uppgiften "mottagen från" eller "överförd till" Kvantiteten (i kg färskvikt) av varje omlastad art Namn, distriktsbeteckning och nummer på det fartyg till eller från vilket omlastning har skett Omlastning av torsk är inte tillåten. Efter varje landning i en gemenskapshamn: 3.1. Hamnens namn Kvantitet (i kg färskvikt) av varje landad art. Efter varje sändning av uppgifter till Europeiska gemenskapernas kommission: 4.1. Datum och klockslag för sändningen Slag av meddelande: IN, OUT, ICES, WKL eller 2 WKL När det gäller radiosändning: namnet på radiostationen. 144

145 DEL II Loggboksförlaga Log-book model ci^uc ne oånuc i r\r* OLicc-r Nom du navire Veucl name OHicial No Nation > ' Départ de -.- Depart from Débarquement å ~ -. Landed at Mois/Month Jour/Day Zonc n" Sonde DeptK Day or mght (D or N) D D D D D D N N N N N N t> N D N D N D N D N D N > N D D D D N N N N D 'Si Nombre de fens rtwnumtxr ofrnne»gcar ii shot N*delicence ZEE Fishing licence No Date Total heures de Hours fished r o d«q c^,t Htad-oK. shrimp (kg) W JUHINAM -, 51 Crevetres -Head-onshrimp (kg) Imm mfa» 1 T» re / rr -'. >ä JM >^^^S 7 ^ Xu 1 3«*** v^^^^^^ 5 1 GULLIE S^ / OUYANI > ' FRANCAISE Crevettes conservées a bord Shrimp* retained on board Penaeus: subtilis brasiliensis Xyphopenaeus Kroyerii Vivaneaux Snapper Requins Shark. Thonidés Tuna t> N D N D N D N D " N D N B ' N D N D N D SJ t) M D N D N _J 1 145

146 BILAGA IX INNEHÅLL I OCH BESTÄMMELSER FÖR DE UPPGIFTER SOM SKALL SÄNDAS TILL KOMMISSIONEN De uppgifter som skall sändas till kommissionen och tidtabellen för sändningarna är följande: 1.1. Varje gång fartyget går in i zonen på 200 nautiska mil utanför kustlinjen till de medlemsstater inom gemenskapen som omfattas av gemenskapens fiskebestämmelser: a) De uppgifter som anges i punkt 1.5. b) Kvantitet (i kg färskvikt) av varje fiskart i lasten. c) Datum då och ICES-område inom vilket befälhavaren har för avsikt att börja fiska. Om fiskeinsatsen gör det nödvändigt att en viss dag mer än en gång gå in i den zon som avses i punkt 1.1, är det tillräckligt att sända ett meddelande vid det första inträdet Varje gång fartyget lämnar den zon som avses i punkt 1.1: a) De uppgifter som anges i punkt 1.5. b) Kvantiteten (i kg färskvikt) av varje fiskart i lasten. c) Den kvantitet (i kg färskvikt) av varje art som fångats sedan föregående sändning. d) Det ICES-område där fångsterna gjordes. e) Den kvantitet (i kg färskvikt) av varje art som omlastats till/från andra fartyg sedan fartyget gick in i zonen, samt identifiering av det fartyg till vilket omlastningen ägde rum. f) Den kvantitet (i kg färskvikt) av varje art som landats i en gemenskapshamn sedan fartyget gick in i zonen. Om fiskeinsatsen gör det nödvändigt att en viss dag gå in i den zon som avses i punkt 1.1, är det tillräckligt att sända ett meddelande vid det sista utträdet Var tredje dag med början den tredje dagen efter det att fartyget för första gången går in i de zoner som avses i 1.1 vid fiske efter sill/strömming och makrill, och varje vecka med början den sjunde dagen efter det att fartyget för första gången går in i den zon som avses i 1.1 vid fiske efter andra arter än sill/strömming och makrill: a) De uppgifter som anges i punkt 1.5. b) Den kvantitet (i kg färskvikt) av varje art som fångats sedan föregående sändning. c) Det ICES-område där fångsterna gjordes. 146

147 1.4. Varje gång fartyget förflyttar sig från ett ICES-område till ett annat: a) De uppgifter som anges i punkt 1.5. b) Den kvantitet (i kg färskvikt) av varje art som fångats sedan föregående sändning. c) Det ICES-område där fångsterna gjordes a) Fartygets namn, anropssignal, distriktsbeteckning och identifieringsnummer samt befälhavarens namn. b) Fartygets licensnummer om det har licens. c) Meddelandets löpnummer för den berörda resan. d) Uppgift om slag av meddelande. e) Datum, klockslag och fartygets geografiska position Den uppgifter som anges i punkt 1 skall översändas till Europeiska gemenskapernas kommission i Bryssel (telex: FISEU-B) gvia någon av de radiostationer som förtecknas under punkt 3 och på det sätt som anges under punkt 4 nedan Om det på grund av force majeure är omöjligt för fartyget att sända meddelandet kan detta på fartygets vägnar sändas av ett annat fartyg. 3. Radiostationens namn Radiostationens anropssignal Lyngby Land's End Valentia Malin Head Torshavn Bergen Farsund Florø Rogaland Tjøme Ålesund Ørlandet Bodø Svalbard Blåvand Gryt Göteborg Turku OXZ GLD EJK EJM OXJ LGN LGZ LGL LGQ LGT LGA LFO LPG LGS OXB GRYT RADIO SOG OFK 147

148 4. Meddelandenas utformning Den information som anges i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter, angivna i följande ordning: Fartygets namn. Anropssignal. Distriktsbeteckning. Meddelandets löpnummer för den ifrågavarande resan. Uppgift om meddelandets slag enligt följande kod: Meddelande om inträde i någon av de zoner som avses i 1.1: "IN", Meddelande om utträde ur någon av de zoner som avses i 1.1: "OUT", Meddelande vid förflyttning från ett ICES-område till ett annat: "ICES", Veckomeddelande: "WKL", Tredagarsmeddelande: "2 WKL". Datum, klockslag och geografisk position. ICES-områden/delområden där fisket förväntas inledas. Datum då fisket förväntas inledas. Kvantiteten (i kg färskvikt) av varje fiskart i lasten med användning av den kod som anges i punkt 5. Den kvantitet (i kg färskvikt) av varje fiskart som fångats sedan föregående sändning med användning av den kod som anges i punkt 5. De ICES-områden/delområden där fångsterna gjorts. Den kvantitet (i kg färskvikt) av varje art som överförts till/från andra fartyg sedan föregående sändning. Namn och anropssignal för det fartyg till vilket eller från vilket omlastningen ägde rum. Den kvantitet (i kg färskvikt) av varje art som landats i en gemenskapshamn sedan föregående sändning. Befälhavarens namn. 148

149 5. Kod som enligt 1.4 skall användas för att ange arter ombord: Beryxar (Beryx spp.) Lerskädda (Hippoglossoides platessoides) Ansjovis (Engraulis encrasicolus) Marulk (arter av Lophius) Guldlax (Argentina silus) Havsbraxen (Brama brama) Brugd (Cetorinhus maximus) Dolkfisk (Aphanopus carbo) Birkelånga (Molva dypterygia) Blåvitling (Micromesistius poutassou) Skäggig räka (Xyphopenaeus kroyerii) Torsk (Gadus morhua) Sandräka (Crangon crangon) Bläckfisk (arter av Loligo) Rödhaj (Squalus acanthias) Fjällbrosmar (Phycis spp.) Liten hälleflundra (Reinhardtius Hippoglossoides) Kolja (Melanogrammus aeglefinus) Kummel (Merluccius merluccius) Hälleflundra (Hippoglossus hippoglossus) Sill/strömming (Clupea harengus) Taggmakrill (Trachurus trachurus) Långa (Molva molva) Makrill (Scomber scombrus) Glasvar (arter av Lepidorhombus) Nordhavsräka (Pandalus borealis) ALF PLA ANE M ARG POA BSK BSF BLI WHB BOB COD CSH SQ DGS FOR GHL HAD HKE HAL HER HOM LIN MAC LEZ PRA 149

150 Havskräfta (Nephrops norvegicus) Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii) Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus), Annan Rödspätta (Pleuronectes platessa) Lyrtorsk (Pollachius pollachius) Håbrand (Lamma nasus) Kungsfiskar (Sebastes spp.) Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) Skoläst (Coryphaenoides rupestris) Gråsej (Pollachius virens) Lax (Salmo salar) Tobis (Ammodytes spp.) Sardin (Sardina pilchardus) Haj (Selachii, Pleurotremata) Räka (Penaeidae) Skarpsill (Sprattus sprattus) NEP NOP ORY OTH PLE POL P RED SBR RNG POK SAL SAN PIL SKK PEZ SPR Bläckfisk (arter av Illex) Tonfisk (Thunnidae) Lubb (Brosme brosme) Vitling (Merlangus merlangus) Gulstjärtsskädda (Limanda ferruginea) USK WHG YEL 150

151 BILAGA X Artförteckning Svenskt namn Latinskt namn Trebo kstavs kod Svenskt namn Latinskt namn Trebo kstavs kod Bottenlevande arter Bottenlevande arter (forts.) Torsk Gadus morhua COD Polartorsk Boreogadus saida POC Kolja Melanogrammus aeglefmus HAD Skoläst Coryphaenoides rupestris RNG Kungsfisk Sebastes sp. RED Långstjärt Macrourus berglax RHG Kungsfisk Sebastes marinus R Tobisfiskar Ammodytes sp. SAN Djuphavskungsfisk Sebastes mentella REB Rötsimpor Myoxocephalus sp scu Akadisk kungsfisk Sebastes fasciatus REN Scup Stenotomus chrysops SCP Silverkummel Merluccius bilinearis HKS Tautog Tautoga onitis TAU Skäggbrosme* Urophycis chuss HKR Blå tegelabborre Lopholatilus chamaeleonticeps TIL Gråsej Pollachius virens POK Vitbrosme* Urophycis tenuis HKW Lerskädda Hippoglossoides platessoides PLA Havskatter Anarhichass sp. CAT Rödtunga Glyptocephalus cynoglossus WIT Havskatt Anarhichas lupus CAA Gulstjärtsskädda Limanda ferruginea YEL Fläckig havskatt Anarhichas minor CAS Liten hälleflundra Reinhardtius hippoglossoides GHL Bottenfisk (övr.) GRO Hälleflundra Hippoglossus hippoglossus HAL Pelagiska arter Vinterflundra Pseudopleuronectes americanus FLW Sill/strömming Clupea harengus HER 151

152 Sommarflundra Paralichthys dentatus FLS Makrill Scomber scombrus MAC Fönsterglasvar Scophthalmus aquosus FLD Amerikansk smörfisk Peprilus triacanthus BUT Plattfisk (övr.) Pleuronectiformes FLX Menhaden Brevoortia tyrannus MHA Amerikansk marulk Lophius americanus ANG Makrillgädda Scomberesox saurus SAU Knorrhanar Prionotus sp. SRA Buktansjovis Anchoa mitchilli ANB Atlantisk frostfisk Microgadus tomcod TOM Blåfisk Pomatomus saltatrix BLU Blå antimora Antimora rostrata ANT Gullöpare Caranx hippos CVJ Blåvitling Micromesistius poutassou WHB Fregattmakrill Auxis thazard FRI Luring Tautogolabrus adspersus CUN Kungsmakrill Scomberomourus cavalla KGM Lubb Brosme brosme USK Spansk makrill Scomberomourus maculatus SSM Uvak Gadus ogac GRC Segelfisk Istiophorus platypterus SAI Birkelånga Molva dypterigia BLI Vit marlin Tetrapturus albidus WHM Långa Molva molva LIN Blå marlin Makaira nigricans BUM Sjurygg Cyclopterus lumpus LUM Svärdfisk Xiphias gladius SWO Randig kungskväkare Menticirrhus saxatilis KGF Långfenad tonfisk Thunnus alalunga ALB Fläckig blåsfisk Sphaeroides maculatus PUF Ryggsstrimmig pelamid Sarda sarda BON Ålbrosmar Lycodes sp. FT7 Tunnina Euthynnus alletteratus LTA Västatlantisk ålbrosme Macrozoarces americanus OPT Storögd tonfisk Thunnus obesus BET 152

153 Svenskt namn Latinskt namn Trebo kstavs kod Svenskt namn Latinskt namn Trebokst avskod Bottenfisk (forts.) Bottenfisk (forts.) Tonfisk Thunnus thynnus BFT. Polycheata WOR Bonit Katsuwonus pelamis SKJ Dolksvans Limulus polyphemus HSC Gulfenad tonfisk Thunnus albacares YFT Marina ryggradslösa djur. Invertebrater INV Tonfiskar (övr.) Scombridae TUN Övriga fiskarter Pelagiska (övr.) arter PEL Gumsill Alosa pseudoharengus ALE Invertebrater Serioler Seriola sp. AMX Långfenad bläckfisk Loligo pealei SQL Amerikansk havsål Conger oceanicus COA Nordlig stjärtfenad bläckfisk Illex illecebrosus SQI Amerikansk ål Anguilla rostrata ELA Bläckfiskar (övr.) Loliginidae, Ommastrephidae SQU Pirål Myxine glutinosa MYG Atlantisk knivmussla Ensis directus CLR Vit staksill Alosa sapidissima SHA Hård venusmussla Mercenaria mercenaria CLH Guldlax (övr.) Argentina spp. ARG Islandsmussla Arctica islandica CLQ Stubbkväkare Micropogonias undulatus CKA Sandmussla Mya arenaria CLS Atlantiska nålgädda Strongylura marina NFA Bränningsmussla Spisula solidissima CLB Lax Salmo salar SAL Stimpson's bränningsmussla Spisula polynyma CLT Menidia Menidia menidia SSA Musslor (övr.) Prionodesmacea, Teleodesmacea CLX Atlantisk trådsill Opisthonema oglinum THA 153

154 Vikkammussla Argopecten irradians SCB Bairds släthuvudfisk Alepocephalus bairdii ALC Kalikåkammussla Argopecten gibbus SCC Svart trumfisk Pogonias cromis BDM Isländsk kammussla Chylamys islandica ISC Svart havsabborre Centropristis striata BSB Atlantisk mantelkammussla Placopecten magellanicus SCA Blå staksill Alösa aestivalis BBH Kammusslor (övr.) Pectinidae sex Lödda Mallotus villosus CAP Amerikanskt ostron Crassostrea virginica OYA Rödingar (övr.) Salvelinus sp. CHR Blåmussla Mytilus edulis MUS Cobia Rachycentron canadum CBA Hjälmsnäckor (övr.) Busycon spp. WHX Atlantisk pompano Trachinotus carolinus POM Strandsnäckor (övr.) Littorina sp. PER Vimpelsill Dorosoma cepedianum SHG Marina blötdjur. Mollusca MOL Grymtor (övr.) Pomadasyidae GRX Klibbkrabbtaska Cancer irroratus CRK Hickorysill Alösa mediocris SHH Blå krabba Callinectes sapidus CRB Prickfisk Notoscopelus sp. LAX Strandkrabba Carcinus maenas CRA Multe (övr.) Mugilidae MUL Nordlig krabbtaska Cancer borealis CRJ Skördefisk Peprilus (=paru) alepidotus HVF Arktisk maskeringskrabba Chionoecetes opilio CRQ Åsnegrymta Orthopristis chrysoptera PIG Djuphavsrödkrab ba Geryon quinquedens CRR Regnbågsnors Osmerus mordax SMR Stentrollkrabba Lithodes maia KCT Röd trumfisk Sciaenops ocellatus RDM Marina (övr.) krabbor Reptantia CRA Rödbraxen Pagrus pagrus RPG Amerikansk hummer Homarus americanus LBA Sträv taggmakrill Trachurus lathami RSC Nordhavsräka Pandalus borealis PRA Sandhavsabborre Diplectrum formosum PSE 154

155 Karamellräka Pandalus montagui AES Fårhuvudfisk Archosargus probatocephalus SPH Räkor (övr.) Penaeus spp. PEN Slätkväkare Leiostomus xanthurus SPT Räkor av familjen Pandalidae Pandalus spp. PAN Prickveka Cynoscion nebulosus SWF Marina skaldjur. Crustacea CRU Kungsveka Cynoscion regalis STG Sjöborrar Strongylocentrotus sp. URC Strimmig havsabborre Morone saxatilis STB 155

156 Svenskt namn Latinskt namn Trebokstavsk od Övriga (forts.) Störfiskar (övr.) Tarpon Kaxar och öringar (övr.) Vitabborre Beryxar (övr.) Pigghaj Pigghajar (övr.) Oxhaj Håbrand Makrillhaj Mörkhaj Blåhaj Pigghajar (övr.) Vitprickig spetsnoshaj Svart pigghaj Häkäring Bmgd Rockor (övr.) Rocka Isrocka Rocka Rocka Klorocka Rocka Taggsvansrocka Fiskar (övr.) Acipenseridae Tarpon atlanticus Salmo sp. (=megalops) Morone americana Beryx spp. Squalus acanthias Squalidae Odontaspis taurus Lämna nasus Isurus oxyrinchus Carcharhinus obscurus Prionace glauca Squaliformes Rhizoprionodon terraenova Centroscyllium fabricii Somniosus microcephalus Cetorhinus maximus Raja spp. Leucoraja erinacea Amblyraja hyperborea Dipturus laevis Leucoraja ocellata Amblyraja radiata Malcoraja senta Bathyraja spinicauda STU TAR TRO PEW ALF DGS DGX CCT POR SMA DUS BSH SHX RHT CFB GSK BSK SKA RJD RJG RJL RJT RJR RJS RJO FIN 156